This study aimed to investigate whether there was a correlation between an individual’s selfesteem and search for confirmation on social media. The study also sought to answer whether there were differences in self-esteem and search for confirmation from a gender perspective. In this study social media was defined as Instagram. The choice was founded on the basis that Instagram in the current situation is one of the world's largest social media that allows users to share their everydaylife in pictures, which are commented and ”liked” by other users. Data were collected through a quantitative survey. The study's 94 participants were students at Karlstad University who responded to an anonymous electronic survey via the learning platform It's Learning. Self-esteem was measured by the Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES). The search for confirmation on Instagram was measured by eight claims which were answered on a five-point Likert scale, and together created a confirmation-index. Collected data was processed in SPSS and analyzed by the Pearson correlation test and two independent t-tests. The study adopted a deductive approach.There was no significant correlation between self-esteem and search for confirmation on Instagram. An independent t-test showed that there were no significant differences between men and women regarding self-esteem. Nor was there any significant differences between men and women regarding the search for confirmation on Instagram. / Studien har syftat till att undersöka om det fanns ett samband mellan en individs självkänsla och sökande av bekräftelse på sociala medier. Studien sökte även besvara om det fanns skillnader i självkänsla och bekräftelsesökande utifrån ett könsperspektiv. Sociala medier definierades i samband med denna studie till Instagram. Valet grundades utifrån att Instagram i dagsläget är ett av världens största sociala medier och tillåter användare att dela sin vardag i form av bilder, som kommenteras och gillas av andra användare. Data samlades in genom en kvantitativ enkätundersökning. Studiens 94 deltagare var studerande vid Karlstads Universitet som besvarade en anonym elektronisk enkät via lärplattformen It’s Learning. Självkänsla mättes genom Rosenberg Self-Esteem Scale (RSES). Bekräftelsesökande på Instagram mättes genom åtta påståenden som besvarades på en femgradig likertskala, och tillsammans skapade ett bekräftelse-index. Insamlad data hanterades i SPSS och analyserades genom Pearsons korrelationstest samt två oberoende t-tester. Studien antog en deduktiv ansats. Det förelåg inget signifikant samband mellan självkänsla och bekräftelsesökande på Instagram. Ett oberoende t-test visade att det inte fanns några signifikanta skillnader mellan män och kvinnor gällande självkänsla. Det framkom heller inga signifikanta skillnader mellan män och kvinnor gällande bekräftelsesökande på Instagram.

The last years technological developments have lead to significant improvements in Internet usage, availability and the way people interact online. Recent statistics show how Internet and foremost social media usage increases rapidly, which have been noticed by companies, increasing their presence on social media platforms as well. Previous research has extensively been conducted within the area of social media marketing. However, the focus has mainly been put on platforms such as Facebook, Twitter and social media platforms in general. The purpose of this qualitative thesis is to get a deeper understanding of how companies currently make use of the social media platform Instagram for marketing purposes and activities. Moreover, the thesis aims to investigate companies’ awareness and concern regarding their potential reach of 12-15 year olds on Instagram. The thesis aims to provide new insights that can be added to contemporary research within the field of social media marketing. The research question of concern is: How do companies make use of Instagram as a marketing tool? Semi-structured interviews were conducted on seven marketers working for Swedish companies present on Instagram. The empirical findings were analysed and presented through the different building blocks in Kietzmann et al., (2011) Honeycomb of social media, which worked as a foundational skeleton to the study. Other relevant theories were additionally compared with the empirical findings and four themes or approaches were determined. Two main, and one minor theme or approaches of how companies make use of Instagram as a marketing tool were determined. The first approach of Instagram marketing includes companies that we have chosen to call the “rookies”. They are relatively new to Instagram and/or have not been distinctively active in the way they interact on the platform. The rookies share characteristic of being in an experimental stage, trying to find their optimal usage of Instagram. The second approach of Instagram marketing includes companies that we have chosen to call the “Oldies”. A characteristic identified among these companies is a rather extensive Instagram experience, gained either through long-term presence or through distinct active presence during a shorter period of time. However, Company 4 could not be included in any of the above-identified approaches, as their marketing tendencies on Instagram follow a slightly different character. Their specific approach of Instagram marketing belongs to what we have chosen to call “The exception”. It was moreover brought to surface that the interviewed marketers seemed to have no ethical concern regarding the increasingly present 12-15 year olds on Instagram, as they do not believe they reach this group of young users. The final conclusion is how all of these approaches generate from the fact that Instagram is new platform where companies are learning by doing how to best make use of the unique characteristics of Instagram. We would like to encourage firms planning to create an Instagram account to embrace some of these characteristics. 1. The real-time aspect; Instagram users feed constantly updates with the latest content, creates an excellent opportunity for marketers to promote goods and products at a relevant and specific point in time. 2. Hashtags; as Instagram allow for little statistical information we argue that hashtags are great tools for reaching out to specific customer groups. By using hashtags connected to certain topics of interest among ones targeted users, companies can arguably attain enhanced customer interest.

