Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilka olika orsaker det finns som gör att elever väljer att undvika att delta helt eller delvis på idrottslektionen. Den bygger på en systematisk informationssökning av tolv primära källor i form av vetenskapliga tidskriftsartiklar eller vetenskapliga rapporter. I kunskapsöversikten används tre teman för att analysera resultatet. Resultatet av kunskapsöversikten visar på olika orsaker ur elevers perspektiv som gör att de väljer att undvika helt eller delvis att delta på idrottslektionen. Utifrån våra tolv primära källor kunde tre övergripande teman identifieras: sociala, psykologiska och miljörelaterade. Vi har identifierat omklädningsrummet som en stor miljöfaktor, elevers självkänsla som en psykologisk faktor samt elevernas bemötande gentemot varandra som en social faktor till att elever inte vill delta på idrottslektionen. Kunskapsöversikten ska ge en djupare förståelse kring dessa faktorer och med denna förståelse hjälpa idrottslärare att arbeta främjande genom att motivera eleverna och på så vis öka delaktighetsgraden.

Sammanfattningsvis kan man säga att vi har kommit fram till att socialarbetarna inte ser flickor som kriminella utan de ser annan problematik istället. I socialarbetarnas arbete med kriminella flickor utgör pojkar normen. Utöver det menar de att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. De anser att flickor och pojkar begår brott av olika orsaker samt att de ägnar sig åt olika typer av brott. Den sociala faktor som socialarbetarna menar spelar störst roll är utanförskap, att man inte känner sig delaktig i samhället. Andra faktorer av betydelse är skola och kamrater. När det gäller hur flickors kriminalitet har förändrats menar de att det är först under senare år som de har kommit i kontakt med problematiken. En viktig förändring enligt socialarbetarna är att flickor tar efter pojkars kriminella beteende.Vi anser att det är viktigt att belysa fenomenet tonårsflickors kriminalitet eftersom dessa flickor är en bortglömd grupp som är i behov av hjälp. Vi kan konstatera att socialarbetare över lag har en mycket begränsad kunskap om kriminella flickor, vilket kan vara orsaken till att kriminella flickor uppfattas som osynliga. Genom teorierna har vi fått en ökad förståelse på vilket sätt socialarbetarna ser kriminella flickor. Socialarbetarnas syn kommer inte att förändras över en natt. Vi menar att det handlar om de måste bli medvetna om sina egna grundvärderingar för att kunna förändra sitt bemötande mot kriminella flickor. Om det vore möjligt skulle vi gärna vilja se en förändring gällande majoritetssamhällets sociala normer, då vi tycker att de är föråldrade. Vi ställer oss mycket positiva till att man inom Malmö stad har den medvetenheten om att det förebyggande arbetet ska bedrivas på flera olika nivåer. Vi anser själva att mycket handlar om att förbättra integrationsarbetet i samhället samt att alla myndigheter ska ta sitt ansvar.I vår studie har det varit svårt att få en helhetsbild om vilken uppfattning som råder bland socialarbetarna eftersom vi upplever att de genomgående motsäger sig själva. Vi antar att det beror på att de har en begränsad kunskap när det gäller kriminella tonårsflickor. Därav anser vi att det är av ännu mera vikt att få fram mer forskning om kriminella flickor. I dagens läge kan vi därför inte påstå att det förekommer skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller deras utveckling av kriminalitet. / Undersökningens syfte var att ta reda på vilka uppfattningar som råder bland socialarbetare i Malmö stad, gällande utvecklingen av en kriminalitet hos tonårsflickor i åldrarna 15-18 år. Uppsatsen grundar sig i att öka kunskap och förståelse i ämnet. Vi vill bidra med kunskap som kan hjälpa till att förebygga kriminalitet bland tonårsflickor samt hitta ett nytt förehållningssätt gentemot flickor då normen utgår från pojkar. För att nå vårt syfte har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer och intervjuat socialarbetare med olika positioner inom Malmö stad. Resultatet vi har kommit fram till är att socialarbetarna anser att det förekommer skillnader i flickor och pojkars kriminalitet. För att en flicka skall bli kriminell menar socialarbetarna att utanförskapet spelar störst roll men även kamrater och skola har stor betydelse. Viktiga förändringar enligt socialarbetarna är att flickor tar efter pojkars kriminella beteende samt att flickors kriminalitet ses som en ny problematik.

