Larsson, Frida (2021). Behovet av specialpedagogen i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Studiens resultat förväntas ge en inblick i hur specialpedagogerna i undersökt kommun uppfattar förskolans behov av utomstående insatser. De 18 specialpedagoger som via enkät har deltagit i studien har fått ge svar kring verksamhetens dilemman i form av bland annat gruppstorlek och kompetens.   Syftet med studien var att undersöka vad som leder till att förskolorna inom undersökt kommun tar kontakt med de specialpedagogiska teamen. Ett mer övergripande syfte för uppsatsen var att få mer kunskap kring vilka insatser förskolan är i behov av från utomstående och vad specialpedagogerna i teamen kan bistå med. Vilka insatser anser de specialpedagogiska teamen att verksamheterna söker stöd kring?   Empirin har tolkats utifrån det relationella och det kategoriska perspektivet (Persson, 1998) men också utifrån systemteorin (Öquist, 2016).   Resultatet visar att specialpedagogerna arbetar förebyggande och relationellt samt att förskolorna behöver stöd med bland annat kommunikation och språksvårigheter. Resultatet visar också att det behövs mer kunskap i specialpedagogik och en högre kompetens hos fler utbildade i förskolan. Det framkommer även att barngrupperna på grund av olika påverkansfaktorer anses vara för stora i förhållandet till barns behov av särskilt stöd.   Förskolan är i stort behov av specialpedagogens kompetens i form av insatser kring bland annat språkproblematik och förebyggande arbete med vårdnadshavare. Barngruppens storlek är tydligt avgörande för personalens möjligheter att tillgodose det stöd som en del barn är i behov av samt att förskolan behöver fler utbildade.

Sammanfattning/Abstract Nilsson, Lotta och Westerberg, Maria (2022). Elevassistentens roll och samarbete med specialpedagogen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Elevassistentens roll och samarbete med specialpedagogen är ett område av stor betydelse för elever i särskilda behov. Det saknas idag kunskap inom svensk forskning om vilka förutsättningarna är för ett effektivt och väl fungerande samarbete. Vi förväntar oss att kunna bidra med kunskap till både lärare, specialpedagoger och rektorer om hur specialpedagogen med sin kompetens kan ge stöd till elevassistenterna för att ge dem förutsättningar att kunna genomföra sitt arbete.   Syfte och frågeställningar Syftet är att ge kunskap om hur elevassistenten i samarbete med specialpedagogen kan förbättra förutsättningarna för elever i behov av särskilt stöd samt undersöka elevassistentens utvecklingsbehov.   Vilka förutsättningar framstår i intervjuer med några elevassistenter som betydelsefulla för yrkesutövningen? Vilka utvecklingsvägar för samarbete mellan specialpedagoger och elevassistenter framkommer i intervjuer med några specialpedagoger? Teori Examensarbetet utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och ett relationellt perspektiv. Detta innebär att uppfattningar, miljön och händelser i de olika systemen påverkar elevassistenternas roll och inkludering samt deras möjligheter till samverkan med specialpedagogerna. Metod I föreliggande studie har vi valt att göra en kvalitativ studie inspirerad av fenomenologi. Enligt Bryman (2018) fokuserar en kvalitativ metod på individen och hur denne upplever och ser på sin verklighet. Vi har valt att göra semistrukturerade intervjuer med både elevassistenter och specialpedagoger. Vi analyserade resultatet med en induktiv tematisk analys. Resultat Resultatet visar att elevassistenten har en bred och ansvarsfull roll som balanserar arbete som akademiskt och socialt stöd till elever i behov av särskilt stöd. Resultatet visar även att elevassistenter har ett samarbete med specialpedagogen, som har rollen som stödjare och handledare. De delar även bilden att behovet av en gemensam kommunikation skulle behöva struktureras och ökas. Elevassistenter arbetar tillsammans med specialpedagoger med inkluderingspraxis vilket är av stor vikt för elevens framtida roll som en samhällsmedborgare vid fortsatt behov av särskilt stöd. Den nya kunskap som författarna genom detta arbete tagit fram bidrar till en bättre förståelse av elevassistentens roll och samarbete med specialpedagogen. Resultatet av studien kan förtydliga yrkesrollen för elevassistenter i samarbete med specialpedagogen. Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogens samverkan med rektor i ledningsgrupp är betydelsefull då specialpedagogen har möjlighet att belysa vikten av strukturerad handledning. Gemensam mötestid mellan lärare, elevassistenter och specialpedagoger ger bättre förutsättningar för samarbete och kommunikation. Handledningen främjar inkludering av elever i behov av stöd, kunskapsinhämtningen hos alla elever och ger specialpedagogisk kunskap till både lärare och elevassistenter.  Nyckelord Elevassistenter, handledning, inkludering, kompetensutveckling, specialpedagogiska insatser

