<p>Syftet med vårt examensarbete är att undersöka de möjligheter som personer med spelberoende har till att få hjälp från socialtjänsten. Vi vill också få en förståelse för socialtjänstens ansvar och deras agerande i sammanhanget. Resultatet som vi fått fram har vi analyserat utifrån ekologisk systemteori. Vår studie har genomförts i en mellanstor kommun och i en liten kommun i västra Sverige. Resultatet av studien visar att det är svårt för en person med spelberoende att få hjälp. Det finns inga direktiv i de nationella riktlinjer från Socialstyrelsen (2007) som säger att kommunerna måste tillhandahålla stöd och insatser för dessa personer. Den mellanstora kommunen tar bara emot om det finns ett annat missbruk, som alkohol eller narkotika, spelberoendet kan då behandlas samtidigt som det andra missbruket. I den lilla kommunen tas däremot dessa personer emot och där jämställs spelberoende med andra beroenden. Vi upptäckte att det finns en brist på kunskap om spelberoende bland personalen och att de flesta önskade sig utbildning i ämnet. Det råder också en osäkerhet bland personalen om vart de ska skicka personer med spelberoende, som verkar slussas runt mellan verksamheterna. Det visade sig att de flesta hänvisas till Spelberoendes förening som är en frivilligorganisation.</p>

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka och få kunskap om vilken roll sociala relationer spelar i tillfrisknandet från spelberoende. Forskningsmaterialet som användes i denna studie var fyra självbiografier skrivna av personer med erfarenheter av spelberoende. Genom att läsa materialet ett flertal gånger och kategorisera ämnen som författarna skrev om identifierades fyra vanligt förekommande teman i texterna. Resultaten av att analysera de fyra teman visade att författarna alla upplevde rädsla för att skada och förlora sina familjer och/eller partners på grund av deras beroende. Denna rädsla beskrevs också som motivationen till att bryta vanan och förbli spelfri. Ett annat resultat var att författarna upplevde intensiva känslor av lättnad och befrielse när spelproblemet uppdagades inför deras närstående. Denna upplevelse identifierades också som en första vändpunkt i berättelserna och ett steg mot författarnas tillfrisknande. Andra resultat som framkom var att författarna uttrycker tacksamhet gentemot de personer som hade hållit sig vid deras sidor genom tuffa tider, även om personerna i vissa fall hade utsatt författarna för påtryckningar för att få dem att sluta spela. / The purpose of this qualitative study was to examine and gain knowledge about the role social relationships play in recovery from gambling addiction. The research material consisted of four autobiographies written by former gambling addicts. By reading the material multiple times and categorising topics the authors wrote about, four common themes within the texts were identified. The results from analysing the four themes showed that the authors all experienced fear of hurting and losing their families and/or partners due to their addiction. This fear was also described as the motivation to quitting the habit and staying free from gambling. Another result was that the authors experienced intense feelings of relief and liberation when the gambling problem was revealed to their close ones. This experience was also identified as a first turning point toward recovery in the stories. Other results were that the authors expressed thankfulness towards those people who had stayed by their sides through tough times, even though in some cases people had put pressure on the authors to make them quit gambling.

Introduktion: Drygt fyra procent av personer i åldrarna 16–84 år har någon form avspelproblem. Personer med spelberoende känner ofta skuld och skam över sitt beroende. Från ochmed 1 januari 2018 ingår spel om pengar i både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen,vilket innebär att kommuner och regioner är ålagda att förebygga spelproblem. Spelberoendeleder till hälsoproblem som troligtvis kommer att öka i framtiden. Det påverkar personer negativtpå flera områden, såsom relationer, ekonomi, arbete och psykisk hälsa. Det finnsbehandlingsalternativ som är baserade på motiverande samtal. Syfte: Syftet med litteraturstudienvar att kartlägga distriktssköterskans omvårdnadsåtgärder vid spelberoende. Metod: Ensystematisk litteraturstudie med innehållsanalys enligt Lundman och Graneheim genomfördes.Resultat: Resultatet visade tre kategorier. Lättillgängligt stöd med underkategorierna Arbetsbokoch Telefonrådgivning. Motivationshöjande åtgärder med underkategorierna Motiverande samtaloch Involvera stöd från närstående. Verktyg för att motstå spelande med underkategoriernaMobilapplikationer och Webbaserad rådgivning. Konklusion: Spelberoende åsamkar bådeindividen och samhället skada inom flera olika områden. Detta relativt outredda ämne bör detforskas mer på, då spelberoende troligtvis kommer öka i framtiden. Denna litteraturstudie visadepå vilket sätt distriktssköterskan kan stödja patienter med spelberoende.

