• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 111
  • 1
  • Tagged with
  • 112
  • 112
  • 29
  • 23
  • 22
  • 21
  • 18
  • 17
  • 15
  • 15
  • 15
  • 15
  • 15
  • 15
  • 14
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Barns språkutveckling i förskoleklass : - en studie av två pedagogers arbetssätt / Children’s language development in preschool class : - a study of two teachers work methods

Gullback, Melinda, Lindblad, Malin January 2010 (has links)
Forskning visar att det är viktigt för barn i förskoleklass att få språklig stimulering i sin vardag. I vår studie jämförde vi två pedagogers språkstimulerande arbete i två förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de förespråkade. Därför observerade vi naturliga situationer i två förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. Jämförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den språkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen. De arbetade båda enligt Bornholmsmodellen som är en komplett metod för att öka barns språkliga medvetenhet. Den ena pedagogen arbetade även efter en ny metod kallad FonoMix, en metod som kopplar ihop munrörelser och bokstavsljud. Den andra pedagogen arbetade medvetet med tecken som stöd, då hennes förskoleklass var en språkförskoleklass för barn med språkliga avvikelser.
72

Språkligmedvetenhet hos en- och flerspråkiga förskolebarn : en jämförande studie

Skogsberg, Ylva January 2006 (has links)
Syftet med studien var att undersöka språklig medvetenhet hos förskolebarn. Frågeställningar som har undersökts är: Hur språkligt medvetna är förskolebarn?; Finns det skillnader mellan en- och flerspråkiga förskolebarn i fråga om språklig medvetenhet?; Hur svarar barnen på testuppgifterna?; Hur arbetar förskolor med språket?; Vad ger förskolorna för råd till föräldrar?; Vilka språk kommer barnen i kontakt med i hemmet? För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av ett test som mäter språklig medvetenhet, en enkät samt en intervjustudie. 19 flerspråkiga och 21 enspråkiga barn testades i fonologisk och morfologisk medvetenhet, barnens föräldrar fyllde i en enkät om barnens språkmiljö hemma och personal på barnens fem olika förskolor svarade på frågor om språkstimulansen i förskolan.  Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan en- och flerspråkiga barn. De flerst barn börjar bli medvetna om språkets form, framför allt när det gäller den fonologiska biten. På förskolorna menar personalen att språket genomsyrar hela verksamheten. På de förskolor där många av barnen är flerspråkiga råder personalen föräldrarna att tala sitt modersmål hemma med barnen. Alla föräldrar som svarade på enkäten uppger sig läsa hemma för barnen på svenska. Drygt hälften av de flerspråkiga barnen blir även lästa för på sitt modersmål. / The aim of this study has been the linguisic awareness in preschool children. The following questions have been examined: How linguisticly aware are the children?; Are there differences in linguistic awareness between mono- and bilingual children?; Which answers do the children give to the questions?; In which ways do the preschools stimulate the children's language?; What type of advice does the preschool staff give the parents?; Which languages are spoken in the children's homes? To answer my questions I have used a test measuring linguistic awareness, a questionnaire and an intervjew study. The phonological and morfological awareness of 19 bilingual children and 21 monolingual children has been tested. The children's parents have filled out a questionnaire concerning the children's language environment at home and the preschool staff answerd questions about the language stimulation at the preschool. The results show no significant difference between mono- and bilingual children regarding linguistic awareness. Most of the children showed awareness of metalinguistics - mainly phonological. Language impairment is always a part of the preschool activities according to the staff. Att the preschools with a large number of bilingual children the staff advices parent to speak their mother tounge with the children at home. All parents who answerd the questionnaire say that they read to the children in Swedish. About half of the bilingual children's parents also read to their children in their mother tongue.
73

Barns språkträning : En studie om arbetet med språket i förskola, förskoleklass samt år 1-3 / Children´s language training : A study of the work with language in pre-school, pre-school class and junior level

