Journalistiken har förändrats på många sätt de senaste åren, inte minst på grund av introduktionen av det digitala. Idag sker den större delen av konsumtionen av journalistik på nätet, det vill säga via plattformar online och på sociala medier, vilket inte bara innebär att konsumtionen förändrats, utan framför allt för att de journalistiska produktionsprocessernaoch publiceringsformerna utvecklats. För att kunna svara på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Metoden har inspirerats av Steinar Kvales metodprocess och dess olika steg, vilka har anpassats efter studiens syfte och förutsättningar. Studien är baserad på skriftliga intervjuer med fem olika journalister som alla använder onlineplattformar och sociala medier i sitt dagliga arbete. Resultatet av denna undersökning visar tecken på att journalistrollen påverkas en hel del av onlineplattformar och sociala medier – dels till att bli en yrkesroll där kravet på multikompetens är högst närvarande, men också till att bli en mer stressad yrkesroll. Journalisterna som intervjuats i denna studie signalerar att teknikutveckling och de nya verktyg och plattformar som skapas av den, i hög grad påverkar journalistrollen då de idag är nödvändiga medel i en journalists dagliga arbete. Journalistrollen är idag beroende av onlineplattformar och sociala medier, samt av en kunskap om dem, då det är där publiken finns. Studien visar också att dagens journalister till stor del är beroende av sin publik för att nå höga trafiksiffror och därmed satta ekonomiska mål, vilket åsidosätter fokuset på det publicistiska. Sammanfattningsvis visar resultatet i denna studie att onlineplattformar och sociala medier bidrar med mycket positivt till journalister i det dagliga arbetet, men påverkar också journalistrollen till att bli en allt svagare profession.

Forskning visar att kommentarsfält i forum på sociala medier konstruerat en tydligare transparens i kommunikationen mellan producenter och följare, vilket även påverkat den fria samhällsdebatten, som i sin tur skapat olika typer av normer. Syftet med denna studie är att beskriva hur förskolläraryrket framställs på sociala medier, samt vad det kan få för betydelse för förskolans pedagogiska verksamhet. Forskningsfrågor som studien ämnar besvara är, Hur talas det om förskolläraryrket i kommentarsfält i forum på sociala medier? Samt, Vilka diskurser blir synliga i forum på sociala medier och vilken betydelse får det för förskolans praktik? Den vetenskapliga utgångspunkten i studien grundas i den socialkonstruktionistiska teorin. Metoden har genomförts utifrån en kritisk diskursanalys, där textgranskning av trådar i forum på sociala medier lagt grunden för resultat, analys och diskussion. I resultatet synliggörs att kommunikationen mellan förskolan och hemmet behövs för att konstruera en förståelse, samt för att nå ut och sprida kunskap. Vilket möjliggör för mer kunskapsbaserade diskurser i sociala medier kring förskolläraryrket och förskolans pedagogiska verksamhet. Slutsatsen blir därmed att trots producenter och följares kunskap kring vad förskolläraryrket innebär, väljer de att bortse från denna kunskap. De konstruerar en verklighet, som för dem anses vara trovärdig, där förskolläraryrket framställas som ett yrke med låg status, vilket även konstruerar negativa konsekvenser för förskolan.

Introduction: Digital development has caused major changes in how people communicate and interact with each other in the last decades, not least thanks to social media. Social media has become an important element explaining the development of new behaviors in humans by highlighting the active choice of living their lives online or offline. Aim: The study aims at analyzing the diagnosis of fatigue syndrome by means of qualitative interviews with Fear of Missing Out. Method:   The   study   uses    a   qualitative   research   method   with                 emphasis                 on interviews. Results: The result is structured three identified themes: Instagram and Facebook usage, The image of itself on Instagram and Facebook, as well as positive and negative feelings with Instagram and Facebook. Conclusion: The study concludes that the negative effects of social media use are largely linked to FoMO and the pursuit of self-realization. Fatigue syndrome and mental illness go hand in hand with the demand for constant digital presence and the dream of "succeeding".

Studien har syftat till att undersöka om det fanns ett samband mellan individers självkänsla och sociala medier i relation till ålder. Studien sökte även besvara om individer sökte bekräftelse genom sociala medier. Dessutom undersöktes om det fanns en korrelation mellan aktivitet och ålder på sociala medier. Sociala medier definierades i samband med denna studie till Instagram och Facebook. Data samlades in genom en kvantitativ enkätundersökning. Självkänsla mättes genom Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES). Insamlad data hanterades i SPSS och analyserades genom korrelationer och mellangrupps-ANOVA. Det fanns en signifikant skillnad i självkänsla mellan grupperna yngre och äldre. Det påvisades inget signifikant samband mellan självkänsla och aktivitet på sociala medier. Det fanns en signifikant negativ korrelation mellan ålder och behovet av bekräftelse. En slutsats från denna uppsats är att unga tycks söka bekräftelse via sociala medier men att de inte tycks erhålla någon högre självkänsla genom sin närvaro i sociala medier. / The study aims to investigate whether there was a connection between individuals' self-esteem and social media in relation to age. The study also sought to answer whether individuals sought confirmation through social media. In addition, it was examined whether there was a correlation between activity and age on social media. Social media was defined in connection with this study for Instagram and Facebook. Data was collected through a quantitative survey. Self-esteem was measured by Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES). Collected data was handled in SPSS and analyzed by correlations and intergroup ANOVA. There was a significant difference in self-esteem between the groups younger and older. There was no significant correlation between self-esteem and activity on social media. There was a significant negative correlation between age and need for confirmation. One conclusion from this study is that young people seem to seek confirmation via social media but that they do not seem to receive any higher self-esteem through their presence in social media.

