Högskolan i Halmstad har med diverse aktörer utvecklat projektet Campusplanen 2025 med målsättning att bland annat utveckla det framtida campusområdet vid Halmstad Högskola till en blandstad bestående av studenter och allmänheten. Syftet med studien är att undersöka och öka förståelsen för hur studenter vid Högskolan i Halmstad upplever att den nutida och framtida sociala infrastrukturen kan påverka inkluderingen och exkluderingen av olika studentgrupper samt deras möjlighet till social sammanhållning. För att kunna besvara vårt syfte och frågeställning har vi använt oss av en hermeneutisk vetenskapsteori med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med olika studentgrupper. I analysen av vårt empiriska material använde vi Don Mitchells (2003) teori om det offentliga rummet, Jan Inge Jönhills (2012) begreppspar inkludering och exkludering, Pierre Bourdieus (1986) teori om kapital och Robert Putnams (2000) teori om socialt kapital. Studiens resultat visar att studenterna är i behov av en egen identitet och kapital för att öka den sociala sammanhållningen / The University of Halmstad has, with help from co-organizers, developed the project Campusplanen 2025. One of the objectives of the project is developing the future campus towards a mix of student and public life. The aim of this thesis is to examine and understand if students at the University of Halmstad experience that present and future social infrastructure could affect the inclusion and exclusion of different student groups and their social cohesion. To answer these questions, we used the hermeneutic methodology with qualitative semistructured interviews with different student groups. For the analysis of our empirical data, we used Don Mitchells (2003) theory about the public space, Jan Inge Jönhills (2012) concepts of inclusion and exclusion, Pierre Bourdieus (1986) theory on capital and Roberts Putnams (2000) theory on social capital. The results of this thesis show that the students are in need of their own identity and capital to increase the social cohesion.

Many small municipalities, in contrast to larger centers, struggle to offer natural social venues in their neighborhoods. As people choose larger cities for social gatherings, smaller city centers becoming depopulated and in turn they lose their necessary demand to sustain social meeting places. The purpose of this work is to see what small towns can do to make social spaces more attractive and vibrant and thereby encourage people to participated more in the public realm. This study will focus on Smedjebacken (Sweden) municipality's urban development and present proposals for measures that the municipality can take to become more socially sustainable from a planning perspective. The work is much based on Kevin Lynch and Jan Gehl's theories. Where Lynch's scientific strategies see the great perspective of how the city is built and Gehl's ideologies are at a more detailed level where the residents meetings in the city are the primary. A case study has been conducted to gather information about past and future strategies concerning Smedjebacken's city center, as well as documents, ideas and views of municipal official and knowledgeable persons through interviews. A Lynch-based observation analysis of central parts of the city was also used. The method is based on theories in Lynch’s The image of the city, Lynch argues that people see five critical elements in cities: paths, edges, districts, nodes and landmarks. This analysis was conducted during two days in Smedjebacken’s city center. The results show that Smedjebacken has several improvement points in order to increase the social sustainability in the city center. The city is divided into three major districts and has an incoherent character, which means that the few shops and social venues in the city are dispersed and do not benefit from one another as a result. In order to fuse the core of the city, recommendations based on Jan Gehl's theories are advanced. The key strategy recommended is to create social meetings that encourage residents to visit and participate in their community center. / Många mindre kommuner har idag svårt att bibehålla de naturliga sociala mötesplatserna i sina tätorter till följd av att större städer har mer att erbjuda. Att allt fler människor väljer större städer för olika sociala sammankomster leder ofta till att de mindre stadskärnorna blir folktomma och i sin tur försvinner den efterfrågan som behövs för att upprätthålla sociala mötesplatser. Syftet med det här arbetet är att se vad småkommuner kan göra för att uppmuntra sin befolkning att lämna hemmen och göra de sociala rummen mer attraktiva och levande. Arbetet kommer att ha fokus på Smedjebacken kommuns stadsutveckling och presentera förslag på åtgärder som kommunen kan vidta för att bli mer socialt hållbara ur ett planeringsperspektiv. Arbetet grundar sig mycket i Kevin Lynch och Jan Gehls teorier. Där Lynch vetenskapliga strategier ser det stora perspektivet av hur staden är uppbyggd och Gehls ideologier är på en mer detaljerad nivår där invånarnas möten inom staden är det primära. En fallstudie har genomförts för att samla in information om tidigare och framtida strategier för Smedjebackens stadskärna, även olika dokumentationer från kommunen har använts och insatta personer har intervjuats. En Lynchbaserad observationsmetod över de centrala områdena inom staden har tillämpats. Metoden grundar sig i Lynch teorier från boken The image of the city där Lynch hävdar att människor ser och upplever staden utifrån de fem kritiska elementen: stråk, gränser, distrikt, noder och landmärken. Analysen genomfördes under två dagar i centrala Smedjebacken. Resultatet visar att Smedjebacken har ett flertalet olika punkter som skulle kunna förbättras för att främja den sociala hållbarheten inom centrum. Staden är uppdelad i tre större distrikt och har en osammanhängande karaktär vilket leder till att de få affärerna och sociala mötesplatserna i staden är utspridda och inte gynnas av varandra till följd av det. För att knyta samman stadskärnan har stadsplaneraren Jan Gehls teorier applicerats där han menar att människor måste uppmuntras till sociala möten i staden för att vilja vistas där.

