Marine issues develop in complex social contexts, usually involving a large number of sectors, actors, and users. Achieving sustainable marine governance requires a continued and context-specific structure of interdisciplinary knowledge, inter-sectorial interaction as well as inter-institutional coordination that generates daunting challenges to government, stakeholders and civil society. In this sense, it is imperative for marine governance structures to pay close attention to social sustainability factors, such as recognition of socio-cultural diversity, representation in decision-making and distribution of ‘goods’ and ‘bads’, which have commonly been overlooked in environmental governance in general and marine governance in particular. Costa Rica’s territorial sea is an important source of income for a myriad of communities on the Pacific and Caribbean coasts. During 2019 and 2020, the Responsible Fishing Marine Area and Marine Management Area of Barra del Colorado were created under the expectation of serving the social and ecological needs of the community. Taking this into consideration, this study aims to examine how social sustainability was handled in the formation process of the two resource management areas, which involved participation of institutional and civil society actors from 2010 until 2019. This study first analyses the concept of marine governance and its relationship to social justice. The concept of social sustainability is explained and I then develop a social sustainability conceptual framework. Secondly, the methodology and methods are described. The choice of the empirical case is described in the next section and I next give a brief overview of Barra del Colorado’s social and economic characteristics and background. Further, an analysis of the process to consolidate the Responsible Fishing Marine Area and the Marine Management Area of Barra del Colorado through the social sustainability framework is conducted. Last, the results of the analysis are discussed and the main findings are presented. Through this analysis, the process of consolidation was assessed against the normative social sustainability theory, concluding that the process was found lacking regarding its social sustainability due to a series of government-related issues, that affected the representation, recognition and distribution of the process.

Collaborative planning is an often-debated approach in conjunction with attaining more sustainable cities. Many models were theorized to help implement a more collaborative planning process, such as when municipalities employ densification to grow the city sustainably. However, not all planning processes that are collaborative are also rational. Hence, this thesis is interested in comprehending Västerås Municipality’s planning process through performing a case study regarding DP-1858. To that end, this thesis will follow Innes & Booher (2018) Collaborative rationality theory and use its DIAD model as a lens to understand the positions of the stakeholders involved in the DP-1858 case. In the same vein, to probe for how the collaborative planning process regarding DP-1858 resonates with the DIAD model of Collaborative rationality.Nevertheless, the reaction of the Hammarby-residents raises the need for framing to understand if a concept such as insurgent citizenship is sensible to norms. Thus, it is essential to know how insurgent citizenship manifests itself in a Swedish context. The method used to collect primary data was semi-structured interviews with elite respondents. Among other conclusions, this study found enough evidence suggesting that the planning process in conjunction with DP-1858, even though having embedded collaborative mechanisms, has critical shortcomings when contrasted with the collaborative rationality DIAD model. In the same vein, insurgent citizenship can occur even when laws were respected while norms were not.

