Inom samhällsplanering är social hållbarhet ett framväxande koncept som allt oftare används för att forma beslut om exempelvis stadsutveckling och förnyelseprojekt. Det anses dock som ett ovisst begrepp vars innebörd har tolkats och diskuterats väl inom forskningen. Däremot har mindre fokus lagts på hur man i praktiken uppfattar och tolkar dess betydelse. Den här uppsatsen har därmed fokuserat på hur man i praktiken uppfattar social hållbarhet, där syftet varit att undersöka hur planerare uppfattar social hållbarhet i samhällsplaneringen. Tidigare forskning och teorier kring social hållbarhet och urban social hållbarhet har använts för att diskutera det insamlade materialet. För att besvara syfte och frågeställning användes sedan kvalitativ metod där sju stycken intervjuer genomfördes med planerare från sex olika kommuner. Utifrån det drogs slutsatserna att planerarna främst kopplade likvärdig tillgång till plats och service samt delaktighet till social hållbarhet. Planerarna diskuterade även resursfördelning utefter behov, trygghet samt goda mellanmänskliga relationer. Social hållbarhet sågs även som förenad och i samverkan med ekologisk och ekonomisk hållbarhet. I implementeringen av social hållbarhet upplevde planerarna att det finns ett gap mellan strategi och genomförande och man upplevde även utmaningar med dess implementering i planeringen på grund av begreppets ovissa karaktär.

Under miljonprogrammet på 1960- och 70-talet byggdes många bostäder under kort tid, en stor del avdessa är idag i behov av upprustning och energieffektviserande åtgärder. Samtdigt råder det idagbostadsbrist i Sverige, framför allt i storstads- och högskolekommuner. Syftet med detta arbete är attundersöka hur en kombinaton av upprustning och förtätning, med fokus på social hållbarhet, kanavhjälpa bostadsbristen. Ett förslag på hur detta kan utormas redovisas i rapporten. Begreppet socialhållbarhet har definerats utifrån Kunskapsmatrisen, framtagen av Mistra Urban Futures, där hänsyn hartagits till sociala aspekter med tillhörande indikatorer såsom variation av lägenhetsstorlekar,möteslokaler och hyreshöjningar.Fyra olika sätt att bygga om och till har analyserats: bygga på, bygga till, bygga längre och bygga om inom.Utifrån dessa har ett förslag på åtgärder på ett miljonprogramshus tagits fram. Byggnaden som studeratsi detta arbete ligger i Hjulsta som är en del av stadsdelen Tensta i Stockholms kommun. En jämförelse avhushållsstorlekar och lägenhetsstorlekar i området visar att de inte speglar varandra. Avgränsningar hargjorts till att enbart behandla huset och ytan i dess absoluta närhet, åtgärderna omfattar därmed inteområdet i stort. Förslaget omfattar en tvåvånings påbyggnad samt en ombyggnad av bottenvåningen medavsikt att öka lägenhetsvariationen. Vidare har ett extra trapphus tillförts byggnaden för att uppnåbrandsäkerhetskrav. Målet med förslaget är att det ska kunna fungera som ett koncept och inspirationsom kan appliceras på fler liknande byggnader i området.En ökad lägenhetsvariation kan bidra till att avhjälpa trångboddhet, så länge hyrorna inte höjs mer än attde boende har råd att flytta till en tillräckligt stor lägenhet. I och med en ökad variation kan ettbostadsområde erbjuda boenden under livets alla skeden i och med att hushållens storlek ofta förändrasunder tid. Detta i kombination med varierade hyresnivåer kan också bidra till ökad integration och socialmångfald. Det finns dock inga entydiga svar kring om och i så fall hur stora effekter om- och tilllbyggnaderhar haft på den sociala hållbarheten, utan detta skiljer sig från fall till fall. Även utifrån studier kringekonomisk och miljömässig påverkan är det svårt att dra generella slutsatser. Då upprustning jämförsmed att riva och bygga nytt visas dock att upprustning kan vara både billigare och ge ett lägreklimatavtryck. Det beror dock helt på situation och noggranna utredningar måste göras i varje enskilt fallför att kunna konstatera vilket som är mest fördelaktigt.

