Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken årskurs det är lämpligt att börja ge elever med franska som B-språk en grammatikundervisning byggd på regelförklaringar. Undersökningen är inspirerad av det svenska projektet STRIMS – Strategier vid inlärning av moderna språk, och metoden för att ta reda på frågeställningen är hämtad härifrån. Sex franskelever i årskurserna 7, 8 och 9 deltog i undersökningen. Genom att låta eleverna resonera kring franska meningar som kunde vara antingen rätt eller fel undersöktes vilka strategier eleverna använde sig av för att lösa problemen. Resultatet blev att eleverna i sjuan inte hittade några av de felaktiga meningarna. Eleverna i åttan löste i de flesta fall meningarna genom att hänvisa till grammatiska regler. Eleverna i nian använde sig inte i lika stor utsträckning av regler som åttorna utan vägleds mer av sin språkkänsla. Slutsatsen är att åttorna och niorna är mottagliga för en grammatikundervisning som bygger på regelförklaringar. Sjuorna har än så länge läst för lite franska för att undersökningen skulle vara verkligt meningsfull i denna årskurs.

Arbetet med den tidiga läs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lärare skildras i denna studie. Syftet är att redogöra för idag verksamma lärares undervisning av tidig läs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de använder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder är i sådana fall aktuella och arbetar samtliga lärare på samma sätt? Studien avser även ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lärarna i studien arbetar för att möta eleverna på den kunskapsnivå de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att få djup och helhet inom undersökta företeelser. Studiens resultat visar att det inte finns någon specifik uttalad metod de intervjuade lärarna arbetar efter, detta gäller såväl den tidiga läsutvecklingen som den tidiga skrivutvecklingen. Dock kan gemensamma synsätt på undervisningen och inlärning skönjas då samtliga verksamma lärare ser fonologisk medvetenhet och formaliserad bokstavsträning som grundstenar i undervisningen.

Syftet med vårt arbete är att ur ett specialpedagogiskt perspektiv belysa metoder som syftar till att främja språkutveckling samt förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Vi vill lyfta fram olika pedagogers tankar kring förebyggande insatser och samverkan i arbetet med barns språkutveckling samt läs- och skrivinlärning. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om språk-, läs- och skrivutveckling, samverkan och den specialpedagogiska rollen. Den empiriska delen utgörs av en kvalitativ undersökning som bygger på halvstrukturerade intervjuer. Målgruppen har bestått av pedagoger från förskola, förskoleklass, skolår 1-2 samt specialpedagoger. Resultatet visar att samtliga intervjuade pedagoger betraktar språklig medvetenhet som viktig och nödvändig för barnens språkliga utveckling. Det finns en stark tilltro till möjligheterna att verka för en språkutveckling och därmed förebygga läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna ser samverkan som ett betydelsefullt redskap för barns språk-, läs- och skrivutveckling, men vi kan konstatera att den röda tråden mellan förskola och skola saknas. Resultatet visar också att specialpedagogen i sin yrkesroll har en stor uppgift att fylla inom samtliga dessa områden.

I skolans tidiga år är läsning ett av de mest centrala i undervisningen. Särskilt har läsundervisningen en betydande roll för elevers läsinlärning och läsutveckling. Syftet med kunskapsöversikten är att analysera samt sammanställa vad som kännetecknar forskning om läsutvecklande undervisning för elever i årskurs F-3. Kunskapsöversikten utgörs av en systematisk litteratursökning där sökningen skett i två olika databaser, ERIC och Swepub samt söktjänsten Primo. I kunskapsöversikten redogörs metodansatsen grundligt följt av en presentation av samtliga studier som fick ligga till grund för arbetet. Kunskapsöversikten belyser olika metoder och interventioner som har använts för att främja läsfärdigheter.   Resultatet som framkommer indikerar att det finns faktorer som forskningen anser som framgångsrika för elevers tidiga läsinlärning. Å ena sidan visar forskningen att tidig fonologisk träning har en betydande effekt på hur eleverna utvecklar sin avkodningsförmåga. Å andra sidan lyfts att insatser och bedömningsverktyg för att identifiera läsbehov hos elever är främjande för en läsutvecklande undervisning. Detta visades särskilt framgångsrikt för elever som befinner sig i riskzonen.  Vidare genomförs en fördjupad analys av de aspekter som återkommande lyfts som särskilt viktiga i en läsutvecklande undervisning. I den fördjupade analysen beskrivs fonologisk medvetenhet som en central aspekt och dess effekt för läsutveckling hos elever i årskurs F-3. Den andra aspekten som analyseras är bedömningsverktyg och träningsprogram och dess effekt på läsutvecklande undervisning.

