<p>Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelse om hur ett urval socialsekreterare respektive skolpersonal i en viss kommun upplever sitt yrkessamarbete avseende barn och ungdomsproblematik. De frågeställningar som studien fokuserat sig på har varit; Vilka former och mål finns för socialsekreterarnas och skolpersonalens samverkan med varandra avseende barn och ungdomsproblematik? Vilka faktorer anser yrkesgrupperna påverka sitt yrkessamarbete? Vilka förväntningar har skolpersonal respektive socialsekreterare på varandras yrkesroller? Hur bedömer yrkesgrupperna att sekretessen påverkar deras samverkan? Studiens design är kvalitativ och vi har använt oss av ett fenomenologiskt- hermeneutiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett genom två fokusgruppsintervjuer, en med skolpersonal och en med socialsekreterare, samt genom en expertintervju. Materialet analyserades utifrån systemteori, socialkonstrutivistiskt perspektiv på organisationsteori samt rollteori. Resultaten visade att yrkesgrupperna är förhållandevis nöjda med sin samverkan, men att den skulle kunna förbättras genom exempelvis tydligare mål, mer information och öppnare diskussioner kring sina skilda förutsättningar.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur samverkansarbetet mellan socialtjänsten, polismyndigheten och åklagarmyndigheten fungerade gällande arbetet med unga lagöverträdare. Uppsatsens utgångspunkt var utifrån en fallstudie inom den kvalitativa metoden. Intervjuer utfördes med representanter inom myndigheterna som medförde till en förståelse i ämnet och analyserades sedan med tidigare forskning. Resultatet visade att myndigheterna var nöjda med samverkansprocessen, även om vissa delar i processen kunde ha utvecklats till det bättre. Den tidigare forskningen framhöll att detta inte fungerade mellan myndigheterna samt att utredningarna enligt § 31 LUL hade brister. Respondenterna inom den intervjuade socialtjänsten utförde inte så många utredningar vid det tillfälle då intervjuerna utfördes. Under intervjuerna framkom även att respondenterna inom myndigheterna inte ansåg att sekretesslagstiftningen alltid medförde problem vid samverkan med utomstående myndigheter, samtidigt som det ibland förekom problematiseringar.<strong></strong></p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka om det fanns något arbete för barn till frihetsberövade och i så fall hur detta såg ut, på en kriminalvårdsanstalt och en socialtjänst i två kommuner. Fokuseringen i uppsatsen var dock barnen och deras situation. Metoden som användes var en kvalitativ fallstudie med fyra halvstrukturerade intervjuer. Informanterna utgjordes av två socialsekreterare och två kriminalvårdare. Resultatet analyserades utifrån relevanta lagrum samt tidigare forskning och litteratur. Slutsatsen var att anstalten hade börjat vidareutveckla arbetet för barn till frihetsberövade i samband med att barnombud tillsattes. Detta arbete var dock ännu inte tillräckligt utifrån ett barnperspektiv. Anstalten hade ännu inget omfattande samarbete med socialtjänsten men samarbetade vid behov. Fängelset uppfyllde lagrum och riktlinjer i viss mån men det fanns en del kvar att göra. Vidare kom vi fram till att socialtjänstens arbete för barn till frihetsberövade i stort sett var bristfälligt. Deras samarbete med kriminalvården var endast i ett inledningsskede. Socialtjänsten följde inte sitt lagstadgade ansvar då gruppen barn till frihetsberövade inte synliggjordes och ingen samverkan skedde gällande dem. Sammanfattningsvis konstaterades att socialtjänstens och anstaltens arbete med barn till frihetsberövade var otillräckligt men på väg att utvecklas.</p>