Abstract This thesis examines segregation and stigmatization in Rosengård, Malmö, and proposes adesign concept to change the area's image. Previous studies have shown disparities in living conditions and linked Malmö's housing segregation to socio-economic and ethnic factors.The city of Malmö is working to reduce segregation by combating prejudices and creatingattractive environments. This thesis explores the segregated and stigmatized exclusion in Rosengård and presents a design proposal to create an appealing and inviting neighborhood. The proposal includes four existing parks in Malmö Rosengård—Vänskapsparken, Rosengårdsfältet, Skulpturparken, and Vattenlekplatsen—integrated into a larger park and anattractive art museum. By utilizing theories and conducting interviews with the urban plannerand residents who have different relationships with Rosengård, this proposal aims to create an appealing and cohesive space. The method that has been used is based on a case study that uses inspired ethnographicmaterial, such as observations and interviews on site in the area. In addition, to complete thestudy, an analysis of people's movement patterns and gathering points was conducted. Also apark mapping, photographic mapping of the parks, questionnaire surveys at various locations,a Lynch analysis and use of the "research by design" method were carried out. Literaturestudies and articles were also used to build up the survey and the design proposal. The theoretical framework employed in the study supports the research. It draws on variousauthors, including Per-Markku Ristilammi (1999), Mikael Stigendal (1999), Tapio Salonen,Martin Grander, and Markus Rasmusson (2019), Lena Magnusson (2001), Susanne Urban(2018), and Anna Lisa Lindén (1989). Additionally, Rosengren & Striner's work (2011) shedslight on Rosengård and its historical background, taking a more positive standpoint. To shedlight on whether current efforts and integration measures were based on Malmö municipality(2019, 2021) and the City Planning Office (2014, 2019), were used. The results of the study indicated a need for attractive and inclusive outdoor environments in Rosengård. The findings emphasized the importance of green spaces, art and culturalactivities, as well as meeting places for social interaction and integration. Safety and reducedsegregation are also crucial for creating a more harmonious and inclusive neighborhood. These results provide valuable insights and serve as guidance to design an effective design strategy and implement measures that will enhance the attractiveness of Rosengård and fosteran integrated community. In conclusion, transforming the built environment in Rosengård has the potential to promotestronger integration with the surrounding city. Stigmatization and negative perceptions arecommon issues in the area that can lead to segregation and isolation. The study compiles anddeepens the knowledge about the area by building upon previous research. It also offersproposals for solutions to promote integration, reduce segregation, and combat stigmatization. / Sammanfattning Studiens resultat visade att det finns behov av attraktiva och inkluderande utomhusmiljöer i Rosengård. Resultaten betonade vikten av grönområden, konst- och kulturverksamheter samt mötesplatser för social interaktion och integration. Trygghet och minskad segregation ärockså avgörande för att skapa en mer harmonisk och inkluderande stadsdel. Dessa resultat ger viktig insikt och fungerar som en vägledning för att utforma en effektiv designstrategi och vidta åtgärder som kommer att förbättra Rosengårds attraktivitet och skapaen integrerad gemenskap. Slutsatsen är att förändringarna av den byggda miljön i Rosengård skulle kunna leda till enstärkt integration med den omgivande staden. Stigmatisering och dåligt rykte är ettutmärkande problem för området som kan leda till segregation och isolering. Studien sammanställer och fördjupar kunskapen om området genom att bygga på tidigare forskning. Den erbjuder också förslag till lösningar för att främja integration, minska segregationen och bekämpa stigmatiseringen. Detta examensarbete undersöker segregation och stigmatisering i Rosengård i Malmö och föreslår ett eget