Detta arbete handlar om språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3. Syftet med min undersökning är att nå en djupare förståelse för hur man inom dessa verksamheter arbetar med språket samt vilka tankar som ligger bakom. Denna kunskap är värdefull och riktar sig främst till oss som läser/läst grundskollärarprogrammet, med inriktning mot år 4-9. Att känna till vad barnet går igenom språkligt sett innan det börjar i år 4 är viktigt. Det är i början av ett barns liv som grunden till språket läggs. Jag har i denna undersökning använt mig av den kvalitativa intervjumetoden, där jag intervjuat sammanlagt sex personer; fem kvinnor och en man. Intervjuerna har skett med två förskollärare som arbetar i 1-5-årsverksamhet, två förskollärare som arbetar i förskoleklass samt två lärare som arbetar i år 1 respektive år 2. Fem av sex intervjuer har bandats och analyserats enligt den kvalitativa analysmetoden. Utifrån resultatet kan många likheter men även skillnader påvisas. Resultatet presenteras kring olika teman; Språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3, Vikten av medveten språkträning, Språklig medvetenhet samt Tankar bakom arbetet med språket. Många forskare menar att arbetet med språklig medvetenhet är betydelsefull för barnets läs- och skrivinlärning. Här arbetar förskollärarna och lärarna relativt lika och överlag arbetar man mest med den fonologiska medvetenheten, där språklekar, rim och ramsor spelar en betydande roll. Något annat som även framkommit är läsningens betydelse för barnets språkutveckling. Här kan man tillsammans med barnen diskutera okända ord. Intervjupersonerna anser att en medveten språkträning är nödvändig för barnet, som med hjälp av denna, bland annat kan få ett språk och därmed göra sig förstådd.

Under inriktningen Grundläggande färdigheter på lärarprogrammet väcktes ett intresse hos mig angående språklig medvetenhet och dess betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet har det behandlats närmare med hjälp av en empirisk och teoretisk studie. Genom att koppla vad framstående forskare inom språklig medvetenhet anser om vad just språklig medvetenhet är, till hur verksamma pedagoger arbetar och upplever språklig medvetenhet i praktiken, ges en bild av begreppets innebörd och betydelse. Svårigheter, oklarheter och fördelar med begreppet språklig medvetenhet redovisas. I examensarbetets teoretiska del framkommer olika definitioner och benämningar av begreppet språklig medvetenhet. Att begreppet är innehållsrikt och svårdefinierat tydliggörs ytterligare i den empiriska delen. Där har även pedagogerna svårt att definiera vad språklig medvetenhet är. Dock upplever pedagogerna att arbetet med språklig medvetenhet medför många vinster vilket även stärks av den teoretiska delen. I många nationella och internationella studier har det framkommit att medveten träning av språklig medvetenhet är av betydelse för barns läs- och skrivinlärning. I det här examensarbetet förtydligas det ytterligare.

Med utgångspunkt i att lärare med olika typ av lärarexamen har behörighet att undervisa i förskoleklass och att det för denna skolform inte finns några nationella kursplaner, syftar studien till att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt lärare i förskoleklass beskriver att de arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter samt hur de motiverar sitt arbetssätt. Vidare undersöks om typ av lärarexamen påverkar i vilken utsträckning lärare i förskoleklass arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter. För att genomföra studien används flermetodsforskning vilket i detta fall har inneburit en enkätundersökning med 239 respondenter och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta informanter. Urvalskriterier för båda undersökningarna har varit att deltagarna ska vara yrkesverksamma i förskoleklass och ha någon typ av lärarexamen. I den kvantitativa undersökningen framträder en bild av att lärare i förskoleklass i hög grad arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter. Vad gäller hur detta arbete beskrivs och hur arbetssätt motiveras, visar den kvalitativa undersökningen att det inom vissa aktiviteter finns påtagliga likheter, medan det i andra aktiviteter till viss del skiljer sig åt. Vidare ger den kvantitativa undersökningen indikationer på att lärare i förskoleklass som har förskollärarexamen, i större utsträckning än de som har grundlärarexamen, dagligen arbetar med olika språkstimulerande aktiviteter.

