Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur pedagoger arbetar språkutvecklande i förskolan, med IKT som verktyg. Fokus ligger på vilka föreställningar och erfarenheter som förskolepedagoger har av IKT kopplat till språkutvecklande arbete. För att få fram ett resultat av min undersökning valde jag att utföra kvalitativa intervjuer med mina informanter, då jag ville ge dem möjlighet att berätta sina åsikter och dela med sig av erfarenheter kring att arbeta med språket med IKT som hjälpmedel. En gemensam åsikt som alla informanter påpekade ett flertal gånger under intervjuerna var bristen på tid till att diskutera tillsammans i arbetslaget hur de skulle konkretisera arbetet med iPads i verksamheten. I resultatet framkom att det fanns en stor osäkerhet kring att arbeta språkutvecklande med IKT. De hade fått många utbildningstillfällen men de var förlagda utanför arbetstid. Dessutom var utbildningarna teoretiskt lagda och syftade inte till att ge pedagogerna redskap i hur iPads skulle användas tillsammans med barnen. Informanterna pratade även om betydelsen av lärarens närvaro, speciellt när barnen satt vid en dator eller en iPad. Att var en närvarande pedagog ansågs ha stor betydelse för huruvida den språkliga aktiviteten med iPads blev pedagogisk eller inte. Åsikterna kring på vilket sätt man som pedagog behövde vara aktiv med barnen för att uppfylla detta var blandade. Betydelsen av att vara en närvarande pedagog finns även med i den forskning som jag kommer att skriva om i detta examensarbete.

<p>Den här C-uppsatsen handlar om några erfarna pedagogers syn på förskolebarnets språkutveckling genom musik. Syftet med undersökningen är att se om sång och musik kan främja barnets språkutveckling. De huvudsakliga frågeställningarna är: Kan/Hur kan musik stödja språkutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har rörelsen till musiken någon betydelse? I litteraturgenomgången tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn på barnets språkutveckling. En viss historisk tillbakablick när det gäller musikens betydelse för människans utveckling eller uppfostran ges också. Undersökningen är kvalitativ. Intervjufrågorna är skrivna utifrån viss litteratur och egen förförståelse. Intervjuerna gjordes med en öppen riktad intervjuform. Fyra pedagoger intervjuades, två waldorfförskollärare, en språkpedagog och en sångpedagog. Vid bearbetningen av resultatet sorterades materialet under olika kategorier för att tydliggöra likheter och skillnader. I analysen jämförs resultat med syfte och litteratur och där framkommer dessa kopplingar mellan resultatet från intervjuerna och litteraturen. Vygotsky menade att vårt språk utvecklas ifrån det sociala och i intervjuerna framkom att genom sång och musik utvecklas barnet socialt, vilket därmed utvecklar språket. Steiner menar att talorganets rörelse starkt hänger samman med kroppens rörelse. Därför ska man utveckla rörelsen hos barnet, om det har språkliga problem. Detta kan man göra genom sång och dans vilket barnen tycker är roligt. Intervjupersonerna är överens om att musik främjar barns språkutveckling men de har olika praktiska exempel på hur de jobbar. Att det är viktigt med rörelser till musiken framkom också. Undersökningen är för liten för att vi vetenskapligt ska kunna säga att detta stämmer, men vi tycker oss ha hittat litteratur som stödjer detta. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt där vi har utgått från vår egna förförståelse.</p><p>This assignment is about a few experienced teachers ́ opinions concerning the connection between music in preschool and the linguistic development of the preschool children. The purpose of the study is to find out whether singing and music can enhance the child’s linguistic development. The main questions are: Can music support linguistic development, and if so, how does it do it? How does this work in practice? Does movement to music play any role in this process? In the literature review Vygotsky, Gardner, Steiner and Arnqvist, and their different opinions on children’s linguistic development are discussed. A certain historical review is also given, concerning the signification of music for education and human development. It is a qualitative research. The interview questions are based on certain literature and our own comprehension. The interviews were open-ended and focused. Four teachers were interviewed: two Steiner/Waldorf kindergarten teachers, a logoped/speech pedagogue and a singing pedagogue. The results of the interviews were sorted in different categories in order to clarify similarities and differences. In the analysis we compare the results with the purpose of our study and the literature we used, and here connections appear between interview results and the literature. Vygotsky’s opinion was that our language grows from our social context, and it came out from the interviews that singing and music support children’s social development, which thus enhances linguistic development. Steiner means that movements in our organ of speech are strongly connected with body movements. This is why we should help children with linguistic problems to develop their movements. This can be done through singing and dancing, both of which children enjoy. Those we interviewed agreed on that music enhances children’s linguistic development but they gave us different examples from their practice. The importance of movement to music also became clear. The small range of our research doesn’t allow us to scientifically state that this is the fact, but we are of the opinion that the literature we have studied supports this. We have used a hermeneutic standpoint, approaching the subject of our study from our own understanding of the matter.</p>

