Denna studie undersöker hur äldre kvinnor representeras i Lindex och Cellbes reklam. Äldre får sällan synas i reklam och därmed underrepresenteras en stor del av Sveriges befolkning. Lindex och Cellbes är två svenska modeföretag som strävar efter att vara både socialt hållbara och inkluderande. De båda företagen inkluderar även äldre kvinnor i sina reklamkampanjer och uppfyller därmed uppsatsens urvalskrav. En analys genomförs på textuellt och visuellt material, där vi granskar hur äldre kvinnor representeras och konstaterar vilka stereotyper som förekommer i kampanjerna. Vidare analyseras företagens hållbarhetsbeskrivningar, för att sedan ha möjlighet att dra slutsatser om social hållbarhet uppnås i respektive reklamkampanj. Uppsatsen utgår från teorierna och begreppen social hållbarhet, ålderism, representationsteorin och stereotyper. Vi använder oss av metoden multimodal diskursanalys, vilket hjälper oss att synliggöra både underliggande och uppenbara diskurser. Ålderism är den diskurs som ligger i fokus och behandlas genomgående i arbetet. Resultatet visar att Lindex och Cellbes är delvis socialt hållbara och inkluderande gällande äldre kvinnor. Inkluderandet av den äldre kvinnan påvisar en positiv jämlikhetsdiskurs, medan själva representationen av den äldre kvinnan tyder på att underliggande ålderism upprätthålls. Åldersdiskriminering påvisas främst på så sätt att den äldre kvinnan generellt sett framställs med en strävan att efterlikna den yngre kvinnliga stereotypen. Föryngringsknepen kan däremot även innebära att företagen gör ett försök att vända på stereotyperna och visa att även äldre kvinnor kan vilja bry sig om sitt utseende. Analysens resultat visar också att det finns en avsaknad av medelålderskvinnan hos Lindex och en avsaknad av mångfald hos Cellbes. Detta gör att företagens hållbarhetsbeskrivningar inte återspeglas helt i deras reklamkampanjer. / This study research how older women are represented in Lindex and Cellbes advertisements. Older people are rarely seen in advertising and thus a large part of Sweden’s population is underrepresented. Lindex and Cellbes are two Swedish fashion companies striving to be both socially sustainable and inclusive. The two companies also include older women in their advertisement campaigns and therefore meet the thesis' sampling requirements. An analysis is performed on textual and visual material, where we analyze how older women are represented and conclude what stereotypes exist in the campaigns. Further, an examination of the companies' sustainability descriptions is made to conclude whether social sustainability is achieved in each campaign. The thesis is based on the theories and concepts of social sustainability, ageism, the theory of representation, and stereotypes. We use the method multimodal discourse analysis, which helps us visualize both underlying and obvious discourses. Ageism is the discourse in focus and is described throughout the paper. Findings indicate that Lindex and Cellbes are partly socially sustainable and inclusive regarding older women. The inclusion of the older woman shows a positive discourse of equality, while the very representation of the older woman indicates that underlying ageism is maintained. Age discrimination is mainly demonstrated in such a way that the older woman is generally portrayed with an effort to pursue the younger female stereotype. To be portrayed as younger can also mean that the companies try to reverse the stereotypes, showing that also older women may want to care about their appearance. Findings also indicate that there is a lack of middle-aged women at Lindex and a lack of diversity at Cellbes. This means that the companies' sustainability descriptions are not fully reflected in their advertisement campaigns.

