I denna studie undersöks hur nyförvärvade kunskaper hos repatriater – anställda som kommit tillbaka efter utlandstjänstgöring – tas tillvara. Trots att det visats att denna kunskap kan bidra till en verksamhets framgång är det många företag som misslyckas med att ta vara på repatriaters nya erfarenheter och sprida dessa inom förtaget. För att undersöka hur repatriaternas kunskap tas tillvara har studien utformats som en fallstudie där Syncron (ett företag med erfarenhet av att skicka iväg anställda på längre utlandsuppdrag) studerats. För att uppnå syftet undersöks hur kunskapsöverföring inom Syncron går till samt vilka hinder och drivkrafter som finns i denna process. En modell över kunskapsöverföringsprocessen som sammanställer de faktorer som tidigare forskning visat påverkar kunskapsöverföring har använts för att kunna besvara frågeställningarna. Modellen fokuserar på repatriaternas- och arbetsenhetens karaktäristik samt relationen dem emellan. För att kunna analysera hur fallföretaget hanterar repatriater och deras kunskaper har intervjuer gjorts både med repatriater och med representanter för arbetsenheten. Studien visar att Syncron saknar en formell, uttalad kunskapsöverföringsprocess men att repatriaternas nya kunskaper ändå till viss del sprids och tas tillvara. Detta sker genom en mer informell process där Syncrons arbetssätt och intensiva kommunikation mellan kollegor spelar en central roll. Syncron har många av de egenskaper som gör att det finns en stor potential för en effektiv kunskapsöverföring. Däremot är de anställda på Syncron omedvetna om vikten av att kunskaps sprids vilket gör att kunskapsöverföringen blir begränsad. Detta medför att det finns en risk för att en stor del av repatriaternas kunskaper inte sprids och tas tillvara.

Titel: Debuterande fastighetsmäklares socialiseringsprocess och dess etiska prägel Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Maria Hall & Philip Strådal Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2014 – maj Syfte: Intresset väcktes ur uppfattningen om fastighetsmäklares generellt låga förtroende bland allmänheten samt deras rapporterade etiska snedsteg i media. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den organisatoriska socialiseringsprocessen av debuterande fastighetsmäklare präglas av etiska aspekter med avsikt att främja framtida etiska ageranden. Metod: Uppsatsens metod baseras på valet av intervjuer för att få kvalitativ data. Intervjuerna semi- strukturerades utifrån en operationaliserad intervjuguide. Tio respondenter med ledarställning deltog i undersökningen från fem svenska städer. Resultat & slutsats: Resultaten rörande fastighetsmäklares socialiseringsprocess visade på att processen var informell, individuell, icke-sekventiell, variabel, åtskiljande samt tillsättande. Medvetna etiska åtgärder för att främja etiskt agerande var i en mindre utsträckning förekommande. Den etiska prägeln varierade men framträdde tydligast genom en öppen kommunikation mellan ledare och underordnad, det vill säga en kommunikation som speglade socialiseringsprocessens karaktär: variabel, individuell och informell. Förslag till framtida forskning: Mer djupgående forskning kring uppsatsens inriktning på de medvetna etiska åtgärderna (etiska koder, belöning och bestraffning samt etikträning) som enligt tidigare forskning används för att höja det etiska klimatet inom en organisation. Uppsatsens bidrag: Uppsatsförfattarna ämnar bidra till ämnet genom att belysa vikten av ett etiskt klimat inom säljande organisationer samt visa på att den tidiga socialiseringsprocessen har stor betydelse. Nyckelord: Socialiseringsprocess, fastighetsmäklare, etik, sälj, säljande organisationer

Syftet med denna studie är att analysera tre musikbolag och hur dessa bolag använder sig av socialiseringsprocessen för att anpassa nyanställda till organisationen. En del av socialiseringsprocessen som vi fokuserar på i arbetet är traditioner. Hur traditioner inom en organisationen är ett sätt att lära anställda om organisationen. För att besvara detta har vi i studien utgått från en kvalitativ forskningsmetod och har genomfört tre intervjuer med personer som har varit eller är verksamma inom olika musikbolag. I studien har vi kommit fram till vissa traditioner som är viktiga inom de olika organisationerna och även kommit fram till en koppling mellan socialiseringsprocessen och traditioner.

