Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2010) Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school.Syftet med detta arbete är att undersöka hur några pedagoger bemöter barn i behov av särskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angående vilka barn de anser är barn i behov av särskilt stöd är ytterligare något som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgång till för att möta och hjälpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsättningar. De frågeställningar som undersökningen utgår ifrån är följande:•Vilka barn anser pedagogerna är i behov av särskilt stöd?•Hur bemöter pedagogerna barn i behov av särskilt stöd?•Vilken handledning och vilket stöd behöver och får pedagogerna för att kunna möta och hjälpa ett barn i behov av särskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsättningar?Undersökningen har ägt rum på två olika förskolor och fyra pedagoger, två rektorer och två specialpedagoger har blivit intervjuade. Kvalitativa intervjuer är den metod som användes för att samla in det empiriska materialet. Undersökningen visar att det är av stor vikt att pedagogerna får handledning och stöd i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Ytterligare visar undersökningen att pedagogernas bemötande av barn i behov av särskilt stöd har stor betydelse för barnens utveckling. Den tidigare forskningen poängterar att pedagogernas bemötande av barn är av betydelse för barns utveckling, vilket även är en av slutsatserna i denna undersökning.

Varje år slutar mer än 15 000 elever grundskolan utan att nå gymnasiebehörighet, vilket ger begränsade möjligheter vad gäller yrkes- och studieframtid. Denna studie gör anspråk på att ge en röst till några av dessa ungdomar. Den syftar till att ge ökad kunskap och förståelse kring hur ungdomar utan gymnasiebehörighet uppfattar grundskolan och dess betydelse för hur de ser på framtida möjligheter. Studien är en kvalitativ studie med kontextuell analytisk ansats och det är elevernas uppfattningar och erfarenheter som är centrala. Insamling av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta ungdomar från tre olika skolor i en medelstor svensk stad. Intervjuerna har genomförts under de sista två månaderna av deras grundskoletid. Resultaten belyses ur ett relationellt perspektiv. I studien framträder flera faktorer av betydelse för elevers sätt att se både sig själva och sina möjligheter.  När elever är delaktiga vad gäller stödinsatser, när de känner sig sedda, uppmuntrade och har goda relationer med lärare, kamrater och andra vuxna i skolan påverkas deras självbild på ett positivt sätt och de tror sig kunna nå sina mål. Centralt i resultaten är hur negativa relationer blir begränsande för eleverna och påverkar deras självbild i hög grad vad gäller hur de ser sina framtida möjligheter. Likaså framträder en bild av hur elever betraktar egna tillkortakommanden som en grund för skolmisslyckanden i hög grad men de visar även medvetenhet om betydelsen av andra faktorer som lärares förhållningssätt, undervisnings- och stödsituationer samt övergripande styrning.

Bakgrund:Var sjätte timme i Sverige varje dag och varje år väljer någon att avsluta sitt liv. Efter att en nära anhörig begått suicid följer känslor av skuld, skam, besvikelse och ibland även egna suicidtankar. Föräldrar som förlorat sitt barn i självmord känner mer skuld än föräldrar som förlorat sina barn i traumatiska olyckor. Många föräldrar upplever en otillåtenhet att öppet tala om deras barn efter självmordet. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av stöd från sjukvård och stödgrupper efter att deras barn begått suicid. Metod: Litteraturstudien baserades på sex kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar. Analysen utgick ifrån Forsberg och Wengströms (2013) beskrivning av en manifest innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier identifierades: Sorgeprocessen, Samhörighet, Professionellt stöd och Bristande stöd. Utmärkande resultat visar att föräldrar har svårigheter att hitta professionellt stöd och har ett större behov av hjälp från sjukvården och stödgrupper än det stöd som de erhållit. Många föräldrar som är i behov av professionell hjälp får på egen hand söka stöd. Dessvärre är många i för dåligt psykiskt skick för att själva söka hjälp. Slutsats:Föräldrar som förlorat ett barn i suicid önskar stöd i olika former. Sjukvården har brister gällande stöd vilket ökar föräldrarnas lidande. En anledning till att resurser för efterlevande är begränsade kan bero på stigmatiseringen som existerar kring självmord.

