En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska. Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.

Studiens syfte var att undersöka om det förekommer negativa attityder till äldre personer med alkoholmissbruk bland socialsekreterare och i så fall i vilken utsträckning, samt om det finns adekvata insatser att tillgå och om detta erbjuds till målgruppen. Studiens syfte besvarades med hjälp av en enkätstudie där intentionen var att studien skulle resultera i en totalundersökning, varpå samtliga små kommuner i mellersta Sverige (med under 15 000 invånare) tillfrågades att delta. Enkäten besvarades slutligen av totalt 12 personer varav 9 utav dessa respondenter var relevanta utifrån studiens population. Resultatet har analyserats med hjälp av det teoretiska perspektivet social konstruktionism samt teori om ålderism. Studiens huvudsakliga resultat påvisade att det inte förekommer negativa attityder bland socialsekreterarna till äldre personer med alkoholmissbruk och det är därefter inte möjligt att uttala sig om någon form av ålderism. Detta resultat skiljer sig markant från tidigare forskning på området som visar på en förekomst av negativa attityder bland denna yrkesgrupp till äldre med alkoholmissbruk. / The purpose of the study was to examine whether there are negative attitudes towards older people with alcohol abuse among social secretaries and if so to which extend, and whether there are adequate services available and if this is being offered. The purpose of the study was answered with the help of a quantitative survey and the intention was that the study would result in a total survey, whereupon all small municipalities in Sweden (with less than 15,000 inhabitants) were asked to participate. In the end the survey was answered by a total of 12 people, of which 9 of these respondents were relevant based on the purpose of the study. The result have been analyzed using the theoretical perspective of social constructionism and theory linked to ageism. The main results of the study showed no signs of negative attitudes towards older people with alcohol abuse among social secretaries and it is therefore not possible to say anything about ageism. This result differs markedly from previous research in the field that shows a prevalence of negative attitudes among this occupational group to elderly with alcohol abuse.

The purpose of this study was to reveal typical strategies used by beggars in Sweden and how interactions between beggars and passers-by affect behavioral patterns. The study aimed to analyze the results of the observation through a symbolic interactionistic perspective in order to reveal meanings of symbolic interactions in the begging encounter. The study was conducted in an ethnographic manner and the method of use was covert observation. The result showed that there are several types of strategies and symbols used by beggars in Sweden. The most used strategy is the passive, sitting type of begging where signs and photographs are used as symbols to convey distress. The study showed that the use of strategies are general, meaning there is no difference in use of strategies dependent on gender or age.  Furthermore, the study indicated that a connection between begging and organized crime is improbable. Moreover the study showed different counter strategies used by passers-by in the begging encounter. / Syftet med denna studie var att undersöka strategier som används av tiggare i Sverige och hur samspelet mellan tiggare och förbipasserande påverkar beteendemönster. Studien syftade till att analysera resultaten av observationerna med hjälp av ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv för att belysa b   betydelser av symboliska interaktioner i mötet med tiggaren. Studien genomfördes i en etnografisk anda där insamlingsmetoden var dolda observationer. Resultatet visade att det finns flera typer av strategier och symboler som används av tiggare i Sverige. Den mest använda strategin är den passiva, sittande typen av tiggeri där skyltar och bilder används som symboler för att förmedla nödställdhet. Studien visade att användningen av strategier är generella, vilket innebär att det inte finns någon skillnad i användning av strategier som är beroende av kön eller ålder. Studien indikerade också att ett samband mellan tiggeri och organiserad brottslighet ter sig osannolikt. Därutöver visade studien olika former av motstrategier som används av förbipasserande.