designförslag för att förändra områdets image. Tidigare studier har visat skillnader i levnadsvillkor och kopplat Malmös bostadssegregation till socioekonomiska och etniska faktorer. Malmö stad arbetar för att minska segregationen genom att bekämpa fördomar och skapa attraktiva miljöer. Detta examensarbete undersöker det segregerade och stigmatiserade utanförskapet i Rosengård och presenterar ett designförslag för att skapa enattraktiv och lockande stadsdel. Förslaget innefattar fyra befintliga parker i Malmö Rosengård, Vänskapsparken, Rosengårdsfältet, Skulpturparken och Vattenlekplatsen som integreras till en större park och ett attraktivt konstmuseum. Genom användning av teorier och intervjuer med planarkitekten och invånare som har olika relationer till Rosengård bidragit till utvecklingen av detta förslag, vilket avser att skapa en attraktiv och sammanhållen plats. Syftet med denna studie är att undersöka de underliggande orsakerna till segregation och utanförskap i stadsdelen Rosengård, baserat på tidigare forskning som identifierat faktorer och mekanismer som bidrar till detta problem. Studien syftar även till att föreslå åtgärder och strategier för att skapa en mer inkluderande och sammanhållen stadsdel. Metoden som har använts är baserad på en fallstudie som använder sig av etnografisktmaterial, såsom observationer och intervjuer på plats i området. Dessutom, för attkomplettera studien, genomfördes en analys över människors rörelsemönster och samlingspunkter. Även en park kartläggning, fotografisk kartläggning av parkerna,enkätundersökningar på olika platser, en Lynch-analys och användning av "research bydesign"-metoden. Även litteraturstudier, artiklar användes för att bygga upp undersökningen och designförslaget. Teorin som används i undersökningen stödjer min undersökning. Jag har här utgått från fleraförfattare, bl.a. Per-Markku Ristilammi (1999), Mikael Stigendal (1999), Tapio Salonen,Martin Grander och Markus Rasmusson (2019), Lena Magnusson (2001), Susanne Urban(2018) och Anna Lisa Lindén (1989). Jag har dessutom utgått från Rosengren & Striner(2011) som belyser Rosengård och dess historiska bakgrund, också från en mer positiv utgångspunkt. För att belysa om nuvarande insatser och integrationsåtgärder utgick frånMalmö stad (2019, 2021) och Stadsbyggnadskontorets (2014, 2019). Studiens resultat visade att det finns behov av attraktiva och inkluderande utomhusmiljöer i Rosengård. Resultaten betonade vikten av grönområden, konst- och kulturverksamheter samt mötesplatser för social interaktion och integration. Trygghet och minskad segregation ärockså avgörande för att skapa en mer harmonisk och inkluderande stadsdel. Dessa resultat ger viktig insikt och fungerar som en vägledning för att utforma en effektiv designstrategi och vidta åtgärder som kommer att förbättra Rosengårds attraktivitet och skapaen integrerad gemenskap. Slutsatsen är att förändringarna av den byggda miljön i Rosengård skulle kunna leda till enstärkt integration med den omgivande staden. Stigmatisering och dåligt rykte är ettutmärkande problem för området som kan leda till segregation och isolering. Studien sammanställer och fördjupar kunskapen om området genom att bygga på tidigare forskning. Den erbjuder också förslag till lösningar för att främja integration, minska segregationen och bekämpa stigmatiseringen.

Att vistas i naturen har sen en lång tid tillbaka visat sig ha positiva effekter på människans välbefinnande. Idag blir städerna allt mer trångbebodda samtidigt som det går att urskilja en uppåtgående trend i stressrelaterade hälsoproblem och en försämrad hälsa som följd av en allt mer sedimentär livsstil. Detta ställer således krav på våra urbana parker som plats för samvaro, återhämtning och rekreation. I det här arbetet undersöks sambandet mellan urbana parker och människors hälsa, samt hur parkens utformning påverkar användandet av parken som offentligt rum. Genom metoderna kvalitativ textanalys och platsanalys med utgångspunkt från Jan Gehls teori om 12 kvalitetskriterier, tas olika principer fram som underlag för ett gestaltningsförslag för Tullparken i Karlskrona. Gestaltningsförslaget syftar i att forma en park som bidrar positivt till människans hälsa och välbefinnande.