Web 2.0 opened up for a lot of opportunities, digital spaces became open for everyone to participate. But if groups of people get harassed and threatened in this spaces, how does that affect participation? Threats, hateful comments and harassment is a phenomenon that appears to be a common part of life online. Some groups of people may experience this more then others. To investigate this further a qualitative study was conducted using two different methods of internet research; observation and interview online. I wanted to study how cyber hate take the expression against female bloggers that write about feminism. The women that participated in this study have all been harassed and received threats online of various kinds. The blogs that were observed all write about subjects that question and criticize social structures and norms that many take for granted. This seems to spark hatred and threats against these female bloggers. The interviewed bloggers had different strategies for dealing with cyber hate they received. One example of this is that they all review the comments before posted on the blog. A problem that a majority of the bloggers expressed was that general public and the justice system did not take cyber hate seriously. Some people that threats and post hateful comments do that with their full name exposed.  The study indicates that anonymity didn’t play that big part, as first expected, in how people expresses themselves online.

Word-of-mouth (WOM) är ett begrepp som länge varit känt inom företagsvärlden och syftar till fenomenet där kunder delar med sig muntligt av sina erfarenheter gällande produkter eller tjänster som de köpt eller på annat vis tagit del av. Detta begrepp har uppmärksammats inom forskning på grund av den inverkan den har hos potentiella kunder och på ryktet av den produkt, tjänst eller märke som kunderna pratar om. Electronic word-of-mouth (eWOM), som liknas till WOM men är distribuerat över internet, har uppkommit i och med utvecklingen av Web 2.0 och förekommer i diverse olika skepnader, så som recensionswebbplatser, bloggar och inte minst sociala medier. Att skriva WOM på internet ger många nya möjligheter för användarna, bland annat större spridning av det budskap som framförs. Det finns olika studier som fokuserar på eWOM i förhållande till marknadsföring men få som utforskar eWOM i sociala medier från ett designperspektiv. Denna studie syftar därför till att analysera vilka möjligheter till eWOM som erbjuds i sociala medier. Detta har gjorts via en internetbaserad etnografisk studie där inlägg från Instagram observerats och analyserats utefter ett affordance perspektiv. Uppsatsen visar hur eWOM affordance kan ta sig uttryck och kontextualiseras. eWOM affordance ger förståelse för vilka verktyg som sociala medier erbjuder användaren. Denna förståelse kan nyttjas av såväl gränssnittsdesigners och interaktionsdesigners vid utveckling av webbplatser samt att det ger större förståelse för begreppet eWOM inom marknadsföring. / Word-of-Mouth (WOM) is a phenomenon which describes how individuals orally tell each other about their experiences of products and services and has long been known in the corporate world because of its vast impact on sales. The phenomenon has also been subject to different studies because of the effect it has of the potential customer’s buying incentive and the impact it has on the reputation of the product or service that the WOM is about. The development of Web 2.0 has afforded individuals to spread their opinions of products and services even further with electronic word-of-mouth (eWOM). eWOM has a lot in common with WOM but is instead expressed through text over the internet and can be found in websites such as review websites, blogs and social media. This opens up new opportunities for the users such as greater dissemination of their opinions. There are several studies that explore eWOM in conjunction with marketing but not as many that study eWOM from a design perspective. This study therefor aims to analyze what social media affords regarding expressing eWOM. This has been done through an internet-based ethnographic study where posts form the social networking site Instagram have been observed and analyzed from an affordance perspective. The results of the study show how eWOM affordance can manifest itself and how it can be contextualized in social media. eWOM affordance creates an understanding about what tools social media afford the user. This understanding can be used by interface designers and interaction designers during development of websites as well as give better understanding of eWOM for marketers.

