The survey is based on qualitative research interviews with four active teachers from primary school. The purpose of the study is to gain knowledge of how to work with reading and writing learning in year one. The study is based on four issues that concern the teachers' views on the early work on reading and writing. The result shows that teachers have slightly shared perceptions of specific educational material, but the foundation is to have a varied reading and writing teaching. The teaching should also be fun and stimulate the students' individual needs. / Studien baseras på kvalitativa forskningsintervjuer med fyra verksamma lärare som arbetar på lågstadiet. Syftet med studien är att få kunskap om hur man kan arbeta med läs- och skrivinlärning i årskurs 1. Studien utgår från fyra frågeställningar som berör lärarnas åsikter och synsätt på det tidiga arbetet med läs- och skrivinlärning. Resultatet visar att lärarna har aningen delade uppfattningar om specifikt undervisningsmaterial men att grunden är att ha en varierad läs- och skrivinlärning. Undervisningen ska dessutom vara lustfylld och stimulera elevernas individuella behov.

<p>I denna studie analyseras skriftspråksutvecklingen hos sex elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att klarlägga vilken roll specialpedagogiska insatser spelar för elevers skrift-språkliga utveckling. Har innehållet i stödet någon betydelse för elevernas utveckling och vad händer när stödet uteblir? Studien fokuserar på tidig kontra sen identifiering av elevernas läs- och skrivsvårigheter samt påföljande insatser. I detta sammanhang analyseras också hur dessa insatser påverkar elevernas självförtroende och motivation för skolarbetet. Resultatet tyder på att det inte främst är tidpunkten för insatserna som är det mest betydelsefulla för en positiv utveckling, utan snarare innehållet i stödet. Det är det språkliga stödet, anpassat till elevernas specifika svårigheter och utvecklingsnivå, som är den avgörande faktorn. Detta stöd bygger på träning i fonologisk medvetenhet, korrela-tionen mellan fonem och grafem, uppbygg-nad av ordförrådet och utvecklande av effektiva lässtrategier. Tidpunkten för insatserna är inte generaliserbar utan beroende av problemets art och det enskilda barnets förutsättningar. Det framkommer i studien att det skedde en positiv utveckling av läs- och skrivförmågan i samtliga fall, oavsett om de var tidiga eller sena. Det skedde även en positiv social utveckling. De tre barnen som fick sena insatser fick emellertid genomgå en period med flera negativa följdverk-ningar, men så snart de språkliga insatserna kom till stånd vändes den negativa trenden och arbetsglädjen byggdes successivt upp. Specialundervisning, där språket inte spelar någon central roll, visade sig i denna studie inte ge någon större effekt. Resultaten från studien visar på ett övertygande sätt att det är av yttersta vikt att de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter får en omsorgsfull språklig utredning gjord till exempel av logoped. Elevens problem bör utredas i grunden så att rätt hjälp kan anvisas till varje enskild elev. Det måste också finnas en koppling mellan utredningen och de pedagogiska insatserna. Studien visar även att det är viktigt att det finns tillgång till pedagoger med ändamålsenlig kompetens för att uppnå önskvärt resultat. Mycket i denna studie tyder på att tidsmarginalerna är små i barnets tidiga utveckling. Man måste därför studera tidpunkten för insatserna mera specifikt i förhållande till barnets utvecklingsnivå och problemets art för att barnet ska få hjälp på rätt nivå så att läsinlärningen blir framgångsrik. Studien understryker betydelsen av meningsfullhet, god självbild, motivation och sammanhang för eleverna.</p><p>This study investigates the development of the reading and writing ability of six pupils in danger of developing reading and writing disabilities. The purpose is to investigate the effects of remedial teaching on their reading and writing abilities. How much does the contents of the teaching matter, and what happens when remedial teaching is not forthcoming? The focus is on comparing the consequences of early vs. late discovery of the disability, and of the ensuing measures taken. The self confidence and motivation of the pupils are also analysed in this context. My results imply that the content of the remedial teaching is of greater importance to a favourable development than an early discovery. The crucial factor is the adaptation of the linguistic support to the specific problems and developmental level of each individual pupil. The support consists in developing phonological awareness, phonem-graphem correlation, vocabulary and efficient reading strategies. As for the timing, no generalised conclusions can be made. The outcome is dependent on the nature of the problem, and of the preconditions and capacities of the individual child. The study shows that there was a positive development of the reading and writing ability in all six cases, regardless of whether the discovery of the disability was early or late. There was also a positive social development. In the three cases where the remedial teaching came late, the children went through a period that had several adverse consequences, but as soon as the supportive measures were initiated the negative trend was broken, and the joy of learning developed gradually. Remedial teaching where the focus was not primarily on linguistic development did, however, seem to have little effect. This study demonstrates clearly how vital it is that children in danger of developing reading and writing disabilities are carefully examined by, e.g., a speech therapist. Their individual problems must be thoroughly investigated, so that the supportive measures can be tailored to suit their needs. Hence, the examination must be closely linked to the pedagogical efforts. The study also shows that access to pedagogues with an adequate competence is crucial to the achievement of a favourable result. There are strong indications in this study that the time windows are quite narrow in the early development of a child. The timing of the remedial teaching must be more specifically studied, and related to the developmental level and specific problems of each individual child, in order to achieve an optimal reading development. This study emphasises the importance to the pupils of relevance, a positive self image, motivation and coherence.</p>

