Allt fler barn i Sverige lider av psykisk ohälsa och siffrorna fortsätter att öka. Syftet med denna studie var att undersöka och belysa skolkuratorers upplevelser av psykisk ohälsa bland barn. Syftet fokuserade på könsskillnader och sociala faktorer kring barnet. Studien grundades i en kvalitativ metod med fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i södra Skåne. Intervjuerna analyserades sedan mot utvecklingsekologin, kommunikationsteorin och socialkonstruktivismen. Slutsatserna från forskningen är att sociala faktorer har ett stort inflytande i huruvida barnen utvecklar en psykisk ohälsa eller inte. Det är även viktigt för återhämtningen för de barn som lider av psykisk ohälsa. En annan slutsats är att pojkar och flickor uttrycker psykisk ohälsa olika, där pojkar är mer benägna att bli fysiska medan flickor tar till gråten. Baserat på att barnen uttrycker psykisk ohälsa på olika sätt ser därmed samtalsprocessen också olika ut. Pojkar behöver där mer konkret handledning samtidigt som deras mående bearbetas, medan flickor behöver mer samtal. / Increasing numbers of children are suffering from mental illness in Sweden, and the numbers continues to rise. The aim of this essay was to examine and illuminate schoolcounsellors experiences of mental health among children. The aim focused on gender differences and social factors in the childs surroundings. The essay was based on a qualitative method with five semi structured interviews with schoolcounsellors in southern parts of Skåne. The interviews were analysed with the Ecological theory, communication theory and social constructionism. The findings from the essay is that social factors have a major influence in whether children develop mental illness or not. It is also important for the recovering of the children who suffers from mental illness. Another finding indicates that girls and boys express mental illnesses in different ways, where boys are more prone to being physical whilst girls cry. Based on that the children express mental illness in different ways, the counsel process also differs. Boys need more concrete coaching, while their mental health is addressed, while girls on the other hand, need more support in the counselling process.

Syftet med vår studie är att undersöka hur rektorer tolkar ett valt värdegrundsmål och varför detolkar det olika. Det mål vår studie utgår ifrån är, ”alla som arbetar i skolan skall visa respektför den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratisktförhållningssätt”. Vi väljer att fokusera på organisationsstrukturen och sociala faktorer då vitror att dessa faktorer kan förklara skillnaden på varför målet tolkas olika. Studien är enkvalitativ undersökning där vi intervjuar två olika rektorer och ber dem tolka målet. Den enaskolan är en kommunal skola i Sverige och den andra en friskola som ligger i Spanien. Vårtresultat visar att tolkningarna är helt olika. Den ena rektorn ser målet som ett beteende och denandra ser det som en kunskap. Det beror bland annat på byråkratins grad, skolans resurser ocheleverna.

Studiens syfte är att undersöka självrapporterade faktorer som bidrar till utvecklandet av vanan att läsa på fritiden bland flerspråkiga mellanstadieelever i Sverige. Enkäter om läsning delades ut i klasser med fyror, femmor och sexor på tretton olika svenska skolor. De inhämtade svaren analyserades sedan för att hitta mönster i faktorerna som eleverna nämnde samt signifikanta samband mellan självrapporterad frekvens av fritidsläsning och andra variabler tagna från elevernas svar. Frekventa svar på de öppna frågorna om gynnsamma faktorer för utvecklandet av fritidsläsning bland elevernas jämlikar inkluderar tillgång till en ”bra” bok eller den ”rätta” boken, tautologiska svar och läsförmåga. Följande variabler visade sig korrelera positivt med frekvens av fritidsläsning: att gilla läsning, att få boktips, att vara i närkontakt med läsare och att läsa sitt modersmål i skolan. Signifikanta skillnader i medelvärde för frekvens av fritidsläsning upptäcktes mellan olika skolor och olika klasser, vilket gör även skol- och klassplacering till möjliga faktorer.