Trolling can affect a web forum and the social sustainability of a forum thread through an activity that leads to negative consequences for participants and participation. Trolling means posts with insults and attacks that are intended to provoke and irritate. By studying the consequences of interaction in web forums on programming, a better understanding of social sustainability is created. Social sustainability aspects concern human well-being but also basic needs for survival. A qualitative approach, inspired by netnography, provided the opportunity to interpret the contexts that arise in a forum conversation and how participation is influenced by the contributions of different participants. The approach created the basis for answering the research question: How does the interaction between participants affect social sustainability and what are the consequences of meetings in both national and international web forum for programming discussions? The analysis of data was conducted through interpretation of text and a process adapted to the netnography, which meant abstraction and comparison, control and refinement, generalization and theorizing. The results show that international forum threads, with English as the communication language, are less socially sustainable, than the national ones. Almost half of the forum threads in the study, 8 out of 17, can be assessed socially sustainable. Kudos trolling with interference in the interaction is recorded the most times but is only found in 3 of 17 forum threads. All forum threads that addressed school assignments were influenced by misunderstandings and a lack of understanding regarding the description of the question or answers. / Trollning kan påverka ett webbforum och en forumstråds sociala hållbarhet genom en aktivitet som leder till negativa konsekvenser för deltagarna och deltagandet. Trollning innebär inlägg med förolämpningar och påhopp som är avsedda att provocera och irritera. Genom undersökning av konsekvenser av interaktion i webbforum gällande programmering skapas en bättre förståelse för den sociala hållbarheten. Sociala hållbarhetsaspekter berör mänskligt välbefinnande, men även grundläggande behov för överlevnad. En kvalitativ ansats, inspirerad av netnografi, gav möjligheter att tolka de sammanhang som uppstår i en forumskonversation, och hur deltagandet påverkas av olika deltagares inlägg. Ansatsen skapade grunder för att besvara forskningsfrågan: Hur påverkar interaktionen mellan deltagare den sociala hållbarheten, och vilka är konsekvenserna av möten i, både nationella och internationella, webbforum för programmeringsdiskussioner? Analysen av data genomfördes genom tolkning av text, och en process anpassad till netnografin som innebar abstraktion och komparation, kontroll och förfining, generalisering samt teoretiserande. Resultatet visar att internationella forumstrådar, med engelska som kommunikationsspråk, är mindre socialt hållbara än de nationella. Nästan hälften av forumstrådarna i studien, 8 av 17, kan bedömas socialt hållbara. Kudostrollning med störning i interaktionen registreras flest gånger, men återfinns endas i 3 av 17 forumstrådar. Alla forumstrådar som behandlade skoluppgifter påverkades av missförstånd, och en oförståelse rörande beskrivning av frågan eller svaren.

