Often when we think about democracy our thoughts are drawn to the thought of a political election. The US has for a very long time had low election turnout regarding to the presidential elections. In this qualitative case study the author analyzed two possible factors to study if they could explain the turnout rates in West Virginia and in Minnesota. The two possible explanation factors that were analyzed in this report was legal factors and socioeconomic factors. The theories that were used in this report was; rational choice theory, the standard socioeconomic status model and Jan Teorells explanation theory for voter turnout. The author concluded in the end of the study that both factors could explain the differences in the voter turnout between the two states.

The swedish local history research on the spanish flu is relatively scarce. The research that is available today seems to be largely centered around accounts for morbidity and mortality as a result of the epidemic. This however, has also been an important part of the research, to provide a demographic depiction of the mortality. Another important element in the present study has also been to account for the authorities' actions during the epidemic, something that is largely lacking in research. In light of the prevailing Corona epidemic and the lack of local historical research on the course of the Spanish flu in Sweden, the present study has aimed to examine the course of the epidemic in the undersigned home municipality of Karlskoga, during the epidemic in 1918. With the use of the death and funeral books of the Karlskoga parish, old issues of the newspaper ”Karlskoga Tidning” and the Health Care Board's statistics and protocols, the undersigned has, through this case study, tried to provide a quantitative aswell as a qualitative depiction of the epidemic year. The study evince that at least 43 people died in the municipality, the majority of whom were men under 40 years old. It also turned out that the workers' areas in Bofors were home to 36% of those who died during the epidemic months, no other area in the municipality had such high mortality rate. The study also indicates that the authorities in Karlskoga considered the epidemic to be of great danger. Hence, they seemed to have used the available information channels at the time, as to prevent the spread of infection. In this research it is noteworthy that as of today, a hundred years later, similar approaches are used to limit the spread of infection.

Bakgrund: Bristen på integration av spelare med annan etnisk bakgrund än svensk är ett problem som ishockeyns verksamhet inom Sverige står inför och behöver hitta strategier för bättre hantering av detta. Idrotten är en utmärkt plattform för att skapa gemenskap för människor av olika kulturella och socioekonomiska bakgrunder men vissa idrotter har större utmaningar i integrationsarbetet än andra. Riksidrottsförbundet och Svenska ishockeyförbundet önskar och strävar att se en ökning av deltagare av människor med annan etnisk bakgrund än svensk i ishockey. Syfte: Syftet med studien är att undersöka arbetet med integration av barn och ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk inom elitföreningar i ishockey. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där vi genom tre stycken semi-strukturerade intervjuer har samlat in data som vidare har analyserats och slutligen genererat ett resultat. Resultat: Resultatet visar att föreningar aktivt arbetar med integration av människor med annan etnisk bakgrund än svensk utifrån sina förutsättningar. Det finns en önskan hos de elitklubbar vi har intervjuat men det finns få konkreta handlingsplaner och metoder för att uppnå en ökning av integration. Låneutrustning finns hos föreningarna för barn och ungdomar som vill prova på att spela ishockey men prövningen uppfattas vara att marknadsföra sig, bjuda in och behålla barn och ungdomar med annan etnisk bakgrund än svensk trots att inbjudan till ishockeyskolor skickas ut på sju olika språk. Diskussion: Diskussionen i arbetet behandlar två olika delar av integration. Integration i idrott samt integration genom idrott. Det framkommer att de föreningarna som medverkade i denna studie primärt bedriver integration i idrott och inte uppnått en fas av integrationen där den kan utvecklas till att bli integration genom idrott. Vidare så diskuteras även föreningars olika sätt att hantera integration utifrån olika förutsättningar. Slutsats: Slutsatsen är att de medverkande föreningarna vill se en ökning av integration i ishockey men de saknar kunskap om hur de ska gå tillväga. De har inte konkreta handlingsplaner för hur de specifikt ska integrera människor av annan etnisk bakgrund än svensk men önskar att de gemensamt kan arbeta mot detta på distrikt och regional nivå.

Title: Million Program Light – A comparative study on segregation in a city and a rural municipality. Author: Amanda Sahibzada The purpose of this study is to identify and interpret if and how segregation can differentiate between a city and a rural municipality in Sweden, this with a comparative approach. The study conducted a mixed method in which the author collected statistics, made observations and performed semi-structured expert interviews. The analysis is based on a thematic projection of the empirical data. The study concluded that there are several similarities between the investigated areas, such as the proportions of foreign-born residents, acquisition workers and levels of education. Further the study concluded that segregation in rural municipalities might be more concentrated than in cities. Although this can only be semi-concluded since the study is only based on segregation in two areas. Future studies would gain wider accuracy if they included a higher number of areas as well as interviews with residents. However, this study contributed to highlighting segregation in rural municipalities in Sweden and increased the understanding of how it can differ from segregation in cities.