Som känt sedan tidigare är känsloigenkänning en viktig funktion för en individs förståelse och interaktion med andra. Hittills har forskning bland annat upptäckt att förmågan kan se olika ut för kvinnor och män, där studierna ofta är baserat ur antingen ett biologiskt eller socialt synsätt. I denna systematiska översikt inkluderas båda dessa perspektiv för att granska vilket som könsskillnaderna, mellan vuxna kvinnor och män över 18 år, inom känsloigenkänning främst grundas i. Syftet var att undersöka hur neurovetenskapen bidrar till förståelsen av könsskillnaderna inom området. I litteratursökningen användes PubMed och Scopus där tio artiklar analyserades. Artiklarna hade störst fokus på och diskuterade främst biologiska könsskillnader i jämförelse med sociala faktorer, vilket utmynnade i en svårbedömd situation. Däremot kan det konstateras att det finns både sociala och biologiska könsskillnader som bidrar till känsloigenkänningens olikheter. Genom neurovetenskapens tekniker såsom EEG, fMRI och eye-tracking, har vi fått en bättre inblick i hur den typiska kvinnliga och manliga hjärnan fungerar i relation till bearbetning av andras känslor.

ABSTRACT Title: Knowledge sharing from an employee perspective- Social factors effect on the spread of tacit knowledge at outsourcing Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Evelina Ödling and Ronja Zander Supervisor: Stig Sörling and Thomas Källquist Date: 2016 - January Aim: It has become increasingly common that organizations use external co-workers for temporary tasks and activities, that is, they choose to outsource parts of their operations. This has proven to be important to how the organizations knowledge capital is affected and, consequently, how knowledge is spread between the internal and external co-workers. Tacit knowledge is most affected by outsourcing, and there are social factors that affect co-workers motivation to share their knowledge. The purpose of this study is therefore to illustrate how knowledge is spread between internal and external co-workers with regard to tacit knowledge and social factors. Method: The study was conducted from a qualitative approach and a multiple case study which different types of employment have been studied. Social constructionism has implemented our theory of science and the hermeneutics the knowledge approach we decided to take account with the focus on interpretation and understanding. The empirical collection consists of semi-structured interviews with ten employees when we chose to proceed from an employee perspective. The theoretical framework builds on previous research about our area of interest and has acted as a base of our interview guide. The interview guide has then been used as a template to categorize empirical data and to analyze the empirical outcome. Result & Conclusions: We have according to the social factors in this study noticed that reflexitivity and the socio-psychological factor, focusing on the internal motivation is what affects the spread of the tacit knowledge between internal and external co-workers.Suggestions for future research: When the research on knowledge sharing between different forms of employment are limited, we suggest that further research should focus on studying different project groups or teams to create a deeper qualitative study. Contribution of the thesis: By highlighting the spread of knowledge between internal and external co-workers and converging multiple social factors in the same study, we have provided a theoretical contribution to the current research. The study has also generated a distribution pattern that shows that the internal co-workers spread their knowledge to both internal and external co-workers, while spread from external to internal is weak. This can be classified as the study´s practical contribution and the measures that organizations may need to use so that knowledge are spread between all co-workers. Key words: Outsourcing, knowledge sharing, external/internal co-workers, tacit knowledge, social factors / SAMMANFATTNING Titel: Kunskapsspridning ur ett medarbetarperspektiv- Sociala faktorer och dess påverkan av den tysta kunskapens spridning vid outsourcing Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Evelina Ödling och Ronja Zander Handledare: Stig Sörling och Thomas Källquist Datum: 2016 – Januari Syfte: Det har blivit allt vanligare att organisationer använder sig av externa medarbetare till temporära uppgifter och aktiviteter, det vill säga de väljer att outsourca delar av deras verksamheter. Detta har visat sig ha betydelse för hur organisationernas kunskapskapital