Allt fler människor väljer att bosätta sig i städer. Samtidigt lever vi i en tid där hållbarhetsmål är viktigare än någonsin att uppnå. Städers ökande antal invånare gör att allt fler människor vistas på gator, torg, parker och andra grönområden i staden, vilket ställer höga krav på det offentliga rummet. För att bemöta detta krävs hållbara, livskraftiga, säkra och hälsosamma offentliga rum, med syfte att skapa en jämställd stadsmiljö som involverar alla människor. Dessa platser kräver smarta lösningar för att främja hållbar stadsutveckling.Stadsutvecklingen gör att de offentliga rummen ständigt förändras. Ett område som står inför förändring kan ta flera år att färdigställa, vilket gör att offentliga rum från och till infinner sig i ett slags mellanläge. Platsen används då inte längre som tidigare, och har ännu inte fått sin nya användning. Detta kan skapa tillfälligt otrygga eller oinbjudande kvaliteter i det offentliga rummet, till exempel brist på belysning och få människor i rörelse. För att motverka detta kan stadsplanerare och arkitekter implementera temporära installationer för att ge platsen en ny identitet och användning.För att undersöka om tillämpandet av temporär användning kan bidra till hållbar stadsutveckling, utförs en interventionsstudie på en offentlig plats som genomgår förändring. Denna interventionsstudie innefattar en beskrivande planeringsprocess samt en fältstimulering där en temporär paviljong med odlingsmöjligheter byggs upp i det offentliga rummet. Studiens empiriska del innefattar även en platsanalys för att undersöka hur paviljongen påverkar, och påverkas av, dess kontext. Dessutom tillämpar studien en enkätundersökning för att undersöka allmänhetens attityder till det offentliga rummet. Detta, tillsammans med kvalitativa intervjuer med experter inom området, ger oss en inblick i hur en intresserad person utan en formell roll kan delta i planeringsprocessen och utformningen av en offentlig plats. Resultatet beskriver planeringsprocessen och uppförandet av den temporära paviljongen. Detta beskriver i sin tur hur temporär användning kan bidra till inkludering och hållbarhet i stadsrummet. / Increasingly more people are choosing to settle in cities. At the same time, we live in a time where achieving sustainability goals are more important than ever. The increase in residents in urban environments has created a build up of people passing through the streets, squares, parks, and other green areas in the city, putting a huge strain on public spaces. In response to this, renewable, viable, safe and healthy public spaces are needed, with the aim of creating an equal urban environment open to all. These public spaces require inventive solutions to develop the urban environment to a sustainable future.Urban development is not only inevitable, but a must for progression, however, to the average citizen this creates ever shifting, ever changing surroundings for them to work and live in. During these, sometimes years long, periods of change, public spaces can fall into a form of middle ground, where the previous purpose of the space has been lost, and the new purpose has yet to be gained. This can temporarily create unsafe and uninviting qualities in the public space, for example due to lack of lighting and people. To challenge this, city planners and architects can look to implement temporary installations to give the site a new identity and use, bridging the gap between old and new.To investigate whether temporary use can contribute to sustainable urban development, an intervention study was conducted at a public space that is under-going change. This intervention study includes a descriptive planning process as well as a field stimulation where a temporary pavilion with cultivation opportunities is built up in the public space. The empirical part of the study also includes a site analysis to investigate how the pavilion affects, and is affected by, its context. In addition, the study applies a survey to examine the attitudes of the citizens regarding the public space. This, together with qualitative interviews with experts in the field, gives us an insight into how an interested person without a formal role can participate in the planning process and the design of a public place. The result describes the planning process and construction of the temporary pavilion. The approach, in turn, describes how temporary use can contribute to inclusion and sustainability in the urban.