Eklund, Lisa January 2002 (has links)
<p>Detta arbete handlar om språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3. Syftet med min undersökning är att nå en djupare förståelse för hur man inom dessa verksamheter arbetar med språket samt vilka tankar som ligger bakom. Denna kunskap är värdefull och riktar sig främst till oss som läser/läst grundskollärarprogrammet, med inriktning mot år 4-9. Att känna till vad barnet går igenom språkligt sett innan det börjar i år 4 är viktigt. Det är i början av ett barns liv som grunden till språket läggs. </p><p>Jag har i denna undersökning använt mig av den kvalitativa intervjumetoden, där jag intervjuat sammanlagt sex personer; fem kvinnor och en man. Intervjuerna har skett med två förskollärare som arbetar i 1-5-årsverksamhet, två förskollärare som arbetar i förskoleklass samt två lärare som arbetar i år 1 respektive år 2. Fem av sex intervjuer har bandats och analyserats enligt den kvalitativa analysmetoden. </p><p>Utifrån resultatet kan många likheter men även skillnader påvisas. Resultatet presenteras kring olika teman; Språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3, Vikten av medveten språkträning, Språklig medvetenhet samt Tankar bakom arbetet med språket. Många forskare menar att arbetet med språklig medvetenhet är betydelsefull för barnets läs- och skrivinlärning. Här arbetar förskollärarna och lärarna relativt lika och överlag arbetar man mest med den fonologiska medvetenheten, där språklekar, rim och ramsor spelar en betydande roll. Något annat som även framkommit är läsningens betydelse för barnets språkutveckling. Här kan man tillsammans med barnen diskutera okända ord. Intervjupersonerna anser att en medveten språkträning är nödvändig för barnet, som med hjälp av denna, bland annat kan få ett språk och därmed göra sig förstådd.</p>
74

Språklig medvetenhet och skriftspråksförberedande undervisning i förskoleklass : Fem förskoleklasslärares undervisning

Wijnbladh, Cecilia January 2018 (has links)
Syftet med den här studien är att ge en nulägesbeskrivning och öka förståelsen för undervisningen i förskoleklass vad gäller innehållet i undervisningen som syftar till att utveckla elevers språkliga medvetenhet och skriftspråksförberedande förmågor. Det är av särskilt intresse i en tid när förskoleklassen är föremål för ökad politisk styrning. Studiens teoretiska inramning är det sociokulturella perspektivet med teoretiska begrepp såsom språklig medvetenhet, skriftspråksutveckling, undervisning och didaktisk teori. Materialet består framför allt av intervjuer med lärare och observationer av undervisningen och har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys. Kartläggningsmaterialet i språklig medvetenhet Hitta språket har också lagts som ett raster vid analysen. Av resultatet framgår att undervisningen utgår från läroplanen, och att läromedel, särskilt Bornholmsmodellen utgör dominerade inslag i undervisningen. Studiens bidrag förutom ovanstående är att bidra till den ackumulerade forskningen vad gäller undervisningen i allmänhet och i synnerhet hur undervisningen kan beskrivas i slutet av förskoleklassåret.
75

Språkkänsla : En studie om språkreflektion, språkuppfattning och språkbruk i skrift hos en grupp språkbrukare

