A majority of Sweden’s population, about 80 %, lives in urban environments, and a majority of them live in residential complexes with shared residential yards. People spend a large part of their time in or around their home, which is why the outside environment and the green space in the area play an important part in a person’s well being. The green yard offers space for children’s activities, recreation, solitude, relaxation and gardening and gives the opportunity to learn and understand nature and its processes. The green yard also constitutes a part of the city’s factual green structure, informal green spaces that are not owned by the city and are therefore not included in the formal planning processes. The green residential yards also provide a number of ecosystem services such as climate regulation, purification of water and air and rainwater infiltration, all of which are of importance in the fight against climate change. The goal of this thesis has been to present the advantages an improved planning and maintenance of the urban green space and the residential yard in particular can offer. A number of important properties and functions that affect a yard’s functionality and how it is perceived are also presented and explained. The paper also aims to offer a better understanding of the garden’s role in improving the social conditions in the neighbourhood, and of the importance of involving the residents in planning and maintaining the green spaces. A number of case studies and analyses offer a more concrete perspective on the real world situations, and of successful refurbishment projects. Involving the residents in the formal planning and building processes has been proved to have positive effects on revitalising areas such as Gårdsten in Göteborg. Tenant involvement in open space management can lead to a positive spiral where people start caring for and identifying themselves with their neighbourhood, which can reduce the degree of stigmatisation and marginalisation.

No description available.

This report examines the correlation between social sustainability and the renovation process, focusing on the aspects; dialogue, gender equality and security. They were chosen after an interpretation of needs was done with help from a literature study. It concluded that the three chosen aspects were most beneficial to focus on from a socially sustainable perspective. Through interviews, a model of all stages of Uppsalahem's renovation process have been created to find opportunities for development with regard to the chosen aspects. The report begins with a comprehensive background description of today’s state and knowledge regarding renovation needs, social sustainability, civil dialogue and also an introduction of Uppsalahem. The main part of the report starts with an account of interviews in the form of a clarification of Uppsalahem's current renovation process. The main part also presents the results from a deeper literature study with regard to the selected aspects. In the final sections, the aspectsare linked to the renovation process, which then leads to conclusions summarized in the areas; renovation, dialogue,equality and security. The study has shown, among other things, that a neighbourhood security survey as a method of making the residential area more secure in association with the renovation can benefits theresidents. Housing company have also deemed to benefit by constructing a good dialogue.. It also appears that the action package is a progressive method that favors social sustainability,but is also a method with great development potential. / Detta examensarbete undersöker kopplingen mellan social hållbarhet och renoveringsprocessen med fokus på aspekterna; dialog, jämställdhet och trygghet. Aspekterna valdes ut till följd av en tolkning av behov som gjordes med hjälp av en litteraturstudie. Det var mest fördelaktigt att fokusera på dessa tre aspekter ur ett socialt hållbart perspektiv Genom intervjuer skapas en modell över alla steg i Uppsalahems renoveringsprocess för att kunna hitta utvecklingsmöjligheter med avseende på de valda aspekterna. Rapporten inleds med en omfattande bakgrundsbeskrivning av kunskapsläget idag gällande renoveringsbehov, social hållbarhet, medborgardialog samt en introduktion av Uppsalahem. I rapportens huvuddel inleds resultatet med en redovisning av intervjuer i form av ett klarläggande av Uppsalahems nuvarande renoveringsprocess. I huvuddelen framförs även resultatet från en djupare litteraturstudie med avseende på de utvalda aspekterna. I de avslutande delarna kopplas aspekterna till renoveringsprocessen som sedan leder till slutsatser som sammanfattas inom områdena; renoveringsprocessen, dialog, jämställdhet och trygghet. En slutsats i studien är att trygghetsvandring är en metods som i samband med renovering kan öka tryggheten i ett område. Bostadsbolagen har också bedömts vinna på att föra en god dialog. Det framkommer även att åtgärdspaket är en progressiv metod som gynnar sociala hållbarheten men även en metod med stor utvecklingspotential.

