<p>Syftet med min undersökning var att studera om textillärare tillämpar elevreflektion i sin undervisning och på vilket sätt, samt att se hur de ser på elevreflektion. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier och en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes med verksamma textillärare i Västerbottens län. Enkätsvaren har jag tolkat med den hermeneutiska tolkningsmetoden. Det resultat jag fick utifrån enkäten visar att lärarna använder sig av elevreflektion i sin undervisning och tycker det är viktigt. Det är dock skillnad i hur lärarna arbetar med elevreflektion och i hur stor utsträckning de arbetar med det. Detta har olika orsaker, såsom okunskap, tidsbrist och prioriteringar. Vissa lärare låter eleverna skriva ner sina reflektioner medan andra ställer reflekterande frågor till eleverna under arbetets gång. Flera av lärarna ansåg bland annat att elevernas kunskaper i slöjdämnet blir mer synliga genom att de får reflektera. Arbetet med elevreflektion skulle kunna förbättras genom att man fick bättre kunskap om hur man på bästa sätt arbetar med reflektion på slöjden.</p>

<p>Studien syftar till att ta reda på och redogöra för olika uppfattningar som förekommer bland elever i grundskolans tidigare år om läsning och skrivning. De frågor som legat i fokus och som studien utgått ifrån är när, hur och varför de lär sig samt vad eleverna tycker om läsning och skrivning.</p><p>Då studien kretsade kring elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som metod, vilket är mycket vanligt i en kvalitativ studie där individuella uppfattningar ligger i fokus. För att ta reda på elevernas personliga uppfattningar kring de valda områdena (se syftet) genomfördes intervjuerna utifrån förutbestämda frågor som eleverna fritt fick besvara med egna ord. Totalt genomfördes 26 enskilda elevintervjuer. Eleverna var jämnt fördelade över grundskolans tre första år (år 1-3) på en speciellt utvald skola.</p><p>Resultatet av studien visade att eleverna var positiva till att lära sig läsa och skriva, få hade synpunkter på den egna läs och skrivförmågan. De allra flesta av eleverna såg en mening med att lära sig läsa och skriva, de såg en klar användning för kunskaperna. Många av de äldre eleverna i år 2 och 3 ansåg sig ha en nytta av att kunna läsa och skriva först i jobbsituationer som vuxna. Elevernas uppfattningar om när man lär sig läsa och skriva visade sig av många vara knuten till skolan på något sätt. Uppfattningarna om hur läs och skrivinlärningen går till var av varierade stort.</p>

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare tänker om barns läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frågeställningar som jag sökte svar på var: hur tänker pedagogerna om barns läs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med läs- och skrivutveckling? Jag har utgått från en livsvärldsfenomenologisk ansats och använt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollärare intervjuades, fem förskollärare från fyra förskolor och två förskollärare från en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förändrats vad gäller barns läs- och skrivutveckling. Pedagogerna i både förskolan och förskoleklassen betonade vikten av att arbeta med barns läs- och skrivutveckling redan i förskolan. Flera menade att det inte längre bara är grundskolans uppdrag att lära barn läsa och skriva. De anser att deras roll är viktig när det gäller att ta vara på barnens intresse för bokstäver och utmana dem vidare i deras utveckling. Pedagogerna i förskolan beskrev hur de arbetar med att uppmärksamma barnen på bokstäver och läsriktning genom bokläsning och berättande. Rim och ramsor, sånger och bokstavslekar är några aktiviteter som de anser är viktiga för skriftspråket. Att skriva tillsammans med barnen vara något som samtliga pedagoger gjorde. Det kan enligt pedagogerna leda till att barnen blir inspirerade till att börja skriva själva. Några pedagoger beskriver hur de arbetar med att väcka barnens intresse för bokstäver genom att uppmärksamma barnen att känna igen sitt eget namn och bokstäver, även föräldrarnas namn. Pedagogerna i förskoleklassen ansåg att barnen är väldigt kompetenta och har mycket kunskaper med sig från förskolan vad gäller skriftspråket. De menar att det inte längre går att hämma barnens utveckling för att det anses vara skolans uppgift att lära barnen läsa och skriva. Pedagogerna menar att på samma sätt som de måste vara beredda att ta emot barnen från förskolan måste skolan vara beredd att ta emot barnen från förskoleklassen eftersom barnen redan har mycket kunskaper med sig vad gäller skriftspråket. Datorer och lärplattor (IKT) är verktyg som samtliga pedagoger ansåg vara bra för barns läs- och skrivutveckling.

