I jakten på lägre kostnader väljer många textilföretag att flytta sin produktion utomlands, där öst med Kina som huvudaktör dominerar. Till följd av den mer globala försörjningskedjan, med stora valmöjligheter vad gäller valet av leverantörer, ställer omvärlden idag allt större krav på att företag verkar mer hållbart. CSR har kommit att bli ett allt mer framväxande koncept inom branschen och något som många företag förväntas arbeta med. I korthet handlar företags CSR arbete om att ta ansvar inom tre hållbara kategorier; socialt, miljö och ekonomisk. Syftet med denna studie är att förklara och bidra till en högre förståelse av betydelsen och attityden till CSR implementering i en textil försörjningskedja med produktion i Kina. Vidare syftar också studien till att illustrera hur uppfattningen om social och kulturell hållbar utveckling inom och mellan olika kulturer ser ut. Denna fallstudie med kvalitativ inriktning, har insamlat data genom såväl semistrukturerade intervjuer som observationer. Via kontakt med ett svenskt företag fick vi tillgång till deras kinesiska leverantörer och därigenom respondenter lämpliga för studiens syfte. Med hjälp av den teoretiska referensramen har vi analyserat och diskuterat det empiriska resultat som insamlats och därigenom kommit fram till att förståelsen och medvetenheten kring CSR, bland såväl de svenska som kinesiska aktörerna är låg. Framför allt är medvetenheten låg bland de kinesiska textilaktörerna, där resultatet visar att CSR är ett begrepp som inte används. Resultatet visar en tydlig krock mellan den svenska och kinesiska kulturen, vilket visar sig försvåra implementeringsarbetet. Att försöka applicera en annan kulturs värderingar i en annan är problematiskt och väcker frågor kring vem som äger sanningen kring vad som är att betraktas som rätt och fel. / In the search for lower operating costs many textile companies choose to move their production abroad, with China being the biggest, most dominant player. As a result of this outsourcing, and the choices available in a global economy, society is placing more pressure on companies to establish both social and morally accepted practises across the whole supply chain. Corporate Social Responsibility (CSR) has emerged as an increasingly expected practise within the textile industry and something that many companies strive to improve. In short, a company’s CSR activities can be described as taking responsibility within three sustainable areas; social, environmental and economical. The purpose of this study is to provide a greater understanding of the meaning and attitudes towards CSR and its implementation within a textile supply chain with manufacturing in China. Additionally, the study also aims to illustrate the perception of social and cultural sustainable development within and between different cultures. This study has been performed as a case study with a qualitative approach, where data have been conducted and collated through both semi-structured interviews as well as observations. Through contact with a Swedish company we received access to their Chinese suppliers and thereby found respondents who were appropriate for the aim of this study. By using a theoretical framework we were able to analyse and discuss our empirical findings, and could thereby make the conclusion that the awareness of CSR is low, especially amongst Chinese textile operators, where the results show that CSR is a concept which is not widely practised. The results also show a clash between Swedish and Chinese cultures, which indicates that implementing CSR guidelines along the whole supply chain is both complicated and convoluted. The attempt to replicate each other’s values in a completely different culture is also problematic. This complex equation raises questions about whose beliefs are correct and who decides what is right or morally wrong.This thesis will continue in English.