påverkas och följaktligen hur kunskaper sprids mellan interna och externa medarbetare. Den tysta kunskapen påverkas mest av outsourcing och det finns sociala faktorer som påverkar medarbetarnas drivkraft till att dela med sig av sina kunskaper. Syftet med denna studie är därmed att belysa hur kunskap sprids mellan interna och externa medarbetare med avseende på tyst kunskap och sociala faktorer. Metod: Studien har genomförts ur en kvalitativ ansats och en multipel fallstudie där olika typer av anställningsformer har studerats. Socialkonstruktionismen har präglat vårt vetenskapsteoretiska synsätt och hermeneutiken den kunskapssyn vi valt att beakta med fokus på tolkning och förståelse. Den empiriska insamlingen består av semi-strukturerade intervjuer med tio medarbetare då vi valt att utgå från ett medarbetarperspektiv. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning kring vårt intresseområde och har fungerat som en grund för upplägget av vår intervjuguide. Intervjuguiden har sedan använts som mall för att kategorisera empirin och för att analysera det empiriska utfallet. Resultat & slutsats: Vi har utifrån de sociala faktorerna som belysts i denna studie uppmärksammat att det främst är reflexitivitet och den sociopsykologiska faktorn med inriktning på den inre motivationen som påverkar spridningen av den tysta kunskapen mellan interna och externa medarbetare.Förslag till fortsatt forskning: Då forskning kring kunskapsspridning mellan olika anställningsformer är begränsat föreslår vi att vidare forskning bör fokusera på att studera olika projektgrupper eller team för att skapa en djupare kvalitativ studie. Uppsatsens bidrag: Genom att belysa kunskapsspridning mellan interna och externa medarbetare och sammanstrålat flera olika sociala faktorer i samma studie har vi lämnat ett teoretiskt bidrag till den aktuella forskningen. Studien har även genererat ett spridningsmönster som visar att de interna medarbetarna sprider sina kunskaper till både interna och externa medan spridningen från extern till intern medarbetare är svag. Detta kan klassas som studiens praktiska bidrag och vilka åtgärder som organisationer kan behöva vidta för att kunskaper ska spridas mellan alla medarbetare. Nyckelord: Outsourcing, kunskapsspridning, externa/interna medarbetare, tyst kunskap, sociala faktorer

Denna empiriska studie redogör för hur variationen ser ut inom matematikundervisningen på en högstadieskola i Sverige genom att deltagande lärare och elever (13 – 15 år gamla) genom två enkätundersökningar fått beskriva hur vanligt förekommande olika arbetsformer och arbetssätt är i matematikundervisningen. Studien baseras på 198 elevsvar på elevenkäten och 6 lärarsvar på lärarenkäten. Enkätsvaren analyserades och sammanställdes med hjälp av stapeldiagram och genom tematisk analys på fritextsvaren på lärarenkäten. I studien framkommer det att den mest förekommande arbetsformen och arbetssättet är självständigt arbete med uppgifter. Det framkommer även att flertalet elever föredrar självständigt arbete (cirka 92 % av eleverna i årskurs nio). Elevernas och lärarnas beskrivningar av variationen i matematikundervisningen stämmer ganska bra överens med varandra dock beskriver lärarna att det i matematikundervisningen förekommer en större variation och mindre enskilt arbete, vilket skiljer sig från elevernas beskrivningar. Av resultatet framkom det även att när lärarna ska välja arbetsformer och arbetssätt så var elevgruppen och området de viktigaste faktorerna. / This empirical study describes the variation of mathematics teaching in a Swedish school, using the participating teachers´ and students´ (13 – 15 years old) descriptions of the occurrence of different working methods during the mathematics lessons. The study is based on 198 student responses to a student survey and 6 teacher responses to a teacher survey. The survey responses were analyzed and compiled using bar graphs and through thematic analysis of the free text responses to the teacher survey. The study shows that the most common form of working methods is independent work with math tasks. It also appears that the majority of students prefer independent work (approximately 92% of the students in year nine). The students´ and teachers´ descriptions of the variation in mathematics teaching agree quite well, however, the teachers describe that in mathematics teaching there is a greater variation and less individual work, which differs from the students' descriptions. The results also shows that when teachers choose working methods, the group of students and the mathematics area are the most important factors.