Föreliggande examensarbete diskuterar språklig medvetenhet i förskoleklass. Syftet med examensarbetet är att skapa en fördjupad kunskap om och förståelse för språklig medvetenhet. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån är: Hur ser den fonologiska medvetenheten ut hos de för studien utvalda barnen i förskoleklass? och Hur ser förskollärarna på begreppet språklig medvetenhet och hur ser deras arbetssätt ut för att stimulera den? Den metod som används i studien är dels kvantitativ kartläggning av barn men även kvalitativa intervjuer med förskollärare. Kartläggningen begränsades till att beröra den fonologiska medvetenheten. Den syftar till att synliggöra de för studien utvalda barnens fonologiska medvetenhet. Intervjuerna med förskollärare genomfördes för att få en fördjupad förståelse för deras synsätt och arbetssätt kring begreppet språklig medvetenhet. Resultatet visar att de kartlagda barnen har börjat utveckla en fonologisk medvetenhet, dock skiljer sig medvetenheten väldigt mycket mellan barnen. Intervjuerna visar att förskollärarna framhåller språklekars betydelse för utvecklandet av barns språkliga medvetenhet. De känner sig säkra i att arbeta med språklig medvetenhet men har svårare att sätta ord på innebörden av begreppet språklig medvetenhet.

Syftet med studien är att med hjälp av nationell och internationell tidigare forskning kartlägga lärares undervisning i skrivandet i grundskolans tidigare år F–3. Studien är en systematisk litteraturstudie och tar sin utgångspunkt i de centrala begreppen: skrivande, undervisningsmetoder, språklig medvetenhet och stöttning. De databaserna som har använts är den nationella databasen SwePub, den internationella databasen ERIC och Google Scholar för att få publikationer inom det valde området. Det valde materialet består av 19 publikationer varav 11 internationella och 8 nationella. En innehållsanalys användes för att analysera materialet som resulterade i att 11 underkategorier skapades. Resultatet visar att lärare undervisar bokstäver, ord, meningar och genrer med hjälp av olika metoder, till exempel lekar, multimodalitet, teater, LTG-metod i skrivundervisningen. Det sammanställda resultatet visar att användning av dessa skrivundervisningsmetoder utvecklar elevernas kunskaper i skrivandet.

Grammatikundervisning är ett omdebatterat ämne och olika forskningsrön revolutionerar synen på grammatikundervisning till och från. Eftersom själva ordet grammatik endast uppträder i den gymnasiala kursen Svenska 2, är det intressant att undersöka huruvida och i så fall hur grammatikföreteelser ter sig i alla tre gymnasiala årskurser. Detta görs i denna studie genom analys av två olika läromedel: Svenska helt enkelt och Svenska impulser. Analysen undersöker vilka grammatiska företeelser som lyfts i läromedlen, med vilket språk detta görs samt vilka språkliga nivåer läromedlen lägger fokus på när det gäller grammatiska företeelser. Vidare undersöks det hur dessa grammatiska företeelser kontextualiseras samt hur läromedlen stimulerar elever till metakognitiva aktiviteter som involverar grammatiska företeelser. Studien utgår ifrån sådana teorier som Vygotskys och Deweys syn på lärande, Hallidays funktionella grammatik, traditionell grammatik och genreteorin. Vidare tar studien även avstamp i teorin om hur man kan tala om språk. Studien visar att grammatiska företeelser inte bara uppträder i kursen Svenska 2, utan följer eleverna mer eller mindre under alla tre årskurser, dock med olika stort fokus, särskilt när det gäller årskurs tre. Trots att de grammatiska företeelserna som berörs i läromedlen är i stort sett samma, visar studien på en väsentlig skillnad när det gäller hur grammatiken presenteras och lärs ut, särskilt när det gäller kontextualisering av grammatiska företeelser. Studien indikerar att läromedlet Svenska helt enkelt är mer förenligt vad gäller den gällande läroplanens föreskrifter om grammatikundervisning samt följer även den aktuella vetenskapens rekommendationer kring just grammatikundervisning. Denna slutsats baseras på det faktum att i kommentarmaterialet Svenska 2 lyfts funktionalitet och grammatikens potential att utgöra ett verktyg till att uppnå andra mål, än endast mål som handlar om att få kunskaper om grammatik. Det ska dock understrykas att även Svenska impulser uppfyller flera av läroplanens mål när det gäller grammatik.