I dagens snabbföränderliga marknadssituation finns det mycket som styr om och på vilket sätt informationen når mottagaren, det är inte alltid lätt att göra sig hörd bland allt brus, i synnerlighet inte om man är en mindre aktör. Dagens huvudroll i marknadsföringssammanhang besitts av internet. Även på internet finns det olika sätt att som företagare göra sig hörd. Denna studie har som syfte att fastställa på vilket sätt mindre lokala aktörer verksamma inom klädesbranschen kan göra sig synliga samt bygga upp sitt varumärke med hjälp av internet, och då i med fokus på sociala medier. Studien ska även undersöka vad som karaktäriserar dessa företag idag gällande varumärkesbyggande via sociala medier.   Som denna studie klarlagt är internet och de sociala medierna mäktiga verktyg när det gäller informationsspridning och att nå ut till målgrupper, men man måste likväl vara aningen försiktig då det också kan vara negativt med stora informationsflöden. Personlig prägel på servicen som verksamheten står för, samt en harmonisk autenticitet tycks enligt denna studie vara det fundamentala för att lyckas med uppbyggandet av en stark varumärkeslojalitet samt en långvarig och lukrativ kundrelation. För att undersöka och påvisa dessa faktorer har sex intervjuer utförts, tre av dessa utgörs av lokala klädesaktörer, de övriga tre utgörs av marknadsföringskonsulter.

Denna studie syftar till att ge en bild av varför konsumenter väljer att engagera sig i interaktionen genom företags kanaler på sociala medier. Det empiriska underlaget insamlades genom en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning samt en kompletterande textanalys av inlägg skrivna på Twitter. Studien undersökte fyra bakomliggande processer till engagemang. Dessa engagemangsprocesser är socialisering, samvärdeskapande, lärande och word-of-mouth. Undersökningarna visar att socialisering och word-of-mouth är de största bakomliggande processerna till konsumenters engagemang i jämförelse med lärande och samvärdeskapande. Enligt den kvantitativa undersökningen har word-of-mouth störst inverkan på engagemang medan resultatet av textanalysen visar socialisering som det största motivet för konsumenters engagemang. Efter utvärdering av de båda undersökningarna och dess resultat dras slutsatsen att konsumenter väljer att engagera sig i interaktionen genom socialisering.

This study has researched different motivations for user participation in brand related activities on social media. The study used three types of participation to evaluate motivations for user participation. These types were the following: consuming content, contributing to existing content and creating new content. An online questionnaire was distributed on brand Facebook pages and was used as a foundation for two focus group interviews that were then held. The goal of the study was to see what motivates user participation, in order to aid companies and organizations in understanding users. We focused on six motivations from the COBRA-model. Using this model, we have categorized answers from the questionnaire and the focus groups. This has revealed which motivations that are present in different types of participation. We found that entertainment, search for information and discounts and other offers were important motivations for participation. This study also uncovered user attitudes towards different types of posts on Facebook pages, something that can prove to be useful information for companies and organizations.

Titel: Små och medelstora företags anpassning till sociala medier. Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi. Författare: Felix Sjölinder, Mattias Bergman. Handledare: Jonas Molin, Lars-Johan Åge. Datum: 2018 - maj. Syfte: Denna studies syfte är att utifrån innovation-decision processen skapa en förståelse för vilka anpassningsfaktorer som påverkar små och medelstora företag att anta eller avstå sociala medier. Metod: Då studiens syfte är att skapa en förståelse för forskningsämnet har en kvalitativ metod tillämpats där innovation-decision processen har legat till grund för att studera små och medelstora företags relation till Facebook, Instagram och Youtube. Semistrukturerade intervjuer har utförts med tolv företag för att samla in empiriskt material. Resultat & Slutsats: Studiens resultat visar att det är flera externa- och digitala egenskaper som påverkar att SMEs antar eller avstår sociala medier. Företagens miljöomgivning samt uppfattade egenskaper som SMEs anser att sociala medier har påverkar hur de antar dessa till sin verksamhet. Miljöomgivningen påverkar även företagen att avstå sociala medier samtidigt som brist på tid, kunskap och intresse är ytterligare påverkande faktorer för detta. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom vår studies syfte inte varit att studera vilka specifika egenskaper hos sociala medier som små och medelstora företag söker, anser vi att detta kan vara en intressant aspekt för framtida forskning. Samband mellan ålder på ägare av företag och hur väl sociala medier används var något som framkom. Fortsatt forskning kring demografiska egenskapers påverkan skulle därför vara intressant. Uppsatsens bidrag: Genom studien har en förståelse skapats för vilka anpassningsfaktorer som gör att SMEs i Sverige väljer att anta eller avstå sociala medier. Eftersom få SMEs använder sociala medier i sin verksamhet kan denna förståelse ligga till grund för att öka företagens tillämpning av sociala medier. Genom studien uppmärksammar vi de positiva samt negativa faktorerna som förekommer i adoptionsprocessen av de tre sociala medierna Facebook, Instagram och Youtube. Nyckelord: Sociala medier, Innovation-decision, Adoption.