Den forskning som finns om hållbarhet är utförlig och det finns skillnader mellan perspektiven och betydelserna. Människor är nuförtiden mycket medvetna om hållbarhet och det ger organisationer en möjlighet att inkludera det i sitt arbete. Därför gjordes denna studie; för att utforska hur IF Elfsborg och Göteborg HC, som sportorganisationer, arbetar med denna aspekt och hur de kommunicerar det till samhället och sina medlemmar. Den här studien syftade till att utforska koncepten social hållbarhet och socialt ansvar genom att studera två idrottsorganisationer. För att hitta kunskapen om hur idrottsorganisationerna kommunicerar dessa koncept har studien följt en komparativ design med en kvalitativ forskningsstrategi. En modell skapades sedan för att vidare stötta förståelsen för kommunikationsstrategier och social hållbarhet och socialt ansvar och vad de ger och bidrar med till samhället. Detta ledde till en analys genom modellen. Den empiriska datan har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med de berörda parterna. Genom att intervjua IF Elfsborg och Göteborg HC har information samlats in gällande deras arbete och strategierna de använder för att arbeta med hållbarhet. Det finns flera olika kommunikationsstrategier såsom Corporate Social Responsibility (CSR), Cause Related Marketing (CRM) och Corporate Sustainability Strategy (CSS) men båda idrottsorganisationerna använder enbart CSR som ett verktyg i sitt arbete mot hållbarhet. Det är viktigt att organisationer har kunskap om hållbarhet och aspekterna det inkluderar för att kunna implementera kommunikationsstrategier. / The research on sustainability is immense and there are often differences between the perspectives and the meanings. People nowadays are very aware of sustainability and this gives organizations a bigger opportunity to include this in their work. That’s why this study is written; to explore how IF Elfsborg and Göteborg HC, as sport organizations, are working with this aspect and how they are communicating it to the society and their members. This study aimed to explore the concept of social sustainability by studying two sports organizations. To obtain the knowledge of how the sport organizations communicate these concepts the study followed a comparative design with a qualitative research strategy. A model was then created to further support the understanding of communication strategy and social sustainability and what it brings out and contribute to society with. This lead to an analysis through the model. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with the concerned parties. By interviewing IF Elfsborg and Göteborg HC, information about their work and strategy of working with sustainability and communication was collected. There are multiple communication strategies such as Corporate Social Responsibility (CSR), Cause Related Marketing (CRM) och Corporate Sustainability Strategy (CSS) but both organizations only uses CSR as a tool in their work towards sustainability. It is important that organizations have knowledge about sustainability and the aspects it includes to be able to implement communication strategies.

På den svenska fastighetsmarknaden har begreppet social hållbarhet blivit alltmer populärt under senare år. Många aktörer arbetar med detta, antingen frivilligt eller ofrivilligt. Eftersom det är en komplex fråga kan de olika ekonomiska incitamenten och tillvägagångssätten praktiskt sett variera mellan olika fastighetsbolag. En studie har genomförts för att undersöka vilka de ekonomiska incitamenten är, samt hur socialt hållbart arbete kan se ut i praktiken. Studien kommer även att undersöka vad begreppet betyder för privata fastighetsbolag, samt vilka värden och utmaningar det finns för dem att arbeta med social hållbarhet. Den bygger på sex semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner på privata fastighetsbolag i Malmö kommun.  Resultaten visar att implementeringen av social hållbarhet skapar betydande värde för fastighetsbolagen. Genom att integrera socialt hållbara initiativ kan fastighetsbolag bidra till att skapa en positiv påverkan på samhället och människors liv, samtidigt som de driver ekonomisk lönsamhet. Fastighetsbolagen observerade en tydlig koppling mellan social hållbarhet och ekonomisk lönsamhet. Trots det tydliga värdet som skapas av social hållbarhet för fastighetsbolag är det svårt att mäta de konkreta resultaten av de genomförda insatserna. Social hållbarhet är ofta mer kvalitativ än kvantitativ i naturen, vilket gör det utmanande att kvantifiera dess påverkan på ekonomisk lönsamhet. Det kan vara svårt att direkt koppla specifika sociala hållbarhetsåtgärder till ekonomiska resultat, och det kan kräva en mer holistisk utvärdering av de övergripande fördelarna och intäkterna som genereras på lång sikt. Även om mätningen av resultaten kan vara utmanande är det tydligt att social hållbarhet och ekonomisk lönsamhet är nära kopplade i fastighetssektorn. Social hållbarhet är en viktig drivkraft för värdeskapande i fastighetsbranschen och genom att integrera social hållbarhet kan fastighetsbolagen skapa attraktiva och levande platser. / In recent years, the concept of social sustainability has become increasingly popular in the Swedish real estate market. Many actors are working on this, either voluntarily or involuntarily. As it is a complex issue, the various economic incentives and approaches can practically vary between different real estate companies. A study has been conducted to investigate what the economic incentives are, as well as what socially sustainable work can look like in practice. The study will also examine what the concept means for private real estate companies, as well as what values and challenges there are for them to work with social sustainability. It is based on six semi-structured interviews with key personnel in private real estate companies in the municipality of Malmö.  The results demonstrate that the implementation of social sustainability generates significant value for real estate companies. By integrating socially sustainable initiatives, real estate firms can contribute to making a positive impact on society and people's lives, while also driving economic profitability. The real estate companies observed a clear link between social sustainability and economic profitability. Despite the evident value created by social sustainability for real estate firms, measuring the concrete outcomes of the implemented efforts can be challenging. Social sustainability is often more qualitative than quantitative in nature, making it difficult to quantify its impact on economic profitability. Directly linking specific social sustainability measures to financial results can be challenging and may require a more holistic evaluation of the overall long-term benefits and revenues generated. Although measuring the results can be challenging, it is clear that social sustainability and economic profitability are closely linked in the real estate sector. Social sustainability is a crucial driving force for value creation in the real estate industry, and by integrating social sustainability, real estate companies can create attractive and vibrant places.