<p>Vårt syfte har varit att undersöka jämställdheten inom socialtjänsten, i en norrländsk glesbygdskommun och en mellanstor stadskommun. Uppsatsen består av två studier där del 1 är kvantitativ och behandlar individ- och familjeomsorgens beslut år 2004, och där del 2 är kvalitativ och består av uppföljande intervjuer. Resultaten i del 1 redovisades utifrån, av oss, sammanställd statistik som analyserades med hjälp av tidigare forskning och de valda teoretiska begreppen, det vill säga jämställdhet, genus och social konstruktivism. Resultatet visade att insatser för barn och unga skiljer sig åt för pojkar och flickor i frivillighet kontra tvång. I besluten gällande vuxna missbrukare konstaterade vi en markant skillnad mellan könen både i det totala antalet aktuella individer samt i den procentuella könsfördelningen i varje beslut om åtgärd. Resultaten inom ekonomiskt bistånd visar att kvinnor med barn och män utan barn utgör den övervägande delen av biståndstagarna. Del 2 behandlar intervjuer från tre socialsekreterare. Resultaten visar att socialtjänsten vidmakthåller traditionella uppfattningar om kön, och att jämställdhet ofta ställs mot SoL:s individuella bedömning, där könet ej ska påverka besluten. Uppsatsen är inte generaliserbar då den endast behandlar beslut från två utvalda kommuner på lokal nivå.</p>

<p>Hot och våld mot tjänsteman, en uppmärksammad företeelse som tas på allvar men som i vardagen glöms bort på socialkontoren i samma takt som högarna med klientärenden växer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda på vad lagen säger om våld och hot mot tjänsteman samt att belysa hur arbetsmiljön påverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hänger ihop med företeelsen hot och våld mot tjänsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att få svar på den empiriska delen av arbetet användes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare på socialkontor i Västra Götaland intervjuades. Studien visade på att lagstiftarens intention varit att underlätta för tjänstemän att anmäla hot- och våldsituationer samt att ge ett ökat skydd för tjänstemän både under och efter arbetstid. Studien visade att socialsekreterare trots genomförda riskutbildningar och personalsäkerhetsrutiner känner osäkerhet och rädsla inför möten med vissa klienter. Socialsekreterarna i studien hade en hög toleransnivå.</p>

<p>Enligt tidigare forskning sker samverkan mellan Socialtjänsten och Barnoch</p><p>ungdomspsykiatrin (BUP) oftast på enskilda behandlares/utredares</p><p>initiativ och direktiv kring samverkan verkar saknas. Med tanke på att den</p><p>psykiska ohälsan bland barn och unga anses ha ökat är det av vikt att denna</p><p>samverkan sker. Syftet med denna undersökning var att kartlägga</p><p>samverkan mellan BUP i Jämtlands läns landsting och Avdelningne Barn</p><p>och Unga/Avdelningen Unga Vuxna inom Socialtjänsten i Östersunds</p><p>kommun. Detta för att belysa hur behandlarna/utredarna såg på befintlig</p><p>samverkan och förenklande/försvårande faktorer mellan dessa aktörer. Det</p><p>skedde utifrån enkätfrågor baserade på myndigheters riktlinjer.</p><p>Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning i totalpopulationen</p><p>av ovan nämnda grupper. Avsikten var att belysa centrala tendenser i den</p><p>aktuella populationens syn på samverkan och inställning till tidigare</p><p>forskningsrön gällande förenklande och försvårande faktorer vid</p><p>samverkan.</p><p>I denna undersökning framkom att samverkan sker, dock utifrån den</p><p>enskilde behandlarens/utredarens initiativ. Lagstiftning samt skriftliga</p><p>och/eller muntliga direktiv på arbetsplatserna ansågs av ett flertal förenkla</p><p>samverkan. Direktiven bör vara förankrade genom hela organisationen för</p><p>att bli verkningsfulla. De flesta ansåg att det fanns grupper som det är</p><p>särskilt angeläget att samverka kring. Samverkan skulle förenklas om det</p><p>skedde enskild konsultation mellan dessa instanser. Det som rankades</p><p>högst av behandlare/utredare på BUP och ABU/AUV om vad som ansågs</p><p>förenkla samverkan, var mer kunskap om den andres arbete.</p>

