Under 2010-talet har det rapporterats om en ökning och förändring i Stockholms nattliv, samtidigt som lokaltidningar skrivit om enskilda nedstängningar av HBTQ+klubbar. Vi ser därmed ett behov av att samla kunskap och skildra erfarenheter som är situerade i Stockholms HBTQ+nattliv, då vi anar att olika delar av nattlivet existerar på olika villkor och har olika förutsättningar för att etableras och fortleva. Syftet med denna studie är att undersöka hur HBTQ+nattlivet i Stockholm utvecklats under 2010-talet, genom att utforska HBTQ+nattplatsers roller, förutsättningar och samla levda erfarenheter från personer som är medskapare i Stockholms HBTQ+ nattliv: Nattlivsarrangörer, HBTQ+ personer och Stockholms stad. För att värna den mångfald av upplevelser som ryms inom HBTQ+nattlivet anammar vi en explorativ ansats till medskaparnas perspektiv som samlats genom kvalitativa intervjuer och en kvalitativ enkät. För att situera de erfarenheter som upplevts i HBTQ+nattlivet har vi även, utifrån klubbguider och samtal, inventerat de HBTQ+nattplatser som funnits i Stockholm under 2010-talet. Denna inventering presenteras i en serie ‘röriga’ kartor som skildrar HBTQ+nattlivets olika sätt att organiseras och dess geografiska utbredning. Centrala begrepp i studien är kodade rum och emotionella geografier samt förståelsen för hur upplevelser av att röra sig i staden samspelar med stadens materialitet och producerar normer och kroppsligt situerad kunskap. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i tre nivåer: nattklubben, kvarteret och staden. Resultatet illustrerar att HBTQ+nattlivet är en viktig frizon i stadens mer riskfyllda, heteronormativt präglade geografi och ett tryggt rum för HBTQ+personer för identitetsutforskning, queera kulturuttryck, självacceptans och för att knyta värdefulla sociala kontakter. I gränslandet mellan klubben och staden uppstår konflikter och friktion mellan kvarterets boende och klubbens arrangörer och besökare, och att arrangera klubb präglas av en konstant kamp att få synas och höras i kvarteret. Studien visar att olika grupper inom HBTQ+spektrat har olika förutsättningar att ta plats i staden, där gay-identifierande män är mest framträdande i det permanenta HBTQ+nattlivet, och lesbiska och queeridentifierande publiker främst skapar rum i nattlivet i form av oregelbundet återkommande klubbevent. Resultatet indikerar vidare att HBTQ+identifierande POCs har varit minst representerade i HBTQ+nattlivet under 2010-talet. Konflikter kring klubbens ljudnivåer, tillsammans med höga hyresnivåer, är de mest framträdande utmaningarna som HBTQ+nattlivsarrangörer erfarer. Det har lett till en minskning i antal HBTQ+nattplatser, omlokalisering från den centrala innerstaden och en ökning av mer efemära nattplatser under den studerade tidsperioden. Viktiga sociala mötesplatser har gått förlorade och HBTQ+personers möjlighet att kollektivt ta plats i staden har avsevärt påverkats. Steg har tagits från kommunens sida i maj 2021 att lyfta nattlivet i stort i stadens planering. Den här studien visar att HBTQ+nattlivsarrangörer är i behov av riktat stöd och erkännande från kommunen av den viktiga sociala infrastruktur som HBTQ+nattlivet utgör, för att säkerställa dessa platsers överlevnad och stadens status som HBTQ+vänlig. / During the 2010s, there have been reports of changes in Stockholm’s nightlife, as well as of closures of LGBTQ+ clubs. We thus see a need to gather knowledge and highlight experiences that are situated in Stockholm’s LGBTQ+ nightlife, as we suspect that different parts of the nightlife exist on different terms and have different conditions for establishment and survival. The purpose of this study is to investigate the development of the LGBTQ+ nightlife in Stockholm between 2010 and the beginning of 2020 and to explore the roles and conditions of LGBTQ+ nightlife through experiences of people who are co-creators of Stockholm’s LGBTQ+ nightlife. In ‘co-creators’ we include LGBTQ+ nightlife organizers, LGBTQ+ nightlife participants as well as planning representatives and policymakers in Stockholm municipality. To safeguard the diversity of experiences that can be found within the LGBTQ+ nightlife, we adopt an exploratory approach to the co-creators’ perspectives, that are gathered through qualitative interviews and a qualitative questionnaire. In order to situate the experiences in the LGBTQ+ nightlife of Stockholm during the 2010s, we also make an inventory of the LGBTQ+ night-time spaces that have existed in the city during this period. The inventory is presented as a series of ‘messy’ maps that embrace the heterogeneous character of the different ways Stockholm’s LGBTQ+ nightlife is organized. Central concepts in this study are coded spaces and emotional geographies, and the understanding of how experiences of moving through the city interact with the city’s materiality and produce norms and bodily situated knowledge. The empirical material is analyzed on the basis of three scales: the nightclub, the neighborhood and the city. The results illustrate that LGBTQ+ night-time spaces are important safe(r) spaces for LGBTQ+ people in an otherwise heterosexualized city. They are spaces for exploring queer identities and culture, cultivating self-acceptance and