The study aims to examine students on the Natural Sciences program and their thoughts on their choice of program as well as what may have influenced their decision. Semi-structured interviews have been used as a data collection method and a phenomenological approach has been taken to seek answers to the study's research questions. The study shows that there are many similarities between the interviewees' ways of reasoning about their choice. Influencing factors that are prominent among the interviewees are, for example, the importance of the grades for program selection and interest. The study shows that students tend to sort themselves into a compartment based on self-perception and then adapt the program choice. As a theoretical framework for the study, Hodkinson's and Sparkes's sociological theory of career choice has been used. / Studien har undersökt elever på det Naturvetenskapliga programmet och deras tankar runt sitt programval samt vad som kan ha påverkat deras beslut. Semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och ett fenomenologiskt förhållningssätt har intagits för att söka svar på studiens forskningsfrågor. Studien har visat att det finns många likheter mellan intervjupersonernas sätt att resonera kring sitt val. Påverkansfaktorer som visade sig framträdande mellan intervjupersonerna var exempelvis betygens betydelse för val av program samt intresse. Studien visar att eleverna hade en tendens att sortera in sig själva i ett fack utifrån självuppfattning och därefter anpassa programvalet. Som teoretiskt ramverk för studien har Hodkinsons och Sparkes sociologiska teori om karriärval använts.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen av socialtjänstens perspektiv och insikter angående de bakomliggande faktorer som bidrar till utvecklingen av problematisk användning av alkohol och droger bland vuxna över 18 år. Uppsatsen ämnar undersöka och analysera de olika faktorer som kan spela en roll i utvecklingen av missbruk och beroende av substanser hos vuxna, samt återfall i sådana beteenden. Fokus ligger på de perspektiv och erfarenheter som socialarbetare och behandlare har när de arbetar med vuxna som kämpar med alkohol- och drogproblem inom ramen för Socialtjänsten. Studien syftar till att utvidga kunskapen inom kriminologisk forskning genom att undersöka vuxna med problematiskt substansbruk, vilket är en annan aspekt än den tidigare forskningen som främst har inriktat sig på ungdomar och deras substansanvändning. Studien genomförde sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, varav två med socialarbetare och fyra med behandlingar från två kommuner i centrala Sverige. Resultaten visar att orsakerna till beroende varierar avsevärt mellan olika individer. Trots dessa variationer identifierades gemensamma mönster som ökar risken för utveckling av beroende eller återfall i beteenden. / The purpose of this study is to enhance understanding of the perspectives and insights of social services regarding the underlying factors contributing to the development of problematic alcohol and drug use in adults over 18 years of age. The paper aims to examine and analyze the various underlying factors that may play a role in the development of substance abuse and dependence in adults, as well as relapse. This paper focuses on the perspectives and experiences of social workers and therapists working with adults with alcohol and drug abuse within the Social Services. The study aims to extend criminological research by investigating adults with substance dependency issues, which differs from existing research predominantly focused on youth and their substance abuse problems. The study conducted 6 qualitative semi-structured interviews, two with social workers and four with therapists from two municipalities in central Sweden. The findings demonstrate that the underlying causes of dependence vary widely among different individuals. However, there are common patterns that increase the risk of developing addiction or experiencing relapse.