Studien har undersökt hur de två säkerhetsaspekterna trafiksäkerhet och kriminalitet inkorporeras genom fysisk utformning i utvecklingen av nya blandstäder. Säkerhetsaspekterna, trafiksäkerhet och kriminalitet har valts utifrån att de visade sig vara de största aspekterna av hur den fysiska utformningen kan bidra till säkerhet. Den kvalitativa studien har använt en fallstudie i form av blandstaden Täby Park för att få en djupare förståelse för hur de två säkerhetsaspekterna inkorporeras i stadsutveckling. Tre intervjuer genomfördes med kommunen och bolaget Täby Park som gav en bild över hur de ansvariga för projektet idag tänker kring säkerhet istadsutveckling. De främsta fysiska utformningarna för att minska kriminalitet är genom belysning, entréplacering för bostäder, fönster mot gatan och välutformade gatunät. Dessa bidrar till befolkning av platser och överblick över platser. Trafiken ska bli säkrare genom låg hastighetsbegränsning, upphöjningar, olika markbeläggningar och ökad sikt samt uppmärksamhet. Blandningen av bostäder, verksamheter och annan service påverkar också dessa säkerhetsperspektiv genom befolkning och låg hastighet.

Syftet för denna studie har varit att bidra till en fördjupad kunskap om hur transportsystemet utvecklar, begränsar eller upprätthåller social hållbarhet i Degerfors, med särskilt fokus på tillgänglighet i termer av jämlika transportmöjligheter till viktiga platser. Studiens tillvägagångssätt har varit att utgå från en kvalitativ metod där den primära datainsamlingen består av semistrukturerade intervjuer och tidsdagböcker. Den insamlade datan har sedan analyserats utifrån ett tidsgeografiskt synsätt för att framhäva vilka platsbundna projekt som utifrån ett individperspektiv är viktiga för att utveckla och behålla tillitsfulla sociala relationer. Genom sådana insikter framhävs även ett oundvikligt behov av transportmöjligheter och vilka sociala konsekvenser som möjligheten att nå eller att inte nå dessa platsbundna projekt genererar. För att förklara transportsystemets rumsliga utformning i relation till detta har även tjänstepersoner inom transportplanering på olika nivåer intervjuats. Resultatet visar att transportsystemet påverkar social hållbarhet genom att möjliggöra eller begränsa för olika individer att nå platsbundna projekt som för dem är viktiga för deras sociala liv. Det framkom att det finns faktiska transportmöjligheter i Degerfors men att dessa fördelas orättvist mellan individer med tillgång till bil och körkort och de utan. Dessutom framkom att Karlskogavägen (väg 205) kan ses som en tillgänglighetsbarriär som begränsar tillgängligheten för icke-bilister, därtill även ett bristande utbud av kollektivtrafiktjänster. Resultatet visar även att det finns olika uppfattningar om vad social hållbarhet innebär i ett transportplaneringssammanhang vilket kan tänkas få rumsliga konsekvenser i transportsystemet och därav även förklara den ojämlika fördelningen av transportmöjligheter i Degerfors.

Kraven från omvärlden att företag skall ta aktivt ansvar för ett hållbart samhälle ökar hela tiden. Företag har inte längre bara ansvaret att generera en god avkastning till ägarna, utan också att verka för en hållbar utveckling för att vara relevanta på marknaden. Certifieringar enligt standarder för kvalitet och arbetsmiljö visar att ett företag arbetar systematiskt med dessa områden som båda är viktiga för ökad hållbarhet. En produkts kvalitet är dess förmåga att tillfredsställa och helst överträffa kundens behov och förväntningar, vilka idag innefattar ett utvecklat hållbarhetsarbete. Kvalitetsfrågorna har nära koppling till företagets framgång, lönsamhet och överlevnad. Många företag säkerställer kvalitetsarbete genom en ISO 9001 – certifiering som ställer krav på att verksamheten ständigt utvecklas till det bättre. För att uppvisa att företaget även tar ansvar för den sociala hållbarheten och framför allt de egna medarbetarnas arbetsmiljö kan företaget certifiera sig enligt standarden ISO 45001. Syftet med denna undersökning är att utvärdera hur ett ärendehanteringssystem kan bidra till såväl effektiviserat kvalitetsarbete som ökat engagemang från medarbetarna. Studien syftar också till att skapa tydlighet i hur en tillverkningsindustri genom detta kan arbeta med ärenden av typen avvikelser och förbättringar på ett strukturerat sätt. Ett samlat system skulle inte bara ge en struktur utan också en tydlig överblick för de parter som är intresserade av kvalitetsarbetet. I studien läggs stor vikt vid att undersöka hur företaget genomför en förändring och systemimplementering på bästa sätt utifrån medarbetarnas perspektiv. Fallstudien, där huvudföretaget varit Helge Nyberg AB, har bestått av en förstudie och kvalitativ intervjustudie. Totalt har 14 respondenter medverkat i intervjuerna som skett i två delar. En induktiv tematisk analys av respondenternas svar är genomförd utifrån forskningsfrågorna som jämförts mot tidigare resultat och visar tydliga likheter. Litteraturstudien och intervjustudien har på många plan stämt överens. Framgångsreceptet är tydlig ledning, engagerade medarbetare och arbetslivskvalitet. När dessa samverkar uppnås det bästa resultatet och kvalitets- och arbetsmiljöarbetet påverkas i en positiv