I det här arbetet behandlas ämnet social hållbarhet inom ramen av stadsbyggnadskonceptet förtätning. Förtätning har blivit en internationell förespråkad planeringsstrategi för att hantera dagens pågående urbanisering och för att i längden kunna främja en hållbar utveckling. Så är även förtätning en central metod inom den fysiska planeringen för svenska storstadskommuner. Vad gäller den hållbara utvecklingen börjar allt mer fokus ligga på den sociala hållbarheten, även inom fysisk planering. I den här studien beskrivs ett perspektiv på vad den fysiska planeringen har för möjlighet att arbeta för en förbättrad social hållbarhet med bakgrund i vad som sägs i forskning. Forskningens perspektiv i frågan jämförs med de sociala förbättringar som planerare tillskriver den täta staden för att på så sätt belysa planerares förhållningssätt till den täta stadsstrukturens möjligheter och begränsningar att verka för social hållbarhet.   Uppsatsen syftar därmed till att granska planerares uppfattning om den sociala hållbarheten i förhållande till stadsbyggnadskonceptet förtätning i den kommunala fysiska planeringen för att därigenom kunna dra slutsatser om, och i så fall förklara hur, förtätning av städer kan bidra till en positiv utveckling av den sociala hållbarheten. Som utgångspunkt för studien används ett teoretiskt perspektiv som grundar sig på vad forskningen säger om vad social hållbarhet är och hur det är kopplat till förtätning. Den teoretiska bakgrunden utgör sedan referensram för undersökningen av empirin. För arbetet har Malmö stad valts som empiriskt studieobjekt där en kvalitativ innehållsanalys används som metod för att undersöka de kommunala planeringsdokumenten. Malmö stad är en kommun som i sina planeringsdokument explicit skriver att förtätning är en av deras övergripande stadsbyggnadsstrategier vilken ska tillämpas i deras arbete mot en hållbar stadsutveckling. Malmö är en stad med både en stor förväntad befolkningstillväxt och en stad som beskriver sig ha stora utmaningar med den sociala hållbarheten, till exempel vad gäller integration. I den meningen är därför Malmö ett intressant exempel att undersöka för den här studien. I arbetets avslutande del jämförs kunskapen från teorin med resultaten från den empiriska undersökningen, det vill säga vad som framkommer av praktiken från kommunen, för att kunna dra slutsatser om planerares syn på den sociala hållbarheten och dess koppling till stadsbyggnadskonceptet förtätning.   Resultatet av arbetet har visat på att planerare i sina dokument framställer förtätning som en planeringsstrategi som övervägande kan bidra till positiva effekter för den sociala hållbarheten, trots att det enligt forskning inte finns några entydiga bevis för att en tät stad är socialt fördelaktig. Det går därför att vara kritisk till vad planerarna har för förhållningsätt till hur de anser att en fysiskt tätare stad i praktiken ska kunna bidra till en förbättrad social hållbarhet i Malmö. Ett samhälles mjuka strukturer ses trots allt som mest avgörande och betydande för den sociala utvecklingen, varför en tydligare koppling mellan sociala aspekter och fysisk planering är en önskvärd riktning för att kunna närma sig sociala utmaningar även inom den fysiska planeringen.

I många svenska städer sker omvandling från gamla outnyttjade hamnområden till nya stadsdelar och populära bostadsområden. Dessa nya områden och miljöer har delvis blivit kritiserade för att komma att tillhöra en ekonomiskt stark grupp i samhället som en bidragande orsak av de höga bostadspriserna. Gamla hamnområden är ofta placerade i en central del i staden med direkt närhet till vattnet vilket gör dess läge unikt. Samtidigt diskuteras att staden behöver bli tillgänglig för alla människor och ingen ska glömmas bort i planeringen. Denna diskussion belyser problematiken och principerna för utformningen av det offentliga rummet för att alla ska känna sig välkomna. Detta är ingenting som planeringen kan säkerställa, utan det kan endast försöka planeras för enligt vad forskning och värden inom fysisk planering beskriver för att tillgängliggöra det offentliga rummet. Det offentliga rummet är uppsatsens tema och dessa rum betraktas utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv – offentliga rum ur ett socialt hållbarhetsperspektiv i gamla hamnområden. Det finns mycket komplexitet kring såväl begreppet social hållbarhet som utformningen av det offentliga rummet. I detta arbete kommer begreppen social hållbarhet och offentligt rum förtydligas genom valt forskningsmaterial. Betydelsen av vad social hållbarhet faktiskt innebär är mångtydig och har därför ingen entydig definition. Detta trots att fertal försök har gjorts att skapa en entydig definition av begreppet. Begreppet kan definieras utifrån det specifika syftet som passar situationen. I en undersökande och jämförande fallstudie av hur utformningen har sett ut av det offentliga rummet beskriver denna uppsats vilka möjligheter gamla hamnområden har att bli attraktiva bostadsområden ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Med fallstudie som metod har tre fall i Sverige undersökts – Frihamnen i Göteborg, Västra Hamnen i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm. En platsanalys har genomförts på Handelshamnen i Karlskrona vilket tillsammans med fallstudien ligger till grund för två gestaltningsförslag som presenteras i slutet av uppsatsen. Förslagen visar möjlig utformning av bebyggelse samt offentliga rum ur ett socialt hållbarhetsperspektiv för Handelshamnen i Karlskrona. Förslagen visar hur dessa outnyttjade områden kan gestaltas för att bli en integrerad del av staden samt med offentliga platser som tillgängliggörs för alla människor i staden.