Denna studie undersöker effekterna av karaktärsutveckling i reklamfilm. Syftet är att utvecklakunskapen i hur reklamfilm kan använda karaktärsutveckling med stöd av storytelling för attstärka varumärkesidentitet. Fokus ligger på FlygBRA och undersöker hur, genomprototypskapande karaktärer i deras reklamfilm kan utvecklas med deras koncept om socialhållbarhet. För att hitta detta har kvalitativ intervju med en fokusgrupp använts för att skapakunskapsgrunden för konstruktionen av en vidareutvecklad prototyp av den befintligareklamfilmen. Det har funnits att relaterbarhet, att hålla antalet karaktärer nere samt att fokusera på den konsumentbaserade storytellingen är viktiga aspekter för att stärkavarumärkesidentiteten. Denna kunskap hjälpte till att forma prototypen som anses vara dethuvudsakliga resultatet i denna uppsats. Slutsatser visar att användandet av relaterbara och identifierbara karaktärer som utvecklas isymbios med varumärket och narrativ transport stärker varumärkets identitet. Dessa användstillsammans för att skapa en relaterbar och familjär karaktärsutveckling som tillåter karaktärerna att träffas i sociala sammanhang med hjälp av FlygBRA. / This study investigates the effects of character development in commercial films. The aim is to extend the knowledge in how commercial films can use character development with support by storytelling to strengthen the brand identity. Focus lies on the company FlygBRA and researches, through prototyping how characters in their commercials can be further developed with the concept of social sustainability that the company works with. To find this the study has used qualitative interview with a focus group to make up the base of knowledge to construct a further developed prototype of the existing commercial film. It has been found that being able to relate to the characters, keeping the amount of characters down and focusing on the consumer based storytelling is important aspects for developing the brands identity. This knowledge helped form the prototype which is considered the main result in this paper.Conclusions show that the usage of relatable and identifiable characters that evolves insymbiosis with the brand and narrative transport strengthens the brands identity. These are used together to create a relatable and familiar character development that allow the characters to meet in social contexts with the help from FlygBRA.

Det finns en kunskapslucka om hur svensk kollektivtrafik kan stärka social hållbarhet. Teorin om rumslig felmatchning är fortfarande en tämligen outforskad teori i svensk kontext som, om den implementeras, skulle kunna bidra med beslutsunderlag för svenska beslutsfattare. Denna uppsats undersöker hur teorin om rumslig felmatchning kan testas i svensk kontext, och i samband med kollektivtrafik. Baserat på socioekonomiska data och trafikdata från Uppsala län utvecklades en kod som kan beräkna restider och utföra regressionsanalys med pendlingstid som beroende variabel. Utifrån den resulterande regressionsanalysen kunde ett flertal samband observeras. Restider är lägre i områden där befolkningstätheten och genomsnittsåldern är högre. Restider är också kortare i områden där antingen andelen invånare med hög eller låg ekonomisk standard bor. Ett svagare samband upptäcktes också mellan korta restider, områden med högre andel synlig minoritet och i områden med högre andel arbetslöshet. Restider är högre i områden där andelen individer i arbetande ålder är högre, samt i områden där andelen arbetare är hög. Samtidigt som resultaten bidrar med insikt om hur Uppsala läns befolkning förhåller sig till kollektivtrafiken kan inte resultaten bekräfta eller förkasta teorin om rumslig felmatchning. Studien insikter kan däremot bidra med underlag för framtida studier inom ämnet.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen beträffande organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete i offentlig projektmiljö. Det har skett genom att undersöka uppfattningar och erfarenheter hos chefer med arbetsmiljöansvar för medarbetare som arbetar i projekt. I studien tillämpades kvalitativ metod, semi-strukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Totalt intervjuades tio stycken chefer som var verksamma inom tio olika organisationer inom offentlig sektor. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys och analysen resulterande i fyra teman; 1) ”Strukturen, kulturen och hur:en”, 2) ”Ansvar, resurser och rollförväntningar”, 3) ”De potentiella riskerna för arbetsrelaterad ohälsa” samt 4) ”Pågående utvecklingsarbeten och identifierade utvecklingsområden”. Studiens viktigaste resultat är att förmedla en sammanställning av vilka framgångsfaktorer och utmaningar samt vilken utvecklingspotential som kan finnas i fråga om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i den offentliga projektmiljön utifrån chefernas beskrivningar. I sammanhanget visade sig dialog, kompetens, erfarenhet, engagemang, omtanke, lärande, samarbete, adekvata rutiner samt tydlighet beträffande ansvar och förväntningar rörande roller och uppdrag vara viktiga aspekter. Resultatet synliggör betydelsen av att arbetsmiljöansvariga chefer har erfarenhet och kompetens inom projektledning. Resultatet synliggör även att engagemang i styrgrupper, utifrån rollen som resursägare, kan ge chefer värdefull information beträffande arbetsmiljön i de projekt som bedrivs samt möjlighet att kunna agera på arbetsmiljöansvaret. Resultatet belyser också vilket ansvar som chefer uppfattar att de själva, projektmedarbetare och projektledare har beträffande den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i projekt. Dessutom synliggör resultatet betydelsen av rollförväntningar bland involverade parter. Exempelvis projektledares informella ansvar och inverkan i fråga om arbetsmiljön i projekt. Studiens viktigaste slutsats är att både individer, strukturer, organisationskultur, relativ makt och status, relationer och adekvata rutiner har en betydande inverkan för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i de offentliga projektmiljöer som undersöktes, vilket är viktiga insikter för att kunna främja social hållbarhet i projekt. / The purpose of this study was to increase knowledge regarding organizational and social work environment management in public project environments. This has been done by investigating the perceptions and experiences of managers with work environment responsibility for employees working in projects. The study applied a qualitative method, semi-structured interviews were used as a data collection method. A total of ten managers who were active in ten different organizations in the public sector were interviewed. The collected data material was analyzed using thematic analysis and the analysis resulted in four themes; 1) "The structure, culture and how", 2) "Responsibility, resources and role expectations", 3) "The potential risks for work-related ill health" and 4) "Ongoing development work and identified development areas". The main result of the study is to provide a summary of the success factors and challenges as well as the development potential that may exist in terms of the organizational and social work environment in the public project environment based on the managers' descriptions. In this context, dialog, competence, experience, commitment, care, learning, cooperation, adequate routines and clarity regarding responsibilities and expectations regarding roles and assignments proved to be important aspects. The results reveal the importance of HR managers having experience and competence in project management. The results also show that involvement in steering groups, based on the role of resource owner, can provide managers with valuable information regarding the work environment in the projects being conducted and the opportunity to act on the work environment responsibility. The result also highlights the responsibility that managers perceive that they themselves, project employees and project managers have regarding the organizational and social work environment in projects. In addition, the results highlight the importance of role expectations among the parties involved. For example, the project manager's informal responsibility and impact in terms of the work environment in projects. The main conclusion of the study is that both individuals, structures, organizational culture, relative power and status, relationships and adequate procedures have a significant impact on the organizational and social work environment in the public project environments studied, which are important insights for promoting social sustainability in projects.