riktning. Studien har resulterat i en samling rekommendationer till företaget som fokuserar på att strategiska beslut bör tas med hållbarhetsaspekterna i åtanke. Ledningen behöver tydligt kommunicera ut den riktning och de mål företaget tillsammans ska arbeta för att uppnå. Slutligen är det viktigt att företaget har planer och rutiner för exempelvis implementeringsarbete eller åldershantering och också uppdaterar och följer dessa aktivt. / The demands from the surrounding world for companies to actively take responsibility for a sustainable society are constantly increasing. Companies no longer only have the responsibility to generate a good return for the owners, but also to work for sustainable development to remain relevant in the market. Certifications according to standards for quality and working environment to demonstrate that a company is working systematically in these areas, both of which are important for increased sustainability. The quality of a product is its ability to satisfy and preferably exceed the customer's needs and expectations, which today include developed sustainability work. Quality issues are closely linked to the success, profitability, and survival of the company. Many companies ensure quality work through an ISO 9001 certification, which requires continuous improvement of operations. To demonstrate that the company also takes responsibility for social sustainability and especially the working environment of its own employees, the company can get certified according to the ISO 45001 standard. The purpose of this study is to evaluate how a case management system can contribute to both streamlined quality work and increased engagement from the employees. The study also aims to create clarity in how a smaller manufacturing industry through this can work with cases of deviations and improvements in a structured way. A consolidated system would not only provide structure but also a clear overview for the parties interested in quality work. The study places great emphasis on examining how the company implements a change and system implementation in the best possible way from the perspective of the employees. The case study, where the main company has been Helge Nyberg AB, has consisted of a preliminary study and a qualitative interview study. In total, 14 respondents have participated in the interviews, which took place in two parts. An inductive thematic analysis of the respondents' answers has been carried out based on the research questions, which have been compared to previous results and show clear similarities. The literature study and the interview study have in many ways matched. The recipe for success is clear leadership, engaged employees, and quality of working life. When these elements interact, the best results are achieved, and both quality work and work environment efforts are positively influenced. The study has resulted in a collection of recommendations for the company, focusing on the importance of taking sustainability aspects into account when making strategic decisions. Management needs to clearly communicate the direction and goals the company will work together to achieve. Finally, it is important for the company to have plans and routines for tasks such as implementation work or age management, and also to actively update and follow these.

Social hållbarhet är en av tre delar i begreppet hållbarhet och innefattar bland annat trygghet. I dagens samhälle är trygghet något som diskuteras och präglar vår vardag på olika sätt. Samhällsprocessen påverkas också och begreppet hållbarhet förknippar många med miljö och materialval, som sedan landar i en ekonomisk fråga. Syftet med rapporten är att undersöka huruvida den sociala hållbarheten arbetas med i samhällsbyggnadsprocessens initiala skeden. För att undersöka detta var Hertsöheden i Luleå kommun ett intressant område eftersom det just nu är i planeringsskedet. Rapporten riktades därmed in på utformning av både de befintliga och planerade gång- och cykeltunnlarna in till Hertsöheden. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer och en litteraturstudie. Respondenterna valdes ut eftersom de arbetar inom olika områden inom samhällsprocessen. Det bidrar till en förståelse för samhällsbyggnadsprocessen, betydelsen för respondenternas olika arbetsuppgifter och hur de hänger ihop. Rapporten lyfter tre områden vad gäller social hållbarhet och gång- och cykeltunnlar. Trygghetsfokus i planeringens initiala skeden, brottsförebyggande perspektivets arbete och arbetsprocessens skillnader vad gäller befintliga respektive nya tunnlar. Genom intervjuerna och litteraturstudie har förståelsen för samhällsbyggnadsprocessen ökat. Baserat på undersökningarna är social hållbarhet något som arbetas med och lyfts i samhällsbyggnadsprocessen initiala skeden mer nu än vad det gjort sedan 60-talet. Det brottsförebyggande arbetet på Hertsön bidrar till en ökad säkerhet och därmed ökar trygghetskänslan. Arbetsprocessen vad gäller befintliga respektive nya tunnlar är olika och den ekonomiska faktorn är en stor anledning till det. Under arbetet har flera områden varit intressanta att undersöka vidare, men på grund av arbetets tidsram och omfattning har det inte funnits resurser till detta.