Socially (un)sustainable urban planning – concerning social sustainability as ideology in the discourse of urban planning. This thesis deals with the subject of social sustainability within the context of urban planning. The study is based on interviews with several participants that consist of public officials and politicians in the municipality of Norrköping, Sweden. The purpose of the study is to analyze and problematize social sustainability as a concept in relation to the modern post-industrial city and its role as a feature on the urban planning agenda. The analysis takes the methodological approach of Critical discourse analysis (CDA) in order to frame the ideas and opinions of the participants as parts of a discourse of urban planning, and how the discursive synthesis can be conceived in terms of ideology. The results describe a picture of Norrköping, with its industrial history and contemporary challenges, as a city in need of a new basis for economic growth in order to pave the way for the social dimension of sustainable development. This predicament serves as the discursive motive for the planning’s increased focus on place branding and urban attractiveness. Another discursive element emphasizes mixed forms of tenure on the housing market, as well as public spaces and venues as essential features in the socially sustainable city. The thesis concludes in highlighting the discourse’s role in reproducing a neoliberal ideology on the area of urban planning.

In the shift towards a sustainable society, there have been varying interpretations of what this will mean for the social sphere. Using the parameters for social sustainability presented in the framework for strategic sustainable development (FSSD), this research sought to assist sustainability practitioners in identifying and eliminating the creation of or contribution to barriers that undermine the individual’s capacity to meet their needs. In doing so, the researchers explored the processes of social systems and employed a systems thinking perspective to examine how an organization could, through the intentional structuring of its processes, work to eliminate their contributions to arriers. From this research, characteristics of processes that move an organization towards socially sustainable development were identified as cooperation, transparency, openness, inclusiveness and involvement, around which a guidebook was developed to promote organizational reflection and examination of processes in regards to these characteristics and fundamental human needs. / This thesis aims to provide useful guidance for transforming organizational processes to better reflect a consideration of human needs. It seeks to address structures which act as barriers to the capacity of people to actualize their needs, and proposes a set of characteristics of processes that help to eliminate these barriers. / <p>andbenaim@yahoo.com.br - Andre Benaim acollins01@gmail.com - Amber C. Collins lraftis@gmail.com - Luke Raftis</p>

The one condition that is bottom line for the survival of humanity is socio-ecological integrity. Youth mentoring helps to build capacities in youth to preserve and promote social integrity. This thesis looks at youth mentoring programs in general and Mentor Sweden specifically, and analyzes how youth mentoring programs can contribute strategically towards a sustainable development through the lens of the Framework for Strategic Sustainable Development. The final outcome is a proposed set of suggestions which any mentoring organization can use in order to help move society strategically towards sustainable development through its mentoring programs.

Social sustainability is often regarded as a solution to social problems in general. In this study, on the contrary, social sustainability is conceived as a socially constructed concept and the result of a certain way of looking at the world, the human being and the ideal society. The study centers around Kinda municipality in the southern region of Östergötland and a few of its elder inhabitants. What meaning and substance social sustainability is contained with as well as the effects that are produced by these conceptualizations is explored and analyzed. Also, the study examines the encounter between political policy’s and judgments on the one hand and the experiences and preferences held by the municipality’s elder inhabitants on the other.

