Denna studie granskar, genom en diskursivt orienterad analys, förhållandet mellan Malmös köpcenterutveckling och social hållbarhet. Vi ämnar fördjupa förståelsen för hur köpcentret Emporias egenskaper såsom utformning, marknadsföring och lokalisering kan inverka på stadens invånare och identitet. Mot bakgrund av den debatt som förs kring köpcenterutvecklingens fysiska inverkan på stadskärnan, som har en särskild ställning i den postindustriella stadsutvecklingen, är avsikten att rikta ett större fokus mot köpcenterutvecklingens möjliga inverkan på sociala aspekter. Studien belyser frågor som kan fungera vägledande vid förekomst av framtida sociala konsekvensbedömningar av fysiska investeringar. / This study examines, through discursive orientated analysis, the relationship between shopping mall developments and social sustainability in the city of Malmö. The aim is to provide a deeper understanding of how the particular features of the Emporia shopping mall, such as design, marketing and location, can affect the city's inhabitants and identity. Building on the ongoing debate surrounding shopping malls and their physical impact on the traditional city centre, due to its prominent status in post-industrial urban development, the intention is to target a greater focus on the social impacts of shopping mall developments. As such, the study highlights issues that can serve as guidance in the occurrence of future social impact assessments of physical investments.

Mobilitet är en grundförutsättning för att människor ska vara delaktiga i samhället. Möjligheten att kunna röra sig i sin stad är förknippat med frihet och rättigheter; något som kommuner och andra offentliga organ har som uppgift att förverkliga. Tillgång till ett fungerande trafiksystem, och framför allt kollektivtrafik, är en rättighet för samtliga av stadens invånare. Vi har under studien identifierat två grundläggande problem. Det första är ett retoriskt problem genom att kommuner har svårt att definiera värdet av social hållbarhet och att de ekonomiska och miljömässiga aspekterna således överskuggar de sociala. Problemet med att definiera social hållbarhet medför att dessa aspekter ofta faller bort under genomförandefasen av ett projekt. Det andra problemet är att de system som finns för att presentera de sociala effekterna av en investering inte i sig själva är tillräckliga för att legitimera sociala investeringar. Syftet med denna studie har alltså varit påvisa hur Malmö stad arbetar med social hållbarhet och att diskutera hur kollektivtrafik kan användas som social investering. Vidare diskuteras behovet av att hitta mätbara faktorer för att kunna utvärdera nyttan av social hållbarhet inom specifika projekt Studien utgörs av en fallstudie av Malmös trafikpolitik och projektet Malmöringen. Inom fallstudien har det genomförts intervjuer med tjänstepersoner från Malmö stad och en genomgång av Malmös trafik- och policydokument. De resultat som framkommit av studien är att det finns ett behov av att bryta ner definitionen av social hållbarhet i konkreta faktorer för att kunna diskutera social hållbarhet både i den tidiga planeringsprocessen och på projekteringsnivå. Det behövs även en kombination av existerande mätsystem för att kunna påvisa både de rent ekonomiska värdena och de kvantitativa värderingarna av icke marknadsprissatta faktorer. Detta måste dessutom kombineras med ett narrativt system vilket syftar till att förmedla upplevda värden som inte går att prissätta: samtliga faktorer måste presenteras på ett motsvarande sätt. / Mobility is a precondition for people to be able to participate in society. The possibility to be mobile is closely associated with freedom and rights: something municipalities and other public institutions are responsible for substantiation. Access to a functioning transport system and above all, public transport, is a right for all citizens. During the work with this essay we have identified two main issues. First, there is a rhetorical issue within the fact that municipalities find it difficult defining the value of social benefits and that economic and environmental benefits therefore are valued above the social. The issue deriving from the difficulty in defining social benefits is that the social aspects often tend to be overridden during the actual realization of a project. The second main issue is that the methods used for presenting social benefits from an investment are not enough when it comes to legitimate a social investment. The main objective with this essay has therefore been to demonstrate the work with social sustainability within the City Office of Malmö, and to discuss how public transport can be viewed as a social investment. Furthermore we discuss the need to find measurable factors to evaluate the benefits of social sustainability within specific projects. This essay consists of a case study of Malmö’s traffic policy and the project Malmöringen. Within this case study we have exercised interviews with public officials. We have also exercised a document study of Malmö’s traffic and policy document. The results of the study indicate a need to break down the definition of social sustainability into more specific factors. The rationale is to be able to discuss social sustainability at an early planning stage as well as at the implementation phase. The conclusion is that a combination of existing system is necessary for measuring social benefits to be able to prove both the economical values and the quantitative values of non-market priced factors. This must also be combined with a narrative system which means to convey experienced values which are unable to put a price on: all factors must be presented in an equivalent way.