Sociala medier kan användas som ett effektivt verktyg för att engagera människor, bygga sociala nätverk och influera människors beslut, dock efterfrågas forskning om hur sociala medier främjar engagemang då det finns en begränsad förståelse om detta. För att öka förståelsen kring detta utfördes en undersökning om hur medlemmar engagerar sig i grupper på sociala medieplattformar som syftar till att skapa hållbara livsstilar. Kontexten som användes för att undersöka detta var facebookgrupper där medlemmarna har tillämpat eller är intresserade av att tillämpa en vegansk eller vegetarisk livsstil. Att reducera sin animaliekonsumtion kan vara en hållbar livsstil eftersom hållningen och produktionen av animaliska livsmedel är en av de främsta orsakerna till de allvarligaste miljöproblemen i både lokal och global skala. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats där en netnografisk studie utfördes i den valda kontexten. Resultatet från den netnografiska studien analyserades med hjälp av en tematisk analys. Utifrån analysen identifierades olika sätt medlemmar engagerar sig i grupper på sociala medieplattformar med syftet att skapa hållbara livsstilar. / Social media can be used as an effective tool for engaging people, building social networks and influencing people's decisions, however, research is requested regarding how social media promotes engagement as there is a limited understanding of this. In order to increase this understanding, a study was conducted on how members engage in groups on social media platforms with the goal to create sustainable lifestyles. The context in which this was investigated was facebook groups where members have committed to, or interested in a vegan or vegetarian lifestyle. Reducing the consumption of animal products can be a sustainable lifestyle because the consumption and production of animal foods is one of the main causes of the most serious environmental problems on both a local and global scale. The study was conducted with a qualitative research approach in which a netnographic study was performed in the chosen context. The results of the netnographic study were analyzed using a thematic analysis. Based on the analysis, various ways were identified regarding how members engage in groups on social media platforms with the aim of creating sustainable lifestyles.

Tidigare forskning visar på att mobbning och kränkande behandling påverkar den sociala miljön. Orsaker till mobbning kan finnas i miljön och beskrivs utifrån olika förklaringsmodeller (teorier). Biologisk förklaring kan kortfattat beskrivas som att man blir en hackkyckling i en hönsgård. Socialpsykologisk förklaringsmodell beskrivs kort som en teaterpjäs med olika roller som pluggis och nörd. Det har gjorts studier på fritidslärares upplevelser av mobbning som visat att lärarna upplever att känslomässiga svårigheter och negativa associationer var och är ett stort problem i skolan.Syftet med denna studie var att beskriva fritidslärarnas uppfattningar av elevernas livsvärld i skola och fritidshem med fokus på mobbning och social miljö. Detta är viktigt att undersöka för att få reda på hur fritidslärare tänker om och förstår sig på elever, hur de förstår vad mobbning är samt vilka samband mellan mobbning och miljö som de uppfattar. Denna förståelse kan i sin tur påverka hur de arbetar i sitt jobb. Denna studie är inspirerad av hermeneutiken som innebär, tolka, översätta och förklara. Det handlar inte om att hitta sanningen utan hitta aspekter på ett fenomen som kan öka förståelsen av den. Sju fritidspedagoger i Norrland, Sverige intervjuades och fick besvara frågor gällande elevernas livsvärld i skola och fritidshem, samt frågor om den sociala miljön och mobbning. Det empiriska materialet analyserades i sex olika steg där den bland annat koncentrerades, kategoriserades och tolkades. Resultatet visar på att lärarna har olika uppfattningar om vad som egentligen är mobbning. De upplevde att eleverna har svårt att hantera motgångar och svårigheter i både det sociala samspelet och konfliktlösning. Fritidslärarna kunde se ett interagerande samband mellan den sociala miljön och mobbning som påverkar och begränsar varandra. Fritidslärarna ansåg att ett värdegrundsarbete, från förskolan till gymnasiet, ska genomsyra undervisningen och skapa en helhet för eleverna. Slutsatserna som kunde dras utifrån detta var att det är viktigt med en röd tråd från förskolan till gymnasiet. Även att vuxennärvaro, gruppstärkande arbete och fritidslärarnas egna uppfattningar kan påverka deras arbete i fritidshemmet. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

En studie som undersöker hur en svensk stiftelse genom ett filmkoncept för sociala medier kan nå en svår målgrupp. Studien har utgått från ett verkligt behov och samarbete med stiftelsen Håll Sverige Rent som upplever ett problem att nå unga vuxna i åldrarna 16-29 år. Resultatet blev ett filmkoncept som ska fungera som en mall för stiftelsen.