making valuable social contacts. In the borderland between the club and the city, conflicts and friction arise between the neighborhood’s residents and the club’s organizers and visitors, which hinders the LGBTQ+ nightlife to be seen and heard in the neighborhood. The study shows that different social groups within the LGBTQ+ community have different conditions for taking up space in the city, where gay-identifying men are the most prominent group in the permanent LGBTQ+ nightlife, and queer and lesbian identifying groups mainly create night-time spaces through irregular pop-up events. The empirical material further indicates that queer POC publics are the least represented within Stockholm’s LGBTQ+ nightlife during the 2010s. Conflicts surrounding noise pollution, along with rent increases, are the main obstacles facing all types of LGBTQ+ night-time spaces in Stockholm, which have led to a reduction in numbers, an increased relocalization to peripheral urban areas, and the adoption of more ephemeral forms of nightlife organization. Important social infrastructure has been significantly affected and the presence of LGBTQ+ nightlife in Stockholm has been reduced. Steps have been taken by Stockholm municipality as of May 2021 to promote the city’s nightlife in general. This study shows that LGBTQ+ night-time venues are in need of direct support and municipal recognition of the provision of safe spaces that they constitute, in order for Stockholm’s LGBTQ+ nightlife to survive and to maintain the city’s status as progressive and LGBTQ+ friendly.

Today, artificial light is considered to be an obvious part of cities and it can fulfill many functions and purposes. Natural light and darkness are expected to return in longer as well as shorter life cycles of all living organisms since light affects their existence. Light is especially important for the ability of humans to see and move freely, which has resulted in the world being more and more illuminated. In line with an increase in artificial lighting, municipal planning has started to develop plans regarding light in cities. As such, the purpose of this study is to investigate and analyse how Stockholm, Gothenburg och Malmo approach lighting in relation to its effect on its surroundings and sustainable development. According to previous research, increased lighting might foster social sustainability while simultaneously affect ecological sustainability negatively unless the lighting is planned in a balanced way. Badly used lighting results in light pollution and that must be minimised. A thorough document analysis of the cities’ various planning documents has been performed. In those documents, the results vary. Firstly, Stockholm’s lighting plans aim to promote architectural and aesthetic values while, secondly, Gothenburg carries out broader work in which the city is a member of an international network and, thirdly, Malmo has engaged in lighting planning considerably longer than the other two. In conclusion, it can be established that each city approaches lighting in different ways. Shared between all three is that they must improve their sustainable long term lighting planning because, today, problems appear between social and ecological sustainability. In essence, the study contributes with deepened knowledge of how lighting planning is conducted in the cities. In the future, it will be of interest to study how light pollution might decrease as a result of urbanisation. / Belysning kan fylla många funktioner och syften och ses idag som en självklar del av staden. Naturligt ljus och mörker förväntas återkomma i längre och kortare cykler av alla levande organismer då ljuset påverkar deras levnad. Ljuset är speciellt viktigt för människans förmåga att se och röra sig fritt, vilket resulterat i att världen lyses upp mer och mer. I takt med den ökade belysning har den kommunala planeringen börjat utveckla planer som berör ljus i staden. Syftet med studien är därför att undersöka och analysera hur Stockholm, Göteborg och Malmö förhåller sig till belysning i relation till dess inverkan på omgivningen och hållbar utveckling. Ökad belysning kan enligt den tidigare forskningen främja social hållbar utveckling samtidigt som den ekologiska påverkas negativt om inte belysningen planeras på ett balanserat sätt. Illa använd belysning resulterar i ljusföroreningar och dessa måste minimeras. En djupgående dokumentanalys har genomförts av städernas olika planhandlingar, där resultatet varierar något mellan städerna. Stockholms belysningsplanering vill framför allt främja det arkitektoniska och estetiska värdena, Göteborg genomför ett bredare arbete där de ingår i ett internationellt nätverk samtidigt som Malmö har bedrivit ljusplanering under en betydligt längre tid jämfört med de andra. Sammanfattningsvis går det konstatera att respektive stad på olika sätt arbetar med belysning. Gemensamt för alla är att de måste förbättra det långsiktiga och hållbara arbetet inom belysningsplaneringen, då det idag uppstår dilemman mellan social och ekologisk hållbarhet. Studien bidrar till en fördjupad kunskap kring hur ljusplanering bedrivs i städerna och i framtiden är det av intresse att studera hur ljusföroreningar kan minska i samband med urbaniseringen.