Som en del i det moderna hållbarhetstänket spelar social hållbarhet en viktig roll. Ett uppenbart hinder för en social hållbar utveckling är arbetslöshet. Arbetslöshet leder ofta till utanförskap, vilket i sig skapar ett segregerat, ohållbart samhälle. Följande studie undersöker hur företag och privata organisationer kan verka för att minska utanförskap orsakad av arbetslöshet. Genom sociala innovationer motiveras sökandet av metoder för att minska arbetslösheten och på så sätt minska det sociala utanförskapet.Studien använder sig av teorier kopplade till social hållbarhet i allmänhet och sociala innovationer, arbetslöshet och utanförskap i synnerhet. Teoriavsnittet ger en inblick i problematiken kring arbetslöshet, mekanismer bakom problemet samt kunskap om potentiella åtgärder. Studien är uppdelad i två olika delar. Den första delen är av traditionell uppsatskaraktär där olika sociala innovationer i syfte att minska arbetslösheten jämförs, analyseras och diskuteras. Den andra delen, som grundar sig på denna analys, är ett konkret pilotprojekt som tagits fram med en större konsultfirma för att försöka hitta former för framtida applicering av sociala innovationer i företagets löpande arbete.Studien är av kvalitativ natur där det empiriska materialet grundar sig på intervjuer medrepresentanter från relevanta företag och organisationer. Intervjuerna har bearbetats och analyserat med hjälp av de valda teorierna. Som komplement har ytterligare empiriskt material i form av litteratur, rapporter och vetenskapliga artiklar bearbetats och analyserats. Resultatet av studien visar hur sociala innovationer på olika sätt kan motarbeta arbetslöshet, på såväl lokal som nationell nivå. Det går att identifiera såväl likheter som skillnader mellan de olika företagens/organisationernas strategier. En stor problematik tycks vara ovetskapen om varandra. Pilotprojektet grundar sig därför på en kunskapsworkshop, där aktörer kan dela med sig av sina kunskaper för att på så sätt underlätta för varandra. / As a part of our modern sustainability approach, social sustainability has played an important role. An obvious obstacle to overcome in the search for a social sustainable development isunemployment. Unemployment may lead to social exclusion, which creates a segregated andunsustainable society. The following paper investigates how companies and private organisations can work in order to reduce the social exclusion caused by unemployment. Through social innovations, the search for methods to reduce unemployment and hence social exclusion, can be motivated.The paper uses theories connected to social sustainability in general and social innovations,unemployment and social exclusion in particular. The theoretical chapter sheds light on theproblems related to unemployment, mechanisms behind the problem and knowledge about potential counter actions. The paper is divided into two different parts. The first part is a traditional essay in which different social innovations with the common goal to reduce unemployment is compared, analyzed and discussed. The second part, which is based on this analysis, is a suggestion for a future project together with a larger consulting firm, to search for new methods for future applications of social innovations in the firm’s ongoing work.The paper uses a qualitative approach, the empirical material is based on conducted interviews with key persons from relevant companies and organisations. The interviews have been processed and analyzed along with our chosen theories. As a complement, additional empirical material in terms of literature, various reports and scientific articles have been processed and analyzed.The result of the paper indicates how social innovations, on both local and national level, can work against unemployment. Both similarities and differences are identified between thecompanies/organisations strategies. A problematic factor seems to be that thecompanies/organisations are unaware of each other. Our project therefore suggests a workshopwhere relevant actors can exchange knowledge in order to help each other.