Bakgrund: Tidigare studier visar att faktorer som exempelvis rökning och låg utbildningsnivå har samband med ett lägre frukt- och grönsaksintag. För att öka frukt- och grönsakskonsumtionen är det värdefullt att identifiera grupper med lågt intag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur frukt- och grönsaksintaget såg ut hos vuxna samt om livsstilsfaktorer och sociala faktorer kan ha samband med frukt- och grönsaksintaget. Metod: En enkätstudie genomfördes i Umeå och Örnsköldsvik där 275 vuxna i ett bekvämlighetsurval tillfrågades att delta. Efter externt bortfall och efter exklusion av ofullständigt ifyllda enkäter ingick totalt 101 deltagare i studien. Enkäten bestod av 20 frågor, varav 19 slutna. Data bearbetades och analyserades i SPSS 17.0 med chi-2 test, signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade ett rapporterat intag lägre än rekommendationen (74 %). Av respondenterna hade 40 individer ett lågt frukt- och grönsaksintag (<3ggr/dag), 19 individer hade ett medelhögt intag (3ggr/dag) och 42 individer hade ett högt intag (>3ggr/dag). En signifikant större andel av respondenterna med högt frukt- och grönsaksintag fanns i grupperna med hög utbildningsnivå, hög fysisk aktivitet, lågt alkoholintag, icke rökare, kunskap om Livsmedelsverkets kostråd om 500 gram frukt och grönsaker per dag samt de som ansåg att detta kostråd var viktigt. Slutsats: Resultaten från denna studie tyder på att ytterligare insatser för att främja ett högre frukt- och grönsaksintag behövs, framförallt i de grupper som tenderar att ha lägst intag. Livsstilen kan ha större påverkan på frukt- och grönsaksintaget än enskilda faktorer. Sambandet mellan utbildningsnivå och frukt- och grönsaksintag gör att det blir viktigt att identifiera vilka yrkesgrupper som representerar lägre utbildningsnivåer för att se var fler insatser behövs. / Background: Earlier studies have shown associations between factors such as smoking and low education level and a lower fruit and vegetable intake. To increase fruit and vegetable consumption it is important to identify groups with low intake. Objective: The aim of this study was to investigate the intake of fruit and vegetables among adults and if lifestyle and social factors may be associated with this intake. Method: A study was conducted in Umeå and Örnsköldsvik where convenience samples of 275 adults were asked to participate. After external loss and after exclusion of incomplete questionnaires there were a total of 101 participants in the study. The survey was based on 20 questions, of which 19 were closed. The data was processed and analyzed in SPSS 17.0 with chi-square tests, the level of significance was set to p<0,05. Results: The majority of respondents reported an intake below the recommendation (74%). Of all respondents, 40 participants had low fruit and vegetable intake (<3times/day), 19 had moderate intake (3 times/day) and 42 respondents had high intake (>3 times/day). A significant higher proportion of respondents with high fruit and vegetable intake where found in the groups with high level of education, high physical activity, low alcohol intake, non- smoking, awareness of the National Food Agency´s dietary advice about 500 gram fruit and vegetables per day and the opinion that this advice was important. Conclusion: The results from this survey suggest that further efforts to promote a higher fruit and vegetable intake are needed, especially in the groups who tend to have the lowest intake. Lifestyle may have a greater impact on fruit and vegetable intake than single factors alone. The association between level of education and fruit and vegetable intake makes it important to identify professions who represent a lower education level to see where more effort is needed.

Antalet hemlösa EU-migranter har på senare år ökat kraftigt i Sverige, och närmare hälften av dem saknar inkomstkälla helt medan många andra försörjer sig genom tiggeri. Numera måste individer förutom att ta ställning till huruvida de ska ge pengar till etablerade välgörenhetsorganisationer även besluta om de ska ge pengar till tiggande EU-migranter. Utifrån antagandet att det existerar asymmetrisk information, och institutionella faktorer som kan påverka individers givande till respektive typ av välgörenhet är det intressant att undersöka om det finns skillnader i benägenheten att ge till tiggande EU-migranter jämfört med etablerade välgörenhetsorganisationer.Forskningsstudiens huvudsakliga syfte är att undersöka benägenheten hos individer att ge pengar till tiggande EU-migranter jämfört med etablerade välgörenhetsorganisationer. Vidare är syftet också att identifiera och analysera olika individspecifika egenskaper som tänkbart påverkar individers givande till respektive typ av välgörenhet. För att besvara syftet samlas primärdata in i Linköpings stad genom en enkätundersökning och analyseras sedan med hjälp av ekonometriska verktyg.Forskningsstudiens resultat indikerar att individer generellt är mindre benägna att ge pengar till tiggande EU-migranter jämfört med etablerade välgörenhetsorganisationer. De egenskaper som har betydelse för att förklara individers givande till tiggande EU-migranter är kön, ålder, härkomst, kunskap om tiggande EU-migranters livssituation och inställning till lagförslag att förbjuda