Ett multi-generationsboende är ett koncept som har utvecklats iomvärlden både genom historien men framför allt undercovidpandemin, däremot är det ännu inte ett vanligt sätt att bo på iSverige. I detta examensarbete studeras det potentiella behovet ochefterfrågan till ett sådant konceptboende och hur det kan bidra tillökat välbefinnande hos människan. Studierna sammanfattas i ettgestaltningsförslag som anpassas till det svenska samhälletsefterfrågan och behov.Det som ligger till grund för gestaltningsförslaget är förstudierna.Litteraturstudierna leder till en bättre förståelse på hur detsvenskasamhället har ändrats under åren, samt en överblick på demoderna sätten att bo på. En enkät bildas och skickas ut tillallmänheten för att mäta intresset för konceptet samt subjektivaåsikter om gestaltningen. Vidare studeras 3 fallstudier på alternativamultigenarationshus från tre olika länder, där fokuset ligger på attkunna dra slutsatser om de arkitektoniska kvaliteterna på husen. Föratt kunna anpassa boendet till det svenska landskapet, väljs enfastighet och en platsanalys genomförs i Sollentuna kommun.Därefter påbörjas den kreativa processen med hjälp av fastighetensförutsättningar och skisser.Arbetet landade slutligen i ett gestaltningsförslag i tre huskroppar tilltre olika generationer eller målgrupper enligt svenska krav ochstandarder. Gestaltningen har tagits fram utifrån omständigheteroch egenskaper på en fastighet i Sollentuna, men det ska finnasvalmöjligheten till att gestaltningsförslaget skulle kunna vara aktuellttill ett kataloghus som kan byggas varsomhelst i Sverige.

Folkteatern Gävleborg har sedan 80-talet haft som uppdrag att samverka tillsammans med länets befolkning. Och, som regionalt finansierad länsteater arbetar Folkteatern Gävleborg för att nå ut till den breda publiken och indirekt stärka den sociala hållbarheten. Alla ska kunna ta del av verksamhetens aktiviteter. Samtidigt har verksamheten haft svårt att knyta till sig den ovana teaterpubliken. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur vi kan arbeta för att stärka Folkteatern Gävleborgs roll i samhället genom att knyta till sig nya och oinvigda teaterbesökare, på besökarnas villkor, samtidigt som teatern tillåts att utöva sin specifika konstform. Arbetet inkluderar tjänstedesign som ses ur ett tvärvetenskapligt perspektiv och involverar beteendevetenskap. Genom intervjuer, enkäter och litteraturstudier kunde vi se att den ovana publiken såg teater som någonting spännande och lyxigt, men i vissa fall även tidskrävande och kostsamt. En välarbetad föreställning skulle inte ge den presumtiva besökaren relevans nog att köpa biljett. Det blev därför tydligt att den ovana besökarens preferenser behövde implementeras tidigt i idéarbetet. Eftersom konstnärlig frihet var grunden och motivationen hos verksamheten, samtidigt som debatten om ”en armlängds avstånd” i det politiska styret diskuterades flitigt, var det av största vikt att detta arbete kom att resultera i ett verktyg som Folkteatern Gävleborg kunde styra och vidareutveckla själva. Resultatet: en förenklad och skräddarsydd tjänstedesignprocess baserad på vår primärdata, kombinerad med beteendevetenskapens Cognitive bias. Detta presenterat i åtta diskussionskort som väcker tankar om den ovana besökarens perspektiv och människans tendens att ta beslut och agera.