I takt med att städer växer ökar även avfallsmängderna. För att uppnå en hållbar stadsutveckling är det därför nödvändigt att tillgängliggöra avfallshanteringen så att även hushåll som saknar tillgång till bil har möjlighet att på ett enkelt och smidigt sätt hantera sitt avfall. I detta syfte har konceptet kvartersnära återvinningscentraler utvecklats. Kvartersnära återvinningscentraler ämnar integreras i den tätbebyggda miljön för att på så vis tillgängliggöra avfallshanteringen i form av återanvändning och återbruk, men vad som är speciellt med kvartersnära återvinningscentraler är att de även syftar till att främja socialt utbyte genom att fungera som en mötesplats.Detta arbete baseras på VA SYDs projekt Kvartersnära återvinningscentral i Kroksbäck. Syftet är att identifiera vilka effekter en kvartersnära återvinningscentral kan ha på de sociala dimensionerna av hållbarhet i Kroksbäck, ge förslag på sociala mål och indikatorer samt föreslå ett projekt för hur dessa kan utvecklas, implementeras och utvärderas. Vi undersöker hur arbete kan bedrivas för att utveckla sociala mål för en kvartersnära återvinningscentral i Kroksbäck och använder oss i det avseendet av en social konsekvensanalys för att identifiera möjliga sociala effekter som den kvartersnära återvinningscentralen kan föra med sig.De sociala effekter som identifieras utgör sedan grunden för de mål och indikatorer som formuleras i vår projektidé och som är tänkta att implementeras under den kvartersnära återvinningscentralens pilotfas.Resultatet visar på att sociala konsekvensbeskrivningar fungerar väl för att identifiera sociala effekter till följd av förändringar i den fysiska miljön. Den sociala konsekvensbeskrivningen har i vår studie bidragit till att vi lyckat identifiera sju sociala effekter som ett möjligt utfall av den kvartersnära återvinningscentralen i Kroksbäck: ökad trygghet, socialt kapital, samspelsintegration, delaktighet, tillgänglighet, jämställdhet och perspektivförändringar kopplade till hållbar utveckling. Kvartersnära återvinningscentraler har även visat sig vara ett bra exempel på ett projekt där de sociala värdena har en betydande roll för den ekologiska dimensionens utfall.Då den sociala dimensionen av hållbarhet ofta underkommuniceras när fysiska förändringar ska genomföras vill vi med detta arbete betona vikten av att den sociala dimensionen tas i beaktande under hela arbetsprocessen, då fysiska förändringar kan påverka det sociala livet på flera nivåer och under en lång tidsperiod. / As cities grow the amount of waste increases. In order to achieve a sustainable urban development it is necessary to make waste disposal accessible to households without access to a car. For this purpose, neighborhood recycling centers has been developed. Neighborhood recycling centers are intended to be integrated into the urban environment and thereby make waste management accessible for everyone, but they also intend to encourage social exchange by functioning as a meeting place.This study is based on VA SYDs project Neighborhood recycling in Kroksbäck. The aim of the study is to identify what impact a neighborhood recycling center might have on the social dimensions of sustainability in Kroksbäck, and to create a project proposal describing how these effects can be implemented and evaluated in three stages during the pilot phase of the project.We examine how work can be conducted to develop the social objectives of a neighborhood recycling center in Kroksbäck. For this purpose we have chosen to use social impact assessment to identify potential social effects the neighborhood recycling center might have. The social effects that we identify form the basis for the social objectives and indicators we phrase in our project proposal.The results show that social impact assessments work well to identify the social effects of alterations in the physical environment. The social impact assessment has contributed to our success in identifying seven social effects as a possible outcome of the neighborhood recycling center in Kroksbäck: increased security, social equity, interplay integration, inclusion, accessibility, equality and perspective changes linked to sustainable development. Neighborhood recycling centers has also proved to be a good example of a project where social values pay a significant role in the outcomes of the ecological dimension of sustainability.Since the social dimension of sustainability often seem to be sidelined when physical changes are implemented, we want to emphasize the importance of taking the social dimension into account throughout the planning process, seeing that physical changes can affect the social life on many levels and for a long period of time.

