• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 54
  • 6
  • Tagged with
  • 60
  • 20
  • 19
  • 17
  • 15
  • 10
  • 9
  • 9
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar i socialtjänstens öppenvård. : En kvantitativ studie om psykisk ohälsa, kön och socioekonomi i Södermalm och Rinkeby-Kista utförd med “the Strengths and Difficulties Questionnaire”(SDQ)

Alvarez, Margarita, Bergvall, Åsa January 2013 (has links)
The aim of this quantitative study is to describe the prevalence of mental health problems within the group of children and adolescents who receive support from two in home care units within the social services of Rinkeby-Kista and Södermalm stadsdelsförvaltning in Stockholm. Another purpose is to examine whether socioeconomic background and/or gender are associated with the prevalence of poor mental health, or mental health problems of a specific kind, in the studied population. Mental health is measured with the SDQ, a behavioral screening questionnaire that is widely used in Sweden and internationally. The study is based on data collected by the two units, which routinely screen children and adolescents with the SDQ. The main results of this study indicate that mental health problems are common in the studied population. The proportion of the children and adolescents who are found to be at risk of developing mental health problems that amount to a psychiatric diagnosis is twice as large as in a community sample. Very few statistically significant associations were found between the variables gender or socioeconomic background and mental health. We have analyzed the results of this study with Bronfenbrenner’s ecological theory.
12

Värdegrund i grundskolan : En jämförande kvalitativstudie om värdegrund i två socioekonomiskt olika områden

Marteleur, Maria January 2011 (has links)
Syftet med arbetet är att jämföra den lokalatolkningen av värdegrunden i två socioekonomiskt skilda områden.Studien utgår ifrån att undersöka om det finns någon skillnad i synen påvärdegrund i två socioekonomiskt olika områden. Tidigare forskning har belystvärdegrunden i relation till segregering, vilket tas upp i bakgrunden. Genomkvalitativ innehållsanalys med inslag av kvantitativ textanalys samtkvalitativa intervjuer med lärare från två olika områden påvisar studien attdet inte finns någon skillnad i tolkningen av begreppet värdegrund i de tvåområdena A och B. Däremot visar undersökningen att respondenterna säger att deomsätter värdegrunden på olika sätt i praktiken. Även de problemområden sombeskrivs av respondenterna skiljer sig mellan A och B. I område A beskrivs ettuttalat motstånd mot homosexualitet och hållbar utveckling samt högljuda kränkningarmedan man i område B beskriver elevernas kränkningar som tysta med blickar ochsuckar. Man kan även i område A urskilja olikheter mellan skolans värdegrundkontra det omgivande samhällets
13

Föräldrars val av förskola : En enkätstudie med fokus på valfrihet utifrån ett samhällsperspektiv

Ring Selvén, June, Snickars, Maria January 2010 (has links)
Utgångspunkten till examensarbetet var ett intresse kring frågan har alla förskolebarn samma utvecklingsförutsättningar oavsett levnadsvillkor? Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som föräldrar värderar som viktiga för sina barn vid förskolevalet och analysera socioekonomiska strukturer och samhällskulturer som kan påverka detta val. Huvudfrågeställningarna är: På vilket sätt påverkar föräldrarnas socioekonomiska bakgrund när de väljer förskola för sitt barn? Vilka faktorer värderar föräldrar som viktiga kring förskolevalet? Metoden är en enkätstudie med 26 värderingsfrågor där föräldrar har fått besvara hur de bedömt olika faktorers påverkansgrad när de valt förskola för sitt barn. Det centrala begreppet är habitus1. Begreppets upphovsman är den franske sociologen Pierre Bourdieu (1930-2002). Utifrån frågeställningarna i studien har föräldrarna fått svara på ett antal personliga frågor av socioekonomisk karaktär. I Bourdieus perspektiv (1992) kan föräldrarna i studien skådas som aktörer på en ”marknad” (olika förskolor) där deras val av barnets förskola påverkas av habitus. En omständighet som påverkar habitus är samhällets struktur och utformning dvs. samhällets diskurs utövar inflytande på vilken social position en person har i samhället. Interaktioner mellan de socioekonomiska fälten är sällsynt, en realitet som vi ser som en begränsning av barns sociala utvecklingspotential och förståelse för andra människors levnadssituationResultatet visar att föräldrarna skaffar sig i allmänhet information om förskolornas verksamhet genom hörsägen mellan föräldrar i umgängeskretsen. Detta kan bidra till att barn inom samma bostadsområden och socialgrupper hamnar på samma förskolor. Undersökningen visar att närhet till hemmet var den i särklass högst värderade frågan i studien, vilket också skulle innebära att barn med liknande bakgrund blir förskolekamrater. Habitus och identifikation med den egna samhällsklassen, är enligt vårt antagande, en medverkande kraft till hur sociala mönster påverkar möten över klassgränserna. Med utgångspunkt i begreppet habitus och det sociala kapitalet är intentionen att studera hur samverkan sker mellan habitus och samhällets kultur och om den interaktionen kan påverka barnens framtidsutsikter, sociala utveckling och levnadsvillkor, framförallt beroende på vilken förskola föräldrarna valt. Slutsatser till resultatanalysen är att föräldrars habitus, som inkluderar social, ekonomiskt, kulturellt och symboliskt kapital, ofta reproduceras till nästa generation. Det sociala arvet påverkar vilka förskolor barnet vistas på och på dessa förskolor befinner sig oftast barn med liknande socioekonomiska levnadsvillkor är den huvudsakliga slutsatsen vi drar.
14