No description available.

Sustainability and sustainable supply chain management (SSCM) is increasingly gainingattention from researchers and practitioners, while social sustainability practices researchinitiated by middle management is yet to be explored in both breadth and depth. Middlemanager, as an intermediary between top management and the frontline staff, holds acritical role for social sustainability adoption in the SSCM. Human centric approach is anessential factor that contributes to SSCM in multinational companies (MNCs) andsignificantly affecting stakeholders along the global supply chain. This paper tries to bridge the gap in the existing literature and understand how middlemanagers adopt social sustainability in their supply chain, their motivations withinorganisational culture, and the challenges for social sustainability integration in SSCM.The study stays in the context of Swedish MNCs and follows a qualitative researchapproach by conducting semi-structured interviews across different industries. The dataanalysis contributes empirical knowledge into the role of middle managers for socialsustainability adoption in supply chain, exploring different motivation from organisationalculture and middle managers leadership practices. This research proves that the organisational culture and supply chain leadership are criticalfactors to motivate middle managers to adopt social sustainability activities and leadsuccessful collaborations within the supply chain. Further, middle managers’ practicalchallenges are analysed, and possible improvement suggestions are discussed to enhancethe middle manager’s role in SSCM. These findings contribute to practical implicationsfor academia and businesses alike by providing insights and recommendations fororganisations seeking to enhance their social sustainability pillar.

Majoriteten av världens befolkning bor i städer, och ännu fler kommer bo där i framtiden. Denna urbanisering ställer stora krav på stadsutvecklingen, samtidigt som vår tids utmaning handlar om att ställa om vårt samhälle till att bli mer hållbart. Det finns många idéer om hur stadsplaneringen ska skötas. En metod är att använda temporära bostäder, något som har gjorts vid Frihamnen i Göteborg. Detta ställer då frågan om liknande projekt är tillämpningsbara på större skala, samtidigt som det inte får hamna i konflikt med strävan efter hållbarhet? Socialt hållbar stadsutveckling och social hållbarhet går hand i hand. Det ena skapar plattformar för det andra. Termerna har breda definitioner inom litteraturen, dock framhålls ofta viktiga aspekter som social interaktion, delaktighet, variation, och samverkan för att skapa social hållbarhet. Temporära installationer har blivit ett alltmer vanligare och uppskattat fenomen inom stadsplanering eftersom man inte binder upp sig i långsiktiga lösningar, och framtagandet av sådana platser kan ske i samråd med invånarna. Rapporten är delvis gjord på en fallstudie av Frihamnen, där de temporära bostäderna har en central del i planeringsprocessen. Frihamnen har planer på att inrätta andra temporära områden som exempelvis Jubileumsparken intill. Många av dimensionerna av social hållbarhet kommer att behöva identifieras i efterhand, men det går att dra paralleller redan innan mellan projektet och social hållbarhet. Exempel på dessa är delaktighet och variation av funktioner. Temporära bostäder påverkar social hållbarhet i sig inte särskilt mycket mer än vad permanenta byggnader kan göra. Däremot bör de utgöra en del av ett temporärt område för att gynna en blandning av funktioner och verksamheter, och kan på så sätt vara en del av social hållbarstadsplanering. Ämnesområdet kring temporära bostäder i förhållande till social hållbarhet och planering är dock relativt outforskat, vilket gör att det är svårt att ställa generella slutsatser. / The majority of the world’s population live in the cities, and even more will live there in the future. This urbanization puts great demands on urban development, at the same time as our times great challenge will be to make our society sustainable. There are many ideas of how the urban development should be done. One method is to use temporary housing, something which has been done at Frihamnen in Gothenburg. This raises the question if similar projects are applicable on a bigger scale, whilst still not conflicting with our pursuit for sustainability? Social sustainable urban development and social sustainability walks hand in hand. One creates platforms for the other. The terms have broad definitions within the literature, although important aspects that often is highlighted consists of social interaction, participation, variation and collaboration to create social sustainability. Temporary installments have become a more frequent used and appreciated phenomenon within urban development since one does not commit to long term solutions, and the process of building such places may be in collaboration with the citizens. The thesis is done partly on a case-study of Frihamnen, where temporary housing has a central place in the planning process. Frihamnen has other plans to build other temporary installments in the nearby area, such as Jubileumsparken. Many of the dimensions of social sustainability will need to be identified after the project, but it is possible to draw parallels already between the project and social sustainability. Examples of such is participation and a variation of functions. Temporary housing does not affect social sustainability much more than permanent buildings would do. However, they should be a part of an area that consists of temporary installments, and can in that way be a part of social sustainable urban development. The topic about temporary housing within social sustainability and planning is relative unexplored, which means that it is hard to make general conclusions.