Spelmarknaden har expanderat de senaste åren men dock råder det fortfarande en brist på forskning inom spelområdet. Flera riskfaktorer anses undergräva spelproblem. En av de största riskfaktorerna till just spelproblem anses vara ökad tillgänglighet.Syftet med studien var att undersöka relationen mellan spel och tillgänglighet. Metoden bestod av en litteraturstudie där tolv studier baserade på kvantitativ data analyserades.I resultatet framkom, att ökad tillgänglighet till spelmöjligheter ledde till ökad spelfrekvens samt att ökad omsättning på spel ledde till fler negativa konsekvenser från spelande. Större tillgänglighet påträffades bland områden med lägre socio- ekonomi. Dock var det mer komplext att påvisa signifikanta säkerställda samband mellan tillgänglighet och spelberoende. I slutsatsen yrkas på vidare forskning på området, då det är en förutsättning för att folkhälsovetenskapliga insatser ska kunna verka för en reducering av andelen spelberoende. / An increase of the gambling market has occurred recently. Despite expansion of the market, the research on the field is sparse. One of the acknowledged risk factors behind problem gambling is availability to gambling opportunities.The purpose of this study was to relate availability and gambling. The method is a literature review including 12 studies based on quantitative findings examining significant correlations.The result included some significant correlations. Increased availability to gambling opportunities led to increased gambling frequency and increased gambling expenditure, which contributed to more negative consequences from gambling. An increase in availability was discovered in areas with a more disadvantage population. In addition, it was difficult to find a linear correlation between availability and problem gambling. In conclusion, more research on the matter is a prerequisite to develop public health interventions to minimise problem gambling.

Syftet med denna studie är att ge en djupare insikt i hur man definierar det problematiska fenomenet högfrekvent dator-och tvspel. I denna studie kommer fenomenet att definieras, beskrivas och problematiseras av verksamma inom socialt arbete, där grunden för vår empiriska studie baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Urvalsgruppen består av fyra intervjupersoner, en kurator, en terapeut, en socialarbetare på en förening som arbetar specifikt med denna problematik och en socialarbetare inom socialtjänsten. Genom intervjuerna och en sammanfattning av dessa kan vi se en brist på en tydlig definition av fenomenet och därmed ett behov av en konkret definition. Intervjuerna visar också skillnader kring vad de olika intervjupersonerna anser att det finns för insatser för personer med denna typ av problematik. Vi kan också se brister i lagen för ett högfrekvent dator-och tvspel, då det inte nämns och diskuteras i någon större utsträckning någonstans. Det slutliga resultatet av vår studie visar ett behov av en konkret definition och fler och tydligare insatser för personer med ett högfrekvent dator- och tvspelsbruk. Resultaten visar även att tydligare instruktioner i lagen och ytterligare forskning av detta fenomen behövs, som i sin tur kan bidra till ett evidensbaserat socialt arbete inom området. / The aim of this study is to give a deeper insight of how to define the problematic phenomena of high frequent use of computer- and videogame. In this study the phenomena will be defined, described and problematized by professionals within Social Work. The basis of our empirical research is based on a qualitative approach with interviews. Our study consists of four informants, a counsellor, a therapist, a social worker that works with this specific phenomena and a social worker in the social services. Through the interviews and the summary of these we can see a lack of a clear definition of the phenomena and a need for a concrete definition. The interviews also reveal a lack of interventions for persons with this type of problem. We can also see deficiency in the law regarding high frequent use of computer- and videogame, when it is not mentioned anywhere. The final desired outcome of our study indicates a need for a concrete definition, more and clearer actions for people with this problem, clearer instructions in the law which includes the phenomena in the context of social work and further research of this phenomenon that can contribute to an evidence-based social work within this subject.

