Inom Sverige flyttade 1,6 miljoner människor år 2020 varav 60 000 av flyttarna skeddeinom samma fastighet. Genom att utveckla bostäder och göra dem anpassningsbara går det enklare att möta människors behov vid val av bostäder. Genom att utforma bostäder med fokus på arkitektoniska kvalitéer och anpassningsbarhet går det att bidra till och stödja social hållbarhet. Syftet med arbetet är att utforma anpassningsbara planlösningar för ett flerbostadshus med målet att bidra till ökad social hållbarhet, samt att redogöra för vad som kan bidra till en socialt hållbar bostad. Syftet uppnåddes genom att göra en fallstudie och projektera för planlösningar utifrån de teoretiska utgångspunkterna.En planlösning som kan stödja social hållbarhet ska möta de boendes behov. Genom anpassningsbarhet går det att möta behov vid förändrade familjesituationer och olika faser i livet. Att smidigt kunna få ett extra rum eller få bort ett rum som ej används till en behövande granne stödjer social hållbarhet i byggnaden. De arkitektoniska aspekternasom planlösningarna utformas efter berör den inre miljön i lägenheterna. Genom att jobba med ljus via fönsterplacering och axialitet, rumsorganisation, rörelser, omslutenhet, tillgänglighet och trygghet går det bidra till social hållbarhet. Individens välbefinnande har också haft en central roll i projekteringen och även det kan stödjas utifrån aspekterna studien arbetar omkring. En viktig faktor i social hållbarhet är social interaktion, att utforma en byggnad där hänsyn tas till sociala interaktioner stödjer social hållbarhet. Arbetet begränsas till flerbostadshuset och berör därför inte området runt bostaden. Gemensamma ytor finns ofta belägna runt om huset, en gemensam yta bidrar till sociala interaktioner men kan vara svårt att få plats med inuti ett flerbostadshus utan att ta yta från lägenheterna, att använda flerbostadshusets tak till en gemensam yta medför att lägenhetsstorlekarna inte blir beroende av ytan den gemensamma ytan tar.Social hållbarhet är ett komplext ämne, förslaget studien har arbetat fram är ett av många förslag på vad social hållbarhet i en planlösning kan innebära. Resultatet av studien visar att flera olika aspekter har betydelse när det handlar om social hållbarhet, flera av aspekterna går att koppla till varandra, ljus är hälsofrämjande och samspelar med axialitet som leder till trygghet via naturlig övervakning. Att utforma anpassningsbara flerbostadshus stödjer också social hållbarhet ur ett längre perspektiv, möjligheten att möta människors behov och marknadens efterfrågan blir enklare med ett anpassningsbart flerbostadshus. Social hållbarhet är ett ämne för framtida forskning och studien visar ett resultat som går att arbeta vidare på. / The purpose of the work is to design adaptable floor plans for an apartment building with the goal of contributing to increased social sustainability. And explain what can contribute to a socially sustainable home.The result shows that there are several aspects to consider in social sustainability. The study has chosen to focus on aspects related to the floor plan. The surroundings and location of the apartment building have therefore not been studied. By working with aspects such as light, axiality, room organization, immersion, adaptability, security, movements and accessibility, it is possible to contribute to social sustainability. Customizable floor plans can be designed in different ways, the study's proposal describes floor plans that are adapted between the different apartments to change the area of the apartments and the availability of an extra or fewer room. To support social sustainability, residents' needs need to be met.The difficulty with the study is that social sustainability is a complex subject and linking it to a single floor plan makes the work more difficult than if the environment and location had been included. What is considered socially sustainable and what needs tomeet can be subjective.

