Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt den amerikanska civilreligionen visar sig inom den amerikanska militären och hur den kan inverka på eventuella föreställningar om och påverka identiteten hos de amerikanska soldaterna. Studien genomförs med hjälp av en litteraturöversikt och dess material består av vetenskapliga artiklar. De teoretiska perspektiv som används inom studien är Peter L. Bergers och Thomas Luckmanns kunskapssociologi i kombination med den Social identitetsteori som presenteras av Antoon Geels och Owe Wikström. Ur studien framkom i huvudsak tre slutsatser. Den första slutsatsen är att den amerikanska civilreligionen visar sig inom den amerikanska militären bland annat via den nära relation som finns mellan nationen, militärverksamheten och soldaterna. Slutsats nummer två är att den amerikanska civilreligionen kan inverka på föreställningar om den amerikanska soldaten exempelvis genom objektivering. Den tredje slutsatsen är att den amerikanska civilreligionen kan påverka de amerikanska soldaternas identitet via den amerikanska militärverksamheten. Sådan påverkan är möjlig genom depersonalisation och synkroniserade utseenden. Av studien dras även slutsatsen att det finns behov av mer forskning inom ämnesområdet.

<p>Soldater som avbryter sin grundutbildning i förtid innebär onödiga kostnader och åtgärder för såväl organisationen som för de enskilda berörda. Försvarsmaktens mål är att avgångarna inte ska vara högre än 7 % av inryckande värnpliktiga. Målet har dock varit svårt att nå och för åren 2000-2005 ligger de genomsnittliga soldatavgångarna på cirka 13 %. Skillnaderna i avgångstal mellan olika förband är dock stora och den här undersökningen studerar om det kan bero på det ledarskap som praktiseras vid förbanden.</p><p>Genom att mäta nivån avseende <em>utvecklande ledarskap</em>, vilken är Försvarsmaktens ledarskapsmodell, vid sex arméförband och sen koppla ihop den med storleken på deras soldatavgångar identifieras olika samband. Därigenom framgår också faktorer som är viktiga för att nå låga avgångar.</p><p>Resultaten pekar mot att det finns samband mellan storleken på soldatavgångarna och nivån på det utvecklande ledarskap som tillämpas. Särskilt betydelsefullt för låga avgångar förefaller <em>personlig omtanke</em> vara.</p> / <p>Early attrition among conscripts is a problem both for the organization and for the individuals due to the costs and efforts that arise. The goal of the Swedish Armed Forces is that early attrition rates should not be higher than 7 % of personnel reporting for duty. Nevertheless the goal has been difficult to achieve and between the years of 2000 and 2005 the average early attrition rate has been approximately 13 %. The disparity between different units is significant and this study will examine whether this can be due to the leadership that is executed at the units.</p><p>By measuring the level of <em>transformational leadership</em>, which is the model of leadership in the Swedish Armed Forces, at six different army units and then connect that level to their level of early attrition rates, different relations will be identified. By doing this, important factors to prevent early attrition will also occur.</p><p>The results indicate that there are relations between early attrition rates and the level of the transformational leadership that is executed. Especially <em>individualised consideration</em> seems to be of outmost importance for low attrition rates.</p>

<p>Att med militära medel försvara vårt rike då det föreligger ett hot mot vår direkta existens kräver ingen större motivering. Inte heller att soldater stupar i samband med detta. Men med en ny försvarspolitik lämnar vi det fokus som legat på det nationella försvaret. Nu är vi med andra premisser och försvara något som inte akut berör vår egen existens och därav är det inte lika självklart med förluster. I samband med deltagandet i internationell tjänst har Sverige lidit förluster och nu senast i Afghanistan. Till följd av svenska förluster i internationell tjänst har naturligt följt en debatt. I denna uppsats tittar jag på den debatt som följt efter att svenska soldater vid två olika tillfällen stupat i Afghanistan, år 2005 och år 2010. Syftet med denna uppsats är att jämföra de debatter som uppstått till följd av att svenska soldater stupat i internationell tjänst i Afghanistan, detta för att undersöka om skillnader i debatterna kan påvisas och vad dessa kan bero på. Resultatet visar att en skillnad i debatterna föreligger och att den huvudsakliga orsaken till detta är den försämrade säkerhetssituationen i Afghanistan.</p> / <p>By military means to defend our realm where there is a direct threat tor our existence requires no more justification. Neither the soldiers killed in this context. But with a new defence policy, we leave the total focus that has been on national defence. Now we are with other premises and defend something that in not urgent concerns our own existence and hence it is not as obvious with losses. In connection with its participation in international service, Sweden has suffered losses and, most recently in Afghanistan. As a result of losses in the Swedish international service has naturally followed a debate. In this essay I look over the debate which followed after the Swedish soldiers at two different times was killed in Afghanistan in 2005 and 2010. The purpose of this study is to compare the debates that have arisen as a result of Swedish soldiers were killed in international service in Afghanistan, in order to investigate if a difference in the debates can be shown and what they can depend on. The results show that a difference exists in the debates and that the main reason for this is the deteriorating security situation in Afghanistan.</p>