Under de senaste åren har svenska folkets medievanor ändrats. Det har skett ett digitalt skifte och det har blivit allt vanligare att titta på tv via webben istället för att ta del av den linjära tv-tablån. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur SVT anpassar sig till den nya mediesituationen. För att ta reda på detta har vi gjort en fallstudie över SVT:s tvoddar. En tvodd är en tv-sänd podcast och ett nytt format som SVT har utvecklat där en eller två programledare diskuterar ett utvalt ämne med varandra eller med inbjudna gäster. Med en kvalitativ riktad innehållsanalys på sju tvoddar har vi undersökt innehållet kopplat till teorier om kommersialisering, kvalitet och värdeskapande i medier. Utöver denna innehållsanalys har vi också gjort åtta kvalitativa intervjuer med programledare för tvoddarna och personal inom SVT:s organisation. Intervjuerna har fokuserat på drivkrafterna bakom utformandet av tvoddarna, samt vilken roll tvoddarna spelar i SVT:s satsning på framtiden. Resultatet av innehållsanalysen visar att tvoddarna innehåller inslag av personifiering och trivialisering. Produktionen av tvoddarna kännetecknas av spontanitet och en vilja att experimentera med teknik och format. Tvoddarna produceras i SVT:s minsta studio med robotstyrda kameror och endast en sändningsproducent som sköter all teknik. I förhållande till dessa förutsättningar håller tvoddarna en hög teknisk nivå, men ibland märks det av i klippning och kameraval att det är få personer bakom kameran. De främsta drivkrafterna vid utformandet av nya format för SVT är att utforska nya tekniska möjligheter, anpassa sig efter det nya medielandskapet, producera kostnadseffektiv tv och att distribuera programmen på digitala plattformar.

Purpose – The purpose of this report is to find out how to design a social media strategy with the purpose of increasing the number of followers and exposure of a mobile restaurant on selected platforms. Two different campaigns have been designed and the effects between them have been compared. Method – In order to answer our research questions, two comparative studies and a survey have been conducted. The first comparative study processes an analyzis of past viral campaigns to find common feautures for their successes. The second comparative study processes the selected variables on the client’s profiles on their social media againts their competitors. The survey has been conducted to get an understanding of which of the platforms, Facebook or Instagram, produced most customers to the restaurant. Findings – The result of this report designed a marketing strategy on social media for the client. In addition, two video campaigns was also produced. A social media strategy is in need of several essential components, and its success depends on continuous optimization because of the fact that social media is forever changing. Furthermore, the two campaigns showed that emotions influenced the impact on people. There are also other various features that may lead to greater opportunities for the campaigns to spread on social media. However, we cannot forget that a clear branding is essential in order to value the campaigns successfulness for the specific organization. Implications – The consequences the work should have led to indicate that the client's social media were faced with continued steady growth in terms of followers and engagement. This, assuming they will follow the report results. Limitations – The main limitation work has been affected by was time. We believe that the studies result could have been more refined if the extent of work was enlarged. It would also be interesting to apply the strategy to the client early on and evaluate the result for a better optimization. Furthermore, we did not have a complete control of the client’s social media, which led them to upload their own posts without our / Syfte – Syftet med arbetet är att ta reda på hur man skapar en strategi för marknadsföring på sociala medier med avsikten att öka följarantalet och exponering av en mobil restaurang på utvalda plattformar. Till detta kommer två olika kampanjer att utformas för att mäta och jämföra effekten mellan dem. Metod – För att besvara frågeställningarna har vi genomfört två jämförande studier samt en enkätundersökning. En jämförande studie av tidigare virala succéer för att hitta gemensamma faktorer för deras framgång samt en av ett antal utvalda variabler på uppdragsgivarens profiler på sociala medier gentemot deras konkurrenter. Enkätundersökningen har genomförts för att få en uppfattning om vilken av plattformar, Facebook eller Instagram, som bidrog mest till att användarna kom till restaurangen. Resultat – Arbetet resulterade i en strategi för sociala medier för arbetets uppdragsgivare samt två kampanjer i form av video. En social mediestrategi är i behov av flera väsentliga komponenter och dess framgång är beroende av ständig optimering eftersom sociala medier ständigt förändras. Resultatet kring de två kampanjerna visade att känslor spelade en stor roll för kampanjernas inverkan på människor. Det finns även egenskaper som kan leda till större möjligheter till att kampanjer sprids på sociala medier. Det som dock inte fick glömmas var att en tydlig varumärkeslänk är avgörande för om kampanjen kan ses som framgångsrik för det specifika företaget. Implikationer – De följder vi kunde arbetet bör ha lett till talar för att uppdragsgivarens sociala medier stod inför fortsatt stadig tillväxt när det gäller följare och engagemang förutsatt att de följt arbetets resultat. Begränsningar – Den största begränsningen arbetet har påverkats av är tiden. Undersökningarnas resultat anser vi hade kunnat förfinas om deras omfattning hade förstorats. Det hade även varit intressant att implementera strategin och bedöma dess resultat samt optimera den utefter det. Ännu en begränsning var att vi inte fick fullständig kontroll av uppdragsgivarens sociala medier vilket medförde att uppdragsgivaren publicerade egna inlägg. Det orsakade även att