Malmborg, Linnéa January 2007 (has links)
Denna uppsats undersöker hur den skriftliga språkkänslan manifesterar sig hos en grupp språkbrukare. Syftet är att studera om den använda metoden i studien är gångbar för att kunna ge en inblick i begreppet språkkänsla. Som utgångspunkt för begreppet står Margareta Westmans uppdelning av språkkänslan i tre nivåer, vilket bildar det tredelade normbegreppet, som innefattar hur man anser att man borde skriva, hur man uppfattar att man skriver och hur man faktiskt skriver. Den övergripande frågeställningen i uppsatsen är: Vad kan studien säga om språkkänslan hos informanterna? Uppsatsen omfattar två delstudier som utgår från kvalitativ respektive kvantitativ metodik. Dessa två delstudier avser att komplettera varandra för att tillsammans ge en större helhetsbild av informanternas språkkänsla. Den kvalitativa delstudien med 7 informanter är experimentell och innefattar ett korrekturläsningstest, ett testformulär, en intervju om informanternas uppfattning om det egna skrivandet, samt en enkät med frågor om informanternas bakgrund samt attityd till skrivande. Den kvantitativa delstudien med 42 informanter (samt en kontrollgrupp med 10 informanter med mycket god kunskap i svenska språket) innefattar enbart korrekturläsningstexten samt enkäten. I texten och formuläret har en stor mängd språkfel i fem olika kategorier inplanterats, vilka informanterna ska ta ställning till: pronomen/formord, tecken, syntax, ord och stil. Resultatet från båda delstudier visar att man kan dra slutsatser om att använda testinstrument och metoder har varit användbara för att kunna svara mot syftet med uppsatsen. Resultatet visar att språkkänslan kommer till individuella uttryck hos samtliga informanter, vilket skapar en stor variation i informantgruppen. Genom resultatet anses den övergripande frågeställningen ha besvarats. Mer allmänna slutsatser är att studien ger en inblick i hur det faktiska språkbruket ter sig, och den höga språkliga förmågan blir tydlig i båda delstudier då majoriteten placerar sig i de tre högsta poänggrupperna. Studien visar även att informanterna är måna om att skriva korrekt svenska i formella sammanhang. Uppfattningen om det egna språkbruket är tydligt blandad hos informanterna, men tenderar ändå till att ligga på en relativt hög nivå hos det övervägande antalet. Korrelationen mellan uppfattning om det egna språkbruket och det faktiska språkbruket går i riktning mot att uppvisa att många informanter har en något förvrängd bild av sitt eget språkbruk. En sambandsanalys visar på att de två variablerna har ett positivt samband, vilket till viss del betyder att hög uppfattning korrelerar med hög skrivförmåga i experimentet. Slutligen kan sägas rent generellt att majoriteten uppvisar en hög förmåga att tala om sitt eget språk och skrivande vilket bland annat har visat sig i ett starkt engagemang för uppgiften.
76

Språklig medvetenhet i förskolan : Hur fyra pedagoger stimulerar och utvecklar språklig medvetenhet hos förskolebarn / Language awareness in pre-school : Four teachers stimulate and develop language awareness in pre-school children

Byqvist, Marina January 2009 (has links)
Denna studie undersöker hur fyra pedagoger (förskollärare) tänker och arbetar för att stimulera och utveckla den språkliga medvetenheten hos barn i förskolan. Undersökningens frågeställningar gäller vilka arbetssätt och vilka förhållningssätt de utvalda pedagogerna använder och utgår ifrån. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer. Analysen har därefter skett med hjälp av utskrivna samtalstexter och jämförelser med utvald litteratur inom området språklig medvetenhet. Studien visar att de utvalda pedagogerna har medverkat till att skapa pedagogiska miljöer som utvecklar och stimulerar språklig medvetenhet hos förskolebarn. Den fysiska miljön är efter yttre förutsättningar planerad för att väcka nyfikenhet och lust att leka. Leken och språklekar i olika form får stort utrymme. Pedagogerna intar medvetet olika förhållningssätt som ser det enskilda barnet och syftar till att stärka barnets självtillit. Ledord i verksamheten är samtala, lyssna, stötta, uppmuntra och vägleda. Genom engagemang och att vara goda språkliga förebilder hjälper de barnen till språklig medvetenhet.
77

Bokstavskunskap i förskoleklass : En studie om pedagogers arbete med bokstäver i förskoleklassen inför skolstarten

Engdahl, Bodil, Andersson, Anneli January 2008 (has links)
No description available.
78

Musik i klassrummet : Språkutvecklande redskap som lärare kan använda i svenskundervisningen / Music in the classroom : A teaching tool to use to promote language-development

Fridborg, Esther, Martinsson, Sara January 2018 (has links)
No description available.
79

Modersmålsutveckling i förskolan : förskollärares tankar och arbetssätt. / Nativelanguage development in preschool : preeschoolteachers thoughts and work procedures.