Omvandling av hamnområden och att stärka kopplingen mellan staden och havet är en aktuell planeringssituation i dagens ökande urbanisering i våra städer samtidigt som segregering är ett växande problem på många platser. Hållbar utveckling har sedan länge varit aktuellt i planeringsdebatten men under senare tid har en förskjutning skett från de ekologiska aspekterna av stadsplaneringen till de sociala värdena som skapas av densamma. Det har därför inte skrivits och forskats i lika stor utsträckning som inom den ekologiska och ekonomiska hållbarheten då planering för integration och det sociala livet är under pågående utveckling. Arbetet syftar därmed till att behandla synen på social hållbar utveckling och undersöka hur begreppet förstås, vad det innefattar och hur det definieras samt hur det senare kan komma att praktiseras. Detta görs med utgång i en teoretisk diskussion där hållbar utveckling som huvudbegrepp utreds utifrån dess ursprung, hur det används och förstås utifrån forskning kring ämnet, varpå en liknande redogörelse görs av begreppet social hållbarhet, vilket utgör arbetets huvudfokus. För att bringa klarhet i den sociala hållbarhetens koppling till fysisk planering har samtida forskning i ämnet studerats, vilket utgör arbetets forskningsöversikt. utifrån denna forskningsöversikt, tillsammans med studier av två referensprojekt, utrönas gestaltningsprinciper för hur social hållbarhet kan främjas och praktiskt appliceras i ett gestaltningsförslag. Dessa gestaltningsprinciper tillämpas sedan genom arbetets fallstudie av Trelleborgs sjöstad, som även är föremål för den aktuella arkitekttävlingen Europan 14. I fallstudien studeras planeringsförutsättningarna för Trelleborgs sjöstad utifrån den fördjupade översiktsplanen för området samt utifrån dokument tillhörande tävlingsprogrammet för Europan 14. Arbetet mynnar slutligen ut i ett gestaltningsförslag för en centrumnära del av Trelleborgs sjöstad. Förslaget grundar sig i de principer för socialt hållbar planering som baserats på forskningsöversikten, och det visar sig att det är möjligt att planera socialt hållbart utifrån aktuell forskning och samtida planeringsexempel.

Organisationer verkar i en värld med ständig övervakning och kontroll från omgivningens högt ställda normer och förväntningar. Företagens arbete med hållbar utveckling är inte längre en frivillighet om de ska överleva i den konkurrensinriktade och lätt utbytbara affärsmiljön. Det krävs att organisationer uppvisar sitt samhällsansvar där de fokuserar på frågor som berörhållbarhetsarbetets alla funktionsdelar för att bli accepterade av såväl interna som externa intressenter. Som ett resultat av arbetet med samhällsansvar och hållbar utveckling har frågor som berör legitimitet uppkommit. I nutidens allt mer öppna och transparenta samhälle blir det lättare för omvärlden att ta del av organisationernas hållbarhetsarbete. Frågor som berör mänskliga rättigheter haruppmärksammats och klädbranschens smutsiga baksida har fått stora rubriker i media. Sömmerskor och fabriksarbetare i utvecklingsländer är skaparna till många av de plagg vi köper i Sverige men vad får de egentligen utstå för att vi ska kunna köpa stilmedvetna och billiga klädesplagg? Vi har därmed valt att inrikta oss på den sociala hållbarheten för att lyfta frågor som berör mänskliga rättigheter inom klädbranschen med tre svenska modeföretag som utgångspunkt. Syftet med studien är att undersöka hur klädjättarna H&M, KappAhl och MQ arbetar medbeprövade legitimitetsstrategier i sina hållbarhetsredovisningar för att kunna svara på om hållbarhetsredovisningen blivit till ett legitimitetsverktyg hos modeföretagen. Vidare kommer fokus även ligga på att diskutera hur företagen återspeglar arbetet med social hållbarhet i sinarapporter för att kunna sätta det i relation till den information media berör gällande socialhållbarhet hos respektive företag. Studiens resultat visar på att samtliga tre företag använder legitimitetsstrategier som är gynnsamma för att kunna vända negativa händelser till att förmedla en positiv bild av verksamheten. Den sociala hållbarheten är framtagen på liknande sätt men företagets storlek spelar en avgörande roll för i vilken utsträckning kategorierna prioriteras hos företagen. Det går dessutom att urskilja en tydlig skillnad mellan företagens hållbarhetsrapporter och den bild media förmedlar om företagens sociala hållbarhetsarbete. / Organizations operate in a world where they are constantly being monitored by the high standards and expectations from their surroundings. Their work with sustainable development is no longer a voluntary activity if they are to survive in the competitive business environment. Organizations are required to show their social responsibility where they focus on issues that affect all parts of sustainability work in order to be accepted by both internal and external stakeholders. Companies are expected not only to take responsibility for environmental, social and economic issues but also to