Den sociala hållbarheten tycks vara ett återkommande begrepp som många kommuner använder sig av vid formulering av mål inom planeringen, i strävan efter en hållbar utveckling. Den sociala hållbarheten saknar dock en tydlig definition då det anses omöjligt att sätta upp definitiva ’checklistor’ för vad begreppet innebär. Begreppets tvetydighet har kommit att erkännas bland forskare samtidigt som det råder en överenskommelse om kunskapsluckorna kring begreppet, varför en del anser att begreppet bör tillskrivas mer direkta riktlinjer och ramverk för att mål inom den sociala hållbarheten ska kunna uppnås. Med anledning av begreppets vaghet och dess ökade relevans inom planeringen är syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse kring hur begreppet social hållbarhet kan komma att appliceras i svensk planering. För att undersöka detta har fyra översiktsplaner tillhörande svenska kommuner valts att undersöks. Översiktsplanerna analyseras genom en innehållsanalys med den teoretiska ramen som utgångspunkt. Vidare är syftet att undersöka ifall det går att hitta ett samband mellan kommuners olika förutsättningar och hur kommunerna kommit att implementera social hållbarhet i sina översiktsplaner. Översiktsplanen delas därför in i två kategorier där ena kategorin omfattar kommuner med områden som enlig polisen är utsatta för kriminalitet medan den andra kategorin omfattar kommuner utan utsatta områden.

Grunden för studien har varit David L. Raineys intressentmodell. Genom att anta ett socialt perspektiv inom hålbarhetsarbetet menar Rainey att de ekologiska och ekonomiska aspekter inkluderas i arbetet. Rainey menar att det är genom det sociala perspektivet som framgångar för en ännu bättre framtid startas tillsammans med företagets intressenter och omgivning. Syftet för studien är att skapa en övergripande förståelse för hur små företags hållbarhetsarbete kan förbättras genom att undersöka hur representanter från små företag beskriver sitt hållbarhetsarbete med hjälp av Raineys intressentmodell. Frågeställningen har varit: Hur kan små företag utveckla sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt av Raineys intressentmodell? En deduktiv ansats har använts med kvantitativ metod som grund och en webenkät baserad på Rainey intressentmodell utgjorde verktyget för insamlingen av forskningsdata. Resultatet är tillämningsbart på de företag som ingått i studien. Resultatet visar att företagsrepresentanterna anger att de arbetar i mycket hög grad med hållbarhet, men att det finns vissa delar i verksamheterna som ses som mer riskfyllda. I slutsatsen utpekas delområdet Aktörer i samhället ut som det delområde som de medverkande företagen utifrån studiens resultat bör arbetar mera med. Det är det delområde av de fyra som ingår i modellen som företagarna anger att de arbetar med i lägst utsträckning och samtidigt ser störst risk för att negativ kritik framkommer vid en extern granskning. Det är också det delområde som sticker ut mest i en granskning av kritiska områden i verksamheten. För att förbättra sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt av Raineys modell behöver företagen skapa kommunikationsvägar, rutiner och eventuellt riktlinjer för att kunna följa och hålla kontakt med företagets intressanter.

Social blandning i bostadsområden kan ses vara en strategi för att arbeta för en ökad social hållbarhet i staden som helhet. I denna uppsats undersöks på vilket sätt socialt blandade bostadsområden kan bana väg för en ökad social hållbarhet och vilka olika infallsvinklar, hinder och möjligheter som kan synliggöras vad gäller social blandning i bostadsområdet. För att undersöka denna fråga har tre stycken hållbarhetsrapporter utfärdade av Stockholms- Göteborgs- respektive Malmö stad analyserats vad gäller social hållbarhet relaterat till socialt blandade bostadsområden respektive segregation. Fem semistrukturerade intervjuer har utförts med tre samhällsplanerare, en forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning samt en myndighetsanställd expert inom bostadssociala frågor. Undersökningens resultat tyder på att social blandning inom bostadsområden kan öka den sociala hållbarheten inom vissa aspekter. Socialt blandade bostadsområden kan inte per automatik antas leda till ökade gränsöverskridande kontakter eller ökad interaktion mellan människor ur olika etniska eller socioekonomiska grupper. Denna typ av områden kan dock motverka den stigmatisering som drabbar särskilt utsatta områden samt säkerställa att området innehar en viss attraktionskraft. Detta bidrar också till en fullgod kvalitet på samhällsservicen. Att inneha verklighetsförankrade förväntningar på vad social blandning kan åstadkomma i praktiken kan ses vara av särskild vikt inom samhällsplaneringens kontext.