I denna studie analyseras skriftspråksutvecklingen hos sex elever i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att klarlägga vilken roll specialpedagogiska insatser spelar för elevers skrift-språkliga utveckling. Har innehållet i stödet någon betydelse för elevernas utveckling och vad händer när stödet uteblir? Studien fokuserar på tidig kontra sen identifiering av elevernas läs- och skrivsvårigheter samt påföljande insatser. I detta sammanhang analyseras också hur dessa insatser påverkar elevernas självförtroende och motivation för skolarbetet. Resultatet tyder på att det inte främst är tidpunkten för insatserna som är det mest betydelsefulla för en positiv utveckling, utan snarare innehållet i stödet. Det är det språkliga stödet, anpassat till elevernas specifika svårigheter och utvecklingsnivå, som är den avgörande faktorn. Detta stöd bygger på träning i fonologisk medvetenhet, korrela-tionen mellan fonem och grafem, uppbygg-nad av ordförrådet och utvecklande av effektiva lässtrategier. Tidpunkten för insatserna är inte generaliserbar utan beroende av problemets art och det enskilda barnets förutsättningar. Det framkommer i studien att det skedde en positiv utveckling av läs- och skrivförmågan i samtliga fall, oavsett om de var tidiga eller sena. Det skedde även en positiv social utveckling. De tre barnen som fick sena insatser fick emellertid genomgå en period med flera negativa följdverk-ningar, men så snart de språkliga insatserna kom till stånd vändes den negativa trenden och arbetsglädjen byggdes successivt upp. Specialundervisning, där språket inte spelar någon central roll, visade sig i denna studie inte ge någon större effekt. Resultaten från studien visar på ett övertygande sätt att det är av yttersta vikt att de barn som ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter får en omsorgsfull språklig utredning gjord till exempel av logoped. Elevens problem bör utredas i grunden så att rätt hjälp kan anvisas till varje enskild elev. Det måste också finnas en koppling mellan utredningen och de pedagogiska insatserna. Studien visar även att det är viktigt att det finns tillgång till pedagoger med ändamålsenlig kompetens för att uppnå önskvärt resultat. Mycket i denna studie tyder på att tidsmarginalerna är små i barnets tidiga utveckling. Man måste därför studera tidpunkten för insatserna mera specifikt i förhållande till barnets utvecklingsnivå och problemets art för att barnet ska få hjälp på rätt nivå så att läsinlärningen blir framgångsrik. Studien understryker betydelsen av meningsfullhet, god självbild, motivation och sammanhang för eleverna. This study investigates the development of the reading and writing ability of six pupils in danger of developing reading and writing disabilities. The purpose is to investigate the effects of remedial teaching on their reading and writing abilities. How much does the contents of the teaching matter, and what happens when remedial teaching is not forthcoming? The focus is on comparing the consequences of early vs. late discovery of the disability, and of the ensuing measures taken. The self confidence and motivation of the pupils are also analysed in this context. My results imply that the content of the remedial teaching is of greater importance to a favourable development than an early discovery. The crucial factor is the adaptation of the linguistic support to the specific problems and developmental level of each individual pupil. The support consists in developing phonological awareness, phonem-graphem correlation, vocabulary and efficient reading strategies. As for the timing, no generalised conclusions can be made. The outcome is dependent on the nature of the problem, and of the preconditions and capacities of the individual child. The study shows that there was a positive development of the reading and writing ability in all six cases, regardless of whether the discovery of the disability was early or late. There was also a positive social development. In the three cases where the remedial teaching came late, the children went through a period that had several adverse consequences, but as soon as the supportive measures were initiated the negative trend was broken, and the joy of learning developed gradually. Remedial teaching where the focus was not primarily on linguistic development did, however, seem to have little effect. This study demonstrates clearly how vital it is that children in danger of developing reading and writing disabilities are carefully examined by, e.g., a speech therapist. Their individual problems must be thoroughly investigated, so that the supportive measures can be tailored to suit their needs. Hence, the examination must be closely linked to the pedagogical efforts. The study also shows that access to pedagogues with an adequate competence is crucial to the achievement of a favourable result. There are strong indications in this study that the time windows are quite narrow in the early development of a child. The timing of the remedial teaching must be more specifically studied, and related to the developmental level and specific problems of each individual child, in order to achieve an optimal reading development. This study emphasises the importance to the pupils of relevance, a positive self image, motivation and coherence.