The aim of this thesis was to study in how far housing mix contributes to social mix in Swedish midsized cities 2017. Social mix is a policy in Sweden argued to reduce socioeconomic residential segregation, by implementing housing mix to achieve heterogenous residential areas. The study was done by measuring the correlation between the share of different income groups and the share of tenure forms and housing sizes. This was measured with multiple linear regression analyses, using data from PLACE-data base compiled by SCB. The models show that tenure form and housing size affect the variation of income groups to similar extent. The results further show that to promote social mix, in the aspect of income groups, it is necessary to implement more rental housing to increase the share of low-income groups in a neighbourhood. Further, it shows that to increase the share of high-income households in a neighbourhood, co-op housing, small and large housing sizes is necessary. Housing mix can be argued to be a valuable strategy to achieve social mix, but not solely, due to moderate statistical results.

Introduktion/Bakgrund: Globalt är sjukdomen karies en av de vanligaste sjukdomarna i munhålan somdrabbar ca 3,5 miljarder människor årligen. I Sverige har det visats att barn har en god oral hälsa mensjukdomen karies är ojämnt fördelad bland grupper. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga kariesförekomsten hos barn med svensk respektiveutländsk bakgrund i Sverige. Metod: En litteraturstudie där sökningar av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Scopus ochPubMed. Granskningsmallar från SBU användes för att bedöma studiernas relevans till oral hälsa samt ävenför en kvalitetsbedömning. Resultat: Totalt 10 studier inkluderades i resultatet. Resultatet visade en signifikant högre kariesförekomstbland barn med utländsk bakgrund jämfört med svensk bakgrund. Socioekonomiska skillnader förekom,där låg socioekonomisk status hade ett signifikant samband med kariesförekomst bland barn ochungdomar. Föräldrarnas utbildningsnivå samt sysselsättning var associerat till barnens risk för att utvecklakaries. Slutsats: Litteraturstudien visar att barn med utländsk bakgrund har en högre förekomst av karies och attdet finns skillnad på barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Barn till föräldrar med lägresocioekonomisk status har en ökad risk för kariesförekomst. Barn till föräldrar med utländsk bakgrund harett högre intag av sötsaker samt en lägre tandborstningsfrekvens vilket leder till högre risk för karies hosdessa grupper. Anpassade tandvårdsinsatser kan bidra till en större jämlikhet i oral hälsa för helabefolkningen / Introduction/Background: Globally, the caries disease is one of the most common diseases in the oralcavity, affecting approximately 3,5 billion people annually. In Sweden, it shown that the children have goodoral health, but within the population the disease is unevenly distributed among different groups. Aim: The aim of the literature study was to target the prevalence of caries in children with Swedish andforeign backgrounds in Sweden. Method: A literature study was made in the databases Scopus and PubMed. Review templates to assess therelevance of the studies was used and also for a quality assessment. Results: A total of 10 studies were included. The result of the study shows that there are clear differencesin the incidence of caries in children and youths with a foreign background. The study also shows that thereare socioeconomic differences, where low socioeconomic status has a strong connection with cariesoccurrence in children and youths. It has also been shown that the parents level of education andemployment have a clear connection to the child’s risk of developing caries. Conclusion: The literature study shows that children with a foreign background have a higher incidence ofcaries, that there is a difference between children with Swedish and foreign backgrounds. Children ofparents with lower socio-economic status have an increased risk of tooth decay. Children of parents withlower socio-economic status have an increased risk of tooth decay. Children of parents with foreignbackground have a higher intake of sweets and lower tooth brushing frequency, which leads to a higher riskof caries in these groups. Adapted dental interventions can contribute to greater equality in oral health forthe entire population