explain how they work with these areas. Today's society is more open and transparent which makes it easier for the outside world to take part in the organizations sustainability work. Issues concerning human rights have received attention and the filthy backside of the garment industry has received major headlines in the media. The factory workers in developing countries are the creators of many of the garments we buy in Sweden but how much do they really have to suffer in order for us to be able to buy style conscious and cheap clothing? We have therefore chosen to focus on social sustainability to raise issues that concern human rights in the garment industry with three Swedish fashion companies as our starting point. The purpose of the study is to examine how the clothing giants H&M, KappAhl and MQ are working with proven legitimacy strategies in their sustainability reports in order to be able to find the answer if the sustainability report has become a tool for legitimacy. Furthermore the focus will also be on discussing how the companies reflect their work with social sustainability in their reports and put it in relation to the information the media publishes regarding social sustainability. The study's results show that all three companies use legitimacy strategies that are advantageous by being able to turn negative events into a positive picture of the business. Social sustainability has been developed in a similar way but the size of the company plays a crucial role in the extent to which the companies prioritize the categories. It is also possible to distinguish a clear difference between the companies sustainability reports and the image that media shows about the companies social sustainability work. This study is written in Swedish.

Hållbar utveckling har blivit ett begrepp på allas läppar under det senaste 60 åren. Långt ifrån alla är överens om vad en hållbar utveckling innebär men samhällets uppbyggnad, utveckling och förnyelse måste ske på ett hållbart sätt. Globaliseringen påverkar det hållbara utvecklingsarbetet på en global, nationell och lokal nivå. Syftet med denna studie är att beskriva och förklara tillväxtperspektivet i relation till ekonomiska och ekologiska värden inom Malmö kommun. Arbetet ser till översiktsplanen där målet om en hållbar utveckling ska förhållas till. Studien ser även till att utforska hur den sociala hållbarheten kommer till uttryck i den fysiska planeringen. Den teoretiska referensram som studien förhåller sig till består av teorier och tidigare forskning som genom sina polariserade synsätt beskriver hållbar utveckling och hur dessa ska appliceras i planeringen. Studien har en kvalitativ utgångspunkt där primärdata samlats in i form av intervjuer. Genom ett målstyrt urval har endast relevanta planerare valts för empirisk insamling. Ett induktivt tillvägagångsätt har använts för studien där slutsatser arbetats fram utifrån det empiriska materialet. Efter analys av insamlad empiri påvisar studiens slutsats att det ekologiska hållbarhetsperspektivet påverkas av ekonomisk tillväxt genom exploatering och ökade arbetstillfällen. Det visar sig att grönstrukturen och höga naturvärden åsidosätts när det finns mål för staden att växa och bli attraktiv. Beträffande hur det sociala hållbarhetsvärdet speglas i planeringsarbetet visar resultatet att den sociala dimensionen har en primär prioritering. Detta kommer till uttryck i planeringsarbetet genom aktiva medborgardialoger, skapande av nya arbetstillfällen och utvecklingsarbetet för en funktionsblandad stad. / The term sustainable development has become an important concept during the recent decades. Far from everyone agrees on what sustainable development entails, however,society’s growth, development and renewal should take pace in a sustainable way.Globalization impacts on the work within sustainable development on a global, national and local level. The purpose of this study is to describe and explain the growth perspective in relation to the economic and ecological values within the municipality of Malmö. The study reviews the comprehensive plan where the goal of sustainable development should be addressed. The study also looks at how the social sustainability is described in the spatial planning. The theoretical frame of reference that this study relates to consists of theories and previous research which through their opposed views describes sustainable development and how these should be applied in the planning process. This study has a qualitative basis where primary data has been collected in the form of interviews. Only relevant planners have been selected through a targeted selection, for the empirical collection. An inductive approach has been used for this study in which the conclusions have been developed based upon on the empirical material. The study’s conclusion was based upon analysis of the empirical material, which showed that the ecological sustainability perspective is affected by economic growth through exploitation and increased job opportunities. The conclusion also shows that green structures and places with high natural values are neglected when there are goals for the city to grow and become more attractive. As to how the social sustainability is reflected in the planning process, the results shows how the social dimension has primary priority. This is reflected in the planning through active citizen dialogues, the creation of new jobs and the development of a mixed functioning city.