The purpose of this thesis is to increase the knowledge about men’s violence against women in intimate partner relationship. The thesis is answering the following questions: how does research published within the timeperiod of 2010- 2021 describe and discuss the definition, meaning and extent of men’s violence against women in intimate partner relationship, what theoretical perspecitives and reasons can be found within the research and what does the research have to say about interventions to remedy the problem. Three theoretical perspectives are applied to analyse the data: intersectionality, power and social constructionism. The method used in this thesis is a thematic analysis. The result of this study shows that research do not agree upon how men’s violence against women in intimate relatioships should be understood and conceptualized and that there is a tendency to mix different concepts which creates confusion. The study shows that there are two major perspectives which dominates the field; the gender power perspective and family violence perspective. Furthermore, this thesis shows that there are no exact numbers regarding how widespread this problem is. Though, research agrees upon that tolerant attitudes towards violence and stereotypical gender roles contributes to a high level of violence towards women. Finally, this thesis shows that empowerment- oriented interventions are dominating in the field but is not without risks for women to take part in.

Feelings of belonging or not belonging to other people are commonly seen as an essential and universal part of human existence. How loneliness is talked about and understood is, however, found to differ depending on historical, cultural and societal contexts. Today, there are intense discussions on loneliness among older people in the Swedish news-press. Constructions within mass media and - in this licentiate thesis - news-press are found to have a significant influence on how older people evaluate their own life and how older people are treated by the surrounding society. Research with this focus is, however, scarce despite the large amount of studies on loneliness and despite research on constructions of older people within mass media being a frequently addressed issue for ageing research. The aim of this thesis is to explore how loneliness among older people is constructed and how the responsibility for reducing loneliness is designated within the Swedish news-press. In Paper 1 the empirical material consisted of 94 news-press articles from the years 2013-2014. The prime finding was that loneliness was not the main focus in the articles from the Swedish news-press. The concept was used more to motivate the need for political change, enhancing the importance of volunteer work and described as a risk factor within research reports. The material analysed in Paper 2 consisted of 40 news-press articles from October 2016. The responsibility for reducing loneliness among older people was found to be designated between welfare state institutions on different levels. Institutions and political parties both defend the planned or performed measures to reduce loneliness, but also admit to not doing enough in this regard. Older people were found to be constructed as recipients of activities for reducing loneliness, and the “we” in “society” were those who should perform activities in order to reduce loneliness among older people. The main overall finding of the thesis is that loneliness was not the main focus in the articles from Swedish news-press. Instead, loneliness was used as a motive for political change and to enhance the value of volunteer work. Furthermore, loneliness among older people is understood as a problem that needs to be solved. The contexts and logics of the mass media were found to have an influence on how loneliness among older people was constructed, as the issue was mainly addressed in local debate articles with ambitions of achieving change. / Känslor av tillhörighet med andra människor betraktas som en viktig och universell del av människans existens. Ensamhet är särskilt relaterat till åldrande och äldre människor. Hur ensamhet pratas om och förstås varierar dock beroende på historiska, kulturella och samhälleliga kontexter. Idag är diskussionerna om ensamhet bland äldre människor intensiva inom svensk dagspress. Konstruktioner inom massmedia har visat sig ha ett betydande inflytande på hur äldre människor värderar sitt eget liv och hur äldre behandlas av det omgivande samhället. Få studier har fokuserat på konstruktioner av äldres ensamhet i massmedia, trots det stora antalet studier om ensamhet och trots att forskning om konstruktioner av äldre inom massmedia är en ofta behandlad fråga inom äldreforskningen. Syftet med denna licentiatavhandling är att undersöka hur ensamhet bland äldre konstrueras och hur ansvaret för att minska ensamhet bland äldre utpekas inom svensk dagsspressen. I Studie 1 bestod det empiriska materialet av 94 artiklar från svensk dagspress, från åren 2013-2014. Det främsta resultatet var att ensamhet inte utgjorde huvudfokus i artiklarna från svensk dagspress. Ensamhet användes främst som ett begrepp för att motivera behovet av politisk förändring, betona värdet av volontärarbete och för att i forskningsrapporter beskriva riskfaktorer för äldre personers hälsa. Materialet som analyserades i Studie 2 var 40 artiklar från svensk dagspress, från oktober 2016. Ansvaret för att minska ensamhet bland äldre utpekades mellan välfärdsstatliga institutioner på olika nivåer. Institutioner och politiska partier försvarade de planerade eller genomförda åtgärderna för att minska ensamhet, men erkände också att de inte gör tillräckligt i frågan. Äldre personer konstruerades som mottagare av aktiviteter för att minska ensamhet, och "vi" i "samhället" var de som borde utföra aktiviteter för att minska ensamhet bland äldre. De främsta resultaten från denna avhandling är att ensamhet inte är huvudfokus i artiklarna från svensk dagspress. Istället användes ensamhet som motiv för politisk förändring och för att betona värdet av volontärarbete. Vidare förstås ensamhet bland äldre människor som ett problem som behöver lösas. Massmediala sammanhang och logiker visade sig ha ett inflytande på hur ensamhet bland äldre konstrueras, eftersom frågan huvudsakligen behandlades i lokala debattartiklar, med ambitioner om att åstadkomma förändring.

Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie genomförd med fokusgruppsintervjuer och klassrumsobservationer för att undersöka hur högstadieelever formulerar feedback på det pedagogiska ledarskapet i undervisning. Studiens utgångspunkt är socialkonstruktionistisk och undersöker elever och lärares konstruerande av det pedagogiska ledarskapet och feedback, med fokus på dialogen, utifrån ett aktör-och strukturperspektiv. Studien har en delvis kritisk analys då den beaktar maktperspektivet i skolkontexten. Syftet med studien är att synliggöra högstadieelevers formulering av feedback på det pedagogiska ledarskapet, samt hur i anspråkstagande av elever kan utgöra incitament för subjektifiering i skolkontexten. Resultatet av studien visar att högstadieelever på de undersökta skolorna både reflekterar över det pedagogiska ledarskapet och formulerar feedback i syfte att medverka i utveckling av detsamma. En slutsats som studien kommer fram till är att möjligheten för elever att medverka i det pedagogiska ledarskapet till stor del är beroende av lärares och övrig skollednings strategier och attityd gentemot elevers uttryck för feedback. / The essay is based on a qualitative study conducted with focus group interviews and classroom observations to examine how junior high school students formulate feedback on pedagogical leadership in teaching. The study is based on social constructionist principles and examines the construction of pedagogical leadership and feedback by students and teachers, with a focus on dialogue, from an actor-structure perspective. The study has a partially critical analysis as it considers the power perspective in the school context. The purpose of the study is to make visible junior high school students formulation of feedback on pedagogical leadership, as well as how students involvement can serve as an incentive for subjectification in the school context. The results of the study show that junior high school students in the surveyed schools both reflect on pedagogical leadership and formulate feedback with the aim of contributing to its development. One conclusion the study arrives at is that the possibility for students to participate in pedagogical leadership is largely dependent on teachers and other school leaders strategies and attitudes towards students expression of feedback. / <p>PE207G. Exainationsdatum: 2023-06-08.</p>