Att med militära medel försvara vårt rike då det föreligger ett hot mot vår direkta existens kräver ingen större motivering. Inte heller att soldater stupar i samband med detta. Men med en ny försvarspolitik lämnar vi det fokus som legat på det nationella försvaret. Nu är vi med andra premisser och försvara något som inte akut berör vår egen existens och därav är det inte lika självklart med förluster. I samband med deltagandet i internationell tjänst har Sverige lidit förluster och nu senast i Afghanistan. Till följd av svenska förluster i internationell tjänst har naturligt följt en debatt. I denna uppsats tittar jag på den debatt som följt efter att svenska soldater vid två olika tillfällen stupat i Afghanistan, år 2005 och år 2010. Syftet med denna uppsats är att jämföra de debatter som uppstått till följd av att svenska soldater stupat i internationell tjänst i Afghanistan, detta för att undersöka om skillnader i debatterna kan påvisas och vad dessa kan bero på. Resultatet visar att en skillnad i debatterna föreligger och att den huvudsakliga orsaken till detta är den försämrade säkerhetssituationen i Afghanistan. / By military means to defend our realm where there is a direct threat tor our existence requires no more justification. Neither the soldiers killed in this context. But with a new defence policy, we leave the total focus that has been on national defence. Now we are with other premises and defend something that in not urgent concerns our own existence and hence it is not as obvious with losses. In connection with its participation in international service, Sweden has suffered losses and, most recently in Afghanistan. As a result of losses in the Swedish international service has naturally followed a debate. In this essay I look over the debate which followed after the Swedish soldiers at two different times was killed in Afghanistan in 2005 and 2010. The purpose of this study is to compare the debates that have arisen as a result of Swedish soldiers were killed in international service in Afghanistan, in order to investigate if a difference in the debates can be shown and what they can depend on. The results show that a difference exists in the debates and that the main reason for this is the deteriorating security situation in Afghanistan.

Soldater som avbryter sin grundutbildning i förtid innebär onödiga kostnader och åtgärder för såväl organisationen som för de enskilda berörda. Försvarsmaktens mål är att avgångarna inte ska vara högre än 7 % av inryckande värnpliktiga. Målet har dock varit svårt att nå och för åren 2000-2005 ligger de genomsnittliga soldatavgångarna på cirka 13 %. Skillnaderna i avgångstal mellan olika förband är dock stora och den här undersökningen studerar om det kan bero på det ledarskap som praktiseras vid förbanden. Genom att mäta nivån avseende utvecklande ledarskap, vilken är Försvarsmaktens ledarskapsmodell, vid sex arméförband och sen koppla ihop den med storleken på deras soldatavgångar identifieras olika samband. Därigenom framgår också faktorer som är viktiga för att nå låga avgångar. Resultaten pekar mot att det finns samband mellan storleken på soldatavgångarna och nivån på det utvecklande ledarskap som tillämpas. Särskilt betydelsefullt för låga avgångar förefaller personlig omtanke vara. / Early attrition among conscripts is a problem both for the organization and for the individuals due to the costs and efforts that arise. The goal of the Swedish Armed Forces is that early attrition rates should not be higher than 7 % of personnel reporting for duty. Nevertheless the goal has been difficult to achieve and between the years of 2000 and 2005 the average early attrition rate has been approximately 13 %. The disparity between different units is significant and this study will examine whether this can be due to the leadership that is executed at the units. By measuring the level of transformational leadership, which is the model of leadership in the Swedish Armed Forces, at six different army units and then connect that level to their level of early attrition rates, different relations will be identified. By doing this, important factors to prevent early attrition will also occur. The results indicate that there are relations between early attrition rates and the level of the transformational leadership that is executed. Especially individualised consideration seems to be of outmost importance for low attrition rates.