Research questions: Overall research question; How is the undertaking of social sustainability organized, led and executed within the management of Västerås Municipality Government Administration.  To answer the overall research question, a focus is on two sub-questions; How is social sustainability discussed at the leadership level in the city of Västerås? How is social sustainability integrated into the two committees? Purpose: The purpose of this study is to contribute to the body of knowledge of how working with social sustainable development is integrated within public administration organizations. Method: The starting point of the study is qualitative method, with thematic content analysis as a basis for a narrative presentation. Conclusion: Our conclusion is that social sustainability is a broad concept. There is a wide variation in knowledge among leaders and the ambition to work with these issues. The topic in itself is current and permeates large parts of the Västerås Municipality Government Administration both in terms of the work within the organization and towards civil society. Social sustainability recurs in different forums and on different levels. Social sustainability is observed on several areas, however, deficiencies can be discerned within certain domains. This means that the implementation of social sustainability needs to be given more space to maintain and strengthen the legitimacy of the organization. The essay's  contribution: The study is an empirical contribution to the organization in terms of  research in social sustainability a new institutional perspective / Frågeställningar: Övergripande forskningsfråga; Hur bedrivs, organiseras och leds arbetet med social hållbarhet på ledarnivå inom Västerås stad?  För att besvara studiens övergripande forskningsfråga riktas ett fokus på två underfrågor; Hur diskuteras social hållbarhet på ledarnivå i Västerås stad? Hur integreras social hållbarhet sett utifrån de två nämnderna? Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper i hur social hållbar utveckling är integrerad i offentliga organisationer. Metod: Studien har utgått ifrån kvalitativ metod, där tematisk innehållsanalys har legat som grund med en narrativ framställning. Slutsats: Den slutsats som dras är att social hållbarhet är ett vitt begrepp som berör många olika områden. Det förekommer stor variation i kunskap hos ledarna samt vad gäller  ambitionen att  arbeta med frågorna. Social hållbarhet i sig är aktuell och genomsyrar stora delar av Västerås stads arbete både inom organisationen, men även sett ut mot samhällets invånare. Social hållbarhet återkommer i olika forum och på olika nivåer. Inom flera områden kan tydliga inslag av social hållbarhet ses, trots detta kan brister urskiljas inom vissa domäner. Detta gör att implementeringen av social hållbarhet behöver ges större utrymme för att bibehålla och förstärka legitimiteten i organisationen.  Uppsatsens bidrag: Studien är ett empiriskt bidrag till organisationen vad gäller forskning om social hållbarhet sett utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv.

Thesis (M.COM. (Accounting)) -- University of Limpopo, 2019 / This study examines the effect of board characteristics on environmental and social sustainability performance. Companies‟ sustainability performance is affected by many factors such as board composition of companies, lack of knowledge, policies and resources of companies, competition from other companies and market trends. The King IV Code of Corporate Governance recommends that the governing body should comprise a balance of diversity being race and gender and independence. Moreover, the Code states that the board of directors of companies should have a balance of both independent members and non-independent members who should act in the best interest of the companies. The study used a quantitative approach, and secondary data from Johannesburg Stock Exchange (JSE), Socially Responsible Index (SRI) listed banking and retail companies for 11 years from 2007-2017. The study tests the relationship between board characteristics (the number of females on board of directors); firm size (market capitalisation); board independence; and environmental (energy usage) and social (skills development expenditure) sustainability of JSE SRI listed firms. Results show that there is a negative and insignificant relationship between females on board and energy usage. A positive and a significant relationship between energy usage and board independence a positive and an insignificant relationship between firm size (market capitalisation) and energy usage. There is also a positive but an insignificant relationship between skills development expenditure and female board members and a positive and significant relationship between skills development expenditure and board independence and a positive and an insignificant relationship between skills development and firm size (market capitalisation). The study suggests that for companies improve their sustainable business practices; they should consider increasing the number of v | P a ge females on their board since they have a positive influence on sustainability performance. / Risk and Vulnerability Science Centre of the University of Limpopo

The implementation of the 2030 Agenda in Sweden has involved a reorganization of municipalities such as Halmstad through the creation of documents and strategic plans that serve as a guide to counteract the processes of gentrification and segregation. The Municipality of Halmstad is working to break the segregation, but the need to create an image of Halmstad as an attractive and interesting city to live and invest in does not consider a direct risk of creating further segregation through gentrification. Thus, the municipality fights segregation by targeting vulnerable risk areas without working simultaneously with voluntary segregation in the prosperous westernpart of the city by involving the entire city of Halmstad in this inclusion process. On the other hand, we see a low democratic participation by the poorest part of the city and more the participation of experts and private actors in making important decisions involving housing in Halmstad. We see a lack of trust on the part of citizens to political institutions and to authorities in general and this is a result of a deficiency that Fainstein calls justice, representation and equity.