Hälsa – vad är det? : En studie om elevers syn på hälsa i olika socioekonomiska klasser

Wallbing Engström, Carolina, Nyström, Elin January 2013 (has links)
Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka högstadieelevers syn på hälsa och om denna uppfattning skiljer sig mellan socioekonomiska klasser. Vilken betydelse har fysisk och psykisk hälsa enligt eleverna i de olika skolorna samt vilka faktorer påverkar elevernas välbefinnande enligt dem själva? Vilka likheter och skillnader finns mellan socioekonomiska faktorer och elevers syn på hälsa? Hur ser föräldrarnas och barnens aktivitetsnivå ut i olika socioekonomiska klasser? På vilket sätt arbetar skolorna med hälsa utifrån ett lärarperspektiv och skiljer det sig mot elevernas uppfattning? Metod Metoden som studien bygger på är en kvantitativ enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer med två idrottslärare. De namn skolorna har i studien är fingerade. Etternässlaskolan är placerad i norra Stockholm i en kommun med låg socioekonomisk status medan Kungsljusskolan är placerad centralt i östra Stockholm, i en kommun med hög socioekonomisk status. Det var 414 elever i årskurs 7-9 som svarade på enkäten och 407 svar var fullständiga. Resultat Resultaten visar att elevernas syn på fysisk hälsa fokuserar på kroppens rörelser och att vara frisk – på utsidan. Den psykiska hälsan innefattar hjärnans tankar och hur kroppen mår – på insidan. Trots skillnader i de socioekonomiska faktorerna är synen på hälsa likstämmig på båda skolorna. Resultatet visar att hög socioekonomisk status och aktiva föräldrar ledde till aktiva elever. Lärarnas arbete med hälsa ser likvärdigt ut skolorna emellan. En del elever var osäkra på hur och om hälsoundervisning bedrevs, men det övergripande resultatet visade på samstämmighet med vad lärarna förmedlade. Slutsats Studiens slutsats belyser främst att socioekonomisk status i samband med föräldrarnas aktivitetsnivå har betydelse för elevernas inställning till fysisk aktivitet. Oavsett om eleverna gick på Kungsljusskolan som låg i ett område med hög socioekonomisk status eller i Etternässlaskolan som låg i ett område med lägre socioekonomisk status var uppfattningen om hälsa likvärdig.
15

Riksdagsvalet 2010 : En GIS-analys

Jansryd, Mattias January 2014 (has links)
Our social lives and where we live shape our choices in life. One of those choices is which party we vote for in the general election. The aim of this thesis is to see if there are any connections between the Swedish general election of 2010, demography, socioeconomic factors and geography. This is done with regression analysis and chosen variables. Another aim is to see where in Sweden the chosen variables aren’t enough to explain the results of the election. The final aim is to examine if there are any differences within municipalities and their electoral areas. The results show that there are several connections between the chosen variables and the results of the election. The most pronounced connection is a positive correlation with the level of education and a negative correlation with unemployment and distance to a major city. There are also several municipalities and their election results that the regression is unable to predict. The examination of the municipalities and their electoral areas shows that there seems to be a bigger difference between the electoral areas in a municipality with many electoral areas. / Hur vi lever socialt och var vi bor formar oss och de val vi gör i livet. Ett av de val vi gör är att välja hur vi röstar i riksdagsvalet. Syftet med denna uppsats är att se om det finns ett samband mellan Sveriges riksdagsval år 2010, demografi, socioekonomi och geografi. Detta görs genom regressioner med utvalda variabler. Vidare är syftet också att se var i Sverige de valda variablerna inte räcker till för att förklara valresultatet. Slutligen studeras också om det finns skillnader inom kommuner och dess valdistrikt. Resultatet visar att det finns flera samband mellan variablerna och valresultatet. De tydligaste sambanden är en positiv korrelation med utbildningsnivå och en negativ korrelation med arbetslöshet och avstånd till storstad. Det finns också kommuner och dess valresultat som regressionen inte lyckas förklara. Undersökningen av kommunerna och dess valdistrikt visar att det verkar vara större skillnad mellan valdistrikten i en kommun med många valdistrikt.
16