Hållbarhetsaspekten och framför allt den sociala dimensionen har börjat uppmärksammas mer i planeringen. Analysverktyg och modeller såsom social konsekvensanalys (SKA) har under senare tid blivit vanligare för att hantera de sociala värdena i planarbetet. Det finns ingen nationell standard för hur ett sådant verktyg ska se ut eller användas, vilket har resulterat i flera olika analysmodeller som skiljer sig åt. En gemensam nämnare i modellerna är att de till hög grad innebär en viss mätbarhet för att jämföra och bedöma konsekvenser av planförslaget. Det finns viss problematik i att använda ett verktyg, som SKA, i och med att de sociala frågor är kontextberoende och svåra att sätta mått på, därför undersöks i uppsatsen hur sociala värden ter sig i en planering där mätbarhet blivit norm.  Uppsatsen studerar fenomenet genom fyra fallstudier som består av två detaljplaner respektive två planprogram, för att undersöka SKA utifrån olika skalnivåer. Även två modeller av SKA studeras, en mer kvantitativ i sin karaktär och en mer kvalitativ. Vad för mått används för att mäta de sociala värdena och vilken effekt får SKA på planeringsunderlaget? Går det att urskilja ifall användandet av nya modeller och verktyg för den sociala dimensionen i stadsplanering kan påvisa ett paradigmskifte i stort?  Utifrån undersökningen dras slutsatsen att ett skifte kan urskiljas i hur de sociala frågorna hanteras i planeringen, men ett större skifte i planeringsprocessen går inte att se. Den sociala dimensionen får större utrymme i diskussionen men tvingas in i de ramar och modeller som planeringen redan utgör.

Purpose: In the early 20th century there was a large housing deficiency in Sweden. The housing deficiency developed into a political issue and the result was the million-program. In 1964, the decision was made that one million home should be built over a ten-year period. The million-program constitutes a large part of Sweden’s total housing stock. Many of these areas quickly became segregated and socio-economically weak. Municipalities are now faced with the decision to either phase out or develop the areas. The purpose is to investigate measures that can contribute to a better social sustainability and attractiveness in million-program areas. The aim of the study is to investigate which measures are effective in restoring a sustainable housing environment in a million- program area. Method: The study has been conducted as a qualitative study in the form of interviews. Litterateur study has contributed to an increased understanding about the million programs. Document analysis has been implemented where the information has contributed as a support but also as an eye-opener to find different solutions that are relevant in the case study. Observation in the area has been made to give the authors a perception of the area. Findings: The main result of the analysis is that a key factor in achieving a sustainable housing environment is a major focus on social sustainability. The work with the social sustainability should be focused and deliberately with long-term perspectives. There are many ways of working with social sustainability, but a big part is to promote integration into socio-economically weak residential areas. The social issues form a basis for achieving a result and answering the questions set for the study. In order for the residents to have as pleasant living environment as possible, they should be given influence in various decisions made for the area. Implications: Proposed measures must be adapted to the specific conditions of each area. In order to contribute to an increased social sustainability it is important that the environments of the areas are well managed and completely clean. Social sustainability can also be improved through active work on social issues, which also contributes to increased attractiveness. The concept of social sustainability also includes urban design. A city that is well designed, safe and pleasant and have a good and functioning living environment is something desired. Limitations: The study is limited to only two million-program area since there is neither time nor resources available to map the problem on a larger scale. Own proposals are not presented, neither from an economic nor an architectural perspective, which could affect how the questions set for the study are answered. The focus is on whether planned measures are effective and whether these measures are sufficient to make an area attractive again. / Syfte: I början av 1900-talet rådde det stor bostadsbrist i Sverige. Bostadsbristen utvecklades till en politisk fråga och resultatet blev miljonprogrammet. 