Syftet med denna studie är att undersöka vad det är i sociala mediers innehåll/uttryckssätt som gör att en konsument väljer att följa Stadium_jointhemovement på Instagram. Studien görs i samarbete med Stadium och berör ämnesområdena Marknadsföring, Sociala medier, Varumärkesstrategi och Instagram. För att besvara studiens syfte har data samlats in med hjälp av en telefonintervju med Stadium, en enkätundersökning med konsumenter, semistrukturerade intervjuer med konsumenter samt statistik från Stadiums Instagramkonto. Studien beskriver hur potentiella konsumenter uppfattar olika kategorier av inlägg, hur man som varumärke bör agera med tanke på ens konsumenters beteende och användning av Instagram. De beskriver även vilken typ av innehåll och uttryckssätt konsumenter uppskattar på varumärkets Instagramkonto. Studien påvisar att inlägg som inte uppfattas som reklam vid första anblicken uppskattas mer hos konsumenterna. Konsumenter uppskattar när varumärken är personliga och uttrycker sina värderingar i en fråga som berör konsumenten. De uppskattar även när fokus ligger på bilden i inlägget och när tillhörande text är kort och snarare syftar till att förhöja bilden. Konsumenters tolkning av emotionella- och erfarenhetsmässiga inlägg stämmer bra överens med Stadiums vision gällande att aktivera världen. Varumärken aktiva på Instagram bör ha förståelse för sina konsumenters användning, motivation och beteende på sociala medier. Man bör även basera sin marknadsföringsstrategi genom att granska statistik från tidigare kampanjer och inlägg.

HR-arbetet är under ständig utveckling i en allt mer globaliserad värld, genom digitala lösningar förändras också rekryteringsarbetet. Plattformar så som LinkedIn ger möjligheten att finna kandidater i Australien så som i grannbyar. Denna kvalitativa studie syftar till att få en ökad förståelse för hur HR-personal använder sig av LinkedIn i rekryteringsprocessen, samt vilka möjligheter och utmaningar det kan föra med sig. Informationen i denna studie ligger till grund från tidigare forskning på området samt från tre semistrukturerade intervjuer med fyra deltagande respondenter, som samtliga arbetar aktivt med LinkedIn i rekryteringsprocessen.Resultaten visar att LinkedIn är användarvänligt och verktyget är en tillgång för rekryterare att enkelt nå ut till potentiella kandidater. Det finns en del utmaningar med plattformen att ha med i beaktning, då tillförlitligheten av vad personer skriver om sig själva kan variera. Trots de möjligheter och utmaningar som finns inom forskningsområdet, ställer studiens respondenter sig positiva till den digitala utvecklingen i rekryteringsarbetet.

Vårt syfte med den här studien var att undersöka hur kvinnor i åldrarna 20–35 år tänker och reflekterar över sitt Instagramanvändande och bilderna de exponeras för. Vi valde att arbeta utifrån en grundad teori och datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer som transkriberades och sedan analyserades parallellt med datainsamlingen. Genom denna analysprocess kom vi fram till tre olika kategorier: Perfektionism på Instagram, Det filtrerade livet och Instaddiction. Resultatet visade att en perfekt bild på Instagram inte enbart syftar till ett estetiskt vackert motiv eller en välgjord redigering av bilden, det kan även syfta till vad som faktiskt förmedlas via bilden, som t.ex. ett lyckligt förhållande eller harmoniskt familjeliv. Studien kom även fram till det vi valt att kalla för Instagramparadoxen som innebär att kvinnorna i studien lockas av de perfekta Instagrambilderna, trots att de uppger att dessa får dem att må dåligt och känna stress. Samtidigt bidrar de själva till detta genom att främst publicera denna typ av bilder, denna stress verkar hanteras av kvinnorna kognitivt och emotionellt. Resultatet visade även att användandet av Instagram kan riskera att utvecklas till ett lättare beroende som vi har valt att kalla för Instaddiction. / The aim of this study was to investigate how women, age 20-35, think and reflect on their use of Instagram and the pictures they are exposed to. We chose to use Grounded Theory as a method and the data was collected through semi structured interviews which were transcribed and later analysed. This was made parallel with the collection of the data. Through this process we created three different categories: Perfectionism on Instagram, The Filtered Life and Instaddiction. The result showed that a “perfect picture” on Instagram not only has to be a beautiful motive or a well done edit of a photo. A perfect picture can also refer to what the picture mediates, i.e. a happy relationship or a nice family life. The study also resulted in what we call The Instagram Paradox which means that the women in this study are drawn to the, according to themselves, perfect Instagram pictures despite the fact that they admit that these pictures actually make them feel bad and stressed. At the same time the women contribute to this paradox by publishing pictures on Instagram which, most of the time, appear as “perfect” and the stress that the women sometimes tend to experience seems to be handled cognitively and emotionally. The result also showed that the usage of Instagram could develop into a light addiction, something we chose to refer to as Instaddiction.