In India, the estimated number of people in sex work is high - figures show an appraisal of three million female sex workers. Most women who enter sex work tend to be very young and do so due to severe economic circumstances. The situation is considered especially severe in some parts of India due to a combination of poverty and the low status of females, which contribute to their exploitation in the sex industry. This vulnerability often leads to women being marginalized and stigmatized from society.   The aim with this thesis is to investigate how social workers, at an organization in Pune, India, work with women in sex work and their children. What motivates the social workers to pursue work with this group? How do they feel about their work and their clients? Further questions we wanted to answer were how the organization worked to secure good and sufficient living conditions for the children. Our initial goal for this study was to examine how the staff members at Saheli Sangh work to prevent the children from entering sex work. While doing so, we gained knowledge about the social worker’s own thoughts, values and experiences of doing social work with this group. Hence, this newfound knowledge became our main focus throughout our study.   The results showed that education and safe housing were the primary interventions offered to prevent children from entering sex work. It also showed that the staff in the organization forms a special bond with the children and women with whom they work. To provide the needed interventions, the organization needs more resources and more support to combat negative perceptions and stigma from the society of women who do sex work and the social workers who help them address their needs. / I Indien är det uppskattade antalet personer i sexarbete högt - siffror visar en uppskattning på tre miljoner kvinnliga sexarbetare. De flesta kvinnor som börjar med sexarbete tenderar att vara väldigt unga och gör det på grund av svåra ekonomiska omständigheter. Situationen anses särskilt svår i vissa delar av Indien. Detta på grund av en kombination av fattigdom och kvinnornas låga ställning i samhället, vilket bidrar till deras utnyttjande i sexindustrin. Denna utsatthet leder ofta till att kvinnor marginaliseras och stigmatiseras.   Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare, i en organisation i Pune, Indien, arbetar med kvinnor i sexarbete och deras barn. Vad motiverar socialarbetarna att arbeta med denna grupp? Hur upplever de sitt arbete och sina klienter? Ytterligare frågor vi ville ha svar på var hur organisationen arbetade för att säkerställa goda och tillräckliga levnadsvillkor för barnen. Vårt ursprungliga syfte med denna studie var att undersöka hur socialarbetarna i organisationen arbetar för att förhindra barnen från att börja med sexarbete. Under processens gång fick även kunskap om socialarbetarens egna tankar, värderingar och erfarenheter av att arbeta med denna grupp. Därigenom blev denna nyfunna kunskap vårt huvudfokus under resten av vår studie.   Resultaten visade att utbildning och tryggt boende var de primära insatserna som erbjuds för att förhindra att barn börjar med sexarbete. De visade även på ett starkt band mellan personalen och de kvinnor och barn som de arbetar med. För att kunna erbjuda nödvändiga insatser behöver organisationen mer resurser samt stöd från samhället för att bekämpa den rådande negativa uppfattningen som finns om kvinnor i sexarbete.

Begging as a phenomenon has again become a hot topic of debate both in the public and the media. Actions have been discussed and motions have been given to social authorities in the country. During the last two years people from other parts of Europe who engage in street begging have been seen on the streets of Kristianstad. The purpose of this paper is to find out the individuals, certain authorities and other participants experiences of people begging in public places in Kristianstad. We have used a combination of qualitative, quantitative and literature review method and we have a social constructionist perspective as a basis. The participants and authorities we have included in the study are the police, the social services, security guards, a shop owner and two other assistance agencies. Interviews have been carried out with participants and authorities, and a survey has been done by individuals. A series of articles and history books have been reviewed since the begging is a historical phenomenon as well as a contemporary. The results show a clear division into two camps regarding experiences and opinions about street beggars and begging as a phenomenon. The majority expresses dissatisfaction and many propose measures and actions. Our final discussion is marked by our own thoughts and values ​​that emerged during the work, which we tried to moderate through the rest of the essay. / Tiggeri som fenomen har på nytt blivit ett hett ämne för debatt både för allmänhet och i media. Åtgärder har diskuterats och motioner om förbud lämnas till socialnämnder i landet. I Kristianstad har det under de senaste två åren kommit personer hit från andra delar av Europa som ägnar sig åt gatutiggeri. Syftet med denna uppsats är att ta reda på privatpersoners, vissa myndigheters och andra aktörers uppfattning av personer som tigger på offentlig plats i Kristianstad. Vi har använt oss av en kombination av kvalitativ, kvantitativ och litteraturstudie som metod och vi har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som grund. De aktörer och myndigheter vi tagit med i undersökningen är polis, socialtjänst, vakter, butiksägare och två andra biståndsverksamheter. Intervjuer har gjorts med aktörerna och myndigheterna och en enkätundersökning har gjorts med privatpersoner. En rad artiklar och historieböcker har gåtts igenom då tiggeri ju är ett historiskt fenomen såväl som ett nutida. Resultatet visar på en klar uppdelning i två läger gällande uppfattningar och åsikter om gatutiggare och tiggeri som fenomen. Majoriteten uttrycker ett missnöje och många föreslår åtgärder och insatser. Vår slutdiskussion präglas av våra egna tankar och värderingar som framkommit under arbetets gång, vilka vi försökt tona ner i resten av uppsatsen.