Sedan SEB år 2008 tillsammans med Världsbanken lanserade konceptet gröna obligationerhar volymen på marknaden för dessa ökat betydligt för varje år. Sverige har under de senasteårtionden varit världsledande i att ge ut gröna obligationer. Detta till stor del tack vare landetsfastighetsbolag där Vasakronan var först ut i världen att emittera en grön företagsobligation år2013. Men trots detta ligger vi långt bakom utvecklingen av de sociala obligationerna, ävenfast att dessa lanserades i Storbritannien endast två år (2010) efter den första grönaobligationen. De anses vara outvecklade och färska för de svenska fastighetsbolagen. Vi gårmot en värld där fler människor väljer att flytta in i storstäderna och för att uppnå en hållbarutveckling bör fokus finnas på alla tre hållbarhetsdimensioner. Sociala obligationer kan varaett av de finansieringsverktyg som behöver användas för att uppnå en hållbar utveckling inom sociala frågor. Detta kandidatarbete syftade till att reda ut de frågetecken som fastighetsbolag och investerarehar gällande sociala obligationer för att öka transparensen på marknaden. För att åstadkommadetta har en litterär- samt kvalitativ studie tagit plats där den kvalitativa studien bestått av intervjuer. Sju relevanta aktörer till detta arbete har intervjuats för att sondera möjligheter ochutmaningar med brukandet av sociala obligationer. Resultatet visar på att det finns vissautmaningar men framförallt potential hos finansieringsverktyget. Bland de responderandeaktörerna anses social washing och i vissa fall brist på transparens vara de störstautmaningarna, en större tydlighet behöver alltså finnas på marknaden. För att öka tydlighetenkrävs det klara ramverk och spelregler vilket kan uppnås via tydliga målsättningar. Studien visar även att det finns stor outnyttjad potential som fastighetsbolag och investerare iframtiden bör ta vara på. / Since 2008, when SEB together with The World Bank launched the concept of green bonds,the market volume of these bonds have increased significantly on a yearly basis. During thelast decade Sweden has been the leading country in handing out these green bonds. This ismostly because of Sweden’s real estate companies, such as Vasakronan who were the first toissue a green corporate bond in 2013. But despite that we are still far behind in thedevelopment of the social bonds, even though these were first launched in Great Britain in2010, only 2 years after the introduction of the first green bond. It is considered to be tooundeveloped and fresh for the swedish real estate companies. We are moving towards a worldwhere more and more people decide to move their lives to the big city, and to reachsustainable development the focus should be on all three sustainability dimensions. This master’s thesis aims to answer the questions that real estate companies and investorshave regarding social impact bonds, and to increase the markets transparency. This has beenachieved through a literary and qualitative study, where the qualitative study has consisted ofinterviews. Seven interviews with relevant people have been conducted to examine thepossibilities and challenges with social impact bonds. The results show that there are certainchallenges, but primarily potential with the financing tool. The interviewees agree that themarket needs more clarity and that social washing and, in some cases, lack of transparency inthe market are the greatest challenges. To increase market clarity there should exist a moreclear set of rules which can be achieved through setting clear objectives. The study also showsthat there is an untapped market with a huge potential that future investors and real estatecompanies should take advantage of.