Alsters herrgård är den forna poeten Gustaf Frödings minnesgård, belägen öster om Karlstad. I vår uppsats vill vi studera hållbarheten i Alsters herrgårds arbete inom de sociala och miljömässiga aspekterna. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med anställda på herrgården som är kunniga inom ämnet, och på så sätt fått en djupare inblick i verksamhetens hållbarhetstänk. Vi har även läst relevant litteratur och information på hemsidor för att få en vetenskaplig grund i ämnet. I uppsatsens teoretiska ramverk förklarar vi centrala begrepp och teorier som vi anser är relevanta för studien, som sedan kan kopplas till verksamheten och deras aktiva arbete. Studien visar även upp Alsters herrgård arbete kopplat till hållbar utveckling. Då hållbar utveckling är ett begrepp med flera definitioner, så har även herrgården sin egna definition. Kulturarv, Gustaf Fröding och hållbar utveckling är tre fokusområden som Alsters herrgård arbetar med, och dessa finns med i en vision som samtliga anställda på herrgården har fått ta del av. Verksamhetens hållbarhetsarbete handlar till stor del om tillgänglighet och miljömedvetenhet, och från år 2010 till år 2013 blev området tillgängliggjort, vilket handlade mycket om handikappanpassning till och i byggnader. De fokuserar även på att minimera den negativa miljöpåverkan, som exempelvis köpa in närproducerade varor. Eftersom herrgårdens byggnader är kulturminnesmärkta är ombyggnationer en omständlig och långvarig process, och Länsstyrelsen Värmland är enligt Alsters herrgård de som tar de slutgiltiga besluten kring förändringar på platsen. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att Alsters herrgård är en verksamhet som har implementerat hållbarhetsaspekten väl i sin planering, både socialt och miljömässigt. Även om de på grund av kulturminnesmärkningen inte kan genomföra alla ändringar de vill, är hållbar utveckling alltid med i fokus.

Undersökningens syfte var att efter den mörka bild som uppmålats av den sociala hållbarheten i Sverige, studera vilka faktorer som man inom samhällsplaneringen förhåller sig till vid en socialt hållbar trafikplanering. Studien inriktade sig på att undersöka socialt hållbart planerad kollektivtrafik, cykel och gång. Det som jag ville studera var hur en sådan planering tar sig uttryck i Västerås kommun. Baserat på de två nämnda syftena ämnade uppsatsen att för Västerås Stad skapa ett underlag för en socialt hållbar trafikplanering inför den planerade stadsdelen Sätra. Metoder som användes var både kvalitativa och kvantitativa, med en övervikt för en kvalitativ forskningsprocess. Det empiriska materialet insamlades dels genom en halvstrukturerad intervju, dels genom enkätundersökningar men också i form av offentliga dokument från Västerås Stad. I undersökningen deltog en informant i form av en tjänsteman på Västerås Stad och 20 respondenter i form av fem unga vuxna/medelålders män, fem unga vuxna/medelålders kvinnor, fem äldre män samt fem äldre kvinnor som alla var invånare i någon av stadsdelarna Eriksborg eller Hagaberg. Resultaten analyserades i jämförelse med utvald tidigare forskning. Resultaten visade på att Västerås Stad till stor del har införlivat de socialt hållbara faktorerna i sin trafikplanering som tidigare forskning lyfter fram. I tillgänglighet använder kommunen konsekvensbeskrivningar, diskrimineringsgrunder och välfärdsindikatorer. För ökad upplevd trygghet tillämpas åtgärder som stärkt belysning. För en bättre jämlikhet öppnar Västerås Stad upp för råd där grupper med särintressen får sin röst hörd. Resultatet från enkäten visade på att kommunen har lyckats bäst i en socialt hållbar trafikplanering sett till hushålls avstånd till kollektivtrafik, sämst sett till att skapa civilisation samt medel i att planera gång- och cykelbanor tryggt under hela dygnet. Utifrån de empiriska resultaten framgick det att tre faktorer från tidigare forskning inte hade införlivats i Västerås Stads socialt hållbara trafikplanering, nämligen markanvändning, psykologisk synlighet0F1 samt jämställdhet. Det som jag ansåg borde införlivas i Sätras socialt hållbara trafikplanering var ett fortsatt arbete med de faktorer som framgick i tidigare forskning. Samtidigt lades stor vikt vid att framföra betydelsen med att i Sätras socialt hållbara trafikplanering införliva de tre faktorer som inte tycktes framgå, eftersom faktorernas frånvaro tycktes visas som socialt ohållbara inslag i befintlig trafikplanering bland invånare i enkätundersökningen.

