Vårt syfte är att se hur begreppet socialt arbete konstrueras genom tal och text, av studenterna på socialarbetarprogrammet Högskolan Dalarna. Detta har vi gjort genom att titta på hur diskursen socialt arbete ser ut hos studenterna på termin ett respektive termin fem. Vi kommer att titta på frågeställningarna ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att se hur studenterna med hjälp av språket konstruerar innebörden av begreppet socialt arbete. Vi gjorde sex stycken semistrukturerade intervjuer som vi sedan har analyserat genom ett diskursanalytiskt perspektiv. Vi har använt oss av Norman Fairclough kritiska diskursanalys men har anpassat hans modell till vår undersöknings syfte och frågeställning. Vårt intresse för denna undersökning bottnar i definitionsproblematiken kring socialt arbete. Vi har funnit, i likhet med tidigare forskning att det är svårt att säga vad socialt arbete är och att det är problematiskt att avgränsa området. Det vi kan utläsa är att skillnaden mellan studenterna på de olika terminerna i talet kring socialt arbete inte var lika stor som vi förväntade oss utan att man snarare kan identifiera vissa likheter mellan deras språkliga diskurser av vad socialt arbete är och vilka som utför detta.

AbstraktDe flesta av oss minns barnprogrammen vi såg som barn. Vissa program minns vi nostalgiskt.Vad var det i programmet som tilltalade oss? Som andra generationens invandrare medupplevelser från min fars hemland Italien och den invandrartäta pizzerian funderar jag på vaddet var i barnprogrammens miljöer som jag kunde identifiera mig med och som eventuellttilltalade mig. Jag började i den gestaltande delen att försöka göra ett barnprogram och komfram till min frågeställning: Vem konstruerar barnprogrammet Bolibompa som sin betraktare,genom scenografi och form? Examensutställningen bestod av min arbetsplats, modellhusetoch en sammanställd arbetsbok med texter och processbilder på gestaltandet av ettbarnprogram. (se bilaga 1) I den här undersökningen har jag valt att titta på det barnprogramsom flest svenska barn kommer i kontakt med, Bolibompa i SVT:s Barnkanalen. Mitt syfte äratt som blivande bildpedagog med medieinriktning få syn på medias roll och få förståelse förde rumsliga möjligheter till identifiering som förmedlas i barnprogrammet Bolibompa. Jagvill på så sätt få idéer hur vi som blivande bildpedagoger med inriktning media, ska kunnaidentifiera och utmana dessa normskapande bilder i min undervisning, utifrån Skolverketsstyrdokument. Jag har valt att göra en textstudie så jag kan närma mig utifrån ettproducentperspektiv, på liknande sätt som producent av ett TV-program. När jag studerarBolibompas ram använder jag mig av Simon Lindgrens metod med tre olika analysnivåer:Textuell nivå, kontextuell nivå och sociohistorisk nivå och perspektiviserar med hjälp avpratshowen Malou efter tio i TV4, barnprogrammet CeeBebies på BBC och ett barnprogrampå Arabiska från Bahraim. Jag använder begrepp från semiotiken. Denotation är ett teckensgrundbetydelse som vi kan peka ut direkt vid en neutral bildbeskrivning. Konnotation ärtecknets bibetydelse, en kulturell association som är gemensam för många. Undersökningenresulterar i en skriftlig uppsats och en gestaltning av ett barnprogram med betoning påscenografi. Undersökningen visar att fler har möjlighet att känna igen sig i Bolibompasblandning av stilar. Jag konstaterar att studion inte innehåller arabiska spetsbågar eller sofforfrån Fittja Basar. Snarare är det skandinavisk och svensk design som mer representerarvarumärket Sverige.

Paradise Hotel is a popular reality-show which can be viewed in many countries. The first Swedish version aired year 2005. Since then Paradise Hotel has expanded and been written about in the media in respect of the participants’ behavior. We considered this an interesting subject to study and understand what might actually be happening inside the hotel. The purpose of this study was to examine and seek an understanding of the participants in Paradise Hotel season 2014 from a gender perspective. The research question guiding this study was: How is masculinity and femininity constructed on the reality-show Paradise Hotel? The study was conducted through a semiotic analysis where episodes from the season were transcribed with focus from our theories about gender, masculinity and femininity. The result of the study showed that the participants were constructed differently to what the theories told us about how male and female are socially constructed. A more accepting approach was shown towards men when having multiple sexual relationships. Men have also applied a more socially constructed female quality in forms of showing feelings, like crying and being vulnerable. There is a template for how a man should look like in Paradise Hotel, but according to the women men do not achieve this. The women show qualities like dominance, being independent and having the courage to stand up for themselves and make decisions on their own, which is seen like a socially constructed male equality.

<p>Genus är något som vi bygger upp våra föreställningar om varandra kring. Det är också mer problematiskt än man tror och påverkar oss i allra högsta grad. Media är en stor informationsportal idag och den förmedlar en bild av genus. Genus skapas i både språket och i bilder. Undersökningens syfte är att utforska livsstilsmagasin för män och kvinnor och titta på hur man konstruerar <em>den andre.</em> D.v.s. hur kvinnor konstrueras i livsstilsmagasin för män och hur män konstrueras i livsstilsmagasin för kvinnor. Undersökningen är gjord ur ett social konstruktionistiskt perspektiv med teorier från bl.a. Burr, Butler och Foucault. Jag har genomfört undersökningen med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys som ramverk där fokus ligger på text och diskursiv praktik. Texten ger inblick i ordens och meningarnas uppbyggnad och diskursiv praktik syftar till att synliggöra en diskursordning. Detta kompletteras med en visuell analys vars syfte är att påvisa konstruktionen av den andre i bild. Resultatet visar tre funna diskurser i konstruktionen av kvinnan och fyra konstruktioner av mannen. Övergripande visar diskurserna en ganska normativ bild av den andre med inslag av förändringar. Orsakerna till att diskursen tenderar att vara ganska stillastående skulle kunna vara att genus är så införlivat i oss och svårt att bryta sig ur.</p>