Föreliggande magisteruppsats skrivs inom fältet Svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Syftet är att undersöka digitalt meningsskapande i olika nätgemenskaper utifrån barnets perspektiv, nämligen sju flickor i årskurs 7 och 8. Forskningsfrågorna fokuserar på drivkrafterna bakom deltagande i olika nätgemenskaper, hur man kommunicerar och interagerar med varandra och vad man lär sig. Studien har en kvalitativ ansats.Metoden är semistrukturerade intervjuer.Studiens övergripande teoretiska plattformär ett sociokulturellt perspektiv på meningsskapande.Med teori och begrepp, som kommunikativ handling, även från medieekologin, multiliteracies och samhälls- och medievetenskapen analyseras vad flickorna ger uttryck för att deras digitala meningsskapande består av.Undersökningen visar att de kommunikativa handlingarna läsande, skrivande, lärande, relations- och identitetsskapande samspelar med olika modaliteter, medier och konventioner. De syftar till att inför likasinnade visa upp sig, sina intressen och berättelser, men också om att pröva nya roller och lära sig mer om sig själv.Meningsskapandet handlar även om att kollektivt och i interaktion med andra lösa problemsamt bidra till medskapande för att därigenom bekräfta tillhörigheten inom nätgemenskapen.

The emergence of Web 2.0, such as social media, has provided educators with new tools with which to communicate. The internet’s transition from a one-way communicative media to a fully interactive platform has changed the way educators use the internet in their curricula. This study investigates how Web 2.0 is used by teachers and students in both secondary and tertiary schools and how it can challenge conventional ways of teaching. It explores, among other things, the production of portfolios and the uses of class and student websites as a means to foster a student-centered approach to learning.The social constructivist perspective maintains that interplay facilitates reflection and learning whereby we construct our understanding of the world. Learning is achieved through group participation, frequent interaction and feedback. Here, the relationship between language and thinking is central. Learning cannot be seen as independent from the objects that we create. Humans store their collective knowledge and experiences in the form of artifacts that can be shared with others. The use of artifacts allows for students to actively take control of learning and transcend what teachers constitute as valid knowledge. The student-centered approach encourages the selection of information on the basis of interest and relevance.Some of the findings were that blogs provide a medium for students to reflect over their individual learning processes. By posting preliminary sketches, abandoned and final works to a blog or student web site, students can gain a holistic view of their work. Additionally, the web-based portfolio can act as a forum for teachers and students to access school schedules and assignments. It can also serve as a platform where students can comment on each other’s work and discuss lectures that have a high level of abstraction. Web 2.0 allows participants to be a “little less dependent on time and space” and discover “individual solutions.”Whereas this written study constitutes one half of the project, the visual part of this project explores my own learning process during my studies at Konstfack. Through the development of a web-based portfolio, I present a selection of work that was completed during my three years of education. The work is divided into three categories, each of which is linked to a blog on which I have written short, reflective paragraphs about the specific projects. The website is interactive as it allows viewers to post comments about the work.