1964 togs beslutet att en miljon bostäder skulle byggas under en tio-års period. Miljonprogrammet utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Många av dessa områden blev snabbt segregerade och socioekonomiskt svaga. Kommuner står nu inför beslutet att avveckla eller utveckla områdena. Syftet är att undersöka vilka åtgärder som kan bidra till en bättre social hållbarhet och attraktivitet i ett miljonprogramsområde. Målet med studien är att undersöka vilka åtgärder som är effektiva för att återskapa en hållbar bostadsmiljö i ett miljonprogramsområde. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie i form av intervjuer. Litteraturstudie har bidragit till en ökad förståelse kring miljonprogrammet. Dokumentanalys har genomförts där informationen har bidragit som ett stöd men också tankeställare för att finna olika lösningar som är relevanta i fallstudien. Observation på området har gjorts för att ge författarna en egen uppfattning om området. Resultat: Det huvudsakliga resultatet från analyserna är att en viktig faktor för att lyckas återskapa en hållbar bostadsmiljö är stort fokus på den sociala hållbarheten. Arbete med den sociala hållbarheten bör vara väldigt fokuserat och målmedvetet med långsiktiga perspektiv. Det finns många sätt att arbeta med den sociala hållbarheten, men en stor del är att främja integrationen i socioekonomiskt svaga och segregerade bostadsområden. De sociala frågorna ligger till grund för att få fram ett resultat och besvara frågeställningarna. För att de boende ska få en så trivsam boendemiljö som möjligt bör de ha inflytande i diverse val som görs för området. Konsekvenser: Framtagna åtgärder måste anpassas utefter varje områdes specifika förutsättningar. För att bidra till en ökad social hållbarhet är det viktigt att områdena har välskötta miljöer samt att området hålls helt, rent och snyggt. Den sociala hållbarheten kan också förbättras genom aktivt arbete med sociala frågor, vilket också bidrar till en ökad attraktivitet. Inom begreppet social hållbarhet ryms också gestaltning. En stad som är väl utformad, trygg och trivsam samt som har en god och fungerande livsmiljö är något som eftersträvas. Begränsningar: Arbetet begränsas till endast två miljonprogramsområde då tid eller resurser inte finns för att kartlägga problemet i en större skala. Inga egna förslag presenteras, varken ur ett ekonomiskt eller arkitektoniskt perspektiv, vilket kan påverka hur frågeställningarna besvaras. Fokus ligger på huruvida planerade åtgärder är effektiva och om dessa åtgärder räcker för att lyfta ett område och göra det attraktivt igen.

I Helsingborg pågår uppförandet av en ny stadsdel vid namn Oceanhamnen som ger plats för centralt belägna bostäder, kommersiella fastigheter och publika ytor i ett område som tidigare utgjorts av hamn- och industrimark. Studien syftar till att undersöka vilka intressen som styr den vattennära stadsutvecklingen i Oceanhamnen när det ännu inte finns några invånare i stadsdelen. Utgångspunkten för studien ligger i den sociala hållbarhetsdimensionen och hur allmänhetens behov beaktas genom intressenter och invånarinvolvering. Studien är utformad som en fallstudie där det empiriska materialet i huvudsak utgörs av flertalet semistrukturerade intervjuer. Materialet kopplas till ett teoretiskt ramverk kring uppkomsten av den rättvisa staden samt relationen mellan en nyliberal urbanisering och en kommunikativ, invånarfokuserad ansats i stadsplaneringen. Studiens slutsatser visar hur marknadens intresse styrt bostadsproduktionen i Oceanhamnen och att väldigt få insatser gjorts för att inhämta allmänhetens synpunkter kring stadsutvecklingen. Vidare har ambitionen om en socialt hållbar stadsdel varit svår att leva upp till, dels utifrån fysiska barriärer som försvårar stadsdels integrering med staden dels genom bostadsbestånd som primärt riktar sig till en välbemedlad målgrupp. / In the city of Helsingborg, a new district called Oceanhamnen is under construction in a former port and industrial area, making room for centrally located housing, commercial properties and public spaces. This master thesis aims to investigate the interests influencing the urban waterfront redevelopment in Oceanhamnen under the condition that there are no residents in the district yet. The study is focusing on social sustainability and how the voices of the public are taken care of through stakeholders and citizen participation. This master thesis is designed as a case study with material mainly consisting of semi-structured interviews. The material is set in a theoretical framework concerning the just city and the relation between a neoliberal urbanism and the communicative turn in urban planning. The conclusions show how commercial interest has dominated housing construction in Oceanhamnen and that very few efforts have been made to obtain the public's views on the urban redevelopment. Furthermore, the city’s ambition for a socially sustainable district has been difficult to meet up to, partly based on physical barriers that make it harder for the area to integrate with the rest of the city and partly through housing that is primarily address a affluent target group.