Bakgrund: Agenda 2030 är ett ramverk för hållbar utveckling. Däremot saknas en tydlig koppling hur den integreras utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att identifiera samt analysera integrationen av socioekonomi i Agenda 2030 genom att kartlägga hur socioekonomisk status framhävs och behandlas i dokumentet. Metod: En kvalitativ metod tillämpades i denna studie i form av en dokumentstudie. FN:s originaldokument för Agenda 2030 Transforming our World: the 2030 Agenda for Sustainable Development, var den enda källan studien utgick ifrån. En abduktiv ansats tillämpades i arbetet. Analysen styrdes utifrån ett socioekonomiskt ramverk och tre förutbestämda huvudkategorier; Inkomst, Utbildning och Yrke. Efter noggrann granskning av dokumentet, analyserades delmålen genom socioekonomisk status med en kvalitativ innehållsanalys och en abduktiv ansats som styrde analysprocessen. Resultat: Analysen utgick från att granska alla 17 målområden, där relevanta delmål analyserades för att finna socioekonomiska mönster. Analysen resulterade i 24 underkategorier styrda av de förutbestämda huvudkategorier; Inkomst, Utbildning och Yrke. Slutsats: Studien bekräftar den centrala betydelsen av socioekonomiska dimensioner utifrån; inkomst, utbildning och yrke för att uppnå en hållbar och inkluderande utveckling enligt Agenda 2030. Genom att detaljerat analysera integrationen av dessa faktorer i de Globala målen, understryker studien hur dessa dimensioner inte bara reflekterar utan också stärker hållbarhetsagendans övergripande mål. Resultatet framhäver den ömsesidiga påverkan mellan inkomst, utbildning och yrke, vilket indikerar en positiv spiral där förbättringar inom en dimension leder till framsteg inom de andra, och därigenom bidrar till ökad socioekonomisk status och hållbar utveckling. / <p>Betyg i Ladok 240613.</p>

Syftet med denna studie var att analysera sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg i idrott och hälsa, samt mellan ett viktat betyg i matematik, svenska, engelska och idrott och hälsa och fysisk aktivitet. Studien undersöker vidare om det finns något samband mellan socioekonomisk status och fysisk aktivitet och med ett viktat betyg. Studien utfördes på gymnasieelever från två gymnasieskolor i Örebro och Värmlands län. 158 elever (92 flickor, 66 pojkar) deltog i studien. Det internationella aktivitetsformuläret, IPAQ, användes för skattning av fysisk aktivitet. Eleverna fick uppge sitt senaste betyg i svenska, engelska, matematik och idrott och hälsa samt svara på frågor kopplade till socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Resultaten visade att det fanns ett måttligt linjärt samband mellan betyg i idrott och hälsa och fysisk aktivitet (r=0.48); och ett svagt linjärt samband mellan det viktade betyget och fysisk aktivitet (r=0.30). Resultatet visade att de starkaste sambanden återfanns för det socioekonomiska indexet (SEI), både för fysisk aktivitet och (p&lt;0.001, r=0.35) respektive för det viktade betyget (p&lt;0.001, r=0.332). Dock fanns tendenser att sambandet blev starkare vid modelleringen att vid en ökad fysisk aktivitet ökade betygen för att därefter minska när den fysiska aktiviteten ökade ännu mer.  Ytterligare forskning bör därmed fokusera på huruvida ett för stort fokus på fysisk aktivitet kan hindra skolarbetet. / The aim of this study was to analyse the correlation between physical activity and the grade in physical education, but also the correlation with a weighted grade (Mathematics, Swedish, English and Physical Education) and physical activity (metabolic index). The study further investigates whether there is any correlation between socioeconomic status and physical activity and socioeconomic status with a weighted grade. The study was carried out on high school students from two upper secondary schools in Sweden. 158 students (92 girls, 66 boys) participated in the study. The international activity form, IPAQ, was used to estimate physical activity. The students were asked to give their latest grades in swedish, english, mathematics and physical education, and answer questions related to socioeconomic background factors. The results showed that there was a moderately linear relationship between grades in physical education and physical activity (r = 0.48); and a weak linear relationship between the weighted grade and physical activity (r = 0.30). The result showed that the strongest correlations were found for the socioeconomic index (SEI), both for physical activity and (p &lt;0.001, r = 0.35) and for the weighted grade (p &lt;0.001, r = 0.33). However, there were tendencies that the correlation became stronger when modelling that with increased physical activity the grades would increase, in order to subsequently decrease when the physical activity increased even more. Further research should focus on whether too much focus on physical activity can impede school work.