Internet och sociala medier är ett växande fenomen. Det finns idag möjlighet att ständigt varauppkopplad och uppdaterad inom allt som sker runt om i världen. Allt från direktsändanyhetsuppdateringar till de mest banala vardagsbilder florerar och fyller våra smarta telefoneroch datorer. Även företag har upptäckt möjligheten att enkelt sprida information och prisvärdmarknadsföring.Med dessa möjligheter följer även risker och skadegörande handlingar. Kränkningar och hotsom sprids på olika sociala medier är ett ökande problem som sprider osäkerhet hosmänniskor. I januari 2018 infördes den nya lagen olaga integritetsintrång, en början på ennutidsanpassad lagstiftning. Lagens syfte är att täcka upp för vad brottet förtal inte behandlar.Vi redogör för vad införandet av lagen kan ge upphov till för konkreta förändringar samtmöjlig fortsatt utveckling.En stor del av uppsatsen handlar om fall där arbetstagare kränker någon på sociala medier iantingen tjänsten eller på ett av arbetsplatsens medier. Gällande detta finns det enligt oss enstor osäkerhet i ansvarsfrågan. Det finns inget tydligt rättssubjekt att kräva ersättning av. Viredogör i vår uppsats för de yttersta gränserna för när det finns möjlighet att ansvara för någonannans handling på sociala medier.Den slutsats som dras är att det nu blir enklare att bli dömd för kränkande publiceringar påsociala medier. Tidigare tänjdes rekvisiten i förtal till sitt yttersta för att skydda den utsatta.Tack vare olaga integritetsintrång finns det nu anpassade paragrafer, till de brott som begås påinternet och sociala medier, för domstolarna att döma utifrån. Det är upp till framtiden attutvisa hur dessa domar kommer att se ut.

Under hösten 2009 vaccinerades mer än fem miljoner svenskar med vaccinet Pandemrix för att skyddas mot svininfluensan som då spreds som en löpeld. Tyvärr uppdagades det senare att vaccinet ökade risken för att utveckla den neurologiska sjukdomen narkolepsi, sjukdomsbilden innebär symptom som påtaglig sömnighet eller upplevelsen av att musklerna är kraftlösa. Detta är någonting som kommit att skapa en misstro mot vaccinationer rent generellt. I flertalet europeiska länder har dessutom de senaste åren utbrott av mässling förekommit, världshälsoorganisationen uttrycker i sammanhanget en oro över sjunkande vaccinationstäckningar och ett ökat motstånd mot vaccin överlag. Framväxten av internet har möjliggjort att information för de allra flesta är lättillgänglig, i fotspåren av denna utveckling skapades även Webb 2.0. Webb 2.0 utmärker sig i den benämning att den skapar möjligheter för användarna att interagera med varandra, de kan skapa, dela med sig och diskutera information. Inom ramen för denna studie är det av intresse att undersöka vilken roll de två sociala medierna Facebook och Twitter spelar i frågan om att diskutera och sprida information om vaccin. Studiens syfte är att undersöka hur information om vaccin skildras på sociala medier, samt hur dessa förhåller sig till myndigheters och experters information och rekommendationer rörande vaccin. Metoden som ligger till grund för genomförandet av studien är en netnografi, vilket som metod innebär att undersöka sociala och kulturella sammanhang över internet. I fallet för denna studie har det empiriska materialet samlats in från Facebook och Twitter för att sedan analyseras med utgångspunkt i Anthony Giddens teoretiska begrepp tillit och expertsystem samt Ulrich Beck och Giddens teoretisering av begreppet risk.  Studiens resultat pekar på att individer med en negativ inställning till vaccin tenderar att hysa en misstro mot den information och de råd som kommer från myndigheter och medicinska experter. Samtidigt råder ett motsatt förhållande när det kommer till individer som uttrycker en positiv inställning till vaccin, dessa individer finner informationen samt råden pålitlig och utgör i många fall en grund för argumentation i diskussion om potentiella risker med vaccin. I studien identifierades två huvudsakliga argument som framfördes i frågan varför föräldrar inte bör vaccinera sina barn. Det ena argumentet baserades på att läkemedelsföretag, läkare, myndigheter eller andra aktörer som på något vis kan gynnas ekonomiskt på den information och de råd som ges om vaccin inte går att lita på. Det andra huvudsakliga argumentet tog utgångspunkt i att vaccin innehåller gifter som skadar barnen, detta argument förstärkte användarna i många fall genom att sprida bilder eller filmklipp på sjuka barn tillsammans med en text där vaccin utgavs vara orsaken till sjukdomstillståndet.