Årligen genomförs tusentals miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) i Sverige i samband med fysisk planering. Social hållbarhet utgör en grundpelare för hållbar samhällsutveckling. I mån om att uppnå det inom fysisk planering krävs metoder för att mäta, utvärdera och förutspå sociala aspekter av utformandet. Miljökonsekvensbeskrivningar besitter en särställning genom att vara den enda metoden som utifrån detta är reglerad enligt lag för att beskriva sociala konsekvenser. Tidigare forskning har riktat kritik mot miljökonsekvensbeskrivningar i form av att de snävt inkluderar sociala aspekter. Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning sociala aspekter tas hänsyn till i strategiska MKB: er för detaljplaner. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansatts tillämpats. Ett granskningsschema användes för att analysera fem utvalda MKB-dokument i relation till tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket grundas i politisk ekologi, miljörättvisa, demokrati och deltagande. Resultat bekräftar kritiken som tidigare forskning riktar mot MKB: er. Människor visades återkommande presenteras som en homogen grupp och identifierades inte utifrån olika sociala förutsättningar. Hänsynstagande till sårbara grupper varierade även inom respektive MKB. Studien visar också på att granskade MKB: er inte utvecklar i vilken utsträckning de tagit vara på det demokratiska verktyget samråd. Avslutningsvis visades det vara möjligt att dra slutsatsen om att MKB: er besitter en stor potential till att främja ett socialt hållbart samhälle. En möjlighet som medverkare i dess utformning bättre bör utnyttja. / Thousands of environmental impact assessment (EIA) are implemented in Sweden every year. Social sustainability is one of three stakeholders of a sustainable society. Considering physical planning in the society required methods such as measure, evaluate and predict social aspects has been proved to be important to achieve social sustainability. EIA are today the only method that are regulated by Swedish laws with the aim to include social aspects. Previous research has criticized EIA for its narrow definition and implementation of social aspects. The aim of this study is to examine how social aspects are included in EIA:         detailed development plans, to achieve this a qualitative study has been used. Five EIA documents have been analyzed against an own designed examination. The social aspects which has been found in the documents has also been analyzed through the study’s theoretical framework which includes theories as political ecology, environmental justice, participation and democracy. Main findings of this study proved to be consistent with previous research criticisms to EIA. People are observed to be presented as a homogeneous group in EIA documents and differences in social conditions and capacity are not being considered. The main findings also include that consideration about vulnerable groups could differ between the EIA documents. Another notable finding from this study is that EIA don’t show how they achieve to implement public consultation. Finally, it is possible to conclude that the EIA have a great potential to contribute to a socially sustainable society - An opportunity that EIA developers should take better use of.

En viktig del av ett socialt hållbart samhälle är att individer känner sig trygga i den offentliga miljön. Den upplevda nivån av trygghet påverkar människors hälsa och beteende och därför är det viktigt att ta hänsyn till de aspekter som har stor inverkan på tryggheten i ett område. Parker och grönområden har stor inverkan på livskvaliteten hos en stads befolkning samtidigt som de är viktiga ur ett hållbart perspektiv. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om hur tryggheten i ett grönområde påverkas av miljöns utformning och användning samt om personer upplever trygghet i ett grönområde olika beroende på kön och andra demografiska faktorer. Detta har gjorts med hjälp av en fallstudie över Boulognerskogen och Stadsträdgården i centrala Gävle där 12 platser valdes ut. Studien har även undersökt hur känslan av trygghet påverkas av platsens geografiska placering, kringliggande omgivning samt individers rörelsemönster. Resultaten av studien är baserat på både kvalitativa och kvantitativa data. Dessa data skapades genom att en webbaserad enkätstudie sändes ut till allmänheten, ett flertal observationer utfördes i grönområdet samt två djupintervjuer, en med Gävles Stadsarkitekt och en med en Landskapsarkitekt på Gävle kommun. En visualisering skapades utifrån enkätsvaren i ett geografiskt informationssystem (GIS) för att kunna se hur trygghetsnivån varierar på olika platser i grönområdet. Detta har även möjliggjort att det gått att utläsa hur platsers nivå av trygghet kan påverka varandra utifrån deras placering inom grönområdet. Det framgår av resultaten att det kön individen identifierar sig som och den åldersgrupp som individen tillhör påverkar var i grönområdet individen upplever trygghet och otrygghet. Studien har visat att Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) kan implementeras hos Gävle kommun i trygghetsskapande arbete för att förbättra nivån av trygghet i