Inriktningen från den svenska statsmakten är att övergå från ett plikt- till ettfrivilligt försvar. Huvudorsak till denna transformering är behovet av en ökad användbarhetav det svenska försvaret, en användbarhet som det nuvarande värnpliktssystemet inte ansesmedge. Syftet med studien är att undersöka och diskutera hur Försvarsmaktens framtidasvenska soldatförsörjningsmodell ter sig i norsk komparation och vilka eventuellakonsekvenser den valda svenska vägen kan tänkas få på användbarheten. Utifrån detta syfteär huvudfrågan med studien formulerad på följande sätt: Hur kan Försvarsmaktensanvändbarhet tänkas påverkas av det framtida soldatförsörjningssystemet?Studien jämför det svenska framtida soldatförsörjningssystemet med dagens norska syftandetill att beskriva skillnader och likheter kopplat till begreppet användbarhet. Vidare så jämförockså studien skillnaden mellan de norska intentionerna med sitt soldatförsörjningssystemmed de dragna erfarenheterna. Resultaten från dessa båda jämförelser analyseras, tolkas ochdiskuteras sedan för att bilda grund för svaret på huvudfrågan med uppsatsen.Resultatet av studien visar att användbarheten i huvudsak påverkas positivt avseendetillgängliga förband här och nu vilket ligger helt i linje med vad den svenska statsmakten vill.Dock finns vissa tveksamheter om huruvida rekryteringsbehovet för att uppnå dennatillgänglighet av förband kommer att uppnås. Vidare visar resultatet att man kan hysa enfarhåga över den förkortade grundutbildningens negativa påverkan på förmågebredden ochdärmed användbarheten av de anställda svenska soldaterna och sjömännen. / The aim and direction from the Swedish government is to go from conscription- toprofessional defense. The main reason for that transformation is the growing requirements ofutility of the Swedish defense, a utility that the existing duty defense system, according to theSwedish government doesn’t permit. The purpose of this essay is to look into and discuss howthe Swedish Defense Forces future system of recruiting soldiers will stand in comparison withthe Norwegian one, and what the eventual consequences the selected Swedish path might be,and how this will affect the utilization. On the basis of this purpose, the formulation of thecore question of this essay is: How might the Swedish Defense Forces utility be affected bythe implementation of the planned system of recruiting soldiers?The essay compares the planned Swedish system of recruiting soldiers in the future with theNorwegian one, aiming to describe distinctions and parities coupled to utility. Furthermore,the essay will also compare the differences amongst the Norwegian intentions with theirsystem of recruiting soldiers with the actual outcome. The results from these comparisons willbe analyzed, interpreted and discussed in order to answer the core question of the essay.The result of the essay shows that the utility of the Swedish Defense Forces planned systemfor the near future is essentially positively affected by the number of immediate accessibleunits. This is in line with what the Swedish government wants to accomplish. However, thereare curtain doubts as to whether the actual need of recruited soldiers will be obtained in orderto withhold that number of accessible units. Furthermore the result of the essay indicates thatthere are reasons to bear some worries concerning how the shortened basic training of theemployed/professional Swedish soldiers and sailors will influence their ability, and by thatalso their utility. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

This thesis is concerned with the lived life-world of Swedish soldiers that have worked in Afghanistan as part the ISAF mission. It studies the soldiers' experiences by drawing on five qualitative, open interviews and analyses these from a phenomenological perspective. In the thesis some existing research on soldiers is reviewed critically and it is argued that there is a need for an exploratory study of those that execute international peace operations. The analysis of the soldiers' experiences results in a thematic understanding around, first; reasons for going to Afghanistan and how they handle the different life-style and level of control they have on their work and situation. Second, how they perceive their stay in Afghanistan which mostly consists of working, with small possibilities and desire to relax, apart from working out and play games. The third theme concerns perceptions of their bodies, thoughts about being and having been there as well as gender differences. Lastly it is noted that the soldiers hold rather limited experiences of the Afghan people, both the security forces and civilians.It is also argued that their experiences can be understood in a wider context as, first, a self- realizing job or adventure rather than a vocation, and second as being divided along modern and post-modern logics consisting of different values and regimes of control of the individual.