Denna uppsats avser undersöka sambandet mellan användarupplevelser och beroenden inom spel och vadhållning. Ett beroende i sig kan tillskrivas många egenskaper och orsaker, vilket gör det till en dynamisk term, och kan således undersökas och definieras i många avseenden. Viktigt att notera är att beroende kan vara närvarande trots att det inte utgör ett problem. En användarupplevelse kan vara alla intryck och känslor vilka infinner sig vid interaktion med en produkt eller tjänst, och utgör en slags referenspunkt i utvecklingsarbeten. Syftet med denna designattityd innebär att utforma och tillhandahålla en upplevelse snarare än en produkt, där resultatet blir en artefakt vilken förmedlar denna känsla. Uppsatsen undersöker även Hedonic-Motivation System Adoption Model, vidare benämnt HMSAM, vilken är ett slags verktyg avsett att kartlägga upplevelser och konkretisera vad som motiverar användning. Vidare tillämpas teorin om Flow, då tidigare studier om spelberoende ligger i nära anslutning till allt vad den innefattar. Med denna teori som utgångspunkt genomfördes fem semi-strukturerade där informanten ombads redogöra för tidigare och nuvarande upplevelser av speltjänster. Syftet med dessa intervjuer var primärt att undersöka och söka ytterligare förståelse för spelandets motivation, för att tydliggöra sambandet mellan beroende och användarupplevelse, men även att förstå vad en upplevelse och ett beroende innebär för användaren. Utfallet avslöjar om en utspridd uppfattning gällande beroendets befattning och utsträckning, samt att spänning utgör en betydande del av motivationen. Utöver det tydliggörs även att en eventuell förtjänst av pengar ligger centralt i spelandet, men att det för vissa endast uppfattas som en bonus. Vad detta innebär för uppsatsen är att medan beroendet i sig har flera definitioner kan spelandets motivation konkretiseras och i viss mån generaliseras. Spelberoendets vara eller icke-vara hos en individ är i sin tur beroende av alltför många faktorer för att abstrahera, vilket till stor beror på att beroende inte nödvändigtvis betingar en negativ händelseutveckling. Modellen HMSAM visar sig också vara hjälpsam när upplevelser ska kartläggas och kvantifieras, vilket är nödvändigt om spelberoende och dess orsaker ska undersökas i vidare utsträckning. / This research aims at investigating the relationship between user experiences and addiction in gambling and betting. An addiction can be attributed to many traits and causes, making it a dynamic term, and can thus be investigated and defined in many respects. One important note is that addiction might be present despite it not posing a problem. A user experience could be all the impressions and emotions that occur while interacting with a product or service, and forms a point of reference in product developments. The purpose of this design attitude involves designing and providing an experience rather than a product, where the result is an artifact capable of conveying this feeling. This paper also examines the Hedonic-Motivation System Adoption Model, further abbreviated HMSAM, which is a tool capable of mapping experiences and concretizing what motivates use of a service or product. Furthermore, the theory of flow is applied, with previous studies about gambling addiction being closely related to all that it includes. With this theory as a basis, five semi-structured interviews were conducted, where the informant was asked to account for past and present experiences from betting services. The purpose of these interviews were to investigate and understand what betting motivation consists of, in order to enable a clarification of the relationship between addiction and user experience, but also to learn what an experience and an addiction means to the user. The outcome reports of a widespread perception of the dependencies and extent to which an addiction exists, and that excitement composes a significant part of motivation. In addition, it is clarified that a feasible profit is central to betting, it is however perceived by some as solely a bonus. What this means for the research is that while the addiction itself might have several definitions, the player's motivation can be made concrete and to some extent generalized. The actuality of an addiction with an individual is, in turn, dependent on too many factors to discern, which in large depends on addiction not necessarily leading to a sequence of negative events. The model HMSAM also proves to be helpful when assessing and quantifying experiences, which is necessary for further investigation of gambling addiction and its origins.

Spel om pengar och dess konsekvenser för individ och samhälle har kommit att bli ett mycket omdiskuterat samtalsämne under 2019. Den svenska spelmarknaden omreglerades 2019 med motivet att motverka spelets skadeverkningar och att skydda konsumenterna. Folkhälsoperspektivet genomsyrar utvärderingar av spelproblematik och spelmarknaden och omfattande samhällsekonomiska konsekvensanalyser saknas, delvis på grund av internationell oenighet om hur spelproblemens samhällsekonomiska kostnader ska estimeras. Den här uppsatsen syftar till att estimera de svenska samhällsekonomiska kostnaderna som uppstår till följd av spelproblem. Metoden som använts i uppsatsen består dels av en samhällsekonomisk kalkyl där kostnaderna för spelproblem i Sverige 2018 beräknats men den består också av en översikt samt diskussion av tidigare studier som genomförts på området. Metoderna är starkt kopplade till varandra där översikten och diskussionen av de tidigare studierna lagt grunden för den metod som använts vid estimeringen. I översikten av tidigare studier identifierades och diskuterades metodproblematiken främst kring intangibla kostnader och teoretisk tolkning vilket underbyggde uppsatsens metodval vid estimeringen. Den samhällsekonomiska kostnaden för spelproblem i Sverige år 2018 estimerades till att vara ca 9,5 - 20,2 miljarder kronor. För att förbättra estimeringens precision och relevans behövs ytterligare metodutveckling vilket uppsatsen ger ett antal förslag på. Förslagen baseras på den identifierade metodproblematiken och tillhörande diskussion. / Gambling and gambling related problems for individuals and society have come to be a highly debated topic in Sweden during 2019. A new regulation of the Swedish gambling market has been implemented during 2019 with the motive to counteract gambling problems and protect consumers. A public health approach has been dominating evaluations of the gambling sector and there is a lack of evaluations with a welfare economical approach. This is partly due to an international disagreement on how the welfare economical costs of problems with gambling should be estimated. This paper aims to estimate the social costs of gambling problems. The method used in this paper consists partly of the method used for estimating the social costs that arise as a result of gambling problems. However it also consists of an overview and discussion of previous studies conducted within this area. The methods are strongly connected to each other where the overview and discussion of previous studies laid the foundation for the method used in the estimation. The overview of previous studies identified and discussed methodological issues mainly regarding intangible costs and theoretical interpretation which supported the paper’s methodological considerations when performing the estimation. The social costs of gambling in Sweden 2018 was estimated to be between 9.5-20.2 billion SEK. In order to improve the accuracy and relevance of the estimation, further methodological development is needed. This paper provides a number of suggestions based on the methodological issues that have been identified.