I föreliggande studie undersöks vilken betydelse närmiljön har vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, med utgångspunkt i en mindre ort i södra Sverige. Syftet är att bidra med kunskap till stadsplanering beträffande vilka funktioner som bör prioriteras och hur dessa bör distribueras för att uppnå̊ en mer rättvis och gynnsam livsmiljö̈ för människor som lider av psykisk ohälsa. Eftersom psykisk ohälsa ökar kraftigt, och vi alla lever och verkar i någon form av byggd miljö̈, antas studiens ämnesområde kunna gynna individens välmående såväl som samhället i stort och på längre sikt medföra minskad andel sjukskrivningar och ekonomisk belastning för sjukvården. Studien antar en kvalitativ hermeneutisk ansats och har intervjuer som metod. Det empiriska underlaget utgörs av sju djuplodande intervjuer, som har genomförts med semistrukturerat upplägg. Fokus ligger således på förståelse av den mening som deltagarna i studien tillskriver sin närmiljö, med utgångspunkt i en mindre ort. Studien utgår från ett syntetiserande av forskningsfälten stadsplanering med fokus på distributiv rättvisa samt miljöpsykologi och utgår således från antagandet att miljöers utformning och distribuering kan ha betydelse för hälsa och välmående. Resultatet av empirin påvisar att tillgång till och vistelse i natur tillskrivs stor betydelse vid tillfrisknande från psykisk ohälsa. Vidare tyder empiriresultatet på att urbana miljöer erfars genom å ena sidan minnen och föreställningar om ständer generellt sett, kopplade till semestrar och upplevelser av kravlöshet, och å andra sidan genom erfarenheter från den egna orten, där stadsmiljöer erfars i vardagliga sammanhang. Staden förknippas i det sistnämnda fallet främst med en upplevelse av krav och stress. Ur detta perspektiv kan närmiljön förstås som betydelsefull för tillfriskningsprocessen vid psykisk ohälsa, genom att figurera som bärare av element som tillskrivs olika känslomässiga erfarenheter och upplevelser. Analysen indikerar att planering med hänsyn till detta bör möjliggöra för exempelvis tätortsnära naturområden samt ökat inslag grönska i urbana miljöer, liksom platser som erbjuder möjlighet för lugn och återhämtning. Bostäders organisering i förhållande till varandra framhävs i analysen vara av vikt vid tillfrisknande från psykisk ohälsa, där avskildhet såväl som möjlighet att interagera med sina grannar bör möjliggöras för. Vidare påvisar analysen att välbesökta stråk i urbana miljöer bör utföras med inslag av mindre rumsligheter, dit människor kan söka sig för lugn och återhämtning från konstanta rörelseflöden.

Detta arbete har fokus på social hållbarhet och rättvisa inom den kommunala fysiska planeringen. Utifrån tidigare forskning har det blivit allt vanligare för kommuner att formulera mål om ökad social hållbarhet i sina visioner. Samtidigt verkar det finnas en problematik med detta. Det handlar dels om svårigheten att definiera social hållbarhet men också om svårigheten att mäta sociala värden. Ytterligare aspekter som kan försvåra arbetet mot social hållbarhet är relaterade till den förändring som pågår idag karaktäriserad av globalisering, privata aktörers ökade inflytande i planeringsprocessen och av en allt mer nyliberal politisk styrning. För att få förståelse för social hållbarhet men också för den komplexitet som det verkar innebära för kommunal planering att arbeta med strategier för ökad social hållbarhet, har diskursanalys tillämpats som metod. Arbetets empiri utgörs av Hyllieprojektet - ett projekt lokaliserat i stadsdelen Hyllie i Malmö och som utifrån Malmö stad benämns vara ett projekt som ska bidra till social hållbarhet. Med hjälp av diskursanalysen har det varit möjligt att urskilja en tydlig motsättning mellan de diskurser som konstrueras i Malmö stads övergripande visioner jämfört med de diskurser som konstrueras i Hyllieprojektet. Resultaten i detta arbete synliggör att frågor om social hållbarhet och rättvisa tilldelas en dominerande roll i övergripande visioner men att Hyllieprojektet karaktäriseras av ett fokus ekonomisk tillväxt. Motsättningen kan dels förklaras med att det är betydligt enklare att tala om en positiv social utveckling i visioner som berör en framtida utveckling jämfört med i det praktiska utövandet. Men det kan också förklaras med att den politiska styrningen har blivit allt mer nyliberal där ett ökat samarbete mellan kommunala och privata intressen begränsar kommuners visioner för att istället vända utvecklingen till att främst prioritera ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Resultaten i detta arbete synliggör att det finns en problematik med att upprätthålla en sammanhållning mellan vision och praktik när det gäller prioriteringen av sociala frågor. För att strategier om social hållbarhet och rättvisa ska förverkligas även utanför övergripande visioner, krävs det troligtvis ett ifrågasättande av hur arbetet mot ökad social hållbarhet sker inom den fysiska planeringen idag.