Denna studie grundar sig på en enkätundersökning av 59 gymnasieungdomars intentioner till att inom de närmaste 5 åren påbörja studier vid högskola eller universitet. Undersökningen är baserad på Theory of planned behavior och syftar till att testa teorins pålitlighet i att besvara vilken av de socialt betingade bakgrundsfaktorerna attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll som utgör den bästa prediktorn för undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill undersöks dessa faktorers samband med föräldrarnas utbildningsnivå. Theory of planned behavior visade sig vara ett reliabelt mätinstrument gällande studiens övriga frågor, där den upplevda beteendekontrollen och den subjektiva normen utgjorde signifikanta prediktorer gällande undersökningsdeltagarnas intentioner. Därtill påvisades samband mellan föräldrars utbildningsnivå och deltagarnas intentioner samt subjektiva norm. Författaren menar att studier likt denna ger ett värdefullt bidrag till det viktiga arbetet med att förverkliga den svenska skolans likvärdighetsmål.

Musikmarknaden har genomgått stora förändringar där fysiska inköp av CD-skivor fasas ut till förmån för molnbaserade tjänster med strömmande media. Konsumenternas vanor förändras i takt med denna utveckling där sociala medier och andra Internetbaserade tjänster får en allt större roll. Syftet med denna uppsats är att identifiera Uppsalastudenters konsumentbeteende med avseende på musik. Mer precist undersöks vilka sociala faktorer som påverkar studenterna för att de ska upptäcka ny musik. De teorier som används härstammar från den övergripande teorin Konsumentbeteende, med inriktningarna Word-of-mouth (WOM) och referensgrupper. Fyra attribut som tillsammans utgör en lyckad WOM-process identifierades, där samtliga attribut har inverkan på hur musik upptäcks. Varje attribut tilldelades därefter ett påstående som med hjälp av statistiska resultat antingen stärktes eller förkastades genom analys. En kvantitativ metod användes där en enkätundersökning utgjorde det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att de två främsta sociala faktorerna som påverkar upptäckten av musik är styrkan hos de sociala banden samt referensgruppers acceptans. Mer konkret visar resultatet att nära vänner/familj är den vanligaste källan för musiktips samtidigt som Spotify är den i särklass vanligaste kanalen att motta dessa tips igenom. När studenter ger musiktips sker det främst till nära vänner med intentionen att mottagaren ska uppskatta tipset.

Bakgrund: Dieter får allt större utrymme i media samtidigt som allt fler följer någon diet. Syfte: Syftet var att undersöka varför vuxna personer i Sverige valt att följa någon form av diet. Vidare undersöktes bland annat socioekonomiska faktorers inverkan på valet av diet. Metod: En webbaserad enkät distribuerades via Facebook där 235 personer deltog genom ett bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 23 slutna frågor. Svaren sammanställdes och analyserades i IBM SPSS Statistics 21.0. Resultaten analyserades med hjälp av Chi-2 test, Mann Whitney U test samt boxplots. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat: Studien visade att fler kvinnor än män, fler överviktiga än normalviktiga samt fler deltagare bosatt i samhällen än städer följt någon diet (p=0,001, p=0,002 respektive p=0,047). Vanligaste förekommande diet var LCHF och den vanligaste orsaken att följa en diet var för att må bra följt av utseendemässiga skäl. Främsta anledningen till att följa sin dåvarande eller senaste diet var för att deltagaren ansåg den hållbar. Deltagarna angav att de kom i kontakt med sin dåvarande eller senaste diet via vän, familj eller bekant, detta angavs även som vanligaste sättet att få vidare kunskap om dieten. Slutsats: En diet är inte per automatik hälsosam och en definition skulle underlätta framtida arbete inom området. För att förändra befolkningens kostvanor kan de sociala faktorerna vara av stor betydelse. / Background: Diets receive increasing media attention while more and more follow some kind of a diet. Objective: The aim was to investigate if and why adults in Sweden have chosen to follow any kind of diet. The impact of socioeconomics factors, on the choice of following a diet, were further analysed. Method: A web-based survey was distributed via Facebook where 235 people participated through a convenience sample. The questionnaire consisted of 23 closed questions. Responses were compiled and analyzed in IBM SPSS Statistics 21.0. The results were analyzed using the Chi-2 test, Mann Whitney U test and boxplots. The significance level was set at p <0.05. Results: The study showed that more women than men, more obese than normal-weight and more participants living in smaller municipalities than cities followed some kind of diet (p = 0.001, p = 0.002 and p = 0.047). Most common diet was LCHF and the most common reason to follow a diet was to feel good followed by reasons of appearance, which was the same for both sexes. Most common reason to choose their, for the time ongoing or latest diet, was that it was considered sustainable. Participants indicated that they came in contact with that same diet by friend, family or acquaintance who also were indicated as the most common way to gain further knowledge about the diet. Conclusion: A diet is not automatically healthy and a definition would facilitate future work in the field. In order to change people's eating habits social factors can play an important role.