Socioeconomic status and cardiovascular vulnerability in women : psychosocial, behavioral, and biological mediators /

Wamala, Sarah P., January 1900 (has links)
Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 6 uppsatser.
17

Förskollärares förväntningar på barn : En jämförande studie av fyra förskolor i två socioekonomiskt skilda områden

Kilander, Felicia January 2017 (has links)
In this study, it is analyzed how preschool teachers' implicit expectations are expressed in their work. The implicit expectations that were analyzed were the ability of children to be independent and to acquire knowledge. It has been found in previous research that teachers' expectations of students have an impact on the students' grades, which is called the Pygmalioneffect. Therefore, a comparison is made of the preschool teachers' implicit expectations in two socio-economically distinct areas, hoping to contribute to equality work in preschool. Observations and interviews were conducted at four different preschools, with four preschool teachers in two different socio-economic areas. The material was analyzed with a hermeneutical approach from a norm critical and intercultural perspective. The result points out that the implicit expectations of preschool teachers on children's ability to be independent and to acquire knowledge are reflected in their work through different types of involvement in children's play and activities. The preschool teachers in the socio-economically deprived area were more involved in the children’s activities and introduced materials to a greater extent than the preschool teachers in the socio-economically privileged area. The preschool teachers in the socio-economically deprived area also put more emphasis on subject-oriented activities than the preschool teachers in the socio-economically privileged area. This opens for further investigation as to whether children are affected by the different methods of preschool teachers work.
18

Högstadieelevers självkänsla : En komparativ studie av självkänsla hos elever från olika socioekonomiska områden / High school Student’s Self-esteem : a comparative study of  student’s self-esteem in relation to their socio-economic areas

Krebs, Malin, Axelsson, Niklas January 2021 (has links)
Denna studie syftar till att undersöka om det finns skillnader i femtonåriga elevers generella och fysiska självkänsla mellan olika socioekonomiska områden och kön, samt vilka faktorer som hänger ihop med en hög, respektive låg självkänsla. De frågeställningar vi utgått från är: Hur skiljer sig elevers självkänsla åt beroende på socioekonomiskt område? Hur skiljer sig självkänslan åt mellan flickor och pojkar? Hur hänger generell och fysisk självkänsla ihop med andra variabler och hur skiljer sig dessa samband åt mellan skola och kön?   Studien utgår från en kvantitativ metod där 160 elever, fördelade på två skolor från olika socioekonomiska områden, besvarade en digital enkät. Enkäterna sammanställdes i det statistiska programmet SPSS där svaren från respondenterna kodades om för att sedan kunna analysera och sammanställa i tabeller.     Resultatet visar att elever från en skola beläget i ett svagt socioekonomiskt område har en signifikant starkare generell självkänsla i jämförelse med elever från ett starkt socioekonomiskt område. Däremot visar resultatet på en icke-signifikant skillnad gällande den fysiska självkänslan. Pojkar påvisar en signifikant högre generell och fysisk självkänsla i jämförelse med flickor. Avslutningsvis demonstrerar resultatet från korrelationsanalysen på olika resultat som bland annat demonstrerar att det finns ett positivt samband mellan självkänsla och sociala faktorer, samt ett positivt samband mellan elevers aktivitetsnivå och fysisk självkänsla.    Baserat på studiens resultat kan vi konstatera att det finns samband mellan generell och fysisk självkänsla och sociala faktorer, barns aktivitetsnivå, vårdnadshavare och lärare som motivation och vårdnadshavares inverkan (arbete och bostad). Vidare anser vi att det är viktigt att belysa de olikheter som finns, specifikt för skolan och lärare. Detta för att eleverna ska få en anpassad undervisning som främjar deras generella och fysiska självkänsla. / The aim of this study is to investigate differences in pupils’ self-esteem and physical selfesteem across schools in different socioeconomic areas and across gender. What is the difference between pupils’ self-esteem in relation to different socioeconomic areas? What is the difference between gender? How do self-esteem and physical self-esteem correlate with other variables? The method for this study has a quantitative approach. A digital survey was answered by pupils from two schools in different socioeconomics areas. A total number of 160 pupils participated. The answers were analysed using the statistical program SPSS.    The results demonstrate that pupils from an area with low socioeconomics have a significant higher self-esteem in comparison to pupils in a high socioeconomic area. On the other hand, the results demonstrate a non-significant difference between the schools in relation to physical self-esteem. Furthermore, the results show a significant difference between gender, where boys have a higher level of self-esteem and physical self-esteem in comparison to girls. To conclude, the result from the analysis of correlation showed a spread between the results that inter alia demonstrates a positive correlation between self-esteem and social factors, and also a positive correlation between physical self-esteem and pupils’ activity rate.   Based on the result from the study, we suggest that there is a connection between general and physical self-esteem and social factors, children’s daily activity rate, legal guardian and teachers as motivational factors and legal guardian’s action (work and accommodation). Furthermore, we think it is important to illustrate the differences that exist, for teachers’ in schools.
19