Uppsatsens titel: Corporate social responsibility och dess inverkan vid inköp av globala 3PL tjänster - En fallstudie på Tetra Pak i Lund Ämne: Examensarbete i logistik, 30hp Datum: 2017-05-24 Författare: Robert Kezovski Handledare: Hana Hulthén Examinator: Helena Forslund Bakgrund: GT&T är den inköpsavdelning inom Tetra Pak som tillhandahåller företaget med de transportlösningar som Tetra Pak behöver när de ska transportera olika material och färdiga produkter (Process development manager, 03-04-2017). Tredjepartslogistik (3PL) innebär användning av externa företag för att utföra logistikfunktioner som traditionellt förvaltas av tillverkningsföretag såsom transport och lagring (Skjoett-Larsen, 2000). Men på grund av ökande leveranskedjerisker, global konkurrens och företags efterfrågan på flexiblare tjänster har betydelsen av samarbetet med 3PL förändrats både i innehåll och komplexitet (Song, Huang, Ran och Liu, 2016). Ett företag är inte mer hållbart än de leverantörer som företaget har. Detta sätter inköp och supply management i ett centralt läge för att uppnå de uppsatta CSR målen (Krause, Vachon och Klassen, 2009). GT&T arbetar och underhåller relationen med ett stort antal leverantörer inom kategorierna Road Freight, Air Freight, Sea Freight och Warehousing. Inom dessa specifika kategorier existerar det olika risker, strategier och samarbeten. En leverantör från Frankrike som tillhandahåller vägfrakter kommer inte ha samma utmaningar som en sjöfraktsleverantör från Asien. Att kartlägga vilka de specifika riskområdena är inom kategorierna och hur GT&T ska hantera de olika riskerna i det dagliga arbetet är en utmaning (Direktör och Process development manager, 03-02-2017). Syfte: Genom att identifiera de sociala hållbarhetsområden som existerar samt att klargöra hur GT&T kan inkludera dessa i utvärdering av 3PL leverantörer. Så ska förbättringsförslag ges för hur GT&T kan utforma och upprätthålla en socialt hållbar leverantörsportfölj. Metod: Uppsatsen är en fallstudie Tetra Pak i Lund. Datainsamlingen är utförd med semistrukturerade intervjuer med fallföretagens inköpare som är utvalda med bekvämlighetsoch snöbollsurval. Slutsats: Tetra Pak och GT&T ska fortsätta med att utveckla sitt assurance system. Detta systemet följer teorin väldigt väl och är en bra grund att stå på när GT&T ska utvärdera deras leverantörer. GT&T ska fokusera på uppföljningsarbetet med leverantörerna för att verkligen säkerställa att alla leverantörer följer de uppsatta sociala hållbarhetskraven. GT&T ska även försätta med att utveckla sin supplier code med de tilläggen som presenteras i analysen och sin SAQ för att säkerställa att de ställer alla korrekta frågor. Utöver detta så är rekommendationen att implementera den modifierade MFMEA-analysen som utvecklas av studien för att underlätta i valet av leverantör.