Den här C-uppsatsen handlar om några erfarna pedagogers syn på förskolebarnets språkutveckling genom musik. Syftet med undersökningen är att se om sång och musik kan främja barnets språkutveckling. De huvudsakliga frågeställningarna är: Kan/Hur kan musik stödja språkutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har rörelsen till musiken någon betydelse? I litteraturgenomgången tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn på barnets språkutveckling. En viss historisk tillbakablick när det gäller musikens betydelse för människans utveckling eller uppfostran ges också. Undersökningen är kvalitativ. Intervjufrågorna är skrivna utifrån viss litteratur och egen förförståelse. Intervjuerna gjordes med en öppen riktad intervjuform. Fyra pedagoger intervjuades, två waldorfförskollärare, en språkpedagog och en sångpedagog. Vid bearbetningen av resultatet sorterades materialet under olika kategorier för att tydliggöra likheter och skillnader. I analysen jämförs resultat med syfte och litteratur och där framkommer dessa kopplingar mellan resultatet från intervjuerna och litteraturen. Vygotsky menade att vårt språk utvecklas ifrån det sociala och i intervjuerna framkom att genom sång och musik utvecklas barnet socialt, vilket därmed utvecklar språket. Steiner menar att talorganets rörelse starkt hänger samman med kroppens rörelse. Därför ska man utveckla rörelsen hos barnet, om det har språkliga problem. Detta kan man göra genom sång och dans vilket barnen tycker är roligt. Intervjupersonerna är överens om att musik främjar barns språkutveckling men de har olika praktiska exempel på hur de jobbar. Att det är viktigt med rörelser till musiken framkom också. Undersökningen är för liten för att vi vetenskapligt ska kunna säga att detta stämmer, men vi tycker oss ha hittat litteratur som stödjer detta. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt där vi har utgått från vår egna förförståelse. This assignment is about a few experienced teachers ́ opinions concerning the connection between music in preschool and the linguistic development of the preschool children. The purpose of the study is to find out whether singing and music can enhance the child’s linguistic development. The main questions are: Can music support linguistic development, and if so, how does it do it? How does this work in practice? Does movement to music play any role in this process? In the literature review Vygotsky, Gardner, Steiner and Arnqvist, and their different opinions on children’s linguistic development are discussed. A certain historical review is also given, concerning the signification of music for education and human development. It is a qualitative research. The interview questions are based on certain literature and our own comprehension. The interviews were open-ended and focused. Four teachers were interviewed: two Steiner/Waldorf kindergarten teachers, a logoped/speech pedagogue and a singing pedagogue. The results of the interviews were sorted in different categories in order to clarify similarities and differences. In the analysis we compare the results with the purpose of our study and the literature we used, and here connections appear between interview results and the literature. Vygotsky’s opinion was that our language grows from our social context, and it came out from the interviews that singing and music support children’s social development, which thus enhances linguistic development. Steiner means that movements in our organ of speech are strongly connected with body movements. This is why we should help children with linguistic problems to develop their movements. This can be done through singing and dancing, both of which children enjoy. Those we interviewed agreed on that music enhances children’s linguistic development but they gave us different examples from their practice. The importance of movement to music also became clear. The small range of our research doesn’t allow us to scientifically state that this is the fact, but we are of the opinion that the literature we have studied supports this. We have used a hermeneutic standpoint, approaching the subject of our study from our own understanding of the matter.

Diss. Linköping : Univ., 2002.