Lekvänlig stad för alla? : En kvantitativ studie av tillgängligheten till lekplatser i Göteborgs stad

Ericson, Olle January 2021 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka tillgänglighet till lekplatser och identifiera sociala och demografiska variationer i förhållande till detta, vilket exemplifieras genom en studie av Göteborgs stad. Detta har analyserats utifrån teori om framför allt rättvis planering och fördelning. I studien har kvantitativa metoder använts, i huvudsak GIS-baserad nätverksanalys och statistisk regressionsanalys. Resultaten visar att ungefär 65% av Göteborgs befolkning bor i områden där stadens riktlinje om att en lekplats bör finnas inom 500 meter från bostaden är uppfylld. Det finns dock stora variationer mellan olika mellanområden, där andelen med tillgång till lekplats inom 500 meter varierar från 0,1–98,6%. De områden med allra sämst tillgång är ofta resursstarka. Flera andra resurssvagare områden bedöms dock vara värre drabbade av bristande tillgänglighet, genom att de både har större behov och efterfrågan, varför dessa bör prioriteras. Regressionsanalysen visar att demografiska snarare än sociala faktorer avgör tillgången till lekplatser, där befolkningstäthet och bostadstyp är signifikanta variabler.
20

Röster från en stängd idrottsvärld : En kvalitativ studie om Coronakrisens effekter på föreningsidrotten i två Stockholmskommuner

Lindgren, Leo, Fuentes Monti, Sandro January 2021 (has links)
Syfte & frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur Coronakrisens effekter påverkat föreningsaktiva ungdomar i olika socioekonomiska områden. Vi har arbetat utifrån två frågeställningar. Vad händer när föreningsidrotten tas bort från barn och unga? Finns det skillnader i hur individer från olika so- cioekonomiska områden hanterat Coronakrisen? Metod I syfte att få en ökad förståelse om hur föreningsaktiva människor hanterat en kris använde vi oss av en kvalitativ studiemetod med en induktiv ansats. Datainsamlingen skedde via semistrukturerade intervjuer. Urvalet var föreningsaktiva barn och ungdomar från två olika socioekonomiskt starka områden. Totalt intervjuades sex personer, tre bosatta i Danderyd kommun och tre i Södertälje kommun. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en innehållsanalys där tre teman identifierades. Resultat Bortfallet av föreningsidrotten upplevs ha haft en fysiskt och psykisk inverkan på barn och unga, med färre träningstillfällen och minskad motivation. Däremot verkar föreningsaktiva vara tränings medvetna och har en bra förståelse för tränings substitut. Dock uppfattas det som att idrottsföre- ningen har en vital roll i barn och ungas sätt att hitta dessa alternativa träningsmetoder. Vi kunde inte identifiera socioekonomiska skillnader som en faktor till huruvida dessa ungdomar hanterat omställningen p.g.a. pandemin på olika sätt. Däremot uppfattades det som att idrottsföreningarna i Södertälje har erbjudit sina utövare ett större stöd i form av alternativa föreningsaktiviteter genom digitala träningspass, uteträning och träningsscheman. Slutsats Det behöver göras mer insatser och forskning för att förstå komplexiteten i bortfallet av ungdomsid- rotten och dess påverkan i olika socioekonomiska områden. Det är ett högaktuellt ämne som kräver mer forskning. En enkätundersökning i större omfattning gällande hur pandemin och dess restrik- tioner påverkat idrottsföreningar för ungdomar och hur föreningarna tvingats ställa om, minska eller justera antalet träningstillfällen hade varit bra för att få en tydligare inblick i just denna fråga.

Page generated in 0.0522 seconds