<p>SAMMANFATTNING: Forskning visar att placeringsansvarigas sätt att arbeta med placering och uppföljning av barn tenderar till att öka risken för ett så kallat sammanbrott av placeringen, att placeringen avslutas tidigare såsom det inte var tänkt. Studier har dock inte enbart från utgått från socialsekreterarnas syn vilket måste vara relevant då socialsekreterarna utför arbetet. Syftet med studien var att jämföra två organisationers arbetssätt och arbetssituation gällande placering och uppföljning av barn samt att undersöka hur detta påverkar placeringars sammanbrott. Vidare har detta förklarats utifrån organisationsteorin och gräsrotsbyråkratin. För att besvara syftet användes kvantitativ metod och enkätundersökning i två olika kommuner i Sverige. Resultatet analyserades utifrån organisationsteorin och gräsrotsbyråkratin. Studien visar att Kommun B har högre effektivitetskrav i uppföljningsarbetet och kommun A har det i placeringsarbetet. Handlingsfriheten för socialsekreterarna är större i kommun A gällande uppföljningsarbetet samt att kommun A:s organisation är mer specialiserad. Höga effektivitetskrav och en stor begränsad handlingsfrihet är definitivt faktorer som får en negativ effekt på placeringars utgång.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialtjänsten arbetar preventivt med missbrukande gravida kvinnor i tre kommuner i Västernorrlands län. Sundsvall, Timrå och Härnösand. Detta sker med stöd av två frågeställningar:</p><p>• Är nationella och kommunala riktlinjer angående preventivt arbete kända och använda?</p><p>• Vilken inställning har socialsekreterarna i de tre kommunerna till de insatser de kan erbjuda gravida missbrukare?</p><p>Studien bygger på kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer av fyra personer verksamma vid de tre socialtjänsterna. I analysprocessen har ad hoc metod använts, i enlighet med denna har materialet sammanställts och delats in under ett antal övergripande kategorier. Till sist har kontraster skapats och jämförelser gjorts mellan de olika intervjupersonernas svar utifrån de begreppsliga utgångspunkterna, vilka har varit barnperspektivet och humanismen. Resultatet visar att man vid de tre socialtjänsterna arbetar för att på frivillig grund hjälpa missbrukande gravida till en drogfri graviditet. Många olika insatser erbjuds men ingen speciellt anpassad behandling tycks finnas för denna klientgrupp. Socialarbetarna förmedlar dock synen att de ställer sig positiva inför möjligheten att tvångsvårda gravida missbrukare till skydd för det ofödda barnet. Kunskapen om nationella riktlinjer menas vara bra medan brister tycks finnas i kännedomen om kommunala riktlinjer.</p>

<p>Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjänst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att därigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbättra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgått ifrån den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med två representanter ifrån varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ledorden struktur, styrning och samsyn ofta är frånvarande i det vardagliga samverkansarbetet samt att informanterna efterlyser tydlighet och riktlinjer i detsamma. Samverkan bygger istället ofta på informationsutbyte och personliga kontakter emellan de enskilda professionella. Resultatet visar vidare att de professionella vill samverka och menar att tidigare upptäckt av barn som far illa och ett förbättrat helhetsperspektiv kring individen, är potentiella profiter vid fungerande samverkan.</p>

<p>Although Sweden is considered to be one of the world’s most equal countries, studies show that social work to a large extent is characterised of stereotype conceptions about men and women. This implies that clients with addiction problems are treated by there gender belongings and not from there individual needs. The purpose of this qualitative study was to examine how aware the social services are regarding gender perspectives and equal opportunities among male and female addicts. The social workers that were interviewed had different opinions about what extent the gender perspective had in the treatment of the clients. But all interviewed wanted to believe that men and women are treated equally. Altough, the results of our study show that men and women were offered treatment according to gender and traditional gender roles. Women were offered conversational therapy in purpose to make them more feminine while treatment for men was focused on work. In a gender- and socialconstructive perspective the study showed that cultural and social constructed conceptions was affecting the social workers in contact with the addicted clients and a critical attitude towards structural barriers in the society was missing.</p>