Introduction (and purpose)- We as humans and as engineers need to build in a sustainable manner for the families of today while considering the coming generations.A new type of collective housing is hence needed in Jönköping that could ensure building in a more social sustainable way. The purpose of this study is to help in understanding which aspects people prefer in a collective house and further on illustrate the floorplans of a collective house based on the survey’s results. Method – Literature study was used to acquire all relevant knowledge about social sustainability and collective housing. A quantitative survey was then used to study the housing conditions of different families and the relationships they have with their neighbours. Results – Respondents that were interested in social sustainability as a concept and collective housing as a way of living answered the web-based questionnaire. Living in a good location, in a safe area and having good relationships with neighbours were the most important aspects in a household. The economical- and social factors ranked as the most important driving factors that would make families consider moving into a collective house. Approximately half of the respondents had no relationship with their neighbours and just greeted them when they ran into each other, while a large number of respondents believed that a stronger relationship could be formed with their neighbours if they had a place in the building to share a hobby with them. An illustration of a multi-family collective housing will be presented which was a combination of people’s opinion, literature, and cases. Analysis – Many respondents prioritized living close by to schools, work, or city. This is because a person’s surroundings can affect their feeling of safety in an area, thus helping them form social networks with those sharing those same surroundings. This inturn, helps prolong a households age which creates a stable and safe environment for the residents. The entrance point of the building is usually its main entrance, however due to the respondents answers the street around the building marks the beginning of the journey from the surrounding site and throughout the building. Discussion – The high response that the questionnaire gathered was a result of the respondent’s interest in social sustainability or collective housing. Respondents belonged to different age groups which ensured a high reliability. A higher reliability could have been ensured if it was for example shared with people who are already living in collective housing as they would have a clearer idea on what it is like to live in one,and their experiences could have been fruitful to the thesis. One’s psychological health is known to be enhanced through the interaction that the people can have in their buildings shared premises. Choosing a location for the illustration of the house would have changed the buildings architectural form, gave different window placement, other entrances, amongst others. The methods chosen for this study was however reliable as they created a clear path for the authors to guide in illustrating the building so that a person could visualise the respondents answers instead of just reading them. / Introduktion (och syfte) – Vi som människor och ingenjörer behöver bygga på ett hållbart sätt för dagens familjer, med hänsyn till kommande generationer. En ny typ av kollektivhus behövs därför i Jönköping, som säkerställer att man bygger på ett socialt hållbart sätt. Syftet med denna studie är att hjälpa till att förstå vilka aspekter gemeneman föredrar i ett kollektivhus, och illustrera detta genom planskisser baserade på insamlade enkätsvar. Metod – För att erhålla relevant kunskap om social hållbarhet och kollektivt boende användes litteraturstudier. En kvantitativ undersökning användes för att studera respondenternas bostadssituation och deras relationer med sina grannar. Resultat – Respondenterna som hade ett intresse i social hållbarhet som ett koncept, och kollektivboende som ett sätt att leva, besvarade den webbaserade enkäten. Att kunna bo i ett tryggt område, med ett bra läge och ha goda relationer till ens grannar var de viktigaste aspekterna i ett hushåll. Ekonomiska och sociala faktorer räknades som de mest viktiga faktorerna som driver familjer att kunna tänka sig flytta in till ett kollektivhus. Cirka hälften av respondenterna hade inga relationer alls med sina grannar och hälsade bara när de stötte på varandra. Stor andel av respondenterna trodde att en starkare relation kunde skapas med grannarna om det fanns en yta i byggnaden där de kunde dela en hobby tillsammans. En illustration av ett flerfamiljskollektivhus presenteras, vilket grundas på resultat av enkätsvar, litteratur och analys av enskilda fall. Analys – Många respondenter prioriterade att bo nära skolan, arbetet eller centralt. Detta kan bero på att ens omgivning påverkar känslan av trygghet, och man får en starkare relation till de vars omgivning man delar. Det kan i sin tur, förlänga livslängden för ett hushåll och på så sätt skapa en stabil och säker miljö för de boende. Ingången på en byggnad är vanligtvis dess huvudentré, men på grund av respondenternas