The purpose of this study was to illustrate how professionals, who work with psychosocialproblems among children, look at the impact of social factors on behavior that causes ADHDdiagnosis and at the relationship between social factors and the increased diagnosis that hasoccurred in recent years. To answer our purpose, we chose a qualitative approach byinterviewing six professionals who had different professional affiliations. We analyzed theresults using systems theory and attachment theory. The results showed that the professionalssaw various social factors that influenced the behaviors that cause ADHD diagnosis, particularlytroublesome growing environment and the school environment that requires greater cognitiveability and social skills of children today. They also saw that social factors could have an impacton the increase of diagnoses, particularly that the diagnosis can result in that the understandingchanges and that it is considered easier to get extra support at school with a diagnosis. / Syftet med denna studie var att belysa hur professionella som arbetar med psykosocialaproblem hos barn, ser på sociala faktorers inverkan på beteenden som föranleder ADHD-diagnos samt på relationen mellan sociala faktorer och den ökade diagnossättning som skett på senare år. För att besvara vårt syfte så valde vi en kvalitativ metod genom att intervjua sex professionella som hade olika yrkestillhörigheter. Vi analyserade resultatet med hjälp av systemteori och anknytningsteorin. Resultatet visade att de professionella såg olika sociala faktorer som inverkade på beteenden som föranleder ADHD-diagnos, framförallt orolig uppväxtmiljö samt skolmiljön som kräver större kognitiv och social förmåga hos barn idag. De upplevde även att det fanns en relation mellan sociala faktorer och den ökade diagnossättningen, framförallt genom att en diagnos kan medföra att bemötandet och förståelsen förändras samt att det anses enklare att få extra stöd i skolan med en diagnos.

Bakgrund: I dagens samhälle ligger inte fokus bara på den fysiska produkten utan även på konsumentbeteendet och värdet av ett varumärke. Varumärken bär på symboliska värden som konsumenter använder sig av för att identifiera sig själva och skapa gemenskaper, även kallat Brand communities. Idag påverkas konsumenter mindre av reklam och produktplaceringar och marknadsförare arbetar därför ständigt med  att tolka konsumenter och vad som motiverar deras konsumentbeteende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som motiverar konsumenter till att välja en smartphone. Frågeställningar: Vilka faktorer är motiverande för kunden när de väljer att köpa en smartphone? Vilken av dessa faktorer är dominerande för kunden? Hur påverkar den dominerande faktorn konsumenten? Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsens metodologiska ansatser utgör ett förhållande mellan teori och praktik och fortsättningsvis har forskningsstrategin utgått från en deduktiv ansats. Studien har tillämpat källtriangulering via två fokusgruppsintervjuer med åtta personer och kompletterats med tre telefonintervjuer med tre olika försäljare. Slutsats: Slutsatsen visar att samtliga kulturella, sociala och psykologiska faktorer motiverar konsumenter till att välja en smartphone, dock är den främsta påverkande faktorn konsumentens vänner som tillhör kategorin för de sociala faktorerna. Konsumentens vänner introducerar konsumenten för nya produkter, varumärken och trender. Tillhörande de sociala faktorerna finner vi även status och roller. Smartphones associeras med vissa värden såsom exklusivitet och kan bli ett hjälpmedel för att att uppnå en viss status eller leva upp till en viss roll. Detta skapar sedan preferenser och associationer hos konsumenten som driver den till att välja en smartphone. / Background: In today's society, not only is the focus on the physical product but also on the behavior of the consumer and the value of a brand. Brands carry symbolic values ​​that consumers use to identify themselves and create communities, also known as Brand communities. Today, consumers are less affected by advertising and product placements and as a result, marketers are constantly working to interpret consumers and what motivates the consumer behavior. Purpose: The aim of the study is to investigate the underlying factors which motivate consumers to choose a smartphone. Issues: What factors motivate the customer when they choose to buy a smartphone? Which of these factors are dominant for the customer? How does the dominant factor affect the consumer? Method: The study is based on a qualitative research strategy. The methodological approaches of the study constitutes a relationship between theory and practice and, as a consequence, the deductive approach has been selected. The study has applied source triangulation through two interviews with a focus group consisting of eight people and supplemented with three telephone interviews with different sales representatives. Conclusions: The conclusion shows that all cultural, social and psychological factors motivate consumers to choose a smartphone. However, the main influencing factor is consumers friends who belong to the category of social factors. Consumer friends introduce the consumer for new products, brands and trends. Among the social factors we also find status and roles. The smartphone is associated with certain values ​​as exclusivity and can be a tool for achieving a certain status or living up to a certain role. This then creates preferences and associations of the consumer that drives it to choose a smartphone.