Den här uppsatsen undersöker möjligheterna för vuxna inlärare med ett redan befäst icke målspråksenligt uttal, att förbättra sitt uttal med hjälp av riktad uttalsträning och ökad språklig medvetenhet. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur samtal som ska tydliggöra svenska språkets karaktärsdrag, gällande uttal och uppbyggnad i kombination med riktad uttalsträning, påverkar inlärarnas förmåga att tillägna sig grunddrag i svensk prosodi. Till grunddragen i svensk prosodi hör betonad och obetonad stavelse, relationen mellan lång och kort vokal och konsonant samt olika intonationsmönster. Studien visar att alla informanter klarade av att uttala alla övningsmeningar med målspråksenligt betonings – och intonationsmönster i talkör. Studien indikerar vidare att det dock inte var lika lätt att implementera det nya målspråksenliga uttalet i informanternas egenproducerade tal. Målspråksenliga betonade stavelser ökade dock hos alla informanters egenproducerade tal, vilket bidrog till fler obetonade stavelser runtomkring de betonade stavelserna, vilket i sin tur gav upphov till en mer svenskklingande prosodi. Intonationsmönstren blev också bättre även om de inte var lika tydliga och frekventa som de betonade stavelserna. Förutom ett förbättrat uttal, fick informanterna även en bättre hörförståelse, framförallt tack vare en ökad medvetenhet om reduktion och dess funktion. / This essay examines the possibility for adult learners of Swedish as a second language to improve their pronunciation with specific exercises concerning pronunciation and increased linguistic awareness, despite an already cemented non-native pronunciation. The aim of this essay is to find out how conversation, concerning linguistic characteristics and the structure of the Swedish language, in combination with specific exercises concerning pronunciation affects the adults ability to acquire the characteristics in Swedish prosody. The characteristics of Swedish prosody are stressed and unstressed syllables, the relationship between long and short vowels and consonants as well as different patterns concerning intonation.   The study shows that all participants could pronounce all the sentences from the exercises used in the study with native-like stress and intonation in choral speech. The study also indicates that is was more difficult for them to implement the new native-like pronunciation in their produced speech. Stressed syllables with native-like accent became more frequent among the adults in the study, which resulted in more unstressed syllables and made the prosy sound more Swedish. The different patterns concerning intonation also improved, but not with same frequency as the stressed syllables. Apart from a better pronunciation, the adults also improved their listening comprehension, mostly thanks to an increased consciousness about reduction and its function.