Denna studie behandlar hur fysisk planering samspelar med social integration och social hållbarhet samt hur det appliceras i ett utvecklingsområde. Undersökningen har skett i delområdet Lindängen i Malmö med fokus på Lindängen centrum där de sociala och fysiska rummen har granskats för en upprustning av stadsmiljön. Det finns en brist på kunskap inom ämnet gestaltad livsmiljö kopplat till socialt hållbart samhällsbygge samt har tidigare forskning visat att kommuner har svårt att avsätta medel till förvaltning av offentliga rum. Generellt bör gestaltning, kvalitet och hållbarhets lyftas i högre grad vid utgivning av forskningsmedel. Lindängen centrum blir en intressant fallstudie eftersom området relaterar till problem som dålig samverkan i byggprocessen i samband med fastighetsägarens ekonomiska synpunkter vilket har resulterat i att platsen inte utvecklats. Det finns många teorier som visar på hur stadens och offentliga rummens utformning kan förutsätta mänskliga handlingsbeteenden för social integration. Aktiva gator, kantzoner och fasader behövs för interaktion mellan människor där placering av dörrar, fönster och bänkar kan vara avgörande. Detta uppnås med fysiska objekt i rummen och olika bebyggelsestrukturer i form av levande fasader, primära och sekundära ytor samt soft edges. Dessa aspekter genererar livet och flödet i de fysiska rummen. Följande teorier som presenteras i arbetet har tillämpats i fallet Lindängen och utifrån detta skapades ett gestaltningsförslag. Detta gestaltningsförslag visar på hur olika former av upprustning kan leda till ett främjande av social integration som i sin tur stärker den stadens sociala hållbarhet. / This study is focused on how physical planning cooperates with social integration and social sustainability as well as how it applies in a development area. Our research has occurred in the sub-area Lindängen in Malmö centered on Lindängen Centrum where the social and physical space has been audited for rearmament of the urban environment. There is a lack of knowledge within the subject of urban design connected with social sustainability. Antecedent research has indicated that municipalities are struggling with funding the governance of public spaces. Design, quality, and sustainability should generally be emphasized to a higher degree at the publication of research funds. Lindängen centrum becomes an interesting case study, seeing that the environment relates to problems, for instance, bad concurrence concerning economic problems which results in that the location has not been developed. There exist many theories that conclude how the city and the design of the public spaces can presuppose human action behavior for social integration. Active streets, borders, and facades are crucial for the interaction among people where the placement of doors, windows, and benches can be vital. This is achieved by physical objects in spaces and various building structures in the shape of living facades, primary and secondary surfaces as well as soft edges. These aspects generate life and the flow in the physical spaces.The following theories presented in this study have been applied in the Lindängen case and based on this created a design proposal. This design proposal shows how various improvements in the urban spaces can lead to a furtherance of social integration, which in turn can strengthen the city's social sustainability.