Det här arbetet studerar med hjälp av en attitydundersökning förhållandet mellan anställdasoldater och Försvarsmakten i syfte att utveckla förståelsen för soldaters commitment till sinarbetsgivare. Frågeställningen lyder Hur ser soldaters relationer ut till arbetsgivarenFörsvarsmakten? Arbetets teoretiska grund hämtas i begreppet relationship commitment och närmare bestämtden del som benämns attitudinal commitment. Den begreppsdefinition som nyttjas bygger ihuvudsak på Meyer och Allens (1991) tre komponenter av relationship commitment, det villsäga affective commitment (känslomässig), continuance commitment (kalkylativ) ochnormative commitment (normativ). Begreppsdefinitionen inkluderar även åtta påverkansfaktorer som var och en ges en tydlig knytning till respektive komponent avrelationship commitment. Påverkansfaktorerna utgörs av personlig kompetens, deladevärderingar, förtroende, upplevelser, relationsfördelar, relationsavvecklingskostnader samtskyldigheter och tvingande miljö.Till skillnad från många tidigare studier görs här en tydlig koppling mellan påverkansfaktoreroch komponenter. Vidare studeras relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare inomoffentlig sektor vilket även det är relativt ovanligt. Tidigare har framförallt relationer mellanorganisationer inom privat sektor eller olika former av nätverk studerats.Undersökningens resultat visar att soldaternas relation med Försvarsmakten framföralltbygger på en känslomässig grund där personlig kompetens och upplevelser samt deladevärderingar har störst betydelse. Därtill kan föras att även förtroende har viss betydelse förrelationen. Inom den kalkylativa komponenten spelar en förväntan om personlig utveckling enviss roll, men i övrigt har komponenten begränsat inflytande på relationen. I studienkonstateras också att det i princip inte finns någon normativ grund i soldaternas relation medFörsvarsmakten. / Using an attitude survey, this essay studies the relationship between employed soldiers and their employer the Swedish Armed Forces in order to develop an understanding of therelationship between these parties. The research question is: What do soldiers' relationships totheir employer, the Swedish Armed Forces, look like?The theoretical basis of the study is build on the theories of relationship commitment, andmore specifically the part that can be linked to attitudinal commitment. The conceptualdefinition used is mainly based on Meyer and Allen's (1991) three components of relationshipcommitment, namely affective commitment (emotional), continuance commitment(calculating) and normative commitment (normative). The concept definition also includeseight influencing factors, each given a clear linkage to the respective component ofrelationship commitment. The influencing factors are personal competence, shared values, trust, experiences, relationship benefits, relationship termination costs, obligations andimperative environment.Unlike many previous studies done in this area, a clear link between the influencing factorsand their respective components is defined. In addition, the survey covers the relationshipbetween workers and employers in the public sector which is also relatively rare. Previously,mainly relationships between organizations in the private sector or in various forms ofnetwork have been studied.The results of the survey show that soldiers' relationship with the Swedish Armed Forces arebased in particular on an emotional basis, where feelings of personal competence, desire forexperiences and shared values are most important. In addition, trust has some but lesssignificance for the relationship. Within the caculating component an expectation of personaldevelopment play a certain role but otherwise the component has limited influence on the relationship. In principle, there is no normative basis in the soldiers' relationship with theSwedish Armed Forces.Keywords:

Soldier's individual skills are by far the most important and elementary in an armed conflict. A soldier is exposed to psychological challenges that affect his ability to perform. The academic literature is dominated by studies where adaptation is investigated at an organisational level and follows an ‘up-down' structure. Therefore, is it not only interesting but also important to study how the environmental changes mentally affect the soldier and his ability to solve his duties.  The purpose of the study is to investigate the impact of the environment on the soldier and the soldier's response to dealing with this effect. The study aims to test I-ADAPT Theory in a new context, investigating how external factors, in the environment of FS22, affect the soldier's mental processes.  The results of the study showed primarily that the establishments of routines had a great impact on the soldiers’ performance and their ability to adapt to the new environment.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna undersökning var att undersöka hur kadetterna upplevde de praktiska fysiska krav som ställs på dem under utbildningen vid Militärhögskolan Karlberg, det vill säga upplevelsen av Prestationstestet som genomförs under delkursen grundkurs (GK) fysisk träning. Det var även av intresse att undersöka vilka faktorer som påverkade resultatet på Prestationstestet. Frågeställningar som besvarades i studien var: Vilka förväntningar har kadetterna på delkursen GK fysisk träning och Prestationstestet? Hur upplevs de olika kravnivåerna för Prestationstestet? Skiljer sig kadetternas resultat av Prestationstestet beroende på hur många gånger de har utfört testet? Inverkar hur mycket kadetterna tränade innan de började studera på officersprogrammet på resultatet av Prestationstestet? Resulterar ett högt BMI (Body Mass Index) i ökat/minskat resultat på Prestationstestet? Metod Detta var en tvärsnittsstudie då enkäter, med hjälp av ett bekvämlighetsurval, delades ut. Sammanlagt delades 70 enkäter ut och 45 enkäter returnerades. Det externa bortfallet i studien var 25 personer (36 %) som av olika anledningar inte ville delta i enkätundersökningen. Enkäten bestod av 17 frågor varav två stycken hade öppna svarsalternativ och resterande 15 fasta svarsalternativ. Resultat Av resultatet kunde utläsas att de kadetterna framför allt såg fram emot var att själva få lära sig att optimera sin träning under kursen GK fysisk träning. Hur respondenterna upplevde de olika kravnivåerna var att de var ”varken höga eller låga”. Det fanns en tendens till att antalet utförda test påverkade resultatet på Prestationstestet positivt. Graden av fysisk aktivet innan påbörjade studier på officersprogrammet hade ingen påverkan på resultatet av Prestationstestet. Ett högt BMI-värde var heller inte av betydelse för resultatet på Prestationstestet. Slutsats Uppsatsen har lyft fram kadetternas åsikter om GK fysisk träning och Prestationstestet. Den har även belyst vilka faktorer som tycks påverka resultatet på Prestationstestet, där en tendens till ett säkerhetsställt resultat, visar att bättre prestation påverkas av antal genomförda test.