The PhonicStick is a joystick which has been developed as a communicative device to be used by people with severe physical disabilities. During the developmental phase the possibility of using this device in order to train the phonological awareness of 6 – 8 year old children was examined. The studies conducted did not show any statistical difference in phonological awareness when this was tested with current tests after the children had trained with the PhonicStick. One explanation for this could be that the children had already begun to read and write in school. Therefore, a part of the present study was aimed at investigating if a difference in results on the norm referenced tests could be obtained if the children were 4-5 years old instead of 6-8. Parts of a norm referenced test for phonological awareness and an adapted test material for the PhonicStick were used for this evaluation. The 10 examined children were equally divided into a test and a control group.In addition, a meta study was performed, where all the studies relevant to phonological awareness and the PhonicStick were evaluated. Data from these studies were summarized, and processed statistically. Only two statistically significant (p&lt;0.05) differences could be shown after the training with the PhonicStick: both the test group and the control group obtained better results in the posttest in the test of “phoneme identification” and the test group performed better at the test “word production” then the control group. A possible interpretation of the results could be that there might be an intuitive phonological awareness that can not be tested with the current tests for phonological awareness. / The PhonicStick är en joystick som utvecklas med avsikt att bli ett kommunikationshjälpmedel att användas för människor med grava fysiska funktionsnedsättningar. Under utvecklingsarbetet undersöktes om det även kunde användas för att träna fonologisk medvetenhet hos 6-8-åringar. Undersökningarna visade inte någon statistisk skillnad i fonologisk medvetenhet när detta undersöktes med gängse normerade tester efter träning med the PhonicStick. En förklaring kunde vara att dessa barn redan tränats i att läsa och skriva i skolan. Därför undersöktes i en delstudie i detta arbete om en skillnad i resultat på de normerade testen kunde hittas om barnen var 4-5-år istället för 6-8. Delar av ett normerat test för fonologisk medvetenhet och ett bearbetat testmaterial för the PhonicStick användes vid utvärderingen. De 10 undersökta barnen var jämt fördelade på testgrupp och kontrollgrupp. Dessutom utfördes en metastudie, i vilken alla inom området fonologisk medvetenhet relevanta studier med the PhonicStick utvärderades. Data från dessa studier sammanfattades och bearbetades statistiskt. Endast två skillnader kunde med statistiskt säkerhet (p&lt;0,05) visas efter träning med the PhonicStick: både testgruppen och kontrollgruppen var bättre på posttestet i deltestet ”fonemidentifiering” och testgruppen presterade bättre på deltestet ”ordproduktion” än vad kontrollgruppen gjorde. En möjlig tolkning av resultaten kan vara att det kan finnas en intuitiv fonologisk medvetenhet som inte kan testas med gängse test för fonologisk medvetenhet.

Många förskoleklasser är ålagda att arbeta med Bornholmsmodellen för att öka den språkliga medvetenheten hos barnen. Forskning visar på att ett tidigt arbete med barns språkliga medvetenhet innan läsinlärningens start har stor betydelse för barns läsinlärning. Med Bornholmsmodellen jobbar man med språklekar för att stimulera barnens språkliga medvetenhet. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur Bornholmsmodellen uppfattas av verksamma pedagoger inom två kommuner samt vad dessa anser finns för olika fördelar och nackdelar med metoden. Vidare så undersöks det om Bornholmsmodellen upplevs vara effektiv för barns språkliga medvetenhet och utveckling samt på vilka sätt den anses vara det. Genom arbetets gång undersöktes det även om andra metoder fanns kopplade till Bornholmsmodellen. Metoder för undersökningen har varit intervjuer med åtta informanter från två olika kommuner samt enkäter som besvarats av fyrtiotvå informanter från två olika kommuner. Undersökningen visar att Bornholmsmodellens syfte i att göra barn språkligt medvetna upplevs som framgångsrik. De flesta informanterna anser att Bornholmsmodellen saknar att ge barnen ett sammanhang i undervisningen vilket pedagoger med rätt förutsättningar från kommun och skolledning lyckas skapa genom att använda sig av andra metoder integrerat med Bornholmsmodellen. / Many preschool classes are required to work with a method named Bornholm model to increase the linguistic awareness among children. Research shows that working with children's linguistic awareness in an early stage is of great importance for children's reading skills. With help from the Bornholm model, you work with language games to stimulate the children's linguistic awareness. The aim of the study was to find out how the Bornholm model are being interpreted by active teachers in two municipalities, as well as their thoughts about what different advantages and disadvantages they considered in relation to the method. Furthermore, the results will show if they feel that the method is effective for children's linguistic awareness and development and in what way they feel it is so. The study will also show whether other methods connect to the Bornholm model. Methods of investigation have been interviews with eight informants from two different municipalities as well as questionnaires answered by forty-two informants from two different municipalities. The result shows that the purpose of the Bornholm method in making children become literally aware successfully perceived. The Bornholm method lacks a context integrated in teaching situations, which educators with the right conditions from the municipality and school management succeed in creating through different methods integrated with the Bornholm model.

The purpose of this work is to explore how to work with early reading and writing and find out what really comes first of the two. The work also involves the best known literacy learning methods and deals with methods to work around reading and writing.   I have read previous research on the subject and watched a movie from our AV-central on children’s early language development. It includes an interview with two professors of education, Mats Myrberg and Mats Ekholm where they talk about the pros and cons of early learning literacy. My research is based on literary sources and interviews with educators who work with reading and writing in the early years.  The results showed that even if a teacher tries to work with early writing skills we still remain in the traditional school, beginning with learning how to read. The school of today is characterized by individualized learning. The need for levelled education is huge and the teachers often feel the time is insufficient.