Titel: Områdesbilden och de icke-finansiella värdetalens inverkan på investeringsbedömningenhos privata fastighetsbolag Nivå: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, 15HP Författare: Robin Gustavsson & Anton Ståhl Handledare: Per-Ola Ulvenblad Examinator: Eva Berggren Datum: 2019-05-21 Frågeställning: Skiljer sig investeringsbedömningen mellan privata fastighetsbolag som valtatt investera i socialt utsatta områden och de som avstått att investera i nämnda områden? Syfte: Det primära syftet med arbetet är att beskriva och analysera om och i så fall hurinvesterings-bedömningen skiljer sig mellan privata fastighetsbolag som valt att investera isocialt utsatta områden och de som avstått att investera i nämnda områden.Utöver det primära syftet vill vi bidra med en sammansvetsning av teorierna kring ickefinansiella och finansiella värden genom att binda samman befintliga teorier och analysera hur det appliceras i praktiken. Metod: Detta är en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Studien har selekterat två typer avfastighetsbolag, de som har ett bestånd i socialt utsatta områden samt de som inte har de. Det har även selekterats tre relevanta icke-finansiella värdetal kopplat till social hållbarhet. Studiensempiri består av fyra intervjuer med respondenter från fyra olika privata hyresvärdar. Enrespondent är VD, en är områdesansvarig samt två fastighetschefer. Slutsats: Studien visar på att investeringens storlek är den styrande faktorn i huruvida den ickefinansiellabedömningen har någon inverkan på investeringsbeslutet. Ett ökat icke-finansielltvärdetal kan leda till en ökad finansiell intäkt med tiden. Det går dock varken att garantera ellerberäkna med någon säkerhet hur stor den intäkten kommer att vara. Således är den potentiellaförlusten för stor vid omfattande investeringar för att baseras på en icke-finansiell bedömningutan måste av säkerhetsskäl avgöras med en finansiell bedömning. Företag kan dock selekterabort investeringar med finansiell täckning om den icke-finansiella bedömning av fastigheten äri strid med företagets varumärke. Mindre investeringar kan baseras på en icke-finansiellbedömning utan ett förväntat positivt kalkylresultat. Detta då företagen kan riskera att förlora mer av sitt icke-finansiella värde om den inte blir genomförd än vad investeringen i sig kostar. / Title: The image of a housing area and the non-financial values influence on investmentassessment in private real-estate companies. Type of document: Bachelor’s thesis, major field: Business Administration, 15HP Authors: Anton Ståhl & Robin Gustavsson Supervisor: Per-Ola Ulvenblad Examiner: Eva Berggren Date: 2019-05-21 Research question: Is there any difference in investment assessment between private realestatecompanies that invested in social exposed areas and those who refrained from it? Purpose: The primary purpose of this thesis is to describe and analyse if, and then how, theinvestment assessment differs between real-estate companies that invested in socially exposedareas and they who refrained from it.We will, beyond the primary purpose, also create a combination between the theories in nonfinancialand financial investment by combining them and analysing them use in practice. Method: This is a qualitative study with an abductive approach. The study has selected twotypes of real-estate companies: those who invested in socially exposed areas and they whohaven’t. We have also selected three types of non-financial values connected to socialresponsibilities. The thesis is based on four interviews with respondents from different types ofreal-estate companies. The respondents are one CEO, two property managers and one boss overthe real-estate area. Results: The study shows that the size of the investment is the depending factor in which thenon-financial assessment has any influence in the investment decision. A rising non-financialvalue could lead to a financial revenue over time but is hard to measure or guarantee how bigthe financial revenue could be. Thus, is the potential loss too big for non-financial factors to bedepending in big investments. The companies can, however, reject a financially goodinvestment if the non-financial assessment conflicts with the company’s strategy or trademark.Smaller investment can therefore be based on an non-financial assessment without as positivefinancial calculation. This is because the risk of losing non-financial value is higher than theprice of the investment and the potential win.