En ökad trend mot mer kundspecifika produkter har ökat antalet produktvariationer. I och med denna ökning ställs högre krav på montörer som utför manuell montering vilket bidrar till en högre kognitiv belastning på montörerna. Vid manuell montering innefattar varje specifikt fall olika förutsättningar vilket innebär att kraven på montören i fråga varierar utifrån given situation. Om montören upplever tidspress i sådana situationer kan det resultera i ökad mental belastning vilket i sin tur kan öka risken för skador och sjukdomar samt lägre produktivitet för monteringsprocessen. Därav anses montörens välmående vara en viktig aspekt gällande hållbarhet vid manuell montering. I och med detta behöver kritiska faktorer som påverkar montörernas välmående tas i beaktning vid planering av monteringsprocesser. Syftet med denna studie är att utreda hur planeringsarbetet för manuella monteringsprocesser påverkar välmåendet för montörer på företag som tillämpar enstycksproduktion i den svenska tillverkningsindustrin. Detta uppnåddes genom att identifiera befintliga metoder och verktyg gällande tidsestimering samt samla data kring hur ett företags anställda upplever arbetsmiljön och planeringsarbetet för den manuella monteringsprocessen. Denna information möjliggjorde sedan utformning av en förbättrad lösning i form av en tidsestimeringsmodell som tar social hållbarhet i beaktning. Studien har en kvalitativ forskningsdesign där en fallstudie har genomförts på det svenska företaget FlexQube. Insamlingen av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer samt analys av dokument som erhölls från det studerade företaget. Resultatet påvisar att montörers välmående påverkas av faktorer såsom ljudvolym, monteringsprocessens ergonomi, tidspress, stämning i produktionen, variation av arbetsuppgifter samt mängden information montörerna erhåller. Genom att efterfölja studiens föreslagna rekommendationer, som tar dessa faktorer i beaktning, vid planering av monteringsprocesser samt implementera studiens framtagna tidsestimeringsmodell kan företags manuella montering bli mer hållbar. / An increased trend towards more customer specific products has led to an increased amount of product variants. This increase results in higher demands on the assembler who performs the manual assembly, which in turn leads to a higher cognitive load of the assembler. Every case in manual assembly includes different conditions which leads to varied demands for the assembler depending on the situation. If the assembler experiences time pressure in such situations, it can result in increased mental pressure. This can in turn increase the risk for injuries and illnesses as well as reduced productivity for the assembly process. Therefore, the wellbeing of the assembler is considered an important aspect regarding sustainability in manual assembly. Due to this, critical factors which affect the wellbeing of assemblers should be taken into consideration when planning the assembly process.  The purpose of this study is to investigate how the planning work for manual assembly processes affects the wellbeing of assemblers at companies that apply one-piece production in the Swedish manufacturing industry. This was achieved by identifying existing methods and tools for time estimation, and by collecting data regarding how the employees at a company experience their work environment and planning work for the manual assembly. This information then led to the production of a time estimation model. The study has a qualitative research design where a case study was performed at the Swedish company FlexQube. The data was collected through semi structured interviews and by analysis of documents that were provided by the studied company. According to the results, the wellbeing of assemblers is affected by factors such as volume, ergonomics of the assembly process, time pressure, the atmosphere in the production area, the variety of work tasks, and the amount of information that the assemblers are provided. By following the study’s proposed recommendations, which considers these factors, when planning the assembly process and by implementing the produced time estimation model, the manual assembly for companies can become more sustainable.

Hållbarhet är ett ämne som uppmärksammas allt mer i samhället och framförallt i klädbranschen, då det är en av de branscher som har störst negativ påverkan på miljön. Som konsekvens av den ökade medvetenheten ställs klädföretagen inför en utmaning att möta de nya förhållandena. Malmi och Browns modell “Management Control Systems as a Package” skapades för att underlätta implementering av verksamhetsstyrning i företag. Modellen har sedan vidareutvecklats för att även inkludera hållbarhet, vilket anses vara en nödvändighet för att förbli varaktiga på marknaden. Detta är dock något företag ofta misslyckas med då det fortfarande finns många utmaningar och osäkerhet gällande implementering av hållbarhet i sin verksamhetsstyrning.