Bakgrund: I Sverige är fotboll den idrott där flest personer skadar sig under idrottsutövning. Oavsett skada kan fotbollsspelaren behöva komma i kontakt med fysioterapeut för rehabilitering. Biopsykosociala faktorer är viktiga under rehabiliteringen då de kommer påverka individens möjlighet att återgå till fotboll. Det råder dock en oklarhet bland fysioterapeuter vad psykosociala interventioner innebär och hur de ska användas. Syfte: Syftet med studien är att undersöka rehabiliterade fotbollsspelares upplevelse av psykosociala faktorer av betydelse för återgång till fotboll, samt deras upplevelse av hur fysioterapeuter beaktat dessa psykosociala faktorer under rehabiliteringen. Metod: En deskriptiv kvalitativ design med induktiv och deduktiv ansats har använts för att svara på studiens syfte. Urvalet skedde genom ett ändamålsenligt urval. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i sex kategorier som var av vikt för återgång till fotboll. Tre som berör psykologiska faktorer: negativa känslor, motivation och känna sig sedd. Tre som berör sociala faktorer: samhörighet med laget, förväntningar från familjen och stöd från tränare. Enligt fotbollsspelarnas upplevelser beaktade inte fysioterapeuterna psykosociala faktorer så mycket som fotbollsspelarna uppgav att de behövde. Slutsats: Psykosociala faktorer var av betydelse för spelarnas återgång till fotboll och upplevelsen kring hur fysioterapeuterna beaktade faktorerna påverkade rehabiliteringen. De spelare som hade ett behov av psykisk och social stöttning upplevde också att de saknade frågor om psykosociala faktorer från fysioterapeuten. Nyckelord: Fysioterapi, socialkognitiv teori, fotboll, psykiska faktorer, sociala faktorer. / Background: Soccer is the sport where most people injure themselves during sports in Sweden. Regardless of the injury, the soccer player may need to get in contact with a physiotherapist for rehabilitation. Biopsychosocial factors are important during rehabilitation as they will affect the individual's ability to return to sports. However, there is a lack of clarity among physiotherapists what psychosocial interventions means and how they should be used. Aim: The aim of the study is to investigate rehabilitated soccer players' experiences of psychosocial factors of importance for returning to soccer, as well as their experiences of how physiotherapists have taken these psychosocial factors into account during rehabilitation. Method: A descriptive qualitative design with an inductive and deductive approach has been used. A purposive sampling technique was applied. Qualitative semi-structured interviews were conducted. The data was analyzed with qualitative content analysis.  Result: The data analysis resulted in six categories which were experienced as important for returning to soccer. Three involving psychological factors: negative emotions, motivation, and the feeling of being seen. Three involving social factors: affiliation with the team, expectations from the family and support from coaches. According to the soccer players experiences the physiotherapists did not take psychosocial factors into account as much as the soccer players stated that they needed. Conclusion: Psychosocial factors was of importance for the players return to soccer and the experience of how physiotherapists took the factors into account affected the rehabilitation. The players who had a need for psychological and social support also experienced that they lacked questions about psychosocial factors from the physiotherapist. Keywords: Physiotherapy, social cognitive theory, soccer, psychological factors, social factors.