svar valde vi gatan runt byggnaden för att markera början på resan från den omgivande platsen och genom hela byggnaden. Diskussion – Den höga svarsfrekvensen i frågeformuläret berodde på respondenternas intresse för social hållbarhet eller kollektiva bostäder. Respondenterna tillhörde olika åldersgrupper, vilket garanterade en hög reliabilitet. En ännu högre reliabilitet kunde ha säkerställts om den till exempel delades med personer som redan bor i kollektivabostäder, eftersom de skulle ha en tydligare uppfattning om hur det är att leva i ett, ochderas erfarenheter kunde ha varit fruktbara för avhandlingen. Det är känt att ens psykologiska hälsan förbättras genom den interaktion som människorna kan ha i de gemensamma lokalerna i sina byggnader. Att välja en plats för illustrationen av huset skulle ha förändrat byggnadens arkitektoniska form, olika fönsterplaceringar, olika ingångar intill byggnaden, bland annat. Metoderna som valts för denna studie var dock tillförlitliga eftersom de skapade en tydlig väg för författarna att följa när de illustrerade byggnaden så att en person kunde visualisera respondenternas svar i stället för att bara läsa om dem.

Brazilian productive forest plantations and sustainability is a continuous subject of debate, since such forest plantations constitute an increasing proportion of the Brazilian forest cover, and because of documented instances where some establishments have resulted in negative impacts on local ecosystems and communities. Meanwhile, balancing economic, environmental and social sustainability is becoming an important concern in industrial decision-making given the increasing importance of the global sustainability goals. The aim of this study is to investigate the contemporary decision context in which companies in the Brazilian tree industry select locations for forest plantations in Brazil. Special focus is devoted to how sustainability aspects are included in such decisions, as well as the roles assigned to possible mechanisms for sustainable development, such as Brazilian policy, legislation and independent forest certification. A qualitative research strategy is employed, which encompasses a literature review and semi-structured interviews with industry practitioners in two segments of the industry, whose perceptions are triangulated with perspectives of relevant non-industry actors. Grounded theory is used to analyse the qualitative data. The findings from the literature and the qualitative data are synthesised, and several hypotheses are consequently developed regarding forest plantation location decisions and sustainability in Brazil. The hypotheses evolve around the finding that strategic, economic, environmental and social perspectives are perceived as present in contemporary decision-making, in certified pulp and paper companies. Moreover, a hypothesis of general character is developed based on the synthesised findings, which is that forest plantations can be the subject of integrated location and sustainability analyses, where the problem can be formulated as finding an optimal location for a forest plantation from a three-dimensional sustainability perspective. Finally, some prospects for further integrated research about forest plantation location and sustainability are presented. / Denna studie handlar om brasilianska skogsplanteringar och expansionen av planteringar som ägs av företag i landets, så kallade ”trädindustri”. Studien fokuserar på produktiva skogsplanteringar av introducerade arter, för vilka intresset har vuxit parallellt med att de har expanderat till yta under de senaste decennierna. Intresset har även vuxit eftersom federala beslutsfattare har lyft fram skogsplanteringar som ett verktyg för att minska landets koldioxidutsläpp och stimulera ekonomisk utveckling. Produktiva brasilianska skogsplanteringar och hållbarhet är ett kontinuerligt föremål för debatt. Den befintliga litteraturen om expansionen av sådana planteringar indikerar att företag i landets trädindustri inte alltid har balanserat de ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsdimensionerna i sina beslut gällande var planteringar ska anläggas. I vissa fall har besluten resulterat i negativa följder för lokala ekosystem och samhällen. Vidare finns det, såvitt författaren vet, inga studier som behandlar lokaliseringsbeslut gällande sådana brasilianska skogsplanteringar och alla de tre hållbarhetsdimensionerna. Därför syftar denna studie till att förbättra förståelsen för det samtida beslutssammanhang i vilket företag i den brasilianska trädindustrin väljer platser för sina skogsplanteringar, samt hur hållbarhetsaspekter omfattas i sådana beslut. Som ett led i denna strävan undersöks möjliga platsfaktorer, rumsliga begränsningar och andra beslutsaspekter, liksom vilken roll företag tilldelar specifika mekanismer för hållbar utveckling, såsom brasiliansk policy, lagstiftning och oberoende skogscertifiering. En kvalitativ forskningsstrategi antas för att genomföra undersökningen. En litteraturöversikt kombineras med semistrukturerade intervjuer med branschutövare i två segment av den brasilianska trädindustrin. Deras uppfattningar trianguleras med perspektiv från relevanta