Detta kandidatarbete behandlar tillgänglighetsanpassningarför ökad inkludering på torg i två svenska kommuneri södra Sverige. Jämförelser mellan torgen visar påmöjligheter att förbättra tillgänglighetsanpassningarna påtorgytorna för att utöka tillgänglighet och inkludering istadsmiljön. De utvalda torgen som studien kretsar kringär Lilla Torg i Malmö stad samt Mårtenstorget i Lundskommun. De potentiella tillgänglighetslösningarna harframtagits genom studier av ett prisbelönat bidrag i EU:stillgänglighetstävling Access City Award från åren 2018 och2019. Det utvalda bidraget är staden Viborg i Danmark.Forskningsfrågorna har varit (1) Vilka omgivningsfaktorerhämmar målgruppers inkludering på torgytor i den byggdastadsmiljön? Och, (2) Vilka aspekter och kvaliteter kananses skapa en tillgänglig torgyta för alla målgrupper?Torgytor kan skapa hinder på grund av bristandetillgänglighetsanpassning och undanröjande av enkeltavhjälpta hinder med hänvisning till kulturhistoriskavärden. Tillgänglighet är inte enbart ett fysiskt krav förden byggda stadsmiljön enligt Plan- och bygglagen utanäven en medborgerlig rättighet enligt UN CRPD. Arbetetredovisar även malmö- och lundabornas uppfattningarpå de tillgänglighetsanpassningar som finns eller börfinnas på torgytorna. För att ta reda på bakomliggandeorsaker till genomförande av tillgänglighetsutformningav stadsrummet och vilka regelverk kommunerna måstefölja, intervjuades tjänstemän från Malmö Stad och Lundskommun. För att få en jämförande bild intervjuades ävenrepresentanter från två funktionshindersorganisationer.Resultatet av detta kandidatarbete är potentiellatillgänglighetslösningar som kan appliceras på de utvaldatorgen. De framtagna lösningarna fungerar som exempelpå hur torgytorna kan inkludera alla besökare. Vår slutsatsär att goda tillgänglighetsanpassningar för tillgänglighetoch inkludering på medeltida torgrum behöver utgåfrån en drastisk förändring av kommunikationen mellanstadsplanerande delar av kommunen och invånarna istäderna. Kommunerna bör även skapa ett aktivt samarbetemed funktionshindersorganisationer och rörelser somarbetat med tillgänglighetsfrågor för att vidareutvecklakunskapen inom tillgänglighetsanpassningar som kan taplats i staden. / This bachelor thesis deals with inclusion and accessibility adaptations of two medieval town squares in two municipalities in southern Sweden. The selected squares that the research study revolves around are ‘Lilla Torg’ in the city of Malmö and ‘Mårtenstorget’ in Lund municipality. The thesis is a comparative study that has resulted in potential renewal solutions that can be applied to the squares to increase equal access to the urban environment. The solutions have been inspired by one of the prize-winning cities in the European Access City Award competition from the year 2018 and winner of year 2019. The laureated city was the city of Viborg, which is a medieval city situated in Denmark. The Access City Award is an annual award ceremony in which the European Union awards European cities that actively work with accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles to increase inclusion for people with physical and cognitive disabilities. The research questions were: Firstly: What factors inhibit inclusion for people with disabilities on medieval town squares? And, secondly: What aspects and qualities can be considered to create accessible town squares of medieval origin for all potential user groups? The thesis provides a clear overview of aspects and different factors that constitute an inclusive and welcoming urban environment for every citizen. Our cities usually consist of older buildings that not always are adapted progressively to avoid access problems and obstacles that an older urban environments can create for various user groups. Town square, which are specifically addressed in this thesis, can often create obstacles due to the lack of accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles. This is often attributed to their cultural-historical values. However, cultural-historical values are aspects of the city that can questioned, since, when it comes to medieval squares, they have often undergone substantial changes over time. The visual expression is one of the reasons for why municipalities often tend to avoid physically reshaping such districts and squares so that they do not lose the city character of the city. To find out more about underlying motives for the accessibility adaptations that the two Swedish town squares in this study have undergone officials from both the City of Malmö and Lund Municipality were interviewed. In addition, representatives of Swedish disability organisations were interviewed about necessary changes to realizes in such areas. As a backdrop to the study, legal frameworks that monitor Swedish urban design were mapped. Legal frameworks of specific interest for this research study is both international conventions and national laws, regulations and guidelines that apply to building matters and the implementation of accessibility and usability requirements. Our study has primarily focused on the UN Convention 26 on equal rights for people with disabilities as well as the Swedish Planning and Building law and ordonnance with their adherent regulations on accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles. However, the