Syftet för den här studien är att undersöka hur ledare och tjänstemän inom kommunal förvaltning förstår social hållbarhet ur ett arbetsmiljöperspektiv inom organisationen. Carol Bacchis metod “What’s the ‘problem’ represented to be?” (WPR) har använts för att skapa och analysera studiens empiri. Studien har använt sig av en kvalitativ ansats där empirin består av semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio respondenter. Respondenterna bestod av förvaltningschefer, verksamhetschefer samt HR-strateger från två olika kommuner i Västsverige. Studien fann åtta förståelser för social hållbarhet, de är; långsiktiga processer, ledare har ansvar för social hållbarhet, organisatorisk och social arbetsmiljö, balans mellan arbets- och privatliv, inte jobba för mycket, känsla av meningsfullhet, personalomsättning samt att man ska orka arbeta till pensionsålder. Social hållbarhet på arbetsplatsen prioriteras genom ledarskap samt att arbeta för att behålla och utveckla medarbetarna. Resultatet visade att respondenterna problematiserar social hållbarhet som arbetsmiljö och långsiktighet, och förstås i relation till bemanningsfrågan. Som lösning på problemrepresentationerna prioriteras det egna ledarskapet samt att utveckla och behålla medarbetarna.

Denna studie fokuserar på om det är möjligt att planera hållbara stadsdelar med en planering som de senaste 20 åren har påverkats av nyliberala värderingar. Detta görs genom att utgå ifrån två olika fall där jag har valt att fokusera på stadsdelarna Rosendal i Uppsala och Vallastaden i Linköping. De metoder som används i denna studie är kvalitativa intervjuer med tjänstemän på respektive kommun. Även textanalys av plandokument används samt deskriptiv statistik för att kunna svara på studiens syfte och de frågeställningar som presenteras i studien. Resultatet i denna studie tyder på att det finns en hel del utmaningar med en planering som vilar på nyliberala värderingar. Det är framför allt den sociala hållbarheten och hur den definieras som påverkas negativt av de nyliberala värderingarna som påverkar planeringen i respektive kommun. Resultatet visar också att det är framför allt den ekonomiska hållbarheten som är i fokus där respektive kommun använder sig av den ekologiska hållbarheten som ett hjälpmedel för att attrahera presumtiva invånare, kapital och företag. Analysen i denna studie visar också att begreppet hållbar utveckling är ett problematiskt sådant eftersom det finns ett flertal olika definitioner. Detta uppmärksammas även i denna studie då det verkar som att det finns en tvetydighet hur respektive kommun använder begreppet samt vad kommunerna har för förståelse för begreppet.

No description available.

Titel: Hållbarhetsredovisning i Allmännyttan. Hur redovisas social hållbarhet? Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Anders Persson Handledare: Alice Schmuck Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med studien är att jämföra och försöka förstå bakgrunden till hur den sociala aspekten av hållbarhet redovisas av de största kommunala bostadsföretagen inom Sveriges Allmännytta. Studien ska på ett övergripande sätt jämföra och analysera hållbarhetsredovisningarna utifrån den sociala dimensionen och dessutom undersöka hur de sociala nyckeltalen rekommenderade av Sveriges Allmännytta (2019) används. Metod: Den metod som använts i studien är en kvalitativ textanalys, där texterna som analyserats är tio utvalda kommunala bostadsbolags hållbarhetsredovisningar. Resultat och slutsats: Studien visar att det behövs fastare riktlinjer för hur social hållbarhet ska redovisas av de kommunala bostadsbolagen i Sveriges Allmännytta. En enhetlig struktur och gemensamma nyckeltal skulle öka transparensen och klargöra hur bolagen fullföljer sitt uppdrag med att skapa en hållbar boendemiljö. Studien har visat att nuvarande rekommenderade sociala nyckeltal inte används i någon större omfattning. Examensarbetets bidrag: Den rekommendation som Sveriges Allmännytta ger angående social hållbarhetsredovisning skulle behöva omformuleras till ett krav på medlemsföretagen. Ett krav att den sociala hållbarhetsredovisningen ska följa en viss struktur och redovisa specifika sociala nyckeltal för att öka transparens och jämförbarhet. Förslag till fortsatt forskning: Att studera resultat av sociala satsningar samt att formulera en miniminivå gällande krav på social redovisning i Allmännyttan.