Turkiet är en attraktiv växande marknad inom kontraktsbaserad textilproduktion, den geografiska närheten för svenska modeföretagen är en bidragande faktor till detta. När modeföretag i Sverige kontrakterar produktion i Turkiet stöter de på många problem när de ska uppehålla sin uppförandekod och implementera denna i alla led i värdekedjan. I denna rapport är det BSCIs uppförandekod som är fokus. Olika synsätt i Turkiet på arbetsrättigheter och sociala rättigheter är vanliga problem och det skapar svårigheter för modeföretagets sociala hållbarhetsarbete. Rapportens syfte är att undersöka hur turkiska materialtillverkare lever upp till svenska modeföretags krav samt vad som kan förbättras och hur det kan gå till. Detta är relevant för inte bara modeföretagen utan även för de leverantörer i Turkiet som söker nya kunder. Med kvalitativ forskning genom intervjuer av svenska modeföretag och turkiska leverantörer framgick det att en brist av kommunikation mellan parterna förekommer samt att de redan turkiska arbetslagarna gör det svårt att upprätthålla uppförandekoden. Modeföretagen måste öppna upp en kommunikation med sina konsumenter för att sedan vidare förmedla kraven till leverantörerna i Turkiet för att bidra till en upplysning och transparens som kan kommer att gynna alla inblandade parter. För en mer genomgående förändring krävs det en förändring av turkiska arbetslagar. För att uppnå detta krävs en stor gemensam satsning från företag med kontrakterad produktion i Turkiet och en förändring av den turkiska mentaliteten.Turkey is an attractive emerging market in contract based textile production, the geographical proximity of Swedish fashion companies is a contributing factor to this. When fashion companies in Sweden contractually enlist production in Turkey they encounter many problems when they want to maintain their code of conduct through their social sustainability. In this report it is the BSCI code of conduct that is the main focus. Differences in point of views are common in Turkey regarding working rights and social rights and that creates problems for the fashion companies’ sustainability work. The purpose of this report is to examine how Turkish material manufacturers live up to the Swedish fashion company’s requirements also what they can do to improve it and how it can be executed. This is relevant not only for fashion companies, but also for the suppliers in Turkey seeking new customers. Qualitative research through interviews with Swedish fashion companies and suppliers in Turkey indicated that a lack of communication between the parties and the established Turkish labour laws makes it difficult to maintain the code of conduct created by BSCI.Fashion companies have to open up a communication with their consumers and then pass on their demands to the suppliers in Turkey to contribute to an enlightenment and transparency that would benefit all parties involved. A more thorough change would require an update of the Turkish Labour laws. Something that difficult and complex requires an effort from the companies with contractual production in Turkey and a change of Turkish mentality. / Program: Textilekonomutbildningen

The tourist streams have increased more and more over the years. Thanks to the technology and globalization, it has contributed to an increased tourism and impact on destinations. The purpose of the study was to investigate whether social sustainability is affected by tourism on Paxos and Boracay from a visitor perspective. The method used for the survey was questionnaires and a selection that focused on those who visited the two islands. It was also a comparison of Paxos and Boracay related to social sustainability. The result was presented in three categories, society, culture and crime and security. The result showed that the social sustainability of Boracay was most affected by tourism. The conclusion of the study showed that the social sustainability of Paxos and Boracay is affected by tourism in both negative and positive ways. It turned out that the most affected island by tourism within social sustainability was Boracay