Andersson, Erica, Marcu, Ana-Maria January 2017 (has links)
Vårt examensarbete är en undersökning om hur förskollärare på mångkulturella förskolor i Sverige arbetar med flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Allt fler barn med annat modersmål än svenska kommer till de svenska förskolorna. I förskollärarens uppgift ingår bland annat att ge dessa barn möjlighet till att både utveckla sitt modersmål och det svenska språket.SyfteVårt syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar och resonerar kring barns rätt till modersmålsutveckling i förskolans verksamhet för att bidra till att alla barn ska få ett likvärdigt språkstöd.MetodMetoden som har använts i det här arbetet är kvalitativ metod. Intervjuer som kvalitativ metod har använts i det här arbetet eftersom studien syftade till att undersöka förskollärares erfarenheter och kunskap kring att arbeta med flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Intervjuerna genomfördes på två olika mångkulturella förskolor i samma kommun som har fått de fiktiva namnen förskola A och förskola B i den här undersökningen, sammanlagt genomfördes sju intervjuer med högskoleutbildade förskollärare.ResultatResultatet visar vad förskollärarna som deltagit i undersökning har för tankar kring flerspråkiga barns modersmålsutveckling och hur de arbetar med detta i förskolans verksamhet. Förskollärarna redogör även för sina tankar kring hur arbetet med flerspråkiga barns modersmålsutveckling i förskolan har ändrat sig sedan modersmålspedagogerna försvann från förskolans verksamhet. Undersökningen visar att förskollärarna på de två olika mångkulturella förskolorna arbetar på olika sätt kring barns modersmålsutveckling i förskolan, men det visar också att barnen på båda förskolorna uppmuntras att använda sitt modersmål i verksamheten. Förskola A arbetar mer med konkret material och miljön för att synliggöra de olika modersmålen i verksamheten. På förskola B bekräftas barnens modersmål genom att förskollärarna lyfter fram alla modersmål i barngruppen och visar nyfikenhet på barnens språk. Undersökningen visar även att förskollärarna har olika tankar kring huruvida det är viktigt eller ej att arbeta med flerspråkiga barns modersmål i förskolan.
80

”Fröken, hur vet jag om jag är språkligt medveten?” : En systematisk litteraturstudie om språklig medvetenhet

Olofsson, Anna, Sillanpää, Mikaela January 2021 (has links)
Syftet med föreliggande studie är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka och samman-ställa hur begreppet språklig medvetenhet synliggörs i aktuell svensk forskning med anknytning till grundskolans tidiga år, samt belysa hur detta avspeglas i Skolverkets bedömningsmaterial Hitta språ-ket. Med stöd av detta undersöker vi även hur man kan utveckla språklig medvetenhet hos elever. Resultatet av analysen påvisade att definitionen av språklig medvetenhet i forskningen var av lik-artad karaktär mellan vissa forskare och skiljde sig mellan andra. Vid analysen kunde vi urskilja fyra kategorier av språklig medvetenhet: (i) perspektivskiftning från innehåll till form; (ii) som en enskild kategori; (iii) densamma som fonologisk medvetenhet; och (iv) densamma som litteracitet. I Skol-verkets kartläggningsmaterial Hitta språket betonas utveckling av språklig medvetenhet utifrån arbete med fonologisk medvetenhet. Däremot skiljer sig Skolverkets definition av språklig medve-tenhet gentemot kartläggningsmaterialet. Enligt Skolverkets definition av Andréasson och Sandell Ring (u.å) handlar det framförallt om en perspektivskiftning från språkets innehåll till formen och inte om arbete med fonologisk medvetenhet (Andréasson &amp; Sandell ring, u.å, s. 4). Att det råder skilda definitioner gällande vad språklig medvetenhet är kan vara problematiskt för den enskilde läraren i bedömning- och undervisningssituationer. Detta med anledning av att både bedömningen och undervisningen kan resultera i skiftande karaktär beroende på vilken definition läraren innehar av begreppet. Dessutom när två dokument framtagna av Skolverket definierar be-greppet på skilda sätt skapas en tvetydig föreställning om vad begreppet faktiskt innebär och vad man som lärare ska bedöma hos sina elever.

Page generated in 0.0855 seconds