tiggeri. I jämförelse till detta har ålder, utbildning, härkomst, äktenskap och sociala faktorer betydelse för att förklara givandet till etablerade välgörenhetsorganisationer. / In recent years, the number of homeless EU migrants has increased substantially in Sweden, and almost half of them lack an income whereas many others live by begging. Nowadays, individuals in addition to decide whether to give money to established charities also have to decide whether to give money to begging EU migrants. Based on the assumption that asymmetric information and institutional factors exists, which can affect each type of willingness to donate to charity, it is interesting to investigate whether there are differences in propensity to give money to begging EU migrants compared to established charities.The purpose of the research study is to examine individual’s propensity to give money to begging EU migrants compared to established charities. Furthermore, the aim is also to identify and analyze various individual characteristics that conceivably affect individuals' donation to each type of charity. To answer the purpose of the research study primary data is collected in Linkoping city by a questionnaire and the material is analyzed with econometric models.The results of the study indicate that individuals generally are less likely to give money to begging EU migrants compared with established charities. Variables that affect individuals' willingness to give money to begging EU migrants are gender, age, descent, knowledge of begging EU migrants living situation and attitude towards banning begging. Compared to this, factors that affect the willingness to donate to established charities are age, education, descent, married and social factors.

This thesis explores attitudes towards Artificial Intelligence within the Swedish Public healthcare system. The goal of the study was to attain a deeper understanding of how hospitals and healthcare officials perceive and think about the technology and what it means to them in their professional life. Our primary data was collected from ten interviews conducted with decision-makers at Karolinska University Hospital in Stockholm and Akademiska University Hospital in Uppsala. The material was analysed through a discourse analysis, through which four themes were identified, each of which describes a notable attitude among the respondents and how they were manifested. The results show that earlier organizational structures and approaches are more important to the organization members’ sense-making process, than the sense-making process of new technological innovations and implementation. Decision-makers' attitudes towards AI have less to do with the technology itself and more with how they perceive their organizations and what it means to perform healthcare. Furthermore, the results also show that pre-set notions and attitudes about how healthcare should be conducted affects implementation and use of AI in the healthcare sector. This thesis contributes by highlighting a social perspective of AI in healthcare and demonstrates that AI is more than just a technological phenomenon. / Denna uppsats undersöker attityder gentemot artificiell intelligens (AI) inom svensk sjukvård. Syftet med studien var att förstå hur beslutsfattare inom sjukvården uppfattar AI och vilka attityder de har gentemot teknologin. Vår primärdata samlades genom tio intervjuer med beslutsfattare på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala. Materialet analyserades genom en diskursanalys som ledde fram till fyra olika teman där vardera tema beskriver en framträdande attityd hos respondenterna och hur dessa manifesteras. Resultatet visar att tidigare satta organisatoriska strukturer och förhållningssätt ger större mening för medlemmarna än vad nya teknologiska innovationer och implementeringar gör. Beslutsfattares attityder gentemot AI har mindre att göra med själva teknologin och mer med hur de uppfattar organisationen och vad det betyder att bedriva sjukvård. Därutöver visar resultatet att förinlärda idéer och attityder om hur sjukvård bör bedrivas, påverkar implementering och användning av AI inom vården. Denna uppsats bidrar med att belysa ett socialt perspektiv av AI i sjukvården och visar att det kan vara något mer än enbart ett tekniskt fenomen.

This study is a review of literature on the theme of what factors positive for a person to leave a criminal lifestyle. The purpose of the study is to investigate these factors and try to determine whether there are consistent patterns in the existing literature on the subject in order to answer the study's questions. Questions for the study were (1) What social factors affect a person's motivation to leave a criminal lifestyle and maintain desistance from crime? Also (2) which structures in society have a positive and negative impact in the process of change between crime and a normative lifestyle? The work of collecting literature has  been done through a search and a selection process of peer-reviewed literature. Finally, 13 articles on the subject were included. The results show that the factors that can affect whether a person withdraws from crime are scattered, but the factors that mainly stood out as positive were relationship ties to family and internal motivation.