Boulognerskogen och Stadsträdgården. En ökad förståelse har nåtts genom studien för hur viktig planeringen av grönområden är och att det finns aspekter som behövs tas i beaktning i projekteringen av grönområden. Studien har även lett till insikten att mycket belysning inte behöver skapa ett tryggt område men att mängden växtlighet samt skötseln av denna i ett område är en viktig faktor för trygghet. / An important part of a socially sustainable society is that individuals feel safe in the public environment. The perceived level of safety affects people’s health and behavior and therefore it is important to take the aspects into account that have a major impact on the feeling of safety in an area. Parks and green areas have a large impact on the quality of life of a city’s population whilst at the same time being important from a sustainable perspective. The purpose of this study is to get a deeper understanding of how the perceived safety in green areas is affected by the design and use of the environment and understand whether people experience the feeling of safety in green areas differently depending on their gender and other demographic factors. This was done with the help of a case study in the parks Boulognerskogen and Stadsträdgården in central Gävle where 12 sites were selected. The study has also investigated how the feeling of safety is affected by the areas’ geographical location, surrounding environment and the movement pattern of people. The results of the study are based on data that are both qualitative and quantitative. These data were created by sending out a web-based survey to the public, a number of observations made in the green area and two in-depth interviews, one with Gävle’s Urban Architect and one with a Landscape Architect from Gävle municipality. A visualization was created based on the survey responses in a geographic information system (GIS) to see how the level of perceived safety varies at different locations in the green area. This has also made it possible to study how the level of perceived safety in different locations can affect each other based on their placement within the green area. The results indicate that the gender the individual identifies as and that their age affect where in the green area the individual experiences the feeling of safety or the feeling of being unsafe. The study has shown that Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) can be implemented at Gävle municipality in safety enhancing work to improve the level of perceived safety in Boulognerskogen and Stadsträdgården. An increased understanding has been reached through the study of the importance of planning green areas and that there are aspects that needs to be taken into account when designing green areas. The study has led to the realization that lots of lighting does not need to create an area that is perceived as safe but that the amount of vegetation and its management in an area is an important factor for the feeling of safety.

Denna uppsats behandlar blandat boende i svensk och finsk kontext genom en komparativ fallstudie av två städer, Stockholm och Helsingfors. Vi använder prisskillnader inom ett område som indikator av huruvida blandning är möjligt att uppnå. För de flesta är priset eller hyran på bostäder det som avgör huruvida var och en kan eller inte kan bo någonstans. Begreppet blandat boende innebär att homogenitet i bostadsbeståndet resulterar i homogenitet i befolkningen, vilket leder till förvärrat segregation. Blandat boende är således ett sätt att främja social hållbarhet. Social hållbarhet i sin tur är ett luddigt begrepp som kan definieras på flera olika sätt beroende på författarens synvinkel. Denna studie fokuserar på segregationsförebyggande åtgärder och rätten till bostad. Blandat boende används ofta som ett mål i planeringsdokumenten i svenska kommuner. Trots denna ambition att uppnå någonting socialt hållbart översätts denna retorik sällan till verklighet då kommuner använder blandat boende både som ett retoriskt mål och som ett redskap att uppnå detta. Stockholms nya stadsutvecklingsområden blir socioekonomiskt segregerade trots det retoriska målet om blandat boende (se Holmqvist 2009:259); prisskillnader inom en stadsdel är inte möjliga att uppnå, vilket resulterar i att endast en begränsad socioekonomisk grupp kan bosätta sig i området. Svenska upplåtelseformer är inte ett tillräckligt verktyg för att kunna skapa en socioekonomiskt blandad stad. Socioekonomisk segregation är starkt kopplat till etnisk segregation. Helsingfors stad har en lång tradition av att blanda upplåtelseformer. Till skillnad från Stockholm översätts målen om blandat boende i större grad till verklighet i Helsingfors. Detta förutsätter en bred palett av kommunala verktyg och kommunal vilja. En avgörande förutsättning är att Finland har fler upplåtelseformer än Sverige, vilket möjliggör att det kan finnas tillgängliga bostäder för alla socioekonomiska grupper även i nya stadsutvecklingsområden. Som illustrerande exempel har Norra Djurgårdsstaden i Stockholm och Fiskehamnen i Helsingfors studerats utifrån hur retoriken om blandat boende i policydokument, program och visioner har översatts till verklighet i dessa stadsdelar.