Bakgrund och problem: Hållbarhetsarbetet har blivit allt viktigare för företag idag. Begreppet hållbar utveckling innefattar tre viktiga aspekter: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Den sociala hållbarheten är idag inte lika långt utvecklad som den ekologiska hållbarheten och det saknas strategier för hur det sociala hållbarhetsarbetet ska etableras i små och medelstora företag. Syfte: Studien syftar till att öka förståelsen kring hur små och medelstora företag i Sverige arbetar med social hållbarhet. Vidare ämnar studien att föreslå strategier, arbetssätt och aktiviteter som passar små och medelstora företag och bidra till utvecklingen av social hållbarhet. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär med en del kvantitativ data och grundar sig i 101 företag som har deltagit i intervjuer angående hur de arbetar med social hållbarhet. Det empiriska materialet har samlats in genom strukturerade intervjuer och tillsammans med tidigare forskning ligger det till grund för vår analys. Slutsats: För att öka det sociala hållbarhetsarbetet inom små och medelstora företag i Sverige krävs en mer tydlig definition av social hållbarhet vilket leder till en ökad kunskap. Vidare krävs det strategier som är utvecklade och anpassade utefter små och medelstora företags behov och resurser. / This study is written in Swedish. Background and problems: Sustainability has become increasingly important for enterprises today. The concept of sustainable development includes three important aspects: social, ecological and economic sustainability. However, it appears to us that the aspect of social sustainability is not as advanced today as the ecological sustainability and there are no strategies for how social sustainability should be established within small and medium-sized enterprises. Purpose: This study aims to increase the understanding of how small and medium-sized enterprises in Sweden work with social sustainability. Furthermore, the study intends to propose strategies, models and activities that fit small and medium-sized enterprises and contribute to the development of social sustainability in these companies. Method: The study uses a qualitative method while also including some quantative data and is based on interviews with 101 companies that have participated in the study sharing information on how they work with social sustainability. The empirical material has been collected through structured interviews and, together with previous research; it forms the basis of our analysis. Conclusion: In order to increase the work with social sustainability in small and medium-sized enterprises in Sweden, a more obvious definition of social sustainability is required, which leads to increased knowledge. Furthermore, we conclude that specific strategies are need to be developed and adapted to the needs and resources of small and medium-sized enterprises.

Trygghetsupplevelsen i offentliga rum har blivit en alltmer central fråga inom mediedebatten om staden på grund av nyhetsupplysningarna av terrordåd, organiserad brottslighet och mord. Otäcka incidenter förhöjer människors rädsla och gör att offentliga rum kopplas samman med otrygghetskänslor. Debatten övergår sakta men säkert från brottsbekämpning till invecklade relationer som synnerligen präglas av en jämställdhetsfråga mellan män och kvinnor till följd av stadsplaneringens ojämna maktförhållanden som har skapat skilda förutsättningar för könen. De bakomliggande drivkrafterna till studien är vikten av trygghetskänslan i offentliga rum eftersom det alstrar potential för sociala relationer, kunskapsutbyte och utgör en betydelsefull funktion i samhället. Därmed syftar studien till att undersöka genusskillnaden i upplevelsen av trygghet i Mariebergs offentliga rum på kvällstid och vilka sociala hinder det skapar för män och kvinnor. Metoden som använts i studien är av en kvantitativ ansats som samlade 86 respondenter genom en enkätundersökning. Metoden mentala kartor användes som metafor för respondenternas upplevelser av platser. Det visuella materialet och observationsmetoden användes därpå i platsinventeringen i syfte att igenkänna komponenter i den fysiska miljön som ger vetenskapliga belägg för eller emot studiens teorier som avhandlar forskning om trygghet i offentliga rum med fokus på kön och genus. Resultatet visar främst att män känner sig i högre grad trygga i jämförelse med kvinnor. Kvinnor känner sig likaså trygga men är mer bekymrade och oroliga över att utsättas för brott till följd av både fysiska och sociala faktorer i det offentliga rummet, vilket begränsar deras rörelsemönster i en aning större utsträckning än män. / The security experience in public spaces has become a central issue in the media debate about the city. Incidents such as terrorist acts, organized crime and murder increase people's fear and cause public spaces to be linked to feelings of insecurity. The media debate is shifting from law enforcement to complex relationships, which are marked by an equality issue between men and women. The uneven power relations of urban planning that have created different conditions for the sexes. Security in public spaces is an important function in society. Thus, the study aims to investigate the gender difference in the experience of security in Marieberg's public space in the evening and what social obstacles and opportunities it creates for men and women. The method used in the study is of a quantitative approach that collected 86 respondents through a questionnaire survey. The mental maps method was used as a metaphor for respondents' experiences of places. The visual material and the observational method were then used in the site investment to recognize components of the physical environment that provide scientific evidence for or against the study's theories that discusses research on security in public spaces with a focus on gender. The results mainly show that men feel more secure in comparison to women. Women are more concerned about being exposed to crime as a result of both physical and social factors in the public space, which limits their movement patterns slightly more than men.