aktörer utanför branschen. Urvalet av deltagarna för studien genomfördes på plats i Brasilien 2015 till 2016 och resulterade i 13 brasilianska intervjudeltagare. Intervjuerna genomfördes sedan på olika platser i Brasilien under 2016. Grundad teori används som forskningsmetod för att analysera insamlad kvalitativ data. Två huvudteman, flera sekundära teman och ett koncept härleds från de kvalitativa data som samlades in, vilka främst grundar sig i uppfattningar gällande brasilianska massa- och pappersföretag. Flera beslutsfaktorer och begränsningar som kan påverka placeringen av brasilianska skogsplanteringar identifieras också. Det kan konstateras att aktörerna i urvalet i studien uppfattar det som att strategiska, ekonomiska, miljömässiga och sociala perspektiv är närvarande i dagens lokaliseringsbeslut, utförda av certifierade, brasilianska massa- och pappersföretag. En viktig begränsning i studien är att dess utforskande karaktär hindrar författaren från att presentera några ”sanningar” om ämnet som undersöks, eller att dra slutsatser om företagens verkliga handlingar. Därför presenteras istället ett antal hypoteser som gäller Brasilien, men även en hypotes av generell karaktär. Den generella hypotesen är att skogsplanteringar kan vara föremål för integrerad lokaliserings- och hållbarhetsanalys, där problemet kan formuleras som att hitta optimala platser för skogsplanteringar ur ett tredimensionellt hållbarhetsperspektiv. Med tanke på begränsningarna i studien, samt associerade osäkerheter som hypoteserna gällande det brasilianska fallet är befästa med, är rekommendationen att fortsatta studier först koncentrerar sig på att testa den allmänna hypotesen. Om fortsatta studier på nationell nivå visar sig vara fördelaktiga efter sådana tester, uppmuntras forskare att återvända till sammanfattningen av branschperspektiv, återstående frågor och hypoteser som tillgängliggörs för fortsatt forskning om Brasilien genom denna studie. / Este estudo trata das florestas plantadas brasileiras, e da expansão de plantios pertencentes a empresas da indústria brasileira de árvores plantadas. O estudo tem foco nas florestas plantadas produtivas de espécies introduzidas, pelas quais se teve um aumento no interesse paralelamente à sua expansão geográfica nas últimas décadas. O interesse também aumentou ao destaque dado aos plantios florestais pelo governo federal como uma ferramenta para reduzir as emissões de dióxido de carbono do país, e estimular o desenvolvimento econômico. As florestas plantadas produtivas brasileiras e a sustentabilidade são constantemente temas de debate. A literatura existente sobre essa expansão indica que as empresas da indústria brasileira de árvores plantadas nem sempre equilibram as três dimensões de sustentabilidade ao decidir onde plantar suas florestas. Em alguns casos as decisões resultam em impactos negativos nos ecossistemas e comunidades locais. Além disso, com base no conhecimento da autora, não existem estudos que tratem das decisões de localização das florestas plantadas brasileiras e de todas essas três dimensões da sustentabilidade. Por tanto, este estudo tem como objetivo melhorar a compreensão do contexto atual de tomada de decisões em que as empresas na indústria brasileira de árvores plantadas escolhem os locais para suas florestas plantadas, e como os aspectos de sustentabilidade são incluídos em tais decisões. Como parte desse empenho, são examinadas possíveis limitações e outros aspectos de tomada de decisão, bem como o papel que as empresas atribuem à certos mecanismos para o desenvolvimento sustentável, como a política brasileira, a legislação e a certificação florestal. Uma estratégia de pesquisa qualitativa é adotada para conduzir a pesquisa. Uma revisão de literatura é combinada com entrevistas semiestruturadas com profissionais em dois segmentos da indústria brasileira de árvores plantadas. Suas percepções são trianguladas com perspectivas de atores relevantes de fora da indústria. A amostra de participantes do estudo foi realizada no Brasil entre 2015 e 2016 e resultou em 13 participantes. As entrevistas foram então realizadas em diversos locais no Brasil em 2016. É utilizada a teoria fundamentada nos dados como método de pesquisa para analisar os dados qualitativos coletados. São extraídos dois temas principais, diversos temas secundários e um conceito a partir dos dados qualitativos coletados, baseados principalmente nas percepções das empresas brasileiras de papel e celulose. Vários fatores de decisão que podem influenciar a localização das plantações florestais também são identificados. Observa-se que os participantes da amostra do estudo percebem que perspectivas estratégicas, econômicas, ambientais e sociais estão presentes nas decisões atuais de localização, realizadas por empresas certificadas de celulose e papel. Uma importante limitação do estudo é que sua característica exploratória impede que a pesquisadora apresente “verdades” sobre o assunto investigado, ou tire conclusões sobre os atos das empresas. Portanto, são apresentadas várias hipóteses aplicáveis ao Brasil, mas também uma hipótese de caráter geral. A hipótese geral é que as plantações florestais podem estar sujeitas a análises integradas de localização e sustentabilidade, onde o problema pode ser formulado como encontrar um local ideal para uma plantação florestal a partir de uma perspectiva tridimensional de sustentabilidade. Dadas as limitações do estudo, bem como as incertezas associadas às quais as hipóteses do Brasil estão relacionadas, a recomendação é que novos estudos se concentrem primeiro em testar a hipótese geral. Caso novos estudos em nível nacional forem benéficos após esses testes, os pesquisadores são incentivados a retornar ao resumo das perspectivas da indústria, das questões remanescentes e das hipóteses disponibilizadas para futuras pesquisas sobre o Brasil por meio deste estudo.