The concept of sustainability includes three dimensions: ecological-, economical- and social sustainability. Of these dimensions, social sustainability is the hardest to measure and define. Consequently, the social dimension is often ignored in urban development. Lack of social sustainability over time increases the risk of antisocial behaviour and crime. Socially ”failed” communities often show increased segregation and crime. These symptoms can today be traced in many Swedish places.  There are several methods for assessing the social sustainability of built environment. Two of these methods are Jan Gehl's twelve quality criteria and Social Life's building blocks. This study intends to combine Gehl's twelve quality criteria with Social Life's building blocks and then adapt the results to Swedish conditions.  The aim of this study is to highlight important factors for social sustainability through the development and implementation of an easy-to-use assessment method and investigate how these factors affect social sustainability. The assessment method strives for an increased understanding of social sustainability. The objective of the study is to develop an assessment matrix for social sustainability adapted to the Swedish context through previous theories and research. The assessment matrix shall be an easy-to-use tool for an on-site assessment of factors that affect social sustainability. The developed assessment matrix will then be used to highlight potential for improvement regarding social sustainability in central Kronoparken, Karlstad.  The study was conducted in three parts. The first part focuses on creating new assessment categories based on Jan Gehl's twelve quality criteria and Social Life's building blocks. Part 1 results in eight new assessment categories: Architecture & aesthetics, Places to meet, Social Infrastructure, Accessibility, Traffic, Security, Senses & experience and Development. The results in part 1 are then adapted to Swedish conditions in part 2. Part 2 results in a new assessment matrix for social sustainability uniquely adapted to Swedish conditions. The matrix contains a total of 40 questions evenly distributed over the assessment categories developed in Part 1. The adaptation of the assessment matrix to Swedish conditions makes it suitable for use in Swedish site assessments.  In part 3 the new assessment matrix for social sustainability is used to evaluate central Kronoparken. The results of the evaluation show that central Kronoparken is a place with great potential for improvement in terms of social sustainability. The categories with the largest potential for improvement are Architecture & aesthetics, Security and Senses & experience. Strengths of the site include the categories of accessibility and traffic. / I begreppet hållbarhet ryms tre dimensioner: ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. Av dessa dimensioner är social hållbarhet den som är svårast att mäta och definiera. Detta har fått följden att den sociala dimensionen ofta bortses ifrån vid stadsförändrande åtgärder vilket i sin tur kan få negativa följdeffekter. Bristande social hållbarhet över tid ökar risken för antisocialt beteende och brottslighet. Områden som har ”fallerat” socialt visar ofta upp ökad segregation och brottslighet. Dessa symtom går idag att spåra på många orter i Sverige. För att bedöma den sociala hållbarheten i byggd miljö finns flera metoder. Två av dessa är Jan Gehls tolv kvalitetskriterier och Social Lifes byggstenar. Det här examensarbetet ämnar kombinera Gehls tolv kvalitetskriterier med Social Lifes byggstenar för att sedan anpassa resultatet efter svenska förhållanden. Arbetets syfte är att genom framtagande och implementerande av en lättanvänd bedömningsmatris undersöka och belysa viktiga faktorer för social hållbarhet samt undersöka hur dessa faktorer påverkar den sociala hållbarheten. Bedömningsmatrisen eftersträvar en ökad förståelse för den sociala hållbarheten. Målet för arbetet är att genom tidigare teorier och forskning framta en bedömningsmatris för social hållbarhet anpassad efter svensk kontext. Bedömningsmatrisen skall vara ett lätthanterligt verktyg för en platsbedömning av faktorer som påverkar den sociala hållbarheten. Den framtagna bedömningsmatrisen skall sedan användas för att belysa förbättringspotential ur en social synvinkel för Kronoparkens centrum i Karlstad. Examensarbetet utförs i tre delar. Den första delen av arbetet fokuserar på att skapa nya bedömningskategorier baserat på Jan Gehls kvalitetskriterier och Social Lifes byggstenar. Del 1 resulterar i åtta nya bedömningskategorier: Arkitektur & estetik, Mötesplatser, Social infrastruktur, Tillgänglighet, Trafik, Trygghet, Upplevelse och Utveckling. I examensarbetets andra del anpassas resultatet i del 1 efter svenska förhållanden. Del 2 resulterar i en ny bedömningsmatris för social hållbarhet unikt anpassad efter svenska förhållanden. Matrisen innehåller totalt 40 frågor jämnt fördelat över de i del 1 framtagna bedömningskategorierna. Bedömningsmatrisens anpassning efter svenska förhållanden gör den lämplig att använda för platsbedömningar i Sverige. Den nya bedömningsmatrisen används sedan i del 3 för platsbedömning ur social aspekt av Kronoparkens centrum. Resultatet visar att Kronoparkens centrum är en plats med stor förbättringspotential i fråga om den sociala hållbarheten. Kategorierna med störst förbättringspotential är arkitektur & estetik, trygghet och upplevelse. Styrkor hos platsen inkluderar kategorierna tillgänglighet och trafik.