Detaljhandeln är en marknad som är under ständig utveckling och möts av nya utmaningar. Den hårda konkurrensen driver de verksamma till att arbeta med butiken och dess miljö som en konkurrensfördel. Det satsas och investeras årligen i stora ombyggnationer av butiker där detaljister planerar, bygger, förändrar och kontrollerar organisationens fysiska miljö utan att i många fall fullt förstå hur det påverkar ”användare” av miljön. Baserat på vad som skapar värde för konsumenter vid köptillfället kommer de ställa olika krav på butiksmiljön och således påverka hur de upplever det totala shoppingvärdet. Det blir därför viktigt att definiera konsumentens värdedimension för att också förstå butiksmiljöns betydelse och påverkan.Den hedonistiska värdedimensionen som syftar till emotionella värden så som underhållande och trevlig shopping har fått större utrymme inom detaljhandeln. Detaljisternas ökade strävan av en hedonistisk butiksmiljö som fokuserar på inspiration och upplevelse i butik har medfört att det utilitaristiska värdet fått mindre utrymme, en inriktning mer fokuserad på en behovsstyrd och funktionell konsumtion. Lite forskning har gjorts kring den utilitaristiska värdedimensionen samtidigt som många människor lever utifrån en alltmer hektisk livsstil vilket tycks innebära ett ökat behov av bekvämlighet och effektivitet i de sammanhang där de kan erhålla eftersökta varor.Studiens syfte är att undersöka och analysera betydelsen av butiksmiljön och dess faktorer för konsumenter vid utilitaristisk konsumtion. Studien ämnar också besvara hur detaljister genom butiksmiljön kan skapa värde för konsumenter vid utilitaristisk konsumtion. Då det krävs ens djupare förståelse för den utilitaristiska värdedimensionen och hur den påverkar konsumenternas uppfattning om vad som skapar värde för dem i butiksmiljö har studiens empir samlats in genom fokusgrupper. För att skapa förståelse för mönster och beteenden samt för att förebygga en spretig datainsamling har fokus riktats mot en typ av produkt. Då underkläder betraktas som en utilitaristisk produkt och som oftast exponeras i en hedonistisk miljö föreföll det vara en lämplig och intressant produkt att använda som undersökningsfall. Då underklädesavdelningen för kvinnor har större variation av produkter och modeller än den manliga avdelning, samtidigt som de oftast har större utrymme i butik styrdes urvalet mot underkläder för kvinnor. Fyra fokusgrupper genomfördes med kvinnor i åldrarna 23-59 år.Studiens resultat visar att butiksmiljön blev mindre viktig för konsumenter vid utilitaristisk konsumtion. Konsumenter lägger större fokus på att uppnå sitt köpmål och hitta efterfrågad produkt än upplevelsen i butik. Butikens förmåga att tillhandahålla och erbjuda rätt utbud av produkter var av störst betydelse för konsumenter vid utilitaristisk konsumtion. Det var också av stor betydelse att faktorerna i butiksmiljön underlättar och effektiviserar köpprocessen genom en tydlig layout och varuvisning, tillgänglig personal samt genom en lugn och behaglig miljö. Vid utilitaristisk konsumtion kan detaljister således skapa värde för konsumenter genom att främst erbjuda rätt produkter men också genom att skapa en tydlig layout, struktur, ha tillräcklig bemanning samt sträva efter en butiksmiljö som satsar på funktion framför inspiration. / The retail industry is a market experiencing constant change and new challenges. Tough competition pushes companies to work on their store environment in order to attain competitive advantage. Retailers annually make significant investments to plan, build, change, and control the organizations’ physical environment, and in many cases, without understanding how it truly affects the actual “users” of the environment. Based on the consumers’ preferences and value at the time of purchase they will generally have different requirements of the store environment and how they experience and evaluate it. As a result, it becomes important to define the consumers value dimension in order to understand the importance and effect that the physical environment has on the consumer.Whereas the hedonic store environment has gained more recognition, where inspiration and experience is in focus, few studies have been done on the utilitarian value which focuses on the needs-driven and functional consumption. At the same time people tend to have an increasingly busy lifestyle where an increased need of convenience and efficiency where they make their purchase is sought after. This study aims to increase understanding of the importance of the store environment and its factors in utilitarian consumption. The study intends to examine how retailers, through their store environment, can create value for consumers with a utilitarian value dimension.To be able to answer the research questions it requires a deeper understanding of the utilitarian value dimension and how it affects consumers’ view of what creates value for them in the store environment; the study is therefore conducted through focus groups. To understand consumers’ patterns and