Social hållbarhet har under de senaste åren blivit ett mer använt begrepp och fått ökad uppmärksamhet,inte minst genom de nya hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Trots det finns det ingen enhetlig och allmändefinition av vad social hållbarhet är och begreppet kan innefatta en mängd betydelser. För skärgårdenär denna fråga än mindre studerad och det finns ett behov av att utforska vad social hållbarhet innebär iskärgården. Skärgården i Stockholms län möter utmaningar i form av avfolkning, utarmning av service,höga fastighetspriser, starkt säsongsberoende besöksnäring samt en geografi som försvårar förkommunikationer. Därför ämnar denna studie undersöka hur social hållbarhet kan definieras iskärgården och utforma ett antal rekommendationer till Värmdö kommun om hur de kan skapaförutsättningar för en utveckling mot en mer socialt hållbar och levande skärgård.Frågeställningen har besvarats genom en fallstudie av Värmdö kommun, där empirin har bestått avintervjuer med aktörer aktiva i skärgården, tillsammans med en dokumentstudie av dokument frånRegion Stockholm, Värmdö kommun, samt de fem andra skärgårdskommunerna i Stockholms län.Respondenterna har dels varit tjänstepersoner på Värmdö kommun och boende i Värmdö kommunsskärgård, och dels aktörer som har god insyn i Stockholms skärgård ur ett mer regionalt perspektiv. Denbreda mångfalden av respondenter har gett studien god insyn i de unika förutsättningar skärgården möterför social hållbarhet, samt de begränsningar och möjligheter som finns kopplat till det.En socialt hållbar och levande skärgård kan beskrivas som en skärgård som erbjuder bostäder,kommunikationer, skola och besöksnäring på de fastboendes villkor, men med deltidsboende ochbesökare i åtanke. Dessutom ska social hållbarhet definieras lokalt och präglas av en stark delaktighetfrån de boende. Studien resulterar i ett antal rekommendationer kring hur Värmdö kommun kan arbetaför utvecklandet av mer en socialt hållbar och levande skärgård. Rekommendationerna utgår frånidentifierade teman som är centrala för en socialt hållbar och levande skärgård. Dessa är bostäder, skola,kommunikationer, delaktighet, besöksnäring och mötesplatser. / Social sustainability has become a more used expression and received increasing attention during thelast years, not least through the UN sustainable development goals. Despite this, there is no unanimousdefinition of social sustainability and it therefore is defined differently depending on the context. Thereare a limited number of studies made on social sustainability in the Stockholm archipelago. Thearchipelago faces challenges of decreasing population, reduced level of service, strong seasonalvariations in tourism and a physical geography that complicates transportation. Therefore, this studyaims to examine how social sustainability can be defined in the archipelago and come up withrecommendations for Värmdö municipality on how they can steer the development towards a moresocially sustainable and vibrant archipelago.The research questions were answered through a case study on Värmdö municipality. The data collectionconsisted of interviews with different actors with connections to the archipelago, as well as a study ofdocuments from Region Stockholm, Värmdö municipality and the five other municipalities in theStockholm region that are a part of the archipelago. The interview respondents consisted of employeesat Värmdö municipality, residents in the Värmdö archipelago and actors that have insight in theStockholm archipelago from a regional perspective. The broad variety of respondents has given athorough understanding of the unique conditions that the archipelago faces related to socialsustainability, as well as the difficulties and possibilities in achieving a socially sustainable and vibrantarchipelago.A socially sustainable and vibrant archipelago can be described as an archipelago that offers housing,communications, schools and tourism on the permanent inhabitants’ terms, but with the part-timeresidents and tourists in mind. Furthermore, social sustainability needs to be defined locally and shouldbe characterized by citizen participation. The study results in several recommendations for Värmdömunicipality to consider when planning for a more socially sustainable archipelago. Therecommendations are based on the identified themes that are central to a socially sustainable and vibrantarchipelago. The themes are housing, schools, communications, participation, tourism and publicspaces.