Bakgrund: Effekterna av det som kommit att kallas New Public Management, där offentliga verksamheter specialiserats i icke-överlappande roller och funktioner, gör det svårt att organisatoriskt hantera komplexa samhällsutmaningar. Hållbarhetsfrågor överskrider territoriella och organisatoriska gränser och dess lokala problem och lösningar utgör en del i en kollektiv och global utveckling. Sådana gränsöverskridande och komplexa utmaningar sägs kräva välfungerande samverkan mellan diversifierade kunskapsperspektiv och erfarenheter som möts över gränser. Samtidigt betonar den empiriska forskningen en hög grad av utmaningar i försök till sådana samverkansprocesser. I en skandinavisk kontext har ett ökat erkännande för utmaningarna i den befintliga specialisering lett till försök av ökad integration samtidigt som forskningen efterfrågar insikter bortom abstrakta och romantiska bilder av institutionella samarbeten.Syfte: Studien syftar till att beskriva komplexiteten i organiseringen av den offentliga förvaltningens uppdrag att stödja en socialt hållbar utveckling. Att framhålla den sociala hållbarhetens analytiska och organisatoriska komplexitet samt att undersöka hur olika organisatoriska förutsättningar påverkar arbetets organisering.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tio folkhälsostrateger, en processledare och en enhetschef vid Västra Götalandsregionen. Det utvalda studieobjektet har som en enhet ett samlat ansvar att samordna, bedriva och stärka regionala, delregionala och kommunala processer för social hållbarhet.Slutsats: Organiseringen för en socialt hållbar utveckling konstrueras i en ständigt pågående anpassningsprocess; ett problemskapande (utifrån praktiska möjligheter) – en problemlösning (utifrån praktiska möjligheter) – en potentiell utveckling. Utveckling kan innebära en förhoppning om socialt lärande mellan samverkansparterna eller mer konkreta insatser och arbetsprocesser. Frånvaron av formell organisation i det gränsöverskridande arbetet ställer krav på en ständigt pågående organisering där den informella arbetsinramningen innebär höga krav på flexibilitet och förmåga hos den enskilda gränsgångaren. / Background: The impacts of new public management reforms, where public organizations are organized into distinct and separate units of specialized roles and functions, complicates our ability to address complex societal challenges. Sustainability issues transcend both territorial and organizational boundaries and its local problems and solutions are part of a collective and global development. Tackling such boundary-spanning and complex challenges are said to require well-functioning collaborative efforts, where diverse knowledge perspectives and experiences meet across boundaries. Concurrently however, empirical research highlights a high degree of challenges in such collaborative efforts. In a Scandinavian context, increased recognition of the challenges in the existing specialization has led to efforts of increased integration, while at the same time researchers are asking for more insights beyond abstract and in many cases romantic images of institutional collaboration.Purpose: This study aims to describe the complexity in organizing for the Swedish public administration’s aim of a socially sustainable development. To emphasize the analytical and organizational complexity of social sustainability and to examine how different organizational preconditions affect the organization of work.Method: The study was conducted using a qualitative research method, through semi-structured interviews including ten public health strategists, one process manager and one unit manager in Region Västra Götaland. As a unit, the selected study object has a unified responsibility to coordinate, and strengthen regional, sub-regional and municipal processes for social sustainability.Conclusion: The process of organizing for social sustainability is constructed in a continuous, complex process of adjustment; problem creation (based on “practicalities”) – problem solution (based on “practicalities”) – potential advancement. Advancement in the sense of increased social learning between different collaborative actors or more concrete results in the form of activities or work processes. The absence of formal organization in the cross-boundary work requires a constantly ongoing process of organizing where the informal framing of cross-boundary work places high demands of ability and flexibility on the individual cross-boundary strategist.

This study investigates the role of design of physical space and urban planning when it comes to social sustainability in a so called “vulnerable area”; Östberga in Stockholm, Sweden. Planning documents of an urban development project in Östberga, the Stockholm City’s land use plan, the Swedish government's proposition on the design of physical space and Sweden’s police department's report on the Swedish “vulnerable areas” undergoes a discourse analysis. The documents’ discursive problematisations are identified, analyzed and discussed with the help of Bacchi’s discourse theory, Wacquant’s theory of territorial stigma and Lefebvre’s theory of the production of space. The studied documents unify in regarding the design of physical space being an important factor in a place’s social sustainability. The overall goal of these documents is to increase the state control of Östberga for the area to comply with the goals of the public actors.