behaviors and to prevent a too wide data collection the study focuses on only one product. As underwear is considered a utilitarian product that people use on an everyday basis and mostly is exposed in a hedonistic environment; it appeared to be an appropriate and interesting product to use. In general, the women’s lingerie department will show a wider assortment of products than the respective department for men; as a result, the sample of the study was tilted towards underwear for women. Four focus groups were conducted with women in an age range of 23-59.The result of the study revealed that the store environment became less important to consumers with a utilitarian value dimension. Consumers put more focus in achieving their goal of a purchase and finding the requested product than what they experience in store. A store’s ability to provide and offer the right range of products was of the greatest importance for consumers when it comes to utilitarian consumption. It was also of great importance that the store environment provided possibilities for the consumers to make the purchase process efficient by providing a clear layout, simple exposure of the products, service and creating a calm and comfortable environment. In utilitarian consumption retailers can create value for consumers by offering the right products, creating a clear layout and structure, have sufficient staffing and aim for store environments that focus on function rather than inspiration.This thesis is hereinafter written in Swedish.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ studie undersöka och analysera vilka faktorer och motivationer som påverkat elever vid vård- och omsorgsprogrammet i deras val av studier. De faktorer som undersökts är; lön, utvecklingsmöjligheter, att hjälpa människor/arbeta med människor, syn på yrket, arbetsmiljö och arbetsförhållanden, sociala faktorer: familjen, vänner etc., mobilitet/geografisk närhet, generationsfaktorn, samt anställningstrygghet. Dessa har sedan analyserats utifrån teorier rörande motivation, socialpsykologiska aspekter, sociala faktorer och teorier rörande generationen respondenterna återfinns inom. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem stycken informanter i årskurs två på vård- och omsorgsprogrammet vid en gymnasieskola på en mindre ort i Sveriges inland. Resultatet av studien visar att valet av studier är en komplex situation där eleverna delvis gör ett medvetet val men samtidigt påverkas indirekt av en rad olika faktorer. Vissa faktorer utmärker sig mer än andra såtillvida att eleverna själva framhöll dessa som mer motiverande. Således tycks den huvudsakliga anledningen till eleverna valt att läsa vård- och omsorgsprogrammet vara viljan att hjälpa andra människor. Även möjligheten till utveckling framhölls som viktig. En faktor eleverna själva hävdar vara oväsentlig men som vid en närmare studie av empirin finns som ett återkommande mönster är de sociala faktorerna. Eleverna har föräldrar, släktingar och vänner som arbetar/har arbetat inom yrket och lever på en ort där yrkesvalen är något begränsade.

This study aims to investigate what factors that affect the inclusion of female coworkers in male dominated professions. The study investigates when women is no longer considered different in male dominated professions because of their gender, but instead are considered as equal because of their profession. The question of the inclusion of women in male dominated professions is inspired by the classical question of gender integration in workplaces. In this study the question of inclusion is considered a possible cultural consequence of integration. The theoretical framework of the study consists of Randall Collin’s thoughts on group affiliation, and Rosabeth Moss Kanter’s theory about tokenism. These theories are used to analyze the data of the study. The study was conducted through a survey that was distributed between three different male dominated companies in southern Sweden. The companies where representative of three different types of branches: one technical, one electrical and the third an industrial company. The study demonstrates that organizational factors are the primary causes that affect the inclusion of female coworkers in male dominated professions.

Virtual Communities is an increasingly common phenomenon on the Internet. Most of the Virtual Communities are operated and maintained on a non-profit basis with a direction towards entertainment. However, as more state administrated and commercial services become web-based, we believe that the number of Virtual Communities with a community-based or commercial direction will increase in a near future. In this thesis, we describe our participation in, and studies of, a number of Virtual Communities with focus on the IRC-channel ?3dfxsweden?. On the basis of our experiences, we describe the social elements that form the foundation on which the Virtual Community rely on. Based on this, we give suggestions on how to consider social factors in the operation of a Virtual Community.