Sedan årtionden tillbaka har begreppet hållbar utveckling varit en stor del av samhällsdiskussionen. Begreppet handlar om de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Genom åren har den ekologiska hållbarheten haft stort fokus och bidragit till utveckling av olika mätmetoder och verktyg för att uppnå uppsatta mål som världen antagit tillsammans, som att till exempel minska koldioxidutsläppen. Den ekonomiska hållbarheten har fått större utrymme i samband med den industriella revolutionens framfart där verktyg som BNP per capita har använts till att mäta ett lands ekonomiska tillstånd. Inom fastighetsbranschen finns olika certifikat som används för att påvisa den ekologiska hållbarheten samt olika lönsamhetsmått som mäter den. Social hållbarhet har på bekostnad av de andra dimensionerna hamnat i kläm och faller ofta mellan stolarna på grund av dess kvalitativa och svårmätta struktur. Definitionen av begreppet är bred och inte lika entydig som ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Till följd av det uppstår det ibland oklarheter till begreppets betydelse, trots att den sociala hållbarheten får större utrymme i samhällsdebatten, inte minst inom samhällsbyggnad och i fastighetsbranschen. Syftet med studien är att kartlägga hur olika fastighetsaktörer definierar social hållbarhet och hur definitionen påverkar deras arbete. För att uppfylla studiens syfte har inledningsvis teoriunderlag kring begreppet hållbar utveckling tagits fram, både i allmänhet och inom fastighetsbranschen. Detta har gjorts för att uppnå en fördjupning kring begreppen ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet och se hur de skiljer sig åt, både på definitionsnivå samt hur de går att mäta. Vidare genomfördes en intervjustudie i form av semistrukturerade intervjuer med sex olika fastighetsföretag för att samla kunskaper om fastighetsbranschens sociala hållbarhetsarbete. Med resultatet från teoriunderlaget och intervjustudien som grund har perspektivet på begreppet klargjorts för att uppnå en kartläggning av fastighetsbranschen definition och arbete med social hållbarhet. Resultatet från studien visar att syftet med social hållbarhet delas av alla deltagande aktörer: att skapa områden där kärnan ligger i att skapa trivsel och trygghet utifrån ett långsiktigt perspektiv. Däremot skiljer sig definitionen av social hållbarhet åt mellan olika fastighetsföretag. Slutsatsen av studien är att företags arbete med social hållbarhet styrs av hur de definierar begreppet. För flera aktörer skiljer sig definitionen åt från projekt till projekt, där varje projekt har ett eller flera unika fokusområden. Beroende på definitionen arbetar företagen antingen ur ett välgörenhetsperspektiv eller med fokus på den egna verksamhetens påverkan på människor. Arbetet med social hållbarhet är dock högst aktuellt för företagen och alla företag arbetar aktivt med social hållbarhet i sin verksamhet. Beroende på om företaget är stadsutvecklare eller konsulter avgör detta vilka krav de kan ställa på sina kunder eller andra aktörer kring arbetet med social hållbarhet. Den svåraste utmaningen med begreppet är dock att den är kvalitativ och svår att mäta. Flertalet företag försöker dock hitta egna metoder och verktyg för att mäta social hållbarhet i sina projekt eftersom det inte finns någon universell metod. / For decades, the concept of sustainable development has been a major part of the societal debate. The concept is about the three dimensions: ecological, economic and social sustainability. Social sustainability has been forgotten at the expense of the other dimensions and often falls between the cracks due to its qualitative structure. The definition of the term is broad and not as distinct as ecological and economic sustainability. As a result, questions sometimes arise about the meaning of the term, despite the fact that social sustainability is given greater scope in the public debate and in the real estate industry. The purpose of the study is to map how different real estate actors define social sustainability and how the definition affects their work. In order to fulfill the purpose of the study, the theoretical basis for the concept of sustainable development has initially been developed, both in general and in the real estate industry. This has been done to achieve an in-depth study of the concepts of ecological, economic and social sustainability and to see how they differ, both at the definition level and how they can be measured. Furthermore, an interview study was conducted in the form of semi-structured interviews with six different real estate companies to gather knowledge about the real estate industry's social sustainability work. Based on the results from the theoretical basis and the interview study, the perspective on the concept has been clarified in order to achieve a survey of the real estate industry's work with social sustainability. The results from the study show that the purpose of social sustainability is shared by all participating actors: to create areas where the core lies in creating well-being and security from a long-term perspective. However, the definition of social sustainability differs between different real estate companies. The conclusion of the study is that companies´ work with social sustainability is governed by how they define the concept. For several actors, the definition differs from project to project, where each project has one or more unique focus areas. Depending on the definition, companies work either from a charity perspective or with a focus on the impact of their own operations on people. However, the work with social sustainability is highly relevant and all companies work actively with social sustainability in their operations. Depending on whether the company is an urban developer or consultant, this determines what requirements they can place on their customers or other actors regarding the work with social sustainability. The most difficult challenge with the concept, however, is that it is qualitative and difficult to measure. However, most companies try to find their own methods and tools for measuring social sustainability in their projects because there is no universal method.