national local government act allows for different physical realisations of these requirements. This circumstance may contribute to the fact that different types of urban environment are differently adapted. In consequence, visitors to town squares can experience urban spaces as inclusive, less inclusive or purely excluding. Our stance is that accessibility, not only within the built urban environment, is a requirement and not an option, therefore, there is a need for communication between urban planning organizations of the municipality and the actual users of the city. The result of this thesis is twofold. Firstly, the work will also present views of citizens in Malmö and Lund concerning their perception of accessibility adaptations of two medieval town squares. These views strengthen our arguments that the studied sites are not sufficiently adapted to suit all types of visitors. Secondly, this thesis proposes a set of potential solutions that can be applied to medieval town squares to address accessibility, inclusion, and usability problems. These solutions are based on exemplary models of how the squares can be adapted for all visitors and interviews with stakeholders. Our solutions open with a drastic change in the ordinary communication between urban planning organizations and the inhabitants of the cities. A functioning dialogue between the municipality and the users of the built urban environment is the key to a gradually more adapted city where everyone feels and physically can be included in the urban environment. By holding regular meetings a number of times during the year, a municipality can gather opinions about issues that the inhabitants think should be changed or improved to solve accessibility, inclusion, or usability problems or easily removal obstacles that may compromise daily activities that take place on medieval two squares. Municipalities should also initiate active collaborations with local organizations or movements that work with accessibility issues to further develop knowledge that entail accessibility, usability, and inclusion in the city. The element that both Malmö and Lund should mainly consider is the ground covering at the squares. Smoothing the ground can be a drastic physical change, but it would solve a few problems that visitors experience. Although the ground covering at Mårtenstorget in Lund has already been redesigned, citizens and visitors believe that this is still a problem for certain target groups. The same concerns apply to Lilla Torg in Malmö as the ground cover has not been adapted to be more accessibility. Although the cites want to retain the cultural-historical values and the visual expression of the old city centers, there are no factors that can prevent the municipalities to implement such a drastic transformation. Materials such as granite, small and large stone can still be used to maintain the visual expression. Working with contrast markings on the ground surface and with adaptations for people with visual impairments is another point both cities should adapt. Both Lilla Torg and Mårtenstorget lack guidance routes and distinguishable edges, that makes it difficult for people with visual impairments to navigate the squares. Seating should also be updated in the squares, the benches found at Lilla torg lack back and arm supports, by simply replacing the existing furniture creates a more welcoming atmosphere for persons with functional variations. According to our observations, more seating should be installed on Mårtenstorget, although the square surface is also used as a car parking space, the parking area should be clearly defined to provide clarity in that urban space and to create a more organized atmosphere. This change will also allow for more seating to be mounted on the square. By using creative solutions and universal design in terms of accessibility, cities with the help of citizens can create more welcoming and inclusive city spaces.

This study has aimed to investigate how urban transformation, particularly densification, is received by the inhabitants. For this essay, the district of Ålidhem in the city of Umeå has been investigated. The method has been qualitative in the form of partly a field study of the district to investigate what kind of densification that has been done, partly an interview study with the inhabitants of Ålidhem to investigate their view of the changes. This essay is also based on the comprehensive plan for Umeå municipality, as well as other literature and studies of densification in Umeå municipality, but also nationally. Goals and legislation that concerns Swedish urban construction has been explored to investigate its influence on densification projects in Umeå. The two studies performed in this essay has been compared to the previous studies to make a conclusion. The result shows that there are several examples of densification projects in Sweden that have affected the social sustainability positively in each of the concerned districts. The examples can be compared to the densification in Ålidhem. When it comes to the field study, it shows that the district of Ålidhem has been densified in several ways. The interview study, as well as previous studies, conclude that the densification actions has been successful and something that the inhabitants appreciate.