En splittrad bild av surfplattor presenteras i media där positiva och negativa åsikter debatterasmot varandra. Tidigare forskningsstudier visar att ett fördels- och nackdelsperspektiv ofta undersöks genom intervju- och enkätstudier. Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare genom inlägg i en Facebookgrupp talar med varandra om surfplattor. Till grund för studiens resultat ligger analyserade inlägg rörande surfplattor som har publicerats på internet i en Facebookgrupp. Inläggen har publicerats i en grupp för svensklärare och är offentliggjorda av lärare på eget initiativ. Inläggen har analyserats med hjälp av interpersonell textanalys. Studiens resultat visar att sättet som lärare samtalar om surfplattor i ett socialt medium skiljer sig mot hur deras tal framförs i intervju- och enkätstudier. I resultatet framkom de att lärare i Facebookgruppen ställer många frågor och är intresserade av att lösa problem och situationer som uppstår i det dagliga arbetet. Positiva och negativa åsikter rörande surfplattor framkom också beträffande situationer som uppstår på grund av surfplattor.

Syfte: Syftet är att utifrån de tre faktorerna kundnöjdhet, kundengagemang och tillit öka förståelsen för hur tjänsteföretag arbetar med kundlojalitet på sociala medier. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsmetod och präglas av en induktiv forskningsansats. Studiens data är insamlad genom elva semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom tematisk analys. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga företag arbetar med kundlojalitet på sociala medier utifrån de tre faktorerna kundnöjdhet, kundengagemang och tillit. Att besvara kommentarer och hålla hög svarsfrekvens var de främsta arbetssätten som framkom under faktorn kundnöjdhet. Tävlingar, inlägg som väcker känslor och säsongsbaserade inlägg användes för att skapa kundengagemang. I arbetet med tillit visar företagen upp sitt hållbarhetsarbete och arbetar för att minska osäkerhet. Uppsatsens bidrag: Studien teoretiska bidrag är en ökad förståelse för hur tjänsteföretag arbetar med kundlojalitet utifrån de tre aspekterna kundnöjdhet, kundengagemang och tillit. Studien har även bidragit på ett praktiskt plan genom att belysa för tjänsteföretag vilka arbetssätt som kan vara bra att använda sig av i arbetet mot att skapa kundlojalitet via sociala medier. Förslag till vidare forskning: För att upplysa företag ytterligare om hur de kan arbeta på sociala medier för att skapa kundlojalitet anser vi att vidare forskning kan utföras från ett kundperspektiv. Detta kan bidra med information från en ny synvinkel och även styrka resultatet av denna studie. Vi ser även att forskare i framtiden kan utvidga den geografiska avgränsningen för ett mer generaliserbart resultat.

Social media has become an integral part of modern day society and occupies a substantial part of peoples’ lives. At the same time companies are exploring new and effective ways to reach consumers. This has resulted in the marketing strategy called influencer marketing and Sweden’s first legal case concerning commercial content published by an influencer on social media. Although the case is in its adolescence and has been appealed, it is still of great interest to analyse and investigate further. This is achieved by conducting an empirical study of similar cases published by the self-regulatory organisation called The Swedish Advertising Ombudsman. Furthermore, legal reasoning and arguments from relevant German cases will be compared to and analysed with the Swedish case in order to gain a wider perspective and a deeper understanding. It is clear that commercial content published by influencers on social media should be subject to the same strict requirements as other commercial messages. Especially since the content derives from physical persons, i.e. influencers, the commercial connection must be clear and conspicuously disclosed unless it is already obvious from the context of the communication. The purposes of the social platforms vary and might not always functionally allow or make it possible to communicate a clear and understandable commercial context without having it disclosed. By cause of that, one of the arguments this thesis makes is that disclosing the commercial connection in a clear and conspicuous way should be the principal rule on social media. The other option should be avoided, as the risk of misleading consumers is too great.

Syftet med denna studie är att undersöka hur upplevelsen av vikten av att styra sitt intryck på sociala medier är för ungdomar idag. Vårt mål är att skapa förståelse för ungdomars upplevelser av att framställa sig som en viss typ av person på sociala medier och om denna presentation är i linje med den person som de anser sig vara utanför sociala medier. För att genomföra denna studie har vi använt en kvalitativ forskningsmetod med ett hermeneutiskt perspektiv baserat på tolkning och förståelse. Vi genomförde åtta halvstrukturerade intervjuer. Materialet vi fick under intervjuerna analyserades sedan med hjälp av sociologen Goffmans dramaturgiska teori utifrån begreppen: intryckstyrning, mystifikationer, team, fasad samt bakre och främre region. Det empiriska materialet har visat att unga människors livsvillkor påverkas av sociala medier, att de upplever att de tvingas ändra sig för att uppnå en viss typ av bekräftelse från sociala medier samt upplever respondenterna prestationsångest när influensers lägger ut bilder på saker de själva känner att de aldrig kommer att kunna uppnå.