Syftet med min undersökning var att studera om textillärare tillämpar elevreflektion i sin undervisning och på vilket sätt, samt att se hur de ser på elevreflektion. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier och en enkätundersökning. Enkätundersökningen genomfördes med verksamma textillärare i Västerbottens län. Enkätsvaren har jag tolkat med den hermeneutiska tolkningsmetoden. Det resultat jag fick utifrån enkäten visar att lärarna använder sig av elevreflektion i sin undervisning och tycker det är viktigt. Det är dock skillnad i hur lärarna arbetar med elevreflektion och i hur stor utsträckning de arbetar med det. Detta har olika orsaker, såsom okunskap, tidsbrist och prioriteringar. Vissa lärare låter eleverna skriva ner sina reflektioner medan andra ställer reflekterande frågor till eleverna under arbetets gång. Flera av lärarna ansåg bland annat att elevernas kunskaper i slöjdämnet blir mer synliga genom att de får reflektera. Arbetet med elevreflektion skulle kunna förbättras genom att man fick bättre kunskap om hur man på bästa sätt arbetar med reflektion på slöjden.

I detta examensarbete har en studie genomförts av hur väl 3D-skrivning kan tillämpas i Volvo Cars i Skövdes produktion. En litteraturstudie har genomförts för att åskådliggöra de olika 3D-skrivningsteknikerna och deras användningsområde. För att på ett överskådligt sätt jämföra de olika teknikernas duglighet har en bedömningsskala utvecklad av Nasa använts. Denna skala benämns som Technology Readiness Level (TRL). Den teknik som bedöms som mest lämplig med avseende på fullskalig produktion samt prototyptillverkning är Selective laser melting (SLM). För att åskådliggöra fördelar med 3D-skrivare har en förenklad 3D-modell av Volvos cylinderblock I5D modellerats. Denna förenklade modell har sedan modifierats för att åstadkomma en temperatursänkning som kan möjliggöra ett högre effektuttag. Två varianter av topologiska modifieringar presenteras. För dessa modifieringar har sedan värmelaster och kylning applicerats för att analysera värmespridningen i cylinderblocket. Jämförande mellan originaldesignen och de topologiska modifieringarna har sedan utförts. Målet med detta var att sänka den kritiska temperaturen i cylinderväggarna med åtminstone . Beräkningar har utförts med PTC/Creo. Med hjälp av TRL-skalan bedöms Selective laser melting vara den teknik som är mest lämplig för Volvo Cars i Skövde att tillämpa med avseende på prototyptillverkning. Med avseende på fullskalig produktion anses ingen av de teknikern som benämns i arbetet vara lämpliga. Resultatet visar att genom topologiska modifieringar kan temperaturen i det kritiska området sänkas med upp till 51 . En enkel kostnadsberäkning har utförts för att uppskatta hur mycket ett cylinderblock skulle kosta om den traditionella tillverkningen ersattes med 3D-skrivare. Detta visar att ett cylinderblock av typen I5D skulle kosta cirka 10 853 kr att tillverka med 3D-skrivaren X line 1000 R. I det priset är inte inköp av 3D-skrivaren inräknat. Rapporten diskuteras också följderna av resultatet. Vilka de potentiella felkällorna kan vara och vad som kan ha gjorts annorlunda. Det diskuteras också hur framtiden ser ut för 3D-skrivning och vad som skulle kunna göras som en naturlig fortsättning på detta examensarbete.

<p>Vårt syfte med studien var att undersöka barns uppfattningar om läsning och skrivning, där vi utgick från frågeställningarna varför, hur och när. Tillvägagångssättet för att besvara våra frågeställningar var av kvalitativ art, där 16 barn intervjuades. Barnen befann sig i årskurs två i en skola i Kalmarområdet.</p><p>Resultatet visade att de flesta barn förknippade syftet kring att lära sig läsa och skriva till framtiden eller vuxenlivet. Majoriteten av barnen upplevde att de läste och skrev både hemma och i skolan, dock skiljde det sig åt vad gäller mängden läsning som skedde i respektive miljö. En differens kunde även ses i vad de skrev om, beroende på om de var hemma eller i skolan. Barnens uppfattningar kring hur man lär sig läsa och skriva bestod mestadels av att man skulle öva men de såg också läraren och föräldrarna som en samspelande aktör.</p>