The purpose of this thesis was to study a selection of Swedish government agencies and their usage of new media to convey information. We thought that the relationship between government agencies and the media should be addressed. This because of the current transitional period between traditional and new media. We have studied five different Swedish government agencies; Swedish Armed Forces, Swedish Tax Agency, Swedish National Institute of Public Health, Trafikverket and Sida. We used a qualitive content analysis and analyzed their homepages on the basis of six different criteria. In addition to this we studied their presence on external social communities and how the government agencies comply with the requirements of their communicative efforts. The study shows that the government agencies’ media usage varies. With the homepage as a common ground, the media use of government agencies approaches to using new media. It depends on the individual government agency's specific needs of providing information.

Social media has made it possible to have a conversation in real time through audio, images and text, with anyone worldwide. The easy availability of social media has created a new society. Companies and organizations have the opportunity to interact with their audiences and their target in a way not previously possible. Welcome to the Web 2.0 world! Social media is a collective name for the communication channels that allow users to communicate directly with each other in real time through text, image or sound. Examples of social media are blogs, SMS, Skype, Facebook, Flickr, Youtube, Linkedin and Myspace. The purpose of this essay is to explore social media's role and opportunities in terms of being able to influence companies and organizations marketing communication. We have used a qualitative approach and our thesis is based on a qualitative text analysis study where we have analyzed 13 articles (the articles are from scholarly journals, magazines and trade/professional) from 2007 to 2009. During the analysis, we chose to make use of sub queries that would lead us to our main question, how social media can influence companies and organizations marketing communication. The results of our study show that social media includes everything that the traditional media is not. Social media is an arena dominated by the user and social media is about people. It gives us a unique opportunity to connect with other users. We can interact, socialize and create community. Social media serves as a good complement to other media to reach a certain audience or audiences. It requires no great financial need rather than engagement, says many of the article writers. Social media offers excellent opportunities for companies and organizations both for good and bad. Within just a few seconds, it can both help and destroy your brand. Companies and organizations need to change their mindset and approach and become more receptive to new ideas in the future. However, traditional media should not be excluded entirely from advertising work. / Sociala medier har gjort det möjligt att ha en konversation i realtid via ljud, bild och text, över hela världen. Den lätta tillgängligheten till sociala medier har skapat ett nytt samhälle. Företag och organisationer har fått möjligheten att interagera med sin publik och sina målgrupper på ett sätt som inte tidigare var möjligt. Välkommen till webb 2.0-världen! Sociala medier är ett samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra i realtid genom text, bild eller ljud. Exempel på sociala medier är bloggar, SMS, Skype, Facebook, Flickr, Youtube, Linkedin och Myspace. Syftet med denna uppsats är att undersöka sociala mediers roll och möjligheter vad gäller att kunna påverka företag och organisationers marknadskommunikation. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vår uppsats bygger på en kvalitativ textanalys där vi har analyserat 13 artiklar (artiklarna kommer från vetenskapliga tidskrifter, populärtidskrifter samt yrkestidskrifter) från år 2007 fram till 2009. Under analysarbetet valde vi att använda oss av arbetsfrågor som skulle leda oss till vår huvudfråga, hur sociala medier kan påverka företag och organisationers marknadskommunikation. Resultatet från vår undersökning visar att sociala medier innefattar allt som de traditionella medierna inte är. Sociala medier är en arena som domineras av användare och handlar om människor. Det ger oss en unik möjlighet att ta kontakt med andra användare. Vi kan interagera, socialisera och skapa gemenskap. Sociala medier fungerar som ett bra komplement till andra medier för att nå en viss publik eller målgrupp. Det krävs ingen större budget istället behöver sociala medier engagemang, menar många artikelförfattare. Sociala medier erbjuder enastående möjligheter för företag och organisationer både på gott och ont, inom bara några sekunder kan det både hjälpa och stjälpa ditt varumärke. Företag och organisationer måste i framtiden förändra sitt tankesätt och synsätt och bli mer mottagliga för nya idéer. Dock ska inte traditionella medier uteslutas helt från marknadsföringsarbetet.