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2005Holmer, Maria. Hugosson, Anette. & Waern, Ulrika. (2005). Pedagogers uppfattning om blyga och utagerande elever. (Educationalists opinion of shy and acting out pupils). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar blyga respektive utagerande elever, samt om det finns någon skillnad i hur mycket fokus det läggs på att se och möta dessa båda grupper. Arbetet bygger på 14 intervjuer med pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi vill även ta reda på vilken förståelse, kunskap och erfarenhet som pedagogerna har om vårt ämne, samt vilket specialpedagogiskt stöd som kan vara tänkbart. Resultatet visar att det är viktigt i bemötandet av blyga och utagerande elever att tänka på att ge positiv uppmärksamhet samt att tänka på sitt eget förhållningssätt. Pedagogerna betonar vikten av att se eleverna, men menar att svårigheten ligger i för stora barngrupper och för lite tid. När det gäller de utagerande ligger det stort fokus på den negativa uppmärksamheten medan de blyga ofta inte får någon uppmärksamhet alls. De tar inte för sig på samma sätt. Det framkommer att det är de utagerande som blir prioriterade när det gäller resursfördelningen i skolan och att det sällan eller aldrig skrivs ett åtgärdsprogram för blyga elever.Nyckelord: bemötande, blyga, utagerande, specialpedagogiska insatserMaria Holmer Anette HugossonUlrika WaernLimhamnsvägen 10 CBörringegatan 4 AKvarngården217 59 Malmö217 72 Malmö274 92Skurup

ABSTRAKTEva Andersson & Ingela Östlin (2007) Huvudvärk och ont i magen − är det stress. En studie om tolv barn med specialpedagogiska insatser. (Headache and stomach ache − is it stressA study about twelve children with special pedagogue efforts) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna studie var att undersöka om elever som har specialpedagogiska insatser blev stressade på grund av dessa åtgärder.Studien ger en sammanfattning av tidigare forskning om barn och stress ur ett samhällsperspektiv. En kvalitativ studie genomfördes där eleverna berättade om hur en dag såg ut för dem. De nämner då ett antal stressymtomen som magont, huvudvärk och olustkänslor. Resultatet av studien var att eleverna satte stress i samband med att ha bråttom. Däremot kopplade de inte ihop sina symtom med att de själva var stressade. De vet alltså vad stress är, men såg inte sig själva som stressade.Nyckelord: Barn, KASAM, Specialpedagogiska insatser, StressEva AnderssonTranbärsstigen 82571 37 NässjöIngela ÖstlinBjörkbackavägen 8556 28 JönköpingHandledare: Ingrid SandénExaminator: Lotta Anderson / ABSTRACTEva Andersson & Ingela Östlin (2007) Headache and stomach ache− is it stress. A study about twelve children with special pedagogue effort. School development and management, master of special pedagogue. School of Teacher Education. Malmö University.The purpose of this study was to examine if pupil with special pedagogue effort are stressed measure off this effort.The study gives a summary of earlier research of children and stress from a community perspective. A qualitative study where the pupil were telling, how a normal day looked like. The pupil was implementing about a number of stress symptoms such as stomachache, headache and feelings of uneasy. Our conclusion from this study is that pupil associate stress with being hurry. However they did not link their symptoms with their own stress. In other words they know what stress is but did not see them self as being stressed.Keywords: Children, KASAM, Special pedagogue effort, StressEva AnderssonTranbärsstigen 82571 37 NässjöIngela ÖstlinBjörkbackavägen 8556 28 JönköpingInstructor: Ingrid SandénExaminer: Lotta Anderson