I FN:s hållbarhetsmål läggs det ett stort ansvar på kommunerna att sträva efter hållbarhet ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. I Ulleråker söder om Uppsalas stadskärna planeras det för 7000 nya bostäder med tillhörande handelsplats och service. Området ska vara hållbart ur alla tre perspektiv, men det har uppstått en konflikt mellan den ekonomiska och sociala hållbarheten i bostadsplaneringen. Syftet med den här uppsatsen är således att undersöka konflikten mellan ekonomisk och social hållbarhet i Ulleråker och vilken av dem som väger tyngst i bostadsplaneringen. Syftet besvaras genom att samla information från relevanta plandokument och kvalitativa intervjuer med tre tjänstemän på Uppsala kommun. För att få en djupare förståelse kring konflikten mellan ekonomisk och social hållbarhet, används Scott Campbells (1996) planerarens triangel och specifikt egendomskonflikten. Uppsatsen kommer fram till att relationen mellan ekonomisk och social hållbarhet prioriterar den ekonomiska hållbarheten i bostadsplaneringen, men att det kan bero på om den sociala hållbarheten ses ur ett individperspektiv eller samhällsperspektiv. Varför den ekonomiska hållbarheten väger tyngre kan bero på att nyliberal planering har förändrat kommunens roll i egendomskonflikten och möjliggjort för den privata marknaden att i större utsträckning styra bostadsbyggandet, vilken favoriserar ekonomiska utveckling före social jämlikhet.

Purpose: At the beginning of the 20th century there was a large housing deficiency in Sweden. Over time the housing deficiency developed into a political issue and resulted in the million-program. One million homes would be built during 1965-1974. The million-program constitutes a large part of Sweden’s total housing stock. Many of these areas quickly became segregated and socio-economically weak. Municipalities are now faced with the decision to either phase out or develop the areas. The purpose is to investigate which measures can contribute to a better social sustainability and attractiveness in million-program areas. The aim of the study is to investigate which measures are effective in improving a sustainable housing environment in a millionprogram area. Method: The study has been conducted as a qualitative study in the form of interviews. Document analysis has been implemented where the information has contributed as a support but also as an eye-opener to find different solutions that are relevant in the case study. Observation in the area has been made to give the author a perception of the area. A literature study has been done to support the investigation and to receive information to create a foundation for the study. Findings: The main result of the analysis is that a key factor in achieving a sustainable housing environment is a major focus on social sustainability. The work with the social sustainability should be focused and deliberately with long-term perspectives. There are many ways of working with social sustainability, but a big part is to promote integration into socio-economically weak residential areas. The social issues form a basis for achieving a result and answering the questions set for the study. In order for the residents to have as pleasant living environment as possible, they should be given influence in various decisions made for the area. Implications: Proposed measures must be adapted to the specific conditions of each area. In order to contribute to an increased social sustainability it is important that the environments of the areas are well managed and completely clean. Social sustainability can also be improved through active work on social issues, which also contributes to increased attractiveness. The concept of social sustainability also includes urban design. A city that is well designed, safe and pleasant and has a good and functioning living environment is something desired. Limitations: The study is limited to only one million-program area since there is neither time nor resources available to map the problem on a larger scale. Own proposals are not presented, neither from an economic nor an architectural perspective, which could affect how the questions set for the study are answered. The focus is on whether planned measures are effective and whether these measures are sufficient to make an area attractive again.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility har haft stor genomslagskraft de senaste decennierna. Inom fältet har tidigare studier primärt fokuserat på den miljömässiga och ekonomiska aspekten samtidigt som social hållbarhet givits mindre utrymme. Tidigare forskning visar att verksamhetsstyrning spelar en central roll vid implementering av CSR-relaterade aktiviteter, vilket gör det intressant att undersöka företags arbete med social hållbarhet utifrån ett styrningsperspektiv. Social hållbarhet anses vara en viktig faktor för tillväxt vilket gör Gasellföretag, små snabbt växande företag, till intressanta subjekt för en studie inom detta område. Syfte: Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse om och hur Gasellföretag säkerställer intern social hållbarhet genom sin verksamhetsstyrning Metod: Studien är en flerfallstudie och antar en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Då tolkning varit av central betydelse vid studiens genomförande har hermeneutiken utgjort den filosofiska utgångspunkten. Empirin utgörs av semistrukturerade intervjuer med sju Gasellföretag, vilket kompletteras med dokumentstudier samt observationer. Slutsats: Gasellföretag arbetar aktivt med intern social hållbarhet. Primärt sker arbetet genom aktiviteter som främjar anställdas välmående och kompetensutveckling. Arbete med intern social hållbarhet har även en positiv inverkan på nyrekrytering och bibehållande av personal. En av de viktigaste styrverktygen för främjande av intern social hållbarhet är kommunikationsverktyg. Belöningssystem är också en form av verksamhetsstyrningsverktyg som anses vara betydande för intern social hållbarhet. Kunskapsbidrag: Denna studie bidrar med ökad förståelse för hur Gasellföretag arbetar med intern social hållbarhet samt vilka verksamhetsstyrningsverktyg som används för att göra detta. / Background: Corporate Social Responsibility has had a great impact in recent decades. Within this field of research, previous studies have primarily focused on the environmental and economic aspect, while less space has been given to the aspect of social sustainability. Previous research shows that operations management plays an important role in implementing CSR-related activities, which makes it interesting to examine companies’ work with social sustainability from a governance perspective. Social sustainability is considered an important factor for growth, which makes Gazelle companies, small and fast-growing companies, interesting subjects to study within this field of research. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of and how Gazelle companies ensure internal social sustainability through their operations management. Method: A multiple case study has been carried out using a qualitative method with an inductive approach. Interpretation has been important when executing this study, hence hermeneutics has been the philosophical starting point. The empirical work consists of semi-structured interviews conducted on seven Gazelle companies, accompanied by document studies and observations. Conclusion: Gazelle companies work actively with internal social sustainability. Primarily, the work is performed through activities that promote the well-being and professional development of employees. Work that is related to internal social sustainability also has a positive impact on recruitment and maintaining staff within the company. One of the most important tools for promoting internal social sustainability is communication tools. Reward systems are also considered to be tools with great significance for internal social sustainability. Science contributions: This study contributes with an increased understanding of how Gazelle companies work with internal social sustainability and which operations management tools that are used to perform this work.

Städer i Sverige utvecklas ständigt och samhällsplanerarna ställs inför nya utmaningar. Utvecklingen av dagens moderna städer formas av utmaningen att uppnå EU:s hållbarhetsprinciper. Detta ska göras genom att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina. En stad som anses vara hållbar kännetecknas av att planeringen och byggandet sker efter ett långsiktigt mål för ett beständigt samhälle. Det hållbara samhället präglas av trivsamma miljöer som skapar mänsklig närvaro. För att detta skall uppnås måste stadsrummet upplevas som attraktivt. Det attraktiva värdet har en betydande roll i arbetet och strävan i skapandet av hållbara städer. I följande rapport undersöks vilka arkitektoniska attribut som anses vara attraktiva i stadsmiljöer samt vilka attribut som upplevs ha en positiv inverkan på människan. Undersökningen baseras på datainsamling från en enkät, intervjuer och platsobservationer. Resultatet redovisar information om vilka arkitektoniska kvalitéer som människan anser som attraktiva, de utmaningar och svårigheter som uppstår i ett stadsutvecklingsprojekt samt vilka kvalitéer som kännetecknar en stads identitet. Den insamlade informationen användes som grund för framtagandet av ett visuellt förslag av utveckling för Brädholmen i Oskarshamns inre hamn. Ett attraktivt stadsrum innefattas av relationen mellan byggnadernas variation, originalitet, småskalighet, kulörrikedom och historiska komponenter. Stadsrummet bör kännetecknas av tre samverkande faktorer, byggnaders estetiska utförande, mänsklig rörelse och landskapets kvalitéer.

No description available.

Detta arbete behandlar hur synen på vad social hållbarhet är och vad det uttrycks innefatta, men även hur begreppet används i praktiken. Detta görs med utgångspunkt i en teoretisk diskussion om vad hållbarhetsbegreppet är, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta präglar dess användning och kraft. Liknande redogörelse görs därefter angående begreppet social hållbarhet. För att få svar på vad begreppet social hållbarhet betyder och innebär i en planeringskontext studeras därefter rådande forskning som länkar samman den fysiska planeringen med social hållbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jämförelse med hur begreppet används i en praktisk planeringskontext. Denna praktiska planeringskontext utgörs av kommunala och kommunalt initierade dokument från Malmö stad, som utgjort del av fallstudien i arbetet. Fallstudien har även utgjorts av fältarbete för att insamla relevant data för det geografiska område som undersökts, nämligen ett område kring lokaliseringen av den planerade Rosengårds station i Malmö. Dessa två delar av arbetet, den teoretiska forskningen och den praktiska fallstudien, sammanstrålar sedan för att utmynna i slutsatser och planeringsstrategier för att genom fysisk planering främja en socialt hållbar utveckling. Dessa strategier exemplifieras avslutningsvis inom fallstudieområdet i Malmö. Denna tillämpning av strategier grundar sig därmed på de möjligheter och utmaningar som identifierats genom fallstudien och syftar till att ge förslag på hur den fysiska miljöns utformning skulle kunna gynna en socialt hållbar utveckling inom området och Malmö stad i stort.

Social hållbarhet är ett mångdimensionellt begrepp där trygghet utgör en av dimensionerna och är en viktig faktor för att skapa god livskvalité. Det offentliga rummet utgör en nyckelfaktor i en hälsosam och välfungerande stad. En god omgivande miljö är en källa till att motivera medborgare till bättre hälsa och välbefinnande. Det offentliga rummet har även en stor inverkan på trygghet, god urban planering är essentiellt för att skapa en god miljö att leva och bo i. Hög grad av trygghet skapar också förutsättningar för att nå social hållbarutveckling. Bakomliggande drivkrafter till denna studie är att det offentliga rummet är en viktig plats där alla ska vara välkomna och känna sig trygga. Det offentliga rummet skapar möjlighet för sociala relationer, kunskapsutbyte samt utgör en viktig funktion i samhället. Det offentligarummet ska värna om människan, och människan ska värna om det offentliga rummet. Därmed syftar denna studie till att undersöka ungdomars upplevelse om det offentliga rummeti relation till social hållbarhet och trygghet. Den valda arenan utgörs av det offentliga rummet i Stenungsund. Metoden som använts i studien är av en kvantitativ ansats, enkäter har delats ut till gymnasieelever i årskurs 1-3 iStenungssunds kommun. Enkäten avslutades med möjligheten för respondenterna att markera på en karta över Stenungsund de platser respondenterna känner sig trygga, otrygga samt tycker om. Resultatet av studien visar att ungdomarna i Stenungsund överlag känner sig trygga i det offentliga rummet. Dock förekommer det skillnader mellan hur tjejer och killar upplever trygghet. Killar känner sig i högre grad trygga än vad tjejer gör. Eleverna i de olika årskurserna tenderar även att uppleva trygghet på olika sätt. Markeringarna på kartan visade således på en gemensam uppfattning om vilka platser som upplevs som både trygga, otrygga samt omtyckta. / Social sustainability is a multidimensional concept in which safety is one of the dimensions, and is an important factor in creating a good quality of life. The public space is a key factor in a healthy and well-functioning city. A good environment is a source for motivating citizens to better health and wellness. Public space also has a great impact on safety, good urban planning is essential to create a good environment to live in. High level of safety also creates the conditions for achieving socially sustainable development. The driving forces behind this study is that the public space is an important place where everybody will be welcomed and feel safe. The public space creates the opportunity for social relations, exchange of knowledge and constitute an important function in society. The publicspace should protect and promote the citizen, and the citizen must take care and show respect for the public space. Thus, this study aims to investigate young people's experience of publicspace in relation to social sustainability and safety. The method used in the study is a quantitative approach, questionnaires have been distributed to high school students in Stenungssund. The survey ended with the possibility for respondents to mark on a map of Stenungsund the places they feel secure, insecure and like. The results of the study show that young people in Stenungsund generally feel safe in public spaces. However, there are differences between how girls and boys experience safety. Boys feel increasingly confident than girls do. Students in different grades also tend to experience safety differently. The markings on the map thus showed a common understanding of what places are experienced as both secure, insecure and liked.