The aim of this study is to examine how some teachers in the classes 1, 3 and 6 look on the reasons of difficulties in spelling, how they work with the formal side of writing development with focus on spelling and what they think about information- and communication technology influencing the writing development of pupils. The following questions are answered in the study: How is the teaching in to-day´s school regarding the development of writing and spelling? What can the reasons be why pupils spell badly according to the teachers? How can information- and communication technology influence the writing development of pupils? The study is a qualitative study based on half-structured interviews with six teachers from two schools in the classes 1, 3 and 6. In the survey of literature in my study a summary of earlier research concerning writing development is given. A comparison is made with the produced results in this study. The result shows that the teaching is in keeping with the writing pedagogics which is recommended in literature. The teachers are well aware of the importance of phonology for spelling development but they say nothing about the morphological spelling strategies. The opinions amongst the teachers differ regarding the importance of teaching spelling rules. This study does not verify that the information- and communication technology influences the writing ability of the pupils in a negative way. / Syftet med den här studien är att undersöka hur några lärare i årskurserna 1, 3 och 6 ser på orsaker till stavningssvårigheter, hur de arbetar med skrivutvecklingens formella sida med fokus på stavningen samt hur de anser att informations- och kommunikationstekniken påverkar elevers skrivutveckling.                         Följande frågeställningar besvaras i studien: Hur kan undervisningen se ut i dagens skola beträffande skrivutveckling och stavning? Vilka orsaker kan det finnas till att elever har brister i stavningen enligt lärarna? Hur kan informations- och kommunikationstekniken påverka elevers skrivutveckling? Studien är en kvalitativ studie baserad på halvstrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurserna 1, 3 och 6 fördelade på två skolor. I studiens litteraturgenomgång ges en överblick av tidigare forskning inom skrivutvecklingsområdet. En jämförelse görs med de framkomna resultaten i denna studie. Resultatet visar att den undervisning som lärarna bedriver stämmer väl överens med den skrivpedagogik som förespråkas i litteraturen. Lärarna är väl medvetna om fonologins betydelse för stavningsutvecklingen men nämner inget om de morfologiska stavningsstrategierna. Uppfattningen bland lärarna går isär beträffande vikten av att undervisa i stavningsregler. Denna studie ger inga belägg för att informations- och kommunikationstekniken påverkar elevers skrivförmåga på ett negativt sätt.

Studien handlar om vikten av språklig medvetenhet för elevers tidiga läs- och skrivinlärning. Studien ger en inblick i vilka hinder som elever kan ha när de ska lära sig läsa och skriva. Studiens empiri består av intervjusvar från fyra lärare och en speciallärare och ger en inblick i vilka metoder de olika lärarna använder sig av och hur de arbetar för att motverka de hinder som eleverna möter i sin tidiga läs- och skrivinlärning. Två av lärarna använde sig av metoden skriva sig till läsning och de ansåg att denna metod är bra, då eleverna redan tidigt får träna på att skriva bokstäver. Eleverna får använda sig av sina tidigare kunskaper vilket ger dem en bättre självkänsla och ett större intresse för att lära sig läsa och skriva. Studien påvisar också hur stor påverkan elevernas olika förkunskaper har när de börjar skolan.

Thepurpose of my study is to investigate pedagogues experience of working methodsto promote linguistic phonological development in pre-school children whoselanguage development is weak. The aim is further tohighlight the obstacles and opportunities that the pedagogues in the studyconsider to aggravate and stimulate the work of language development inchildren with weak phonological awareness and how the organization's designaffects the teachers 'work in this area. Today's society places highdemands on reading and writing skills for citizens who, in turn, place highdemands and good knowledge of reading and writing lessons for all educators andteachers. Through qualitative semistructured interviews, I interviewed fiveeducator active pre-school class. The five teaching educators are from fivedifferent schools in four municipalities. The results of the study have shownthat all educators work conscious language development with language games,more or less systematically and organized. The Bornholm model is the screeningmaterial and exercises used most frequently. The biggest obstacles theeducators need to deal with is the absence of colleagues. Then the planningtime that everyone considers necessary to provide quality education is lost.Factors that promote linguistic work on phonological awareness are commoncompetence development and collaboration in the work team. In my limited study,I have gained insight into how language development works in the municipalities.I have also received good examples of language development, fun working method andmethods.