Genus är något som vi bygger upp våra föreställningar om varandra kring. Det är också mer problematiskt än man tror och påverkar oss i allra högsta grad. Media är en stor informationsportal idag och den förmedlar en bild av genus. Genus skapas i både språket och i bilder. Undersökningens syfte är att utforska livsstilsmagasin för män och kvinnor och titta på hur man konstruerar den andre. D.v.s. hur kvinnor konstrueras i livsstilsmagasin för män och hur män konstrueras i livsstilsmagasin för kvinnor. Undersökningen är gjord ur ett social konstruktionistiskt perspektiv med teorier från bl.a. Burr, Butler och Foucault. Jag har genomfört undersökningen med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys som ramverk där fokus ligger på text och diskursiv praktik. Texten ger inblick i ordens och meningarnas uppbyggnad och diskursiv praktik syftar till att synliggöra en diskursordning. Detta kompletteras med en visuell analys vars syfte är att påvisa konstruktionen av den andre i bild. Resultatet visar tre funna diskurser i konstruktionen av kvinnan och fyra konstruktioner av mannen. Övergripande visar diskurserna en ganska normativ bild av den andre med inslag av förändringar. Orsakerna till att diskursen tenderar att vara ganska stillastående skulle kunna vara att genus är så införlivat i oss och svårt att bryta sig ur.

Studien handlar om livsberättelse, tolkning, makt och rätten att veta mest om sej själv.  Studien fördjupar insikten om, och problematiserar, analyser av en persons egen berättelse om sitt liv. Social konstruktionism, hermeneutik, teorier om berättelse och makt, kunskaper om minnet samt tankar om rätten att analysera är de utgångspunkter som genom granskande närläsning främst bär upp teoridelen. Metoddelen utvecklar förutsättningar att skapa en livsberättelse så fri från tolkningar som möjligt. Denna del utmynnar i min mammas fascinerande livsberättelse, där varje läsare ges möjlighet att låta texten tala själv utan analysens tolkningsföreträde. Studien visar på forskarens kompromisslösa ansvar att tänka i termer av tolkningsföreträde, bekräftelsebehov och makt i mötet med individer som deltar i, eller förväntas läsa, studier av olika slag.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en av dessa många ”pro suicide”- usenet gruppers medlemmar kan acceptera och legitimera ett beteende som samhället i västvärlden har svårt att acceptera. Med arbetet vill jag öka förståelsen av hur medlemmarna av en "pro suicide" usenet grupp kan konstruera en verklighet där det oaccepterade kan ses som accepterat. Arbetet är skrivet ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med diskurspsykologi som analysmetod. Teori och metod valdes utifrån att arbetets fokus finns på hur medlemmarna i usenet gruppen kan konstruera en verklighet där självmord är accepterat. Det resultat som framkommit visar på en gemensam attityd inställning hos den aktuella usenet gruppen där självmordet är accepterat utifrån att det är ett individuellt beslut om en person vill leva eller dö. Legitimering av självmordet sker genom att ansvaret läggs på samhället som skapar de traumatiska konsekvenserna för familjen till personen som begått självmord, inte självmordet i sig. Ett normskifte där självmordet accepteras av samhället är därför önskvärt enligt usenet gruppen. Vidare har den gemensamma attityden hos usenet gruppen analyserats.

No description available.

Vår övertygelse är att vi blir någon i mötet med andra. Vi är därför intresserade av att undersöka vilken kunskap som förmedlas i den sociala processen mellan den professionella och ungdomen. Denna studie har för avsikt att ge ett perspektiv på hur ungdomars sexualitet förväntas ta sig uttryck och vilka konsekvenser detta får. Vilka normer och regler är det vuxenvärlden förmedlar i mötet med ungdomarna. Våra centrala frågeställningar är: Vilka antaganden görs om ungdomssexualitet idag? Vilka relationer förväntas ungdomarna ha och hur ser ungdomarnas handlingsutrymme ut? Vi har studerat ett metodmaterial, framtagit av Malmö stad. Materialet är tänkt att användas som ett verktyg i sex- och samlevnads undervisning för ungdomar i grundskolan. Genom att göra en diskursanalys på materialet fann vi att trots önskan om att bryta heteronormativitet och arbeta mot homofobi var det inte helt enkelt att uppnå denna önskan. Normer och värderingar tenderar att vara så starkt befästa att trots en medvetenhet styrs de professionella av de rådande normerna kring sexualitet. Samtidigt som vi fann att traditionella könsroller riskerade att befästas kunde de lika gärna uppfattas som provocerande och bli möjliga att ifrågasättas.

Studien handlar om högstadiekurators subjektiva uppfattning när det kommer till ansvarsfördelning, utvecklingen av nätmobbning samt eventuella könsskillnader kopplat till nätmobbning. Studien har en ansats i tematisk analys och den utgjordes av temana utveckling, ansvar och könskillnader. Det blev även tydligt att högstadiekuratorerna oberoende av kön, ålder och erfarenhet hade likande uppfattning om fenomenet nätmobbning. Teorierna som används i denna studie är The online disinhibition effect och Social konstruktionism kopplat till genus och identitet. / Nej