Detta examensarbete handlar om en undersökning hur gatorna i de centrala delarna av Gävle kan se ut när personbilen inte längre är ett fokus i stadsutvecklingen. Gävle är en växande stad, vilket gör att det är viktigt att utnyttja ytor som finns inom stadens områden, då de är begränsade. Deras mål är att bli en klimatneutral stad vid år 2035. En lösning som Gävle Kommun har ett stort förtroende för, är att utvecklas till en av Sveriges främsta cykelstäder och för att uppnå detta mål så har de lagt upp en plan för att avveckla användandet av personbilar i de centrala delarna av Gävle. Resultatet av det är att de offentliga gaturum som används för bilar idag, kommer bli tomma och kan istället utnyttjas till att förbättra livsmiljön i staden. Så hur kan gatorna komma att se ut? Syften med denna studie är att undersöka på vilket sätt som människorna i Gävle kan utnyttja gaturummen i centrala Gävle, som tillkommer i och med att bilgator avvecklas. Examensarbetet utgår från en designprocess utformad för detta arbetet. Designprocessen innefattar en enkätstudie där invånare i Gävle har fått tagit del och bidragit med egna tankar kring vad de upplever behövs för att förbättra staden. Utöver det har även momentet Delaktig Design, utförts tillsammans med målgruppen unga vuxna/ studenter, för att ta redan på hur man kan förbättra vår livsmiljö utifrån de behov som finns.I detta moment skedde en fördjupad diskussion som utgick från tidiga idéskisser som skissades fram efter enkätundersökningen. Från enkätstudien så framgick det att det viktigaste behovet som fanns var att det behövs mer grönska i staden. Detta var även ett behov som framkom i Delaktig Design, vilket gjorde att fokuset hamnade på hur man kan försöka få in mer grönska i Gävle. Utöver grönska så fanns det starka behov kring attraktiva samlingsplatser och lösningar för att kunna låsa samt parkera privata elsparkcyklar. En marknadsanalys utfördes också för att se vad för olika lösningar det finns idag och vilka platser dessa är utplacerade på. Marknadsanalysen resulterade i beslutfattande kring en specifik plats i Gävle som undersökningen vidare skulle rikta sig mot, vilket då blev Södra Kungsgatan i Gävle. Anledningen till detta beslut var attdet redan finns lösningar till gaturum där det är mindre biltrafik. En annan anledning till beslutet är att det är mycket liv och rörelse runt den gatan i Gävle, samt att det i dagsläget saknas någonting som får personer att hänga kvar. Behoven som fastställdes användes sedan i en behovs- och funktionsanalys som sedan utnyttjades som utgångspunkt i den mer fördjupade idégenereringsfasen. Utifrån de nämnda undersökningarna och idégenereringsfasen, så resulterades studien i en modulärtpop-up system som kan placeras ut på en parkeringsplats. Resultatet visar en alternativ lösning på hur gatorna kan se ut i Gävle utan bilen, som även uppfyller målgruppens främsta behov: mer grönska, en attraktiv social mötesplats och en lösning för att parkera samt låsa elsparkcyklar.