The Million Programme was a reform program that arose as a result of the housing shortage of that time, but also the deficient housing standard in Sweden. The reform aimed to have one million homes built during the ensuing decade, while at the same time reforming the existing housing standard. In connection with the construction of these dwellings, criticism and a bad reputation began to arise about these residential areas. More recently, these homes have become associated with geographical segregation and social exclusion in society. The social sustainability aspects have many times ended up in the cloud and have not been as important. The purpose is to find remedial solutions in a residential area that is characterized by social exclusion and geographical segregation in society. The methods implemented in the study are literature studies, interviews, document analysis and observations. Since social sustainability is difficult to measure and difficult to define, a qualitative and a quantitative approach has been applied in order to obtain a holistic perspective on the problem area and further answer the issues. In the present study, the impact of an inadequate physical urban planning on segregation in a Million Programme area was analysed. The study also analysed the physical urban planning in a newly built residential area as a starting point. It turned out that the physical urban planning in the Million Programme area created good conditions for social interaction and activity that were less good in the newly built residential area. The obvious shortcomings in the Million Programme area were mainly the monotonous concrete housing which lacked a variety of forms of housing and types of houses. This led to a socio-economic and demographic segregation. The conclusion that could be drawn in the study was, by only paying attention to the physical factors in a residential area is a narrow way to evaluate the social sustainability of a city, and not least a residential area. A decent city must create conditions for activity, interaction, outdoor life, promoted health and quality of life, etc. Achieving social sustainability requires a balance of these factors. Attractive housing with a variety of forms of lease and housing types is also important. Finally, it is important to involve the resident’s views on the issue of physical urban development. A major limitation of the study was the analysis of physical urban planning with regard to social sustainability. This is in connection with previous occurrence of a considerable number of theories regarding social sustainability and a wide variety of interpretations and specifications of the area. This entailed an enormous amount of pilot studying on the subject which was time consuming. Furthermore, a limiting factor was the lack of involvement of key people working on these issues. / Miljonprogrammet var ett reformprogram som uppkom till följd av den dåvarande bostadsbristen men likaså den påtagligt bristande bostadsstandarden i Sverige. Reformen syftade till att under det påföljande decenniet låta uppföra en miljon bostäder och samtidigt reformera den dåvarande bostadsstandarden. I samband med uppförandet av dessa bostäder har det alltsedan uppkommit kritik och ett illa anseende om dessa bostadsområden. På senare tid har dessa bostäder övergått till att förknippas med geografisk segregation och socialt utanförskap i samhället. De sociala hållbarhetaspekterna har många gånger hamnat i skymundan och inte haft lika stor bemärkelse. Syftet är att påträffa åtgärdande lösningar i ett bostadsområde som präglas av socialt utanförskap och geografisk segregation i samhället. De metoder som implementerats i följande studie är litteraturstudier, intervjuer, dokumentanalys samt observationer. Eftersom social hållbarhet är svårmätbart och svårdefinierat har ett kvalitativt men likaså ett kvantitativt angreppsätt valt att utföras i syfte att erhålla ett helhetsperspektiv över problemområdet och vidare besvara studiens föreliggande frågeställningar. I innevarande studie analyserades den bristfälliga fysiska stadsplaneringens påverkan på segregation i ett miljonprogramsområde. I studien analyserades även den fysiska stadsplaneringen i ett nybyggt bostadsområde som ett utgångsläge. Det visade sig att den fysiska stadsplaneringen i miljonprogramsområdet skapade goda förutsättningar för sociala interaktion och aktivitet som var mindre bra i det nybyggda bostadsområdet. De påtagliga brister i miljonprogramsområdet var huvudsakligen de monotona betongbostäderna som saknade mångfald av upplåtelseformer och hustyper. Detta medförde till en socioekonomisk- och demografisk segregation. Den slutsats som kunde dras i innevarande studie var att enbart beaktan på de fysiska faktorerna i ett bostadsområde är ett trångsynt sätt att värdera den sociala hållbarheten i en stadsdel, och inte minst ett bostadsområde. En god stad måste skapa förutsättningar för aktivitet, interaktion, friluftsliv, främjad hälsa och livskvalité, etc. vilket innefattar de icke-fysiska faktorerna i stadsplanering. För åstadkommandet av social hållbarhet krävs en balans mellan dessa faktorer. Det är även viktigt med attraktiva bostäder med mångfald av upplåtelseformer och hustyper. Avslutningsvis är det av vikt att involvera de boendes synpunkter i frågan om fysisk stadsutveckling. En stor begränsning i studien var analyserandet av den fysiska stadsplaneringen med avseende på social hållbarhet. Detta i samband med förekomsten av en ansenlig mängd teorier beträffande social hållbarhet och stor mängd olika tolkningar och konkretiseringar av området. Detta medförde en stor mängd förstudie om ämnet vilket var oerhört tidskrävande. Ytterligare en begränsning är involverandet av nyckelpersoner i studien som arbetar med dessa frågor.