Denna studie handlar om social hållbarhet och om hur fyra olika kommuner i den fysiska planeringen hanterar och metodiskt arbetar med detta ämne. Syftet är att undersöka vilken prioritet som frågor kring social hållbarhet har i den kommunala planeringsprocessen och hur man metodiskt arbetar med dessa frågor. Syftet är också att undersöka den sociala hållbarhetens potentiella koppling till blandstaden. Undersökningen har genomförts genom att studera kommunernas översiktsplaner, utvalda detaljplaner och de policydokument som planerna hänvisar till. Innehållet har sedan analyserats i relation till teorier kring social hållbarhet och blandstaden. Intervjuer med tjänstemän på samhällsbyggnadsenheterna på respektive kommun har också genomförts för att få en bild av hur man i planprocessen hanterar detta. Resultatet visar på att man i kommunernas översiktsplaner på liknande sätt avhandlar ämnet social hållbarhet och att man även har liknande målsättningar och visioner kring ämnet. I de studerade detaljplanerna skiljer sig dock i vilken utsträckning och på vilket sätt social hållbarhet behandlas i planbeskrivningarna. Större planer tenderar att ha större inslag av reflektioner kring planens inverkan på sociala hållbarhetsfrågor, medan många mindre planer inte alls avhandlar ämnet. Genom de intervjuer som genomfördes framkom att planering kring dessa frågor anses svårt och man många gånger inte anser sig ha specifika metoder som kan att påverka den fysiska planeringen. Alternativt anser man inte att kommunen som organisation använder de metoder som finns. De konkreta metoder som kommunerna använde var; markanvisning, medborgardialog och socialkonsekvensanalys. En tjänsteman nämnde att hen personligen använde Göteborgsmatrisen och en annan hade kontinuerliga möten med lokala mäklare för att följa flyttrender bland kommunens invånare. Samtliga tjänstemän talade om "blandstad", om än i varierande termer, som tätt sammankopplat med socialt hållbara städer och samhällen. De reflektioner som resultatet av denna undersökning slutligen genererat handlar om socialkonsekvensanalysens potentiella roll som konkret metod för kommuner att tillämpa men också om ett eventuellt behov av en lagstiftning liknande den som finns för upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning. Båda dessa verktyg borde kunna användas på ett analyserande sätt för att värdera och bedöma eventuella åtgärders inverkan på sociala och ekologiska värden. / This bachelor thesis is about social sustainability, more specifically it is about how four different municipal areas handles issues about social sustainability in their spatial planning. The aim of this thesis is to investigate the priority of this topic and which methods that are used to deal with this subject. The purpose is also to investigate the possible connection between social sustainability and mixed use-city. The analysis has been made by studying comprehensive plans, detailed development plans and other documents connected to the plans. The content of these document has then been analyzed in relation to theories about social sustainability and mixed use-city. Municipal officials have been interviewed to get at more nuanced view on how social sustainability is incorporated into the process of planning. The result shows that the four comprehensive plans in a similar way talk about the aims of planning for social sustainability. In the detailed development plans the difference however is significant, varying to what extent and in what way social sustainability is described the planning specification. Bigger plans tend to include the subject in a more extensive way, whilst smaller many plans don't incorporate social sustainability at all. During the interviews many of the officials said that planning for social sustainability is difficult matter and called for more concrete methods, and for the municipality to use the methods available, to affect the spatial planning. The methods used were; land allocation, civil dialogue and social impact assessment. One official mentioned that he/she personally used the Gothenburg-matrix and another had regular meetings with local brokers. All officials talked about mixed use in connection to social sustainability. The conclusion that the result of this analysis finally led to is about the social impact assessment as a suitable method for planning for social sustainability, but also about the potential need for a legislation. Perhaps that could be the way to include social sustainability into the process of planning.