The work with sustainability has mostly focused on the environmental and economic aspects, while the social dimension has been neglected. There is no definitive definition of what social sustainability work entails and there is a lack of financial measurement tools to assess social investments. The purpose of the essay is to report on the measurement challenge when investing in social sustainability. To achieve this, real estate actors have been interviewed, the people have shared the organization's social sustainability work and its view on measurement challenges. In total, seven operators have been interviewed who have a very varied property portfolio and ownership structure. A recurring measurement tool that the majority of the interviewed real estate operators use is survey measuring tool. These measurement tools can only measure the customer's individual experience and cannot directly demonstrate financial profitability of the investment. The essay has found a variation in terms of existing measurement tools but has also managed to identify challenges in these, such as the lack of comparability, subjective assessments, and misleading values. Financial profitability can arise in many ways from an investment in social sustainability. A common way is through cost savings or an increased willingness to pay in the form of increased market value and attractiveness. The essay has shown that a well-thought-out management can in many ways create large cost savings but also function as preventive measures that contribute to social sustainability, which in turn can generate indirect financial profitability. / Hållbarhet har under de senaste decennierna fått en allt större inverkan på fastighetsbranschen. Arbetet med hållbarhet har till största del fokuserat på de miljömässiga och ekonomiska aspekterna medan den sociala dimensionen har försummats. Det finns ingen entydig definition av vad det sociala hållbarhetsarbetet innebär och det råder brist på ekonomiska mätverktyg för att bedöma sociala investeringar. Uppsatsens syfte är att redogöra för mätningsutmaning vid investering i social hållbarhet.För att uppnå detta har fastighetsaktörer intervjuats, personerna har delat med sig av organisationens sociala hållbarhetsarbete och dess syn på mätningsutmaningar. Sammanlagt har sju stycken aktörer intervjuats som har en väldigt varierande fastighetsportfölj och ägarstruktur. Ett återkommande mätverktyg som majoriteten av de intervjuade fastighetaktörerna nyttjar är enkätbaserat mätverktyg. Dessa mätverktyg kan endast mäta kundens individuella upplevelse och kan inte direkt påvisa ekonomisk lönsamhet i investeringen. Uppsatsen har funnit en variation vad gäller befintliga mätverktyg men har även lyckats identifiera utmaningar i dessa, såsom bristen på jämförelsebarhet, subjektiva bedömningar och missvisande värden. Ekonomisk lönsamhet kan uppkomma på många sätt ur en investering i social hållbarhet. Ett vanligt sätt är genom kostnadsbesparingar eller en ökad betalningsvilja i form av ökat marknadsvärde och attraktivitet. Uppsatsen har påvisat att en genomtänkt förvaltning kan i många led skapa stora kostnadsbesparingar men även fungera som förebyggande insatser som bidrar till den sociala hållbarheten, som i sin tur kan generera indirekt ekonomisk lönsamhet.

I denna uppsats introduceras ett gestaltningsförslag för ett modernt, funktionellt och familjärtmålgruppsanpassat vård- och omsorgsboende. Boendet förslagsgestaltats för en specifik folkgrupp somär den äldre syrianska generationen, där det har tagits hänsyn till folkgruppens önskemål och behov.Gestaltningsförslaget presenteras på fastigheten Lina 4:27 med approximativt avseende till detaljplan,där fastigheten har ett pågående projektering av ett vård- och omsorgsboende i samband med SödertäljeKommun.För den äldre människan är etnicitet en avgörande faktor för dennes trygghet och välbefinnande,eftersom deras vanor och behov i regel förankras alltmer i den etniska miljö de har vuxit upp i.Framtidens bostadsutvecklare står därför inför en utmaning när det gäller att skapa bostäder som äranpassade för äldre människors kultur och deras vårdbehov.Sveriges befolkning åldras och andelen personer över 65 år förväntas öka till 28 procent år 2120 pågrund av framsteg inom sjukvården. Dessutom har det skett betydande migration i Sverige de senasteåren, vilket har ökat antalet utrikes födda. År 2022 var över 2 miljoner personer utrikes födda,motsvarande 20 procent av befolkningen. Statistiken indikerar på en ökad efterfrågan på vård- ochomsorgsboenden med kulturell prägel.För att åstadkomma ett promotivt vård- och omsorgsboende med kulturell prägel, har Folkhälsoinstitutets(FHI) forskning om ett hälsosamt åldrande granskats och resulterat till att undersökningar sker medhänsyn till nyckelkriterier som är social gemenskap och stöd, meningsfullhet, fysisk aktivitet och godamatvanor. Den data användes som underlag i enkätundersökningen och intervjuerna, vilket resulteradetill fastställelse av betydelsefulla egenskaper och funktioner som bör inkorporeras vid konstruktionen avett väl fungerande vård- och omsorgsboende. Genom att kombinera denna ansats har det resulterat iutvecklingen av ett lokalprogram som har utgjort grundvalen för gestaltningsförslaget.Som ett resultat av undersökningsarbetet har det framställts förslagshandlingar för vård- ochomsorgsboendet. Dessa inkluderar planritningar, fasadritningar och sektionsritningar, tillsammans med3D-visualiseringar som belyser viktiga funktioner och platser i anläggningen.