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The principal theme of this study is the family farmers experiences in the transition of conventional agriculture for ecological agriculture. This research is executes in the town of Agudo located in Rio Grande do Sul central region. Based in difference between conventional agriculture and ecological agriculture, the objective of this research is understand the farmer experiences in agro ecological transition and why they opted the agro ecological agriculture. More specifically, the research aims to meet the agro ecological strategies in family production units; characterize the experience and the production of farmers in agro ecological transition and understand how farmers are reproduced in the social sphere. In methodological terms, it is a qualitative research, which will make it will use tools such as systematic observation, semi-structured interview and field notebook. It is worth noting that the transition from conventional agriculture to organic agriculture or agro-ecological transition is an important social construction that arises from the knowledge of the limitations and risks in the current hegemonic agriculture model. This transition creates alternatives that support the agricultural transformation process with sustainable approach the agro ecological transition in Agudo town, takes place in families generally related to tobacco growing. These families have much interest in the increase of agricultural production with ecological basis. The work painfulness in tobacco cultivation brought harmful consequences for many families, as the family farm unit indebtedness and pathologies related to contact with the pesticides, which were cited by families during the field work. The families in question are taking the first step toward a transition to an eco-based model, which seeks to environmental sustainability and also the families living in rural areas. Therefore, it is necessary that these families are supported with community support and government institutions to enable them to qualify and expand its work. / O presente estudo tem como temática central as vivências dos agricultores familiares camponeses, em processo de transição da agricultura convencional para a de base ecológica, no município de Agudo, localizado na região central do estado do Rio Grande do Sul. Partindo da dicotomia entre a agricultura moderna e a agricultura de base ecológica, a presente pesquisa pretende compreender como se dão as vivências dos agricultores em transição agroecológica no município de Agudo. Para sanar esta inquietação, se propõem em âmbito geral, compreender como os agricultores em questão decidiram pela agricultura ecológica. Mais especificamente, a pesquisa pretende conhecer as estratégias agroecológicas nas unidades de produção familiar em questão; caracterizar o viver e o produzir dos agricultores em transição agroecológica e compreender como os agricultores se reproduzem no âmbito social. Em termos metodológicos, trata-se de uma investigação qualitativa, na qual faz uso de ferramentas como a observação sistemática, a entrevista semiestruturada e o caderno de campo. Cabe destacar que a transição da agricultura convencional para a agricultura ecológica ou transição agroecológica é uma construção social importante, que surge da compreensão das limitações e dos riscos existentes no atual modelo agrícola hegemônico. Tal transição cria alternativas que apoiam o processo de transformação da agricultura, com enfoque sustentável. A transição agroecológica no município, ocorre entre famílias que, em geral, estiveram relacionadas ao cultivo do fumo. Sendo estas famílias, as que possuem maior interesse em ascender na busca pela produção agrícola de base ecológica. A penosidade do trabalho com o cultivo do fumo trouxe consequências danosas para muitas famílias, como o endividamento da unidade de produção agrícola familiar e patologias relacionadas ao contato com os agrotóxicos, que foram citados pelas famílias durante o trabalho de campo. As famílias em questão estão dando o primeiro passo em direção a um processo de transição para um modelo de base ecológica, que busca a sustentabilidade do meio ambiente e também das famílias que vivem no meio rural. Para tanto, é preciso que estas famílias sejam amparadas com o apoio da comunidade e de instituições governamentais para que possam a qualificar e ampliar o seu trabalho.

Urbaniseringen världen över ökar och allt fler människor flyttar in till städerna. Samtidigt ökar också kraven på att tillgodose alla dessa människor behov. Hållbar utveckling består av tre dimensioner: ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet (WCED, 1987). Social hållbarhet handlar om social jämlikhet och innefattar bland annat begreppen socialt kapital och social sammanhållning (Dempsey et al., 2009). I denna uppsats undersöks det om stadsodling kan fungera som ett verktyg för att uppnå social hållbarhet i städer. En fallstudie utfördes i Gävle där fyra pallkrageodlingsprojekt undersöktes genom en kombination av olika metoder: intervjuer, enkäter och observationsanalyser. Resultatet visar att stadsodling är ett verktyg för att skapa nya kontakter och integration mellan olika människor men resultatet visar också att det är svårt att påvisa positiva effekter på miljön runt odlingarna samt om odlingarna kan bidra till att en ökad känsla av stolthet för sitt bostadsområde. En annan effekt av stadsodling är den ekologiska dimensionen, en stor andel av odlarna anser att den viktigaste drivkraften till att odla är att kunna odla egna giftfria råvaror och att kunna bidra till biologisk mångfald i urban miljö. Resultatet visar även att de vanligaste negativa effekterna av stadsodling är stöld och vandalisering av odlingarna. För att uppnå social hållbarhet i städer verkar stadsodling kunna fungera som ett bra verktyg. / Urbanisation around the world is increasing as more and more people move into cities. This trend is magnified by increasing demands requirements for people living in cities. Sustainable development consists of three dimensions: the economic, the ecological, and the social (WCED, 1987). Social sustainability is about social equity and includes the concepts of social capital and social cohesion. In this thesis, urban gardening is investigated as a tool for increasing social sustainability in cities. The case study focusses on different urban gardening projects that used pallet boxes in Gävle. A combination of different methods was used: interviews, surveys, and observation analysis. The results from all the methods shows that urban gardening is a good way to create new contacts and integrate different people. The results also show however that it is difficult to demonstrate positive environmental effects and if the results of gardening can contribute to an increased sense of pride and sense of place. Another effect of urban gardening is the ecological dimension, a large proportion the partipicants said that their main motivation was to grow poison-free, raw product and to contribute to biodiversity in the urban environment. The results also show that the most common negative aspect of urban cultivation are theft and vandalization. Urban gardening seems to be an effective tool for improving social sustainability in cities.