<p>Compulsive gambling has lately become a more common and serious issue in our society. The number of compulsive gamblers is constantly increasing alongside the growth of the gambling industry and the consequences of compulsive gambling include both economical and social disasters. Every addiction has a start, and so does compulsive gambling, which is why we chose to perform a survey in order to determine the possible causes to why individuals are drawn to gambling and what leads them into compulsive gambling, and also during which circumstances do they find the strength and will to come out of their addiction to gambling. The theories that are used in this paper include globalization, socialization, Bauman´s consumption society and empowerment, alongside the six phases of gambling by Custer and Milts, describing the way in and the way out of compulsive gambling. This survey is one of the qualitative kind, which means that the chosen theories are connected to the ten interviews that were done with gamblers of various kinds. The larger part of the interviews consist out of stories by compulsive gamblers and former compulsive gamblers, but the reader also gets to read the stories of those who gamble a whole lot, but still don´t consider themselves as compulsive gamblers and also from a treatment facility representative who has a lot of experience of treating compulsive gamblers.  This paper, in conclusion, shows that there are various reasons of why individuals become gamblers and compulsive gamblers. Some do it in order to escape their everyday problems; some do it to fit in with their friend circle while others do it for the sake of excitement or for the simple reason of making money. The publicity that surrounds gambling nowadays and the technology that increases the possibility of gambling, are also important factors that can awake the interest in gambling.  In order for the individual to get out of the compulsive gambling problem, more is needed then just the need to leave gambling behind. Support from one´s family and friends can be of help after the individual has fully decided to get out of his compulsive gambling issues. However, it is the individuals own free will and determination to leave the gambling behind, that is the key to a life free from compulsive gambling.</p>

Compulsive gambling has lately become a more common and serious issue in our society. The number of compulsive gamblers is constantly increasing alongside the growth of the gambling industry and the consequences of compulsive gambling include both economical and social disasters. Every addiction has a start, and so does compulsive gambling, which is why we chose to perform a survey in order to determine the possible causes to why individuals are drawn to gambling and what leads them into compulsive gambling, and also during which circumstances do they find the strength and will to come out of their addiction to gambling. The theories that are used in this paper include globalization, socialization, Bauman´s consumption society and empowerment, alongside the six phases of gambling by Custer and Milts, describing the way in and the way out of compulsive gambling. This survey is one of the qualitative kind, which means that the chosen theories are connected to the ten interviews that were done with gamblers of various kinds. The larger part of the interviews consist out of stories by compulsive gamblers and former compulsive gamblers, but the reader also gets to read the stories of those who gamble a whole lot, but still don´t consider themselves as compulsive gamblers and also from a treatment facility representative who has a lot of experience of treating compulsive gamblers.  This paper, in conclusion, shows that there are various reasons of why individuals become gamblers and compulsive gamblers. Some do it in order to escape their everyday problems; some do it to fit in with their friend circle while others do it for the sake of excitement or for the simple reason of making money. The publicity that surrounds gambling nowadays and the technology that increases the possibility of gambling, are also important factors that can awake the interest in gambling.  In order for the individual to get out of the compulsive gambling problem, more is needed then just the need to leave gambling behind. Support from one´s family and friends can be of help after the individual has fully decided to get out of his compulsive gambling issues. However, it is the individuals own free will and determination to leave the gambling behind, that is the key to a life free from compulsive gambling.

No description available.