Inom fastighetssektorn har begreppet social hållbarhet blivit mer populär på senaste åren.Begreppet har oftast försummats i många debatter när det talas om hållbar utveckling. Även om hållbarhet som begrepp har blivit framträdande inom många områden, är social hållbarhet den minst utvecklade av dimensionerna inom hållbarhet. Många fastighetsföretag använder ordetmen oftast finns det utrymme för oklarheter om vad arbete med social hållbarhet egentligen innebär.Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika fastighetsbolag definierar och jobbar med social hållbarhet för att analysera hur de olika definitionerna bidrar till olika social hållbarhetsförändringar. För att kunna göra det utgår studien från att titta på hur kommunala och privata aktörer inom branschen arbetar med frågor kring social hållbarhet idag. För att åstadkomma detta genomförs kvalitativa intervjuer med aktörer som har olika fastighetsinnehav och ägarstrukturer. Studien visar att social hållbarhet är ett brett begrepp med olika definitioner och arbetet med social hållbarhet kan skilja sig från aktör till aktör samtidigt har de en gemensam faktor och det handlar om människans välmående. Det finns dock en nackdel med att ha olika definitioner och det är att det skapar en viss otydlighet för många fastighetsaktörer och som följd arbetar aktörerna med social hållbarhet på olika sätt. Respondenternas huvudmål var detsamma i detta arbete när det kom till att arbeta med social hållbarhet i sin verksamhet: att utveckla platser där det primära fokuset ligger på att främja stabilitet och välbefinnande ur en långsiktig synvinkel.Med denna studie kan det konstateras att det saknas information om hur fastighetsaktörer definierar social hållbarhet och hur detta tillämpas inom företagen. Eftersom det inte finns någon "korrekt" beskrivning av begreppet då det är ett komplex begrepp som inte har undersökts noggrant, leder det till att det finns många alternativa definitioner som innehas av många individer. Just nu finns det inte heller något sätt att mäta värdet av den sociala hållbarheten, vilket behöver undersökas. Det skulle förbättra arbetet med social hållbarhet om det finns bevis på lönsamheten. / Within the real estate sector, the concept of social sustainability has become more popular in recent years. The concept has often been neglected in many debates when talking about sustainable development. Although sustainability as a concept has gained prominence in many fields, social sustainability is the least developed of the dimensions of sustainability. Many real estate companies use the word, but there is usually room for ambiguity about what work with social sustainability actually means. The purpose of this thesis is to investigate how different real estate companies define and work with social sustainability in order to analyze how the different definitions contribute to different social sustainability changes. To be able to do that, the study starts from looking at how municipal and private actors within the industry work with issues around social sustainability today. To achieve this, qualitative interviews are conducted with actors who have different property holdings and ownership structures.The study shows that social sustainability is a broad concept with different definitions and the work with social sustainability can differ from actor to actor, at the same time they have a common factor, and it is about human well-being. However, there is a downside to having different definitions and that is that it creates a certain lack of clarity for many real estate actors and as a result the actors work with social sustainability in different ways. The responders main goal was the same in this work when it came to working with social sustainability in their business: to develop places where the primary focus is on promoting stability and well-being from a long-term point of view. The study also shows that there is a lack of information on how real estate companies define social sustainability and how this is applied within the companies. Since there is no "correct" description of the concept as it is a large subject that has not been thoroughly researched, it leads to the existence of many alternative definitions held by many individuals. Right now, there is no way to measure the value of social sustainability, if this could be obtained, it would be interesting to read further. It would also improve work with social sustainability as there is clear evidence of profitability.