Syftet med denna studie är att kartlägga hur elever i behov av särskilt stöd upplever de special-pedagogiska insatserna, om de upplever eget inflytande över sin situation och hur eleverna upplever den specialpedagogiska miljön där insatserna sker.Den insamlingsmetod som använts är kvalitativa ostrukturerade intervjuer. Sex grundskoleele-ver i behov av särskilt stöd från två olika skolor, år 3, 4 och 5 har djupintervjuats. Studien be-handlar tidigare forskning om elever i behov av särskilt stöd, styrdokument och riktlinjer, spe-cialpedagogisk historik, dilemma och utmaningar samt inflytande, delaktighet och samspel. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori utgör den teoretiska ramen.Resultatet visar att eleverna upplever de specialpedagogiska insatserna positivt. Relationen mellan elev och specialpedagog upplevs som god och välfungerande. Om inflytande uttrycker eleverna nöjsamhet i undervisningssammanhang. De känner sig nöjda med det som specialpe-dagogen utformar och erbjuder. Samtidigt säger eleverna att de inte riktigt vet om vad de kan bestämma och/eller påverka. Vidare visar resultatet ett mindre aktivt elevinflytande vid upprät-tandet av specialpedagogiska insatser. Flertalet elever är villigt inställda till att behöva lämna klassrummet i syfte att arbeta hos specialpedagogen.

BakgrundInom varje pedagogisk verksamhet förekommer olika typer av bedömningar av barns beteende och utveckling, vilket leder till kategoriseringar. Dessa kategoriseringar skapas utifrån de normer och värderingar som personal i förskolan utgår ifrån. Specialpedagogiken har under åren ändrats från att endast vara individproblematiserad till att även rikta sig mot omgivningens påverkan, alltså hur omgivningen och miljön i förskolans verksamhet kan vara det som utgör ett barns svårigheter. För att alla barn i förskolan ska erbjudas det stöd som behövs för att kunna utvecklas bör verksamheten utformas för barnen individuellt och generellt för att svårigheter ska förebyggas och för att ingen ska känna sig exkluderad inom förskolans ramar.SyfteSyftet med föreliggande undersökning är att undersöka hur förskollärare resonerar kring specialpedagogiska insatser, samt om och i sådana fall hur förskollärarna anser att genomförda insatser har bidragit till förändring i verksamheterna.MetodUndersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap. Urval gjordes utifrån yrkeskategori, då studien syftar till att undersöka hur förskollärare resonerar kring specialpedagogiska insatser. Sex förskollärare från två olika förskolor i en större väst svensk kommun har deltagit i denna undersökning.ResultatUndersökningen visar att kategoriseringar och bedömningar utifrån normalitet förekommer inom förskolans verksamhet där avvikelser i barns beteende och utveckling uppmärksammas. De mest förekommande anledningar till ansökan om specialpedagogiskt stöd beskrivs vara när barn har språksvårigheter eller om barnet uppvisar ett utåtagerande beteende. Insatserna som införts i verksamheten har visat sig vara inkluderande samtidigt som vissa insatser blivit mer exkluderande för barnet. Förskollärarna förlitar sig ofta på specialpedagogens kompetens och beskriver hur den egna kompetensen utvecklats i samband med praktiska erfarenheter inom förskolans verksamhet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva hur specialpedagoger i ett socialt utsatt område arbetar hälsofrämjande och förebyggande samt tolkar begreppen hälsofrämjande och förebyggande. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger i detta område. De transkriberade intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys, vilket resulterade i ett antal centrala teman. Dessa teman analyserades sedan utifrån två teoretiska referensramar. Den första referensramen berör Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM), som är orsaken till hälsa och välmående. De arbetsmetoder och synsätt som beskrivs i resultatet analyserades utifrån de delkomponenter som utgör KASAM; Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Resultatet visade bl.a. på att specialpedagogernas arbete ofta kan anses vara inriktat på elevernas KASAM samt att specialpedagogerna ofta tycks vara särskilt inriktade på delkomponenten Hanterbarhet. I teorin om KASAM har detta begrepp att göra med i vilken grad elever upplever att de resurser som finns tillgängliga för dem är tillräckliga för att de ska uppleva att de kan hantera omvärldens krav. Studien visar att elevhälsan ofta intar ett salutogent perspektiv i arbete med elever. De specialpedagogiska insatserna som beskrivs i studien är på individ-, grupp- och organisationsnivå. Den andra teoretiska referensramen som användes i analysen berör två motsatta sätt att se på specialpedagogisk problematik: huruvida man menar att skolproblem bottnar i brister hos eleven (kategoriskt perspektiv) eller har att göra med kontextuella faktorer (relationellt perspektiv). Resultatet visade på att respondenternas hälsofrämjande och förebyggande arbete främst utgick ifrån ett relationellt perspektiv i deras specialpedagogiska verksamhet. Det gick dock ibland att se inslag av ett kategoriskt perspektiv i de beskrivningar av elever som gavs av tre av de fyra respondenterna. Den respondent som inte gav uttryck för det kategoriska perspektivet arbetade, till skillnad från övriga respondenter, inte direkt med elever. Nyckelord: Förebyggande, hälsofrämjande, KASAM, kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv, socialt utsatta områden, elevhälsa, specialpedagogiska insatser

No description available.

På senare tid har det i media uppmärksammats att många skolor inte tar tillvara på de särskilt begåvade elevernas kapacitet. Till skillnad mot flera andra länder saknar Sverige riktlinjer och strategier kring hur man inom skolan kan arbeta för att bemöta och utmana dessa elever. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva några pedagogiska erfarenheter, arbetssätt och organisatoriska lösningar som har utvecklats i svenska skolor för att kunna utmana särbegåvade elever i skolan. Studien består av fallstudier på fyra skolor i olika kommuner. Det empiriska underlaget i undersökningen består av fyra semistrukturerade intervjuer med fem respondenter. De är yrkesverksamma lärare, speciallärare eller specialpedagoger och har utvecklat arbetssätt för att utmana särbegåvade elever. Studien visar att två av skolorna arbetar med att utmana dessa elever i små grupper utanför klassens ram. De andra två skolorna arbetar med utmaningar för eleverna inkluderat inom klassens ram. Detta förekommer framförallt inom ämnet matematik. Arbetssätten som används är fördjupning och berikning inom ämnet men även acceleration, d.v.s. att eleverna får möjlighet att läsa ett ämne med innehåll från en högre årskurs. Dessa arbetssätt har lett till mer tillfredsställda elever och att övriga lärare fått en slags fortbildning angående hur dessa elever kan bemötas och utmanas. Det framkommer dock att några av de intervjuade pedagogerna upplevt svårigheter med att hantera konstellationer och grupper av särbegåvade elever eftersom en del av eleverna haft svårt med det sociala samspelet. De intervjuade pedagogerna har även upplevt att det finns ett motstånd från andra lärare då det avsätts tid för undervisning av högt begåvade elever då denna tid istället skulle kunna läggas på elever som inte når målen. I alla skolor har dock skolledningen uppmuntrat arbetet kring de särbegåvade eleverna och avsatt tid för dessa arbetssätt.

No description available.