Syftet med studien är att undersöka lärares synsätt och resonemang angående metoder för läs- och skrivundervisning samt vilka faktorer som anses betydelsefulla för barns läs- och skrivinlärning i förskoleklassen. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fyra lärare i förskoleklassen. Vårt teoretiska ramverk grundar sig på läs- och skrivtraditionerna phonics och whole language samt en kombination av dessa två. Utifrån traditionen phonics har det utvecklats syntetiska metoder och utifrån whole language har det utvecklats analytiska metoder.   I vårt resultat kan lärarnas utsagor klassificeras i två grupper, där den ena gruppen lärare har ett synsätt som framhäver undervisning som fokuserar på språkljud och grundläggande fonologisk medvetenhet. Den andra gruppen har ett mer avancerat synsätt som framhäver undervisning som integrerar språkljud med bokstavskännedom och skrivning.   Studien visar att lärarna ser betydelsen av att väcka barns intresse för läsning och skrivning genom lekfulla aktiviteter. Lärarna använder både syntetisk och analytisk metod. Barn med språksvårigheter gynnas av syntetisk metod eftersom den ger tydliga instruktioner i sambandet mellan språkljud och bokstäver. Genom den analytiska metoden får barn träna sin läsförståelse. Lärarnas utsagor visar att kombinationen av syntetisk och analytisk metod är ett fördelaktigt metodval. Lärarna bör ha kunskap om olika metoder för att på så sätt kunna anpassa undervisningen efter barngruppens behov. Barns läs- och skrivinlärning påverkas av olika faktorer. Språkutbudet i hem och skola påverkar barnets ordförråd. Studien visar vikten av en språkrik miljö med tillgång till barnlitteratur och högläsning som väcker barns intresse.

Den här kunskapsöversikten grundar sig i viljan att kunna stötta elever i deras läs-och skrivutveckling på ett andraspråk så bra som möjligt och därav en nyfikenhet på hur forskningen kring det ser ut. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka och analysera hur forskningsfältet för läs-och skrivutvecklingen på ett andraspråk ser ut för elever i åldrarna 6–10 år. Arbetet utgår därför från och har som syfte att besvara samt diskutera resultat av följande frågeställning: Vad kännetecknar forskning kring läs- och skrivutvecklingen i ett andraspråk för elever mellan 6 och 10 år? För att undersöka och få svar på forskningsfrågan har vi kartlagt 10 forskningsartiklar vilka vi ansåg passade in i ramen för våra urvalskriterier. Urvalet av artiklar samlades systematiskt in via databaserna PRIMO och ERIC (ProQuest). Artiklarna sammanfattades utifrån rubrikerna: syfte, metod/ urval och resultat. Longitudinella studier, tvärsnittsstudier och kvasi- experimentella studier användes i artiklarna för att få data över vad som undersöktes i respektive studie. Resultatet av analyserna av studierna påvisar att andraspråkselever nyttjar sin flerspråkighet i vissa lägen men att de visar på sämre förmågor inom läs-och skrivutveckling än de jämnåriga förstaspråkseleverna.

Denna kunskapsöversiktens syfte är att sammanställa relevant forskning kring hur lärare använder sig av digitala verktyg i undervisning samt hur dom arbetar med med elevers förståelser kring informationssökningar och deras källhantering. Vi har genom olika databaser funnit relevant forskning kring dessa aspekter genom vetenskapliga artiklar, avhandlingar och böcker. Forskningen som hittats har framhävt flera perspektiv där både för och nackdelar kring användningen av dom digitala verktygen förts fram. Det vi kommit fram till är att dom digitala verktygen har en stor betydelse i undervisningen för att eleverna ska skapa ett intresse och lust till att lära. Dock kan dom digitala verktygen inte anses som en ersättare till den traditionella undervisningen utan endast som ett hjälpmedel som kompletterar den som redan existerar. Forskningen som vi funnit visar att lärare som har brist gällande den digitala kompetensen avstår från att använda sig av dom digitala redskapen i undervisningssyfte. Detta eftersom den nya digitala världen ställer höga krav på lärares digitala kompetens där följden blir att lärare tar avstånd från att använda verktygen i sin undervisningspraktik. Med detta resultatet vill vi som framtida lärare få en större förståelse kring digitala kompetensens betydelse för professionen och vikten den har för den pedagogiska undervisningen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur två verksamma lärare i årskurs ett kan arbeta med läs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lärarna har olika teoretiska utgångspunkter vid planeringen av undervisningen. Utifrån arbetets resultat dras två slutsatser, nämligen att två verksamma lärare lägger upp sin läs- och skrivundervisning på olika sätt, vilket leder till att de använder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen är också att lärarna tillämpar de svenskämnesdidaktiska frågorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning.