The fashion industry is one of the most environmentally damaging industries in the world and is permeated by poor working conditions. Fast-fashion companies that constantly produce new collections to be able to follow trends are a major contributing factor to the climate crisis. Consumers today put a lot of pressure on companies to take responsibility and companies must integrate CSR work into their operations in order to stay competitive on the market. Many companies therefore choose to include sustainability in their marketing communication so that consumers can consume their products with a clear conscience. The study aims to examine and compare H&M's and Gaps' marketing communication in their commercials. The companies are fast fashion companies and the purpose of the study is to contribute with knowledge about how the companies use social and environmental sustainability in their marketing communication to sell products. A qualitative method has been used in the study and by using a visual rhetorical analysis, the two commercials that make up the empirical material have been analyzed. The analysis schedule is designed with inspiration from Mral, Gelang and Bröm's proposals for analysis method. The results show that H&M and Gap convey the message that they take responsibility, both when it comes to social and environmental sustainability, although they do this in various ways and to different extents. Through the inclusion of sustainability in the commercials, it can be stated that both companies use this as a marketing strategy to market their brand and sell products. H&M focuses primarily on the recipient's common sense through the use of logos arguments, while Gap mainly focuses on emotions and credibility through the inclusion of pathos and ethos arguments. / Modeindustrin är en av de mest miljöskadliga branscherna i världen och genomsyras av dåliga arbetsförhållanden. Fast-fashionföretag som konstant producerar nya kollektioner för att följa trender är en stor bidragande faktor till klimatkrisen. Konsumenter lägger idag stor press på företag att ta ansvar och företag måste integrera CSR-arbete i sin verksamhet för att hålla sig konkurrenskraftiga på marknaden. Många företag väljer därför att inkludera hållbarhet i sin marknadskommunikation för att konsumenter ska kunna konsumera deras produkter med gott samvete. Studien syftar till att undersöka och jämföra H&Ms och Gaps marknadskommunikation i deras reklamfilmer. Företagen är två fast-fashionföretag och syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur företagen använder social- och ekologisk hållbarhet i sin marknadskommunikation för att sälja produkter. En kvalitativ metod har använts i studien och med hjälp av en visuell retorikanalys har de två reklamfilmerna som utgör det empiriska materialet analyserats. Analysschemat är utformat med inspiration från Mral, Gelang och Bröms förslag på analysmetod. Resultatet visar att H&M och Gap förmedlar budskapet att de tar ansvar, både när det kommer till social- och ekologisk hållbarhet, dock gör företagen detta på olika sätt och i olika grad. Genom att inkludera hållbarhet i reklamfilmerna går det att konstatera att båda företagen använder detta som en marknadsföringsstrategi för att marknadsföra sitt varumärke och sälja produkter. H&M riktar sig till främst till mottagarens sunda förnuft genom användandet av logosargument medan Gap främst spelar på känslor och trovärdighet genom inkluderingav patos- och etosargument.

The public libraries of Sweden are governed as public organizations, that means they obey under municipalities, with their own agendas and policy documents, all while also adhering to the Library Act (SFS 2013:801) of Sweden, a law act that highly empasizes democratic values. The purpose of this bachelor thesis is to discuss and analyze the local municipal library policy documents of Sweden, in an attempt to determine the homogeneity of Swedens public libraries and the goals they strive for, or at least what goals they say they strive for, with emphasis on social sustainability. The following questions were discussed : “How is the concept social sustainability phrased in the public library plans and to what extent is it present in the plans?” Also, “In accordance with the library act, public libraries should strive for the same goals, but under which areas of the library policies do these terms of social sustainability appear?” A combined qualitative and quantitative content analysis was made utilizing public library policies and gathering information about mentions about or regarding social sustainability, democracy and participation. The results indicate that the goals are the same, yet they apear under different parts of the libraries work and services and more often than not they adheir to the library it self and the local community.

Corporate social responsibility (CSR) har blivit allt mer populärt inom idrottsrörelsen ställer detta högre krav på föreningarna att ta det sociala ansvaret för samhällsutvecklingen och samhällsproblem. Syftet med studien är att analysera fotbollsföreningar i Skåne och deras förhållningssätt till den sociala hållbarheten genom att initiera olika typer av CSR-arbeten. Utöver detta identifierades vilka förväntningar som ställs på föreningar att genomföra CSR-arbete. Detta ur ett hållbarhetsperspektiv, med fokus på social hållbarhet. Problemet idag är att många föreningar startar upp CSR-projekt utan att åstadkomma något, och projekten blir i sin tur inte hållbara. Studien tar sin utgångspunkt ur Carrolls pyramid som tar upp hur ett CSR-arbete ska fungera utifrån fyra aspekter (ekonomiskt, legalt, etiskt och filantropiskt) där fokuset främst ligger på de två sista aspekterna. Studien har ett kvalitativt angreppssätt och genomförs med kvalitativa intervjuer med utvalda elitfotbollsföreningar i Skåne. Resultatet av studien var att föreningarna har en vilja av att bidra med social hållbarhet i samhället men att den ekonomiska grunden ofta saknas för att arbeta hållbart. Vidare visade resultatet på att de ekonomiska aspekterna var en återkommande faktor som föreningarna känner håller dem tillbaka. Föreningarna lockas oftast till de mindre bidragande projekten istället för att arbeta med de projekt som bidrar med social hållbarhet. Detta gör att det ser bättre ut på pappret för föreningar och idrottsrörelsen istället för att verkligen bidra med social hållbarhet. Syftet med CSR har tappat sin betydelse och den drivande kraften har istället blivit att synas än att göra något bra. / The purpose of this study is to analyze the football clubs in Scania and how their approach to social sustainability by initiating different types of Corporate Social Responsibility projects. The study is based on Carroll's pyramid about CSR which focuses on four aspects (financially, legally, ethically, and philanthropically). The study has a qualitative approach and is conducted with qualitative interviews with selected elite football associations in Scania. The results of the study show that the associations have a desire to contribute with social sustainability in society, but that the financial foundation is often lacking to be able to work sustainably. Furthermore, the results showed that the economic aspects were a recurring factor that the associations felt was holding them back. The associations are usually attracted to the smaller contributing projects instead of working on the projects that contribute to social sustainability.

Följande kvalitativa studie avser att finna arbetssätt som främjar förskollärarprofessionens sociala hållbarhet. Det eftersom en stor del rapporter vittnar om ett ohållbart klimat i förskollärarens yrkesroll med allt fler sjukskrivningar. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare och rektorer resonerar kring professionens sociala hållbarhet. De forskningsfrågor som studien ämnar besvara är: Vad framträder i förskollärare respektive rektorers resonemang kring professionens hållbarhet? Hur positionerar förskollärare respektive rektorer sig själva och sina kollegor i resonemanget kring professionens hållbarhet? Samt vilken retorik använder såväl förskollärare som rektorer sig av i resonemanget kring professionens hållbarhet? Forskningsfrågorna tar avstamp i socialkonstruktionismen med de diskurspsykologiska begreppen tolkningsrepertoar, subjektspositionering och retorik som analysverktyg för empirin. Empirin är hämtad från intervjuer med såväl förskollärare som rektorer via mailkorrespondens. Resultatet visar att delar av yrket framställs som ohållbara genom att de inte går att påverka av förskollärarna själva. I resultatet framkommer även lösningar som kan föra professionen i en hållbar riktning. Slutsatsen är att delaktighet i arbetsplatsen, förekomsten av kollegialt lärande, kommunikation och en stöttande ledning är viktiga byggstenar i konstruktionen av en hållbar profession.

No description available.

Många verksamheter idag prioriterar och satsar på ekonomisk tillväxt utan att ta hänsyn till alla dimensioner i den hållbara utvecklingen idag. Företag som satsar på hållbar utveckling och som kan ses som hållbara företag har visat sig prestera bättre och vara mer lönsamma. Det här arbetet visar på vikten av att ha förutsättningarna för medarbetare i en verksamhet för att en tillväxt ska kunna ske på ett hållbart sätt. Syftet med arbetet är att kartlägga vad för behov medarbetare på ett IT-konsultföretag har för att en hållbar tillväxt ska kunna ske vilket har uttryckts vara företagets vilja. Arbetet syftar även till att ta reda på vad medarbetare anser att verksamheten där studien ägt rum behöver utveckla för att leverera med bättre kvalité idag och klara av att växa hållbart. De som kommer att ha nytta av det här arbetet är ingenjörer, verksamhetsutvecklare, ledare eller andra personer med intresse för verksamhetsutveckling med fokus på hållbar utveckling. Det här är en fallstudie med kvalitativ metod på Sveriges snabbast växande IT-konsultföretag där en behovskartläggning hos medarbetare har genomförts med hjälp av intervjuer och enkät. Studien är en del i en förstudie som pågår på samarbetsföretaget där en nulägesanalys genomförs. Arbetet föranleddes med teori om hur ett projektkontor kan vara till nytta och utformas för att stödja verksamhetens projektledare inom ramen för projekt och projektledning. I den mognads- och läroprocess arbetet genomgått har kunskap vuxit fram och teori kring studien har fått olika inriktningar. Teorin om projektkontor har kompletterats med teori om förändringsledning, lean, effektfullt ledarskap och lärande organisationer. Orsaken är för att det behov som initialt upptäckts tyckts vara större än det som ett projektkontor kan bidra. Teorin hur ett projektkontor kan bidra och utformas har dock funnits med under hela arbetet. Författarna drog slutsatserna av studien att de behov som är störst hos studiedeltagarna för att göra sitt jobb bättre idag och klara en hållbar tillväxt är: 1. Förbättrat internt strukturkapital, 2. Förbättrat digitalt stöd, 3. Förbättrad kunskapsdelning. Det som studiedeltagarna ansåg att verksamheten i helhet behövde utveckla för en hållbar tillväxt var 1. Förbättrad kunskapsdelning, 2. Förbättrat strukturkapital, 3. En gemensam onboardingprocess/utbildning för projektledare. Avsikten att undersöka vad för behov medarbetare runtom i landet på samarbetsföretaget hade och vad de anser att verksamheten i helhet behöver utveckla för en hållbar framtida tillväxt uppfylldes genom de 36 intervjuer och 32 enkätsvar som samlats in. Implikationer för framtida forskning anser författarna vara att studieområdet hållbar utveckling och dess grundläggande beståndsdelar stärkts, särskilt vikten av den sociala hållbarheten. Det här är dock endast en fallstudie på ett företag med tillväxtambitioner. Implikationer för praktisk användning av studiens resultat anser författarna vara att slutsatserna som dras i studien är beroende av den kontext fallstudien genomförts i. Generella teorier och tankesätt som lyfts fram i arbetet anser författarna dock kan tillämpas utanför ramen för den här fallstudien. Författarna anser att det skulle behövas studier på andra företag för att kunna generalisera studiens resultat och se om det här är någonting unikt för just det här företaget och om det finns likheter i och mellan andra företag i olika branscher.

Uppsatsen utforskar Compact Livings hållbarhetsperspektiv. Hur design kan användas för att skapa en positiv erfarenhet hos allmänheten. Idén är att kommunicera och vidga förståelsen av hållbarhet med Compact Living. Det resulterade i en möbel som harflera funktioner (avskärmare, spegel & anslagstavla) och som kanplaceras fritt för att arbeta med kreativiteten hos användaren. I utforskningen utfördes interjvuer och undersökning av marknaden därdet kom fram ett stort behov av förvaring. Ett negativt behov somuppfattades komma ifrån den ökande överkonsumtionen. Projektetsresultat bygger på en annan aspekt av Compact Living; Varierad eller Flexibel användning. Utvecklingen av resultatet bestod utav individuell idégenerering och workshops tillsammans med användare.I skapandet av modell användes skiss och cad för att ta fram formoch lätt hantering. Diskussionen tar upp bland annat defintionen avCompact Living och att ha kreativtet som en funktion.

Social hållbarhet har de senaste åren fått en alltmer framträdande roll i svensk samhällsplanering. Det övergripande transportpolitiska målet är att ”säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för med-borgare och näringsliv i hela landet” (prop. 2008/09:03). En tillgänglig kollektivtrafik spelar därför en viktig roll i en socialt sammanhållen stad. Genom kollektivtrafiken skapas en grundläggande rörlighet att människor kan förflytta sig mellan olika platser i staden. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tidigare utländsk forskning som visar att otillräcklig tillgång till transporter är en bidragande faktor till socialt utanförskap och segregation. I en svensk kontext saknas det kunskap kring olika socioekonomiska gruppers tillgång till transportsystemet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kollektivtrafiken upplevs och används av individer som bor i Lindängen, ett socialt utsatt område i Malmö. Utifrån teorier kring rättvisa, transportrelaterad social exkludering och tillgänglighet studeras förutsättningarna till tillgänglighet för invånarna i ett socialt utsatt område.Malmö stad har högt uppsatta mål och säger sig arbeta för en socialt sammanhållen stad som är tillgänglig för alla invånare. Vår studie har identifierat en diskrepans mellan den retoriska nivån i styr- och policydokument och användarnas upplevelse av tillgänglighet. Begreppet just city används sedan för att analysera de styr- och policydokumenten som Malmö stads transportplaneringen bygger på. Resultatet visar att kommunen framförallt arbetar utifrån ett equality-perspektiv istället för ett equity-perspektiv, vilket innebär att socioekonomiskt svaga grupper inte stärks i tillräckligt stor utsträckning. / In recent years, social sustainability has been given an increasingly prominent role in Swedish urban planning. The goal of the national transport policy is to “ensure socio- economically efficiency and supply long-term sustainable transport to citizens and industries throughout the country (prop. 2008/09:03). The accessibility of public transport therefor plays an important role in a socially integrative city. Public transport offers a level of basic mobility to citizens so they can access the goods and services the city has to offer and partake in civic life.This paper looks on previous foreign research which shows that inadequate access to transport is contributing factor to social exclusion and segregation. In a Swedish context, there are no such studies conducted and therefore no knowledge about the level of access experienced by groups with low socioeconomic status. The purpose of this paper is to investigate how public transport is experienced and used by individuals living in Lindängen, a residential area in Sweden with a low socioeconomic status.Based on theories of social justice, transport related social exclusion, and accessibility, the social exclusion experienced by residents in Lindängen can to some extent be explained by transport disadvantage.The municipality has high objectives in terms of increased social sustainability, a just public transport system and high accessibility for its residents. The study has identified a discrepancy between the rhetorical level in control and policy documents and the user's perception of accessibility.The concepts of just city is then used to analyse the governance and policy documents on which the municipality’s public transport planning is based. The results show that the municipality primarily works based on an equality perspective instead of an equity perspective. This means that socioeconomically weak groups are not strengthened to a sufficient extent.

Våra städer växer och det gör även behovet av bostäder. Det samma gäller för de sociala utmaningar som många städer präglas av. Denna studie ämnar redogöra för och analysera den planeringsinriktning som förekommer i dokument som berör stadsutvecklingsprojektet Amiralsstaden, för att i sin tur kunna ringa in en aspekt utav hur Malmös stadspolitik tar sig i uttryck. Det resonemang som förs i studiens diskursanalys kopplas samman med en teori om nyliberal stadsplanering som utgår från att stadsplaneringen blir ett resultat av den nyliberala kontexten. Den nyliberala grundsatsen som förordnar att städer är en plats för tillväxt och utveckling gör sig gällande i det undersökta materialet. Malmös planering för Amiralsstaden utgår från en norm om den attraktiva och konkurrenskraftiga staden. Social hållbarhet framhålls som ett prioriterat område, men integreras med en nyliberal logik.

Begreppet hållbar utveckling kan ha ett flertal varierande innebörder men brukar ses utifrån tre hållbarhetsaspekter, social, ekologisk och ekonomisk. Begreppets mångtydighet har gjort det attraktivt att använda i många olika sammanhang. Detta har bidragit till att hållbar utveckling kritiseras för att vara diffust och ett tomt ideal. Begreppet hållbar utveckling kan ses som ett globalt imperativ och en diskurs där städerna blivit den arena där dessa ideal konkretiseras. Sett utifrån ett översättning- och idéreseteori blir städerna därmed centrala översättningsaktörer. Vad som fokuseras på i översättningen blir med anledning av begreppets mångtydighet intressant. Malmö stad vill idag identifieras som att vara den hållbara staden. I den senaste versionen av översiktsplanen från 2014 skriver Malmö stad att social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet endast kan uppnås om dessa hållbarhetsaspekter samverkar då de är ömsesidigt beroende av varandra. Alla stadens förvaltningar är skyldiga att arbeta med och utifrån begreppet hållbar utveckling. Studiens syfte är att med hjälp av kvalitativa intervjuer samt analys av skriftliga texter studera hur Miljöförvaltningen i Malmö översätter Malmö stads vision om att arbeta utifrån hållbar utveckling och dess tre hållbarhetsaspekter. Studien utgår från nyinstitutionell teori och använder sig av idémodellen för att urskilja hur en idé från Malmö stad reser och översätts ner till Miljöförvaltningen. Resultatet av studien visar att begreppet hållbar utveckling i Malmö stad samt inom Miljöförvaltningen länge har förknippats med ekologisk hållbarhet men att detta är något som förändrats. Idag associeras begreppet med mer än enbart den ekologiska aspekten. En av orsakerna till det här är Malmökommissionens rapport om social hållbarhet. Personerna som intervjuats i studien uttryckte på övergripande nivå en gemensam syn gällande innebörden i begreppet hållbar utveckling. När det kom till att precisera begreppet skiljde sig dock uppfattningarna åt. Skillnaderna korrelerade med intervjupersonernas arbetsuppgifter och avdelningstillhörighet. / Sustainable Development is often considered from three different aspects: social well-being, care for the environment and economic growth. Within these three aspects the concept can have many different meanings. The concepts ambiguity makes it attractive to use, but it is also exposed to criticism for being too vaguely, and can therefore become an empty ideal. Sustainable Development can be seen as a global imperative and discourse where cities have become the arena for concretizing these ideals. Therefore, based on translation- and “Travels of ideas” theory, cities play a central role in the translation of the concept. The municipality of Malmö often desires to identify themselves as the sustainable city and they wrote in the cities latest comprehensive plan from 2014 that social, environmental and economic sustainability can only be achieved in tandem and are equally dependent on each other. Because of that the municipality of Malmö has determined that every one of their administrations are obligated to take in, and work with, Sustainable Development in their organizations. The purpose of this study is through qualitative interviews and analysis of documents and other written texts, see how the Environmental Administration in Malmö translates Malmö’s vision regarding Sustainable Development from the three different aspects in to their organization. The study is based on new institutionalism theory and the “Travels of ideas” model to see how an idea from the municipality of Malmö travels down and translates in to the Environmental administration in Malmö. The study's results show that Sustainable Development in the city of Malmö and in the Environmental administration has long been associated with ecological sustainability, but nowadays this is no longer the case. Today is the concept, Sustainable Development, associated with more than just ecological sustainability. One of the reasons that the concept has got a different meaning can trace back to Malmökommissionens report regarding social sustainability in Malmö. This study, showed that the interviewees had the same overall view regarding sustainable development, but when it came to clarifying the concept more concrete they gave it different meaning. The differences in the concepts meaning could be linked with the interviewees' duties and departmental affiliation.