Syftet med studien var att beskriva prevalens av övervikt, fetma och undervikt hos 10-11-åriga barn under en fyraårsperiod. Detta gjordes genom att jämföra två födelsekohorter, 1989 och 1993 med fokus på könsskillnader och skillnader i socioekonomi (SES) definierat utifrån inkomst i fyra olika typområden. Studien utfördes i Stockholms län 2005 där SES-områden och skolor inom dessa områden valdes slumpmässigt. Antropometriska data från skolhälsovårdsjournaler insamlades från barn i skolår fyra. Vikt, längd och födelsedata erhölls från 2416 10-11-åringar födda 1989 och från 2183 barn födda 1993. Övervikt och fetma definierades enligt Cole ́s ålders- och könsspecifika BMI-gränser. Undervikt definierades som – 2 SD enligt referenskurvor från Karlberg 2001. En tydlig könsskillnad kan ses vad gäller prevalens av övervikt och fetma. Hos pojkarna var 21,3 % överviktiga både i kohort 1989 och 1993 medan fetma ökade ickesignifikant från 3,1 % till 4,0 %. Hos flickorna minskade övervikten från 22,9 % till 19,7 % (ns) och fetma minskade från 4,6 % till 2,9 % (RR= 0,62 95 % CI:0,41-0,98). Undervikten tenderade att minska både hos flickor och hos pojkar. Vid jämförelse av de olika SES-områdena var den sociala gradienten mer tydlig i födelsekohort 1993 jämfört med 1989. I födelsekohort 1993 var 17,1 % av pojkarna överviktiga i det mest resursstarka området jämfört med 29,0 % i det mest resurssvaga området. För fetma var motsvarande siffror 1,9 % och 6,0 %. Flickorna uppvisade ett helt annat mönster; hos flickor i det mest resurssvaga området var överviktsprevalensen nästan identisk vid de två studerade tidpunkterna; 28,4 % och 28,3 %. I de övriga SES-områdena var övervikten lägre hos flickor i födelsekohort 1993 jämfört med födelsekohort 1989. Studien visar att trenden av övervikt och fetma delvis ändrat riktning med en minskning av fetma hos flickorna medan pojkarna fortsätter att öka särskilt i resursfattiga områden. Det finns en tendens till att den sociala gradienten har ökat under den studerade fyraårsperioden vilket understryker vikten av förebyggande åtgärder för barn och deras familjer i särskilt resursfattiga områden / The objective of the study was to describe prevalence of overweight, obesity, and underweight among 10-11 year old children during a four year period. This was done by comparing 1989 and 1993 birth cohorts, with focus on gender and socioeconomic (SES) using data from small geographical areas. The study was performed 2005 in Stockholm county where SES areas and schools within SES areas were randomly sampled. In selected schools, anthropometric data from routine assessments of 4thgraders were abstracted from school records. Weights, heights and birthdates were retrieved from 2416 10-11 year olds born in 1989 and 2183 born in 1993. Overweight and obesity were defined according to Cole’s age- and sex-specific BMI cut-off points. Underweight was defined as -2 SD according to the national growth reference curves established by Karlberg and coworkers 2001. Secular trends in prevalence between 1989 and 1993 seemed to vary by sex. In boys, the prevalence of overweight was 21.3 % in both birth cohorts, while obesity increased non-significantly from 3.1 to 4.0 %. In girls overweight decreased non-significantly from 22.9 to 19.7 and obesity decreased from 4.6 to 2.9 % (RR= 0.62 95 % CI: 0.41-0.98). The prevalence of underweight decreased non-significantly both in boys and in girls. When comparing the different SES-areas the social gradient was more obvious in birth cohort 1993 than cohort 1989. In birth cohort 1993 17.1 % of the boys were overweight in the most affluent area compared to 29.0 % in the low SES area. For obesity the prevalences were 1.9 % and 6.0 % respectively. In girls there is a slightly different pattern; among girls in the low SES areas the prevalence of overweight are almost identical 28.4 and 28.3. In the other areas the 1993 cohort shows a lower overweight prevalence compared to girls born 1989. In summary decreases in obesity occurred in girls from the two respective birth cohorts; at the same time both overweight and underweight tended to decrease. In contrast, among boys, there were no significant differences over time, although increases in obesity were detected among boys in less advantaged socioeconomic areas.This underlines the need for computer based monitoring of routine height and weight measurements in schools and preventive efforts which target children and their families in areas of low-socioeconomic status in early childhood. / <p>ISBN 91-7997-158-x</p>

Where people choose to live is a consequence of a variety of factors, such as housing cost, design, localization and personal considerations. Urban blue spaces provide a range of perceived benefits to nearby inhabitants and is generally seen as attractive traits for an area, influencing housing cost and demographics amongst other things. This has implications for socioeconomic spatial distribution, and thus the city could also be viewed as a map of socioeconomic variation. This paper seeks to examine the socioeconomic spatial variation in the city of Karlstad in relation to urban blue spaces. Using publicly available statistics for 23 different areas of the city, this variation is visualised in a series of maps and tables. Two models, one using average income and one using a proposed local socioeconomic index, are devised and used to estimate the impact of blue spaces on socioeconomic spatial variation in Karlstad. Results show a significant socioeconomic variation between different areas. Certain areas score high and certain areas score low in every category of the socioeconomic index, painting the picture of a socioeconomically divided city. The models used are proven to be inaccurate. Although the four areas with the lowest average income are all located in zones furthest from blue spaces, no evidence indicate that high and medium high average income areas, nor areas with high socioeconomic index, generally are located in closer proximity to blue spaces. Findings imply that socioeconomic spatial variation in Karlstad cannot be reduced to blue spaces and is a complex area of further research.