Arbetet syftar till att förstå vilka arkitektoniska designkvalitéer som ingår i ett socialt hållbart torg och hur dessa kvalitéer kan appliceras på Stora Torget i Södertälje. Huvudmålet med arbetet är att producera ett detaljerat utvecklingsförslag som både är förankrat i litteraturen och folkviljan, men även det tidigare kommunala arbetet som ägt rum på torget. Med detta syfte i åtanke har följande frågeställningar besvarats: - Hur kan miljön för de som vistas på Stora Torget utvecklas på ett socialt hållbart sätt? Fördjupande frågeställning:  - Hur ser stadslivet och utomhusmiljön ut på Stora Torget idag?  - Hur skulle Stora Torget kunna vidareutvecklas för att främja ett socialt hållbart stadsliv? För att svara på dessa frågeställningar har en trianguleringsmetod applicerats. Denna inkluderar en litteraturstudie, en enkätundersökning besvarad på av personer på torget och en intervju med en tjänsteman på kommunen Litteraturstudien gav insikt gällande de kvalitéer som finns i en god stadsmiljö samt hur dessa kvalitéer bör implementeras i planförslaget. Enkätundersökningen visade åsikter och önskemål från de som i slutendan skulle bli de som kommer att ta del av det nya torget. Genom en intervju med en tjänsteman på kommunen kan arbetet grunda sig i och bygga på det arbete som redan genomförts på platsen Resultatet består av ett detaljerat planförslag som inkluderar sju kategorier av förändringar som ämnar att utveckla torget när det gäller dess sociala hållbarhet. Förändringarna som föreslås består av platser för lek, sport och vilande, vegetation och grönska, belysning, dedikerade gång- och cykelvägar med mera. Det kan inte dras en slutsats som konstaterar att detta planförslag är det enda sättet att utveckla platsens sociala hållbarhet. Rapporten drar dock med säkerhet slutsatsen implementeringen av vissa av planförslagets förändringar kan ge en positiv påverkan för ett socialt hållbart stadsliv. / The purpose of this report is to explore what kind of architectural design qualities are included in socially sustainable squares and how these qualities can be applied to Stora Torget in the municipality of Södertälje. Furthermore, the work also seeks to produce a detailed development proposal for the square through anchoring the work in the literature, the will of the people and the prior municipal work. In doing so the following questions have been answered: - How can the environment for those strolling through and staying at Stora Torget be developed in a socially sustainable way? In-depth questions: - What does city life and the outdoor environment look like on Stora Torget today? - How could Stora Torget be further developed to promote a socially sustainable city life? To answer these questions, a triangulation method has been applied which includes a literature study, a survey with the people on the square and an interview with a representative from the municipality. The literature study provided great insight into the qualities of a good civic environment and how these qualities ought to be applied to the development proposal. The survey brought forth the opinions and wishes of the people who in the end would be the ones that indulge in the square. By interviewing a representative from the municipality, the report manages to ground itself and build on the previous work of the municipality. The study has resulted in a detailed development proposal that includes seven sections of improvements that seek to further develop the square in a socially sustainable fashion. The sections of improvements include places for play, sports and resting, vegetation and greenery, lighting, dedicated walking and cycling paths to name a few. The study does not conclude that the development proposal is the one and only way of improving the square's social sustainability. The study is however confident that the implementation of at least some of these qualities would garner a net positive in the work of a more socially sustainable city life.