<p>Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.</p><p>Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.</p><p> </p>

Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter. Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå. Samtidigt som de arbetar med de ensamkommande barnen tvingas de också arbeta med sina emotioner som de hanterar genom att bland annat prata med varandra. De trivs bra på jobbet och det är en betydelsefull del av dem. Arbetet är givande, fyller en viktig funktion och att ungdomarna är kontaktsökande och sociala gör arbetet mer trivsamt och glädjande.

<p>Revisoryrket har under senare år omdiskuterats i samband med skandaler där större amerikanska företag plötsligt gått i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrågasatts. Därmed finns det ett behov av att återskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krävs förändringar redan på utbildningsnivå genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte är universitetets primära roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund är denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet. Undersökningen har även innefattat intervjuer med revisorassistenter med en examen från samma universitet. På så sätt har vi kunnat undersöka vad utbildningen har skapat för förväntningar på yrket och vilka kunskaper som utbildningen har givit studenterna för att hantera arbetet som revisor. Uppsatsen har mynnat ut i en slutsats om att det till största del är på arbetsplatsen som studenternas socialisering in i revisorrollen sker. Även om utbildningen inte är yrkesförberedande bör inte det utesluta en tydligare koppling till den faktiska yrkesrollen, då vi genom vår undersökning fått indikationer på att detta skulle ge studenterna en större trygghet när de intar yrket.</p>