Denna kandidatuppsats har syftat till att undersöka hur media i form av nyhetstidningar använder språket och bilder för att skapa förståelse för fenomenet unga vuxna förövare. Utifrån teorier om genus och diskurs fokuserar studien på hur diskursen om unga vuxna förövare skapas och reproduceras i relation till genus. Studien belyser på så sätt medias makt i förståelsen av diskursen och därmed allmänhetens vetande. Med en kritisk diskursanalys analyseras nyhetsartiklar om två brottsfall, där förövarna är av olika kön. Analyserna jämförs sedan i syfte att identifiera eventuella skillnader i medias framställning av de två unga vuxna förövarna utifrån ett genusperspektiv. Studien visar att det finns skillnader utifrån kön i både bild och språk, och att skillnaderna överensstämmer med vad som framkommit i tidigare forskning om ungdomar och vuxna som förövare / The aim of this bachelor thesis has been to analyze how media, in the form of newspapers, use language and pictures to create an understanding of the phenomenon of young adult offenders. Based on theories about gender and discourse, the study focuses on how the discourse about young adult offenders is created and reproduced in relation to gender. The study shows how the power of the media effects the discourse and thereby also the knowledge of the public. With a critical discourse analysis, news reports from two cases, where the offenders were of different genders, are analyzed. The analyses were also compared to each other to identify possible differences in the media's portrayal of the two young adult offenders, from a gender perspective. The study shows that there are differences based on gender, in both language and pictures, and that the differences are consistent with what’s been shown in previous studies of youth and adult offenders

I denna uppsats genomförs en diskursanalys av materialet Orten bortom våldet med hjälp av Ernesto Laclau och Chantal Mouffes hegemonikritiska diskursteori. Materialet Orten bortom våldet är centralt för Eskilstuna kommuns sociala förebyggande arbete mot våld och kriminalitet. Med hjälp av Laclau och Mouffes diskursanalys dekonstrueras i denna studie resonemangen bakom Orten bortom våldet. Syftet är att synliggöra dess hegemoniska och ideologiska antaganden rörande individ, samhälle och sociala fenomen. Analysen använder centrala begrepp utifrån Laclau och Mouffes diskursteori för att synliggöra och identifiera hegemoniska och dominanta diskursiva ställningstaganden. Studien visar hur analysmaterialet vilar på en dikotomisk och dogmatisk social differentieringsdiskurs och en individcentrerad liberalistisk determinism rörande det förebyggande sociala arbetet och dess interventioner och problematiserar dessa aspekter utifrån ett vi och de-kritiskt perspektiv samt ett ideologikritiskt perspektiv. / In this essay, a discourse analysis of the material Orten bortom våldet is carried out with the help of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's hegemonic-critical discourse theory. The material Orten bortom våldet is central to Eskilstuna municipality's social prevention work against violence and crime. With the help of Laclau and Mouffe's discourse analysis, this study deconstructs the reasoning behind Orten bortom våldet. The aim is to make visible its hegemonic and ideological assumptions concerning the individual, society and social phenomena. The analysis uses central concepts based on Laclau and Mouffe's discourse theory to make visible and identify hegemonic and dominant discursive positions. The study shows that the analysis material rests on a dichotomous and dogmatic social differentiation discourse and an individual-centered liberal determinism regarding preventive social work and its interventions and problematizes these aspects from a we and them-critical perspective as well as an ideology-critical perspective.