The purpose of this study was to examine how people from different professional roles explain why youths become criminals and continue with criminality and which factors contrinute. To answer the purpose of the study five different persons who work with youths were interviewed. Semi-structured interviews were used gather relevant information about the topic. The interviews were recorded and later on transcribed before analyzing. Social learning theory and theories about identity were used in this study. Four themes emerged from the interviews which were; money and status, family relation, peer pressure, belonging and exclusion and social media and music. The study concluded that the themes mentioned above were some of the reasons that could make youths become criminals. Money, feeling of belonging and peer pressure were the most contributing factors. / Syftet med denna studie är att studera hur människor med olika yrkesroller förklarar varför ungdomar blir kriminella och fortsätter med kriminalitet och vilka faktorer som bidrar till detta. För att svara på studiens syfte intervjuades fem olika personer som arbetar med ungdomar. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla relevant information om ämnet. Intervjuerna spelades in och transkriberades innan de analyserades. Social inlärningsteori och teorier om identitet användes i denna studie som teoretisk ram. Fem teman uppkom från intervjuerna som var; pengar och status, familjeförhållanden, grupptryck, tillhörighet och utanförskap samt sociala medier och musik. Studien drog slutsatsen att de ovan nämnda teman var några av anledningarna till att ungdomar eventuellt hamnar i kriminella kretsar. Pengar, tillhörighetskänsla och grupptryck var de mest bidragande faktorerna.

Syftet med denna studie var att undersöka vikten av sociala faktorer för individens upplevda lycka. Lycka definieras i studien som en kombination av tillfredsställelse och subjektivt välbefinnande. Syftet mynnar ut i frågeställningarna: “Är individer lyckligare ju oftare de umgås med vänner, familj eller kollegor?”, “Är individer som har barn lyckligare än de som ej har barn?” samt “Är individer lyckligare ju fler personer de har att anförtro sig åt?”.   Studien är en tvärsnittsundersökning med data från European Social Survey (ESS) nionde vågen i Sverige 2018. Studiens urval består av 1312 respondenter i åldrarna 28 till 90 år som tillhör privata hushåll och är skrivna i Sverige. För att svara på undersökningens syfte, frågeställningar och hypoteser genomfördes en multipel linjär regressionsanalys med upplevd lycka som beroende variabel. Den multipla linjära regressionsanalysen genomfördes för de tre oberoende variablerna som mäter “antalet tillfällen individen umgås med vänner, familj eller kollegor”, “om man har barn eller inte” och “antal personer man har som man kan anförtro sig åt”. Därefter utfördes en linjär sannolikhetsmodell (LPM) för att undersöka vilka sociala faktorer som bidrar till att man upplever sig vara extremt lycklig. Detta då lyckorus enligt Bengt Brülde är ett mycket ovanligt tillstånd för individen och därmed ett tillstånd som är intressant att studera. Resultatet i studien visade att det finns ett positivt samband mellan frekvensen av socialt umgänge med familj, vänner eller kollegor och upplevd lycka. Ett positivt samband konstaterades även mellan antalet personer man har att anförtro sig till och upplevd lycka. Vidare visade studien att individer med barn upplever sig vara lyckligare än de utan barn. Resultatet ligger delvis i linje med tidigare forskning på ämnet lycka. I tidigare forskning tenderar föräldrar att vara något mindre lyckliga än de individer som inte har barn vilket skiljer sig från resultaten i denna studie.  Genom att applicera de teoretiska ramverk som utgås från i studien, Brüldes teorier om lycka och Maslows behovstrappa, bidrar resultaten till förståelsen om vad lycka är och hur individer genom motivation strävar efter att uppnå lycka och självförverkligande. Studien bidrar med ökad förståelse för hur specifika sociala faktorer samverkar med lycka för individer i Sverige.