I denna studie beskrivs hur verktyget PAFS (Priority Assessment For Seniors) utvecklats. PAFS är ett verktyg som har sin grund i lastbilstillverkaren Scanias befintliga standarder för bedömning av ergonomisk belastning. Det är mer fokuserat och anpassat så att risker på en arbetsstation för en äldre arbetstagare och framförallt för personalen mellan 55 och 70 åskådliggörs. Behovet av det här verktyget har uppstått då vi går emot en äldre befolkning och en högre pensionsålder vilket kommer öka kraven på en ergonomiskt hållbar arbetsplats. Målet var således att ta fram ett verktyg som bedömer en arbetsstations lämplighet för äldre vilket ger Scania möjligheten att förbereda sig för en äldre arbetskraft i sin produktion. Genom en litteraturstudie och datainsamling kunde riskfaktorer och förväntade skador för äldre personer utrönas. Med detta material som grund kunde relevanta bedömningspunkter och förändringar i Scanias befintliga ergonomiska bedömningsverktyg tas fram. Till sist utvecklades verktyget PAFS vilket är ett Excelbaserat bedömningsverktyg som belyser belastningsergonomiska risker och brister på en arbetsstation för en person över 55 år. Det är utformat som en checklista där de olika bedömningspunkterna angetts en riskpoäng, på så sätt kan en summerad riskpoäng för varje position presenteras för användaren. / The development of PAFS (Priority Assessment For Seniors) is described in this study. PAFS is a tool based on the truck manufacturer Scania´s existing standards for ergonomic evaluation. It is focused and adapted to illustrate risks on a working station for an eldry workforce, especially a population between 55 to 70 years. The need for this tool emerges since the population is getting older and the age of pension is starting to increase. This leads to higher demands on an ergonomic sustainable workplace. Therefore the goal was to develop a tool that assesses a working stations adequacy for older employees which gives Scania the opportunity to prepare for an aging workforce in production. Through a literature study and data collection factors of risks and injuries for elderly could be established. Later it was evaluated which assessment points, in existing ergonomic assessment tools that Scania uses, that are of greatest importance. At last PAFS was developed, which is an Excel Based assessment tool which displays load ergonomic risks and deficiency on a working station for employees over 55 years of age. It is designed as a checklist where every assessment point is given a risk score, through which the sum of the risk score for every workstation can be displayed for the user.

The purpose of the study is partly to investigate and identify the functions of the professional roles in architecture; architect, landscape architect, plan- or planning architect and interior architect fill in the agencies' external sustainability work such as projects, and partly how the architectural firms' organizational structures are affected by their external sustainability work. Through a qualitative method and semi-structured interviews with five architectural firms, the study wants to create a greater understanding of architectural firms' external sustainability work by examining what their external sustainability work looks like, how the business generates and ensures sustainable results and what functions the different professional roles in architecture play for external sustainability work. The empirical result is analyzed using previous research and published theories and results in the conclusion that three of the four architectural roles, architect, landscape architect and1interior architect, contribute to the architectural firms' external sustainability work with the help of education, experience, knowledge and competence. One of the four professional roles, plan- or planning architect, is not employed at any of the architectural firms examined and the study can thus not determine what function the professional role plays in the external sustainability work. The study also shows that the architectural firms' external sustainability work affects their organizational structures, as the design and structuring of the architectural firms largely depends on what the projects look like. All surveyed architectural firms are project-based and adapt their teams and structures to what the projects require.