Denna kunskapsöversikt har som syfte att titta på högläsning som språkutvecklande metod. Frågan vi ställt oss är när och hur påverkar högläsning barns språkutveckling? Vårt tillvägagångssätt bestod av en metodisk informationssökning i olika databaser både nationella och internationella. Specifika sökord användes för att få så relevanta träffar som möjligt. Tio artiklar valdes ut och dessa var en sammanblandning av kvantitativa och kvalitativa studier i syfte att få både bredd och djup i kunskapsöversikten. Artiklarna och studiernas resultat har sedan kategoriserats till tre olika teman. Högläsning som praxis och pedagogers attityder till högläsning, högläsning i hemmet och dess effekter på barns språkutveckling samt högläsningens effekter på barns språkliga, kognitiva och emotionella förmågor. Sammantaget pekar forskningen på att högläsning ofta praktiseras i både förskoleklasser och i lågstadieklasser trots att pedagoger inte alltid prioriterar den. Högläsning i hemmet som sker tillsammans med föräldrar tycks alltid främja språkutvecklingen hos barn. Högläsningens effekter på barns språk, kognitiva och emotionella förmågor beror på hur högläsning tillämpas. Vid interaktiv högläsning där strukturerade lässtopp sker är den främjande effekten hos barnet både språklig, kognitiv och emotionell.

Diss. Uppsala : Univ., 2008.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares arbete med litteraturläsning i förskolans undervisning med intention att berika ordförrådet. Studien baserades på en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts, respondenterna var förskollärare från fyra olika kommuner i Sverige, där förskollärarnas erfarenheter och upplevelser ligger som grund för studiens resultat. Det som framförallt framträdde i resultatet var att förskollärare kontinuerligt använder sig av litteraturläsning i såväl den spontana som i den planerade undervisningen. Det framgick även i resultatet att den planerade undervisningen ofta var tematiskt med utgångspunkt från litteratur och förskollärarna upplevde det som otroligt viktigt för barns ordförråd och språkutveckling. Det insamlade underlaget bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ analysmetod vilket innebar att empiri blev sorterad, reducerad och argumenterad för i olika steg för att hitta och lyfta guldkornen i resultatet. Resultatet kategoriserades i tre avsnitt; förskollärares arbetssätt för att göra alla barn delaktiga i litteraturläsningen, litteraturläsning i den spontana undervisningen och litteraturläsning i den planerade undervisningen.

Syftet med studien är att synliggöra pedagogers uppfattningar av högläsningens betydelse för språkutveckling. De frågor som vi valt att utgå ifrån är: - Hur uppfattar pedagoger arbetet med högläsning i den pedagogiska verksamheten? - Vilken uppfattning har pedagoger om språkutveckling i samband med högläsning? Eftersom att vår studie fokuserar på att beskriva pedagogers uppfattningar valde vi att utgå ifrån fenomenografiska perspektivet. I resultatet framkom det att pedagogerna uppfattade att högläsningen har en betydelse för barns språkliga utveckling, framförallt i kombination med reflekterande samtal. Det framkom även att det finns olika faktorer som gör att högläsnings aktiviteter inte går att genomföra i förskolans verksamhet. Den slutsats som vi fått fram utifrån vår studie är att högläsningen i kombination med reflekterande samtal har en betydelse för barns språkutveckling. Men även att vi som pedagoger får hitta strategier för att få högläsnings aktiviteterna att fungera.

I denna studie undersöks hur långt andraspråkselever har kommit i språkutvecklingen i svenska beroende på om de har modersmålsundervisning eller inte. Syftet med studien är att med ett lucktest baserat på processbarhetsteorins hierarkiska utvecklingsstadier utröna hur långt eleverna har kommit i sin språkutveckling. Materialet består dels av enkätmaterial som visar elevernas språkbakgrund dels elevernas skriftliga produktion i lucktestet. De två elevgrupperna parmatchades utifrån deras språkbakgrund. Resultatet visade att av eleverna med modersmålsundervisning hade sex elever nått till stadium fem och tre elever till stadium fyra. Av eleverna utan modersmålsundervisning hade fem elever nått till stadium fem och fyra elever till stadium fyra. Således finns en numerisk skillnad mellan elevgrupperna, till fördel för gruppen elever med modersmålsundervisning som dock inte visade sig i statistisk analys.