Sweden's population is constantly growing and so are the larger cities. Meanwhile thousands of buildings in the countryside are unused and forgotten. Recent world events have resulted in more opportunities for remote work, enabling more freedom in choosing where to live.The aim of this study is to exemplify how the change of an abandoned building can contribute to social sustainability and development of rural areas. The suggestions presented in the report should be applicable in accordance with current regulations, such as Plan- och bygglagen. Therefore a presentation of relevant laws is included in the study.The exemplification in this study is presented in the form of a design for a repurposed school-building in a small society near Älmhult. The design allows the space to be used for public activities and greenery. This is in accordance with theories and answers from interviews, which were conducted with a selection of people relevant to the subject, regarding how to make rural areas more attractive.

Studentantalet på Luleå Tekniska Universitet I Piteå har gått från hela 900 till 300 de senaste ca 12 åren. En trend som både Piteå kommun och LTU vill motarbeta, samtidigt som Piteå kommun vill öka antalet inflyttande till platsen. På uppdrag av det kommunala företaget Piteå Science Park så var därför målet med detta examensarbeteatt ta fram en lösning som både ökar intresset för de musikutbildningar som erbjuds på LTU i Piteå och Framnäs Folkhögskola samt uppmuntrar de studerande till att vilja bo kvar i staden efter avklarade studier. Examensarbetet ingår i utbildningen Teknisk design högskoleingenjör vid Luleå Tekniska Universitet. I projektet användes IDEOs Human-Centered design-process bestående av de tre faser inspiration, ideation och implementation. I varje fas användes ett antal metoder för att, på ett metodiskt och produktivt vis, utveckla ett koncept som uppfyllde de krav och önskemål som satts av uppdragsgivaren och målgruppen. Här genomfördes bland annat, en mängd intervjuer med både användare och experter, olika workshops för att ta fram och vidareutveckla idéer, insamling av inspiration med hjälp av metoden benchmarking och slutligen prototypande av konceptet. Under intervjuerna med användarna kom en hel del intressanta behov och önskemål fram, till exempel att de tyckte att det måste finnas fler och prisvärda aktiviteter i Piteå och att de inte besöker centrum oftare än 1 gång per vecka i snitt. Arbetet resulterade i slutkonceptet Pitepuls som är en eventhemsida där alla Piteås evenemang är samlade under ett och samma tak. Sidan innehåller event kopplade till kultur, sport, religion, och friluftsaktiviteter och skall vara tillgänglig för både studerande, fastboende och turister. Projektet genererade ett koncept som har potential att lyfta fram Piteå som eventstad och därmed öka dess attraktivitet, både bland unga vuxna men också bland fastboende och turister, samt att det därmed hjälper Framnäs och LTU Piteå att sticka ut bland mängden folkhögskolor och musikhögskolor.