Sahällsbyggnadsprojekt berör utvecklingen av samhället. Medborgarna som bor i ett område som berörs av samhällsbyggnadsprojket har enligt Plan- och bygglagen (PBL) rätt till delaktighet i utvecklingen av planen/projektet. Projketledare inom offentlig sektors projket måste samråda med olika myndigheter, sakägare och boende som påverkas av samhällsbyggnadsprojket. Detta görs för att samla in kunskap och ge berörda möjlighet att lämna synpunkter på projketen. Medborgarna definieras som en viktig intressentgrupp för att möjliggöra att projketresultat tillgodoser mottagarnas alltså medborgarnas behov. Dialogprocessen med medborgarna kan vara komplex och dess omfång beror på platsers olika förutsättningar, vilket skapar variation i genomförandet. Det är därför intressant att lära mer om medborgardeltagande i samhällsbyggnadsprojekt. Syftet med studien är att undersöka upplevda framgångsfaktorer för ett givande medborgardeltagande i samhällsbyggnadsprojket, samt lyfta utmaningar med inkluderingsarbetet. På så vis skapas ytterligare förståelse för hur dialogarbetet kan påverka ett projkets genomförande och resultat.  Intervju med tio respondenter har genomförts. Insamlade data har analyserats med utgångspunkt i tematisk innehållsanalys. Respondenterna arbetar som projketledare eller teammedlemmar i offentlig sektors samhällsbyggnadsprojket i direkt anslutning till delaktighetsarbetet med medborgare som intressentgrupp i projketen. Utifrån analys av insamlad data upplevs de tydligaste framgångsfaktorerna i delaktighetsarbetet handla om kommunikationen mellan parterna. Vikten av tydlighet, information och definiering av dialogens mål och syfte upplevs betydande. Även utbildande kommunikation till medborgarna upplevs främja goda resultat. Att ta hjälp av den digitala utvecklingen förespråkas som gynnsamt för ökat och breddat deltagande. Digitala verktyg öppnar upp för att unga engagerar sig i projket. Utamningar i processen upplevs främst uppstå i kontakt med missnöjda medborgare vilket kan leda till arbetsmiljöproblem. Tidsbrist upplevs i vissa fall som ett hinder för att genomföra det omfång av dialog som projketledare bedömer betydande för projket.

Norra Sverige står idag inför en betydande omställning med den nya gröna industrialiseringen. En industrialisering som ska motivera för den ekologiska hållbarheten i EU. Det ökade fokuset på ekologisk hållbarhet har dock föranlett att de sociala och ekonomiska dimensionerna hamnat i bakgrunden, trots att dessa dimensioner utgör grundläggande förutsättningar för en hållbar utveckling. Northvolt, en nyckelaktör i den gröna industrialiseringen, har etablerat sin första batterifabrik i Skellefteå, vilket medför betydande förändringar för Skellefteå kommun. Inte minst ställs det stora krav på att kommunen ska kunna attrahera tillräckligt med arbetskraft till den nya industrialiseringen. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur North Volts etablering påverkat Skellefteå kommuns arbetsmarknad och befolkningstillväxt, hur Skellefteå kommun arbetar för att attrahera arbetskraft och hur detta kan komma att påverka den sociala och ekonomiska hållbarheten. Uppsatsen omfattas av både kvantitativa och kvalitativa metoder, där resultatet för uppsatsen bygger på två enkätundersökningar, två intervjuer, sju olika dokument och statistisk data. Resultatet analyseras sedan utifrån de teoretiska utgångspunkterna multiplikatoreffekter, push-och pull faktorer, social och ekonomisk hållbarhet. Slutligen diskuteras resultatet och analysen i relation till den tidigare forskningen inom området, vilket också ligger till grund för att besvara uppsatsens tre frågeställningar. Uppsatsen indikerar att etableringen av North Volt påverkat arbetsmarknaden i Skellefteå genom en ökning av arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin, samt en generell ökning av antalet förvärvsarbetare. För Skellefteå har North Volt inneburit en möjlighet att främja en effektiv tillväxt och övervinna tidigare stagnation. Strategierna för arbetskrafts attraktion i kommunen framstår dock som mindre effektiva, då fokus på tillgängliga arbeten inte helt matchar vad potentiell arbetskraft anser vara attraktivt med att flytta till Skellefteå. Den sociala och ekonomiska hållbarheten i Skellefteå påverkas framför allt genom stigande bostadspriser, svårigheter att attrahera arbetskraft till kommunen och en viss risk gällande att tillverkningsindustrin växer snabbare än någon annan sektor. Någonting som kan innebära att Skellefteå blir mer sårbart vid en eventuell minskning av efterfrågan på North Volts batterier.