Social sustainability is one of the three dimensions in the concept of sustainability and is seen as the weakest pillar of sustainable development. Previous literature concludes that social sustainability is a difficult concept to define and achieve. Therefore, the social dimension has not been addressed to the same extent and has been frequently avoided in research and practice. However the importance of the social dimension of sustainable development has been recognized from both the private and the public sector during the last decade. The social aspect of sustainability requires more attention and it is important to define the social sustainability processes that should be integrated during the planning phase of residential development projects. The purpose of this research is to contribute with knowledge about how social sustainability can be addressed in the housing industry and within the scientific fields of urban planning and project development. By looking deeper, from both the developer and municipality perspective, into how social sustainability aspects are addressed today, how cooperation regarding these aspects is working, what values a focus on social aspects can create for both parties as well as desires for the future, the research also aims to provide a recommendation of how residential developers can improve their working process. Four projects located both in Stockholm and Gothenburg have been used as a basis for the empirics in this research. Empirical information has been collected primarily through interviews but also from existing social sustainability tools. Interviews were conducted with representatives from JM AB and the municipalities of Stockholm and Gothenburg. The research has identified that concrete tools, cooperation, clear objectives, and an understanding of each other’s aims and goals are crucial for a good working process regarding social sustainability. A recommended working process has been developed with the aim of helping residential developers to address social sustainability in residential projects. The identified steps in the recommendation provide an understanding of how developers should work with social sustainability internally and in cooperation with the municipality. By working systematically with social sustainability in residential development, the research indicates that developers can become more attractive in the eyes of the municipality and thus gain a competitive advantage over their competitors as well as increase the possibility of creating shared values. / Social hållbarhet är en av tre dimensioner i begreppet hållbarhet och ses som den svagaste pelaren för hållbar utveckling. Tidigare litteratur drar slutsatsen att social hållbarhet är ett svårt begrepp att definiera och uppnå. Därför har den sociala dimensionen inte behandlats i samma utsträckning och har ofta undvikits i forskning och praktik. Däremot har betydelsen av den sociala dimensionen av hållbar utveckling uppmärksammats av både den privata och den offentliga sektorn under det senaste decenniet. Den sociala aspekten kräver mer uppmärksamhet och det är viktigt att fastställa de sociala hållbarhetsprocesser som bör integreras under planeringsfasen i bostadsutvecklingsprojekt. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur social hållbarhet kan hanteras i bostadsbranschen och inom de vetenskapliga områdena stadsplanering och  rojektutveckling. Genom att, från både bostadsutvecklarens och kommunens perspektiv, djupare undersöka hur sociala hållbarhetsaspekter behandlas i dag, hur samarbete kring dessa aspekter fungerar, vilka värden ett fokus på sociala aspekter kan skapa för båda parter samt önskemål för framtiden, syftar studien också till att ge en rekommendation för hur bostadsutvecklare kan förbättra sin arbetsprocess. Fyra projekt som ligger både i Stockholm och Göteborg har använts som underlag till empirin i denna undersökning Empirisk information har samlats in, främst genom intervjuer, men också utifrån befintliga sociala hållbarhetsverktyg. Intervjuerna genomfördes med representanter från JM AB och kommunerna Stockholm och Göteborg. Studien har identifierat att konkreta verktyg, samarbete, tydliga mål och en förståelse för varandras syften och mål är avgörande för en god arbetsprocess beträffande social hållbarhet. En rekommenderad arbetsprocess har utvecklats i syfte till att hjälpa bostadsutvecklare att adressera social hållbarhet i bostadsprojekt. De identifierade stegen i rekommendationen ger en förståelse för hur bostadsutvecklare ska arbeta med social hållbarhet internt och i samarbete med kommunen. Genom att arbeta systematiskt med social hållbarhet i bostadsutveckling, visar studien att bostadsutvecklare kan bli mer attraktiva i kommunens ögon och därmed få en konkurrensfördel gentemot sina konkurrenter, samt öka möjligheten att skapa gemensamma värden.