The lack of residential housing has occasionally been a problem in Sweden. The total population has grown faster than the construction of residential buildings. However, societies and housing were established in new places during the industrialization because of new findings of natural resources in the northern parts of Sweden. Due to modernization later, these societies were decreasing in population due to the technological development. Today these societies are being reindustrialized hence to the green transition. This study aims to describe and analyze the relation of industrial establishments to housing on a local level in Skellefteå. Two different industries are compared: a mining industry from the 1920’s and an electric battery industry establishing today. Different literature sources were studied as a qualitative empirical material. The material was analyzed in a thematical analysis with three different themes: strategy, division of responsibilities and housing solutions as well as association life. Social sustainability is also being analyzed within the different themes. The results of the study show the relations to housing differs between the companies, the main reason being the establishments in two different eras, a century apart. However, the social sustainability is shown in divergent ways. For the mining industry, providing housing for everyone showcases the importance of social sustainability. Whereas the contemporary case showcase that the social sustainability with providing housing is not within the agenda of the company.

Idag är arbetslöshet, kriminalitet och skjutningar en vanlig del av den svenska nyhetsrapporteringen. En bidragande faktor till detta är segregationen och det utanförskapsom växt fram i svenska städer. Segregation innebär att olika grupper av människor lever åtskilda till varandra. Fenomenet har under de senaste 30 åren ökat, inte enbart i Sveriges största städer utan även i mindre svenska städer. Segregation visar sig framförallt bero på strukturella brister i den fysiska miljön, särskilt läggs ett stort fokus på det ideal som växte fram under mitten av 1900-talet där det byggdes storskaliga och ensidiga bostadsområden som en stor del av Sveriges städer idag består av. Eftersom utvecklingen av den fysiska miljön ligger hos den kommunala fysiska planeringen besitter planerare en nyckelroll att kunna planera för mer integrerade städer. Denna uppsats undersöker hur svenska kommuner arbetar med översiktlig fysisk planering för att motverka segregation. Även om segregation är det begrepp som uppsatsen undersöker, riktas ett stort fokus på social hållbarhet och integration senare i undersökningen då dessa är motpoler till segregation och är det som ska uppnås. Uppsatsen är en flerfallsstudie som undersöker Borås kommun, Eskilstuna kommun och Linköping kommun. Endast en kort sammanfattning gjordes av Linköping kommun då kommunen inte besvarar forskningsfrågan fullt ut, dessutom publicerades kommunens översiktsplan för mer än 14 år sedan vilket minskar relevansen för dokumentet. Även om Linköpings kommun endast sammanfattas kortfattat anses kommunen bidra till en intressant diskussion om tidsaspektens betydelse. Kommunerna analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk som arbetades fram från kunskapsöversikten. Det teoretiska ramverket består av fem verktyg som kan användas inom planering för att motverka segregation. Studiens empiri består av de tre olika kommunernas översiktsplaner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att svenska kommuner aktivt arbetar för att motverka segregation genom alla de fem olika verktygen. Däremot finns skillnader i hur stor grad social hållbarhet och integration genomsyras i kommunernas översiktsplaner. Studien visar att den huvudsakliga strategin för att uppnå social hållbarhet i städer är genom förtätning.