Revisoryrket har under senare år omdiskuterats i samband med skandaler där större amerikanska företag plötsligt gått i konkurs, vilket gjort att revisorns roll ifrågasatts. Därmed finns det ett behov av att återskapa förtroendet till yrket. Somliga menar att det krävs förändringar redan på utbildningsnivå genom en tydligare koppling till den professionella roll som studenterna kommer att inta, samtidigt som andra argumenterar för att det inte är universitetets primära roll att vara yrkesförberedande. Med det som bakgrund är denna uppsats syfte att analysera hur redovisningsstudenter socialiseras in i den professionella yrkesrollen som revisor. För att kunna besvara syftet har vi genomfört intervjuer med redovisningsstudenter vid Uppsala universitet. Undersökningen har även innefattat intervjuer med revisorassistenter med en examen från samma universitet. På så sätt har vi kunnat undersöka vad utbildningen har skapat för förväntningar på yrket och vilka kunskaper som utbildningen har givit studenterna för att hantera arbetet som revisor. Uppsatsen har mynnat ut i en slutsats om att det till största del är på arbetsplatsen som studenternas socialisering in i revisorrollen sker. Även om utbildningen inte är yrkesförberedande bör inte det utesluta en tydligare koppling till den faktiska yrkesrollen, då vi genom vår undersökning fått indikationer på att detta skulle ge studenterna en större trygghet när de intar yrket.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta del av förskollärarnas syn på den fria leken. Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på en avdelning på en större förskola. Utifrån den insamlade empirin så har jag kategoriserat informanternas svar vilket utmynnat i fyra kategorier. Dessa kategorier är: Definition av fri lek, Styrning av fri lek, Miljöns inverkan på barns fria lek, Pedagogers roll i fri lek. Min studie väcker frågor kring styrning av barngruppen genom ordning och reda samt visar på vikten av ett i arbetslaget gemensamt förhållningssätt. Intervjumaterialet har visat att det är stor spridning i arbetslagets förhållningssätt till den fria leken samt barnens användande av miljö och material. Informanternas svar har fått mig att dra slutsatsen att barnen leker olika beroende på vilka pedagoger som är närvarande. Jag har också diskuterat varför och för vem det är viktigt med ordning och reda. Utifrån de funderingarna så har två frågor växt fram som jag gärna skulle se att någon beforskade. De frågorna är dessa: Gynnar kaos och risktagande barns socialiseringsprocess? Är oordning en väg till barns kreativitet? / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Bakgrund:Dagens organisationer ser alla olika ut, stora som små företag med anställda i olika åldrar med olika bakgrund, värderingar och erfarenheter. Att arbeta med mångfald kan bidra till att utvecklingen går framåt på en samhällsnivå. Det finns kopplingar till mångfalden och det visar sig att organisationskulturen och socialiseringen inom organisationen påverkas av ett mångfaldsarbete. Det finns en koppling mellan ett mångfaldsarbete och de anställdas motivationsbehov, organisationens socialiseringsprocess samt organisatorisk kultur. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur en socialiseringsprocess mellan två generationer inom en viss organisation fungerar. Studien ämnar skapa förståelse, kunskap och förklaring av hur en socialiseringsprocess påverkas av ett aktivt åldersrelaterat mångfaldsarbete. Metod: Metoden som använts i studien är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen gjordes på ett industriföretag på deras tjänstemansida. Med hjälp tidigare forskning tillsammans med den insamlade empirin och analysmodell kunde studien analysera på vilka sätt kan en socialiseringsprocess, mellan en yngre och äldre generation, bidra till en stark organisationskultur. Analys: I analysen har uppsattsförfattarna gjort en egen analysmodell för att kunna analysera och besvara frågeställningen med hjälp av teori om empiri. Där har de kommit fram till att denna studie bidrar med att skapa ny kunskap kring hur åldersrelaterad mångfald i organisationskulturen påverkar socialiseringsprocessen. Resultat och Slutsats: Studiens resultat belyser att socialiseringsprocessen fungerar som en brygga mellan äldre och yngre medarbetare och bidrar till att skapa behövliga interaktioner med varandra. Genom ett aktivt åldersrelaterat mångfaldsarbete kan socialiseringsprocessen stå som grund till hur organisationskulturen skapas istället för att en generation ska styra skapandet. Detta möjliggör att medarbetarna tillsammans skapar en kultur där alla inkluderas. För att detta ska vara möjligt krävs det ett aktivt åldersrelaterat mångfaldsarbete för att både de yngre och de äldres egenskaper ska forma organisationskulturen. / Background: Today's organizations all look different, large and small companies with employees of different ages with different backgrounds, values and experiences. Working with diversity can contribute to progress at the societal level. There are connections to diversity and it turns out that organizational culture and socialization within organizations are affected by diversity work. There is a connection between diversity work and the employees' motivational needs, the organization's socialization process and organizational culture. Purpose: The purpose of this study is to investigate how a socialization process between two generations within a certain organization works. The study aims to create understanding, knowledge and explanation of how a socialization process is affected by active age-related diversity work. Method: The method used in the study is a qualitative method in the form of semi-structured interviews. The data collection was done in an industrial company on their white-collar side. Using previous research together with the collected empirical evidence and analysis model, the study was able to analyze in which ways a socialization process, between a younger and older generation, can contribute to a strong organizational culture. Analysis: In the analysis, the essay authors have made their own analysis model in order to be able to analyze and answer the question using the theory of empiricism. There they have concluded that this study contributes to creating new knowledge about how age-related diversity in the organizational culture affects the socialization process. Result and Conclusion: The result of the study highlights that the socialization process acts as a bridge between older and younger employees and contributes to creating necessary interactions with each other. Through active age-related diversity work, the socialization process can form the basis of how the organizational culture is created instead of one generation directing the creation. This enables the employees to create a culture in which everyone is included. For this to be possible, active age-related diversity work is required so that the characteristics of both the younger and the older shape the organizational culture.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta del av förskollärarnas syn på den fria leken.Detta har gjorts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på enavdelning på en större förskola. Utifrån den insamlade empirin så har jag kategoriseratinformanternas svar vilket utmynnat i fyra kategorier. Dessa kategorier är: Definition av frilek, Styrning av fri lek, Miljöns inverkan på barns fria lek, Pedagogers roll i fri lek. Minstudie väcker frågor kring styrning av barngruppen genom ordning och reda samt visar påvikten av ett i arbetslaget gemensamt förhållningssätt. Intervjumaterialet har visat att det ärstor spridning i arbetslagets förhållningssätt till den fria leken samt barnens användande avmiljö och material. Informanternas svar har fått mig att dra slutsatsen att barnen leker olikaberoende på vilka pedagoger som är närvarande. Jag har också diskuterat varför och för vemdet är viktigt med ordning och reda. Utifrån de funderingarna så har två frågor växt framsom jag gärna skulle se att någon beforskade. De frågorna är dessa: Gynnar kaos ochrisktagande barns socialiseringsprocess? Är oordning en väg till barns kreativitet? / <p>Betygsdatum 2017-06-02 i Ladok.</p>