Förtätning är ett återkommande tillvägagångssätt i kommuners stadsplanering. Det innebär att stadsdelar binds samman med andra delar, såsom centrumkärnan. Förtätningen är ett ideal som uppstod i samband med kritiken mot dess motsats, utglesning. Utglesningen har ansetts vara en stor olägenhet då det innebär att människor och platser blir separerade från varandra och ökar avstånden. Teorierna går dock isär. Långt ifrån alla anser att förtätning innebär en hållbar utveckling, det vill säga utveckling där samtliga hållbarhetsaspekter får samma utrymme. Förtätning har under de senaste decennierna blivit allt mer förekommande och är idag ofta idealet för en hållbar stad men frågan är om det verkligen är fullständigt hållbart?   Den tidigare forskning som ligger till grund för studien är hämtad för att få en ökad förståelse samt objektivitet inför förtätningens för- och nackdelar. Syftet med studien är att ge läsaren och oss själva en förståelse för hur förtätning som planeringsideal påverkar Karlstad kommuns sociala och ekologiska hållbarhet samt om resultat på ökad hållbarhet till följd av förtätning kan påvisas genom mätningar och analyser. Frågeställningarna är således av sådan art att de kan besvara vårt syfte. Vilka fördelar och nackdelar innebär förtätning i kommunen, hur och på vilket sätt beräknas social och ekologisk hållbarhet och om hållbarhet kan legitimeras i förtätning? Den metod som använts för insamling av det empiriska resultatet är kvalitativ. Således är de metoder som valts textanalys av kommunala styrdokument samt en intervjustudie med kommunala tjänstemän och politiker.   Utifrån tidigare teorier och forskning ger vår analys av det empiriska materialet resultatet att det finns både för- och nackdelar med förtätande åtgärder, och att den ekonomiska dimensionen väger tyngre i besluten än de ekologiska och sociala aspekterna. Även om svaren på frågeställningarna i denna analys visar på både positiva och negativa konsekvenser, så går det inte att entydigt säga att de kan härledas till förtätning om det inte finns mätningar och analyser som visar på ett hållbart resultat. Alla städer är olika, vilket också gäller Karlstad. Därför är det, enligt oss, inte berättigat att hävda att förtätning i Karlstad leder till hållbar utveckling förrän kommunen kan redovisa ett resultat som kan påvisa att de förtätande åtgärderna de facto har stärkt den sociala och ekologiska såväl som den ekonomiska hållbarheten. / Densification is a recurring approach in municipal urban planning. This means that local districts are tied to other parts, such as the center core. The densification is an ideal that arose in connection with the criticism of its opposite, sprawl. The sprawl has been considered a major inconvenience as it means that people and places are separated from one another and increases the distances. However, the theories goes apart. Far from all, considers that densification means sustainable development, such a development where all sustainability aspects get the same space. In recent decades, densification has become increasingly popular and today it is often the ideal for a sustainable city, but the question is whether it is truly sustainable or not?   The previous research which forms the basis of the study has been obtained to gain increased understanding and objectivity to the pros and cons of densification. The purpose of the study is to give the reader and ourselves an understanding of how densification as a planning ideal affects Karlstad municipality's social and ecological sustainability as well as results of increased durability due to densification can be demonstrated by measurements and analyzes. The questions thus are of such a nature that they can answer our purpose. What advantages and disadvantages involves densification in the municipality, how and in what way is social and ecological sustainability calculated and can sustainability be legitimized in densification? The method used for collecting empirical results is qualitative. Thus, the selected methods are text analysis of municipal regulatory documents as well as an interview study with municipal officials and politicians.   Based on earlier theories and research, our analysis of the empirical material shows results of that there are both advantages and disadvantages with densifying measures, and that the economic dimension prevail in decisions rather than the ecological and social aspects. Even if the answers to the questions in this analysis, shows both positive and negative consequences, it is not possible to conclusively say that they can be attributed to densification unless there are measurements and analyses on sustainable results. Every city is different, which also includes Karlstad. It is therefore, according to us, not entitled to claim that densification in Karlstad leads to sustainable development until the municipality can report results that can demonstrate that densifying measures in fact has strengthened the social and ecological as well as economic sustainability.