Bakgrund: Forskning har visat att syskon till barn med cancersjukdom har stora behov som inte tillgodoses men sammanställningar om vilka åtgärder och insatser som verkligen hjälper syskonen att klara av vardagen är få. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa fysiskt, psykiskt och socialt hälsofrämjande interventioner som prövats för syskon till barn med cancersjukdom och de olika insatsernas effekt. Metod: En litteraturstudie har genomförts med sökning i databaserna CINAHL, PubMed, PsykInfo och Scopus. Åtta kvantitativa interventionsstudier som motsvarade syftet har granskats och analyserats. Resultat: Analysen i litteraturstudien redovisade fyra varianter av interventioner, lägerveckor, tiden, gruppsessioner och enskilda sessioner, samt effekten de haft på syskonens liv och hälsa. Studierna har mätt parametrar som depression, ångest, livskvalitet och familjeklimat och sett att syskonen förbättrats i flera av dessa områden. Slutsats: Om åtgärder kan sättas in på ett tidigt stadium ger det bra resultat och mindre lidande för syskonen. Bland annat minskar depression, ångest, och psykisk stress, vilket resulterar i att livkvaliteten förbättrats.

Bakgrund: Palliativ vård är riktad mot patient och anhöriga genom att bemöta bådas behov. Att vara anhörig till en person i livets slutskede kan innebära både psykisk och fysisk påfrestning. Anhöriga uttrycker en vilja behålla någon form av kontroll i den annars kaotiska och osäkra vardagen. Syfte: Syftet var att belysa upplevelserna av att vara anhörig till en person i livets slutskede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; En förändrad livssituation, att vara i en utsatt situation och att få personliga behov tillgodosedda. Anhöriga anpassade vardagslivet efter den döende personen. Maktlöshet, otillräcklighet, skuld, skam, ensamhet, ångest, trötthet och utmattning var centrala känslor i anhörigas liv. För att klara av den komplexa situationen var det viktigt med stöd och information från vårdpersonal. Konklusion: Familjefokuserad omvårdnad är viktigt för att främja både patienten och anhörigas hälsa. Det är viktigt som sjuksköterska att uppmärksamma de anhörigas behov, stödja dem i deras roll och stärka deras känsla av sammanhang. Nyckelord: Palliativ vård, anhöriga, upplevelser, stöd. / Background: Palliative care is directed to both the patient and next of kin by responding to both their needs. Being a relative of a person in the end of life can mean both mental and physical stress. Relatives express a desire to maintain some form of control in the otherwise chaotic and uncertain everyday life. Aim: The aim of this study was to illuminate the experiences of being a relative of a person in the end of life. Method: A qualitative literature review based on twelve scientific articles were reviewed, analyzed and compiled. Results: The study resulted in three main categories; A changed life situation, to be in a vulnerable position and getting personal needs met. Relatives custom everyday life for the dying person. Powerlessness, inadequacy, guilt, shame, loneliness, anxiety, fatigue and exhaustion were central emotions in relatives' lives. To cope with the complex situation it was important to receive support and information from health care professionals. Conclusion: Family-focused care is important to encourage both patients and relatives health. It is important as a nurse to pay attention to relatives' needs, support them in their role and strengthening their sense of coherence. Keywords: Palliative care, next of kin, experiences, support.

Bakgrund: Cancer är en stor folksjukdom som får allvarliga konsekvenser för både fysisk och psykisk hälsa. Enligt statistiken kommer en av tre människor under sin livstid att drabbas av sjukdomen. Att diagnostiseras med cancer orsakar stort emotionellt lidande och därav skapar ett behov av stöd. Behandlingen består ofta av kirurgi, cytostatika och strålning. Under alla dessa faser finns ett behov av emotionellt stöd från sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vad patienter upplever som emotionellt stödjande åtgärder givna av sjuksköterskan under sin sjukdomsperiod med cancer. Metod: Tio kvalitativa artiklar har till denna litteraturstudie analyserats genom innehållsanalys och presenteras med kategorier och underkategorier. Resultat: Tre huvudkategorier och elva underkategorier skapades efter analys av inkluderade studier. Dessa består av att få den information man behöver, relationen och bemötandets betydelse och slutligen organisationens utformning.  Slutsats: God information angående sin sjukdom och behandling samt möjligheten att kunna sälla frågor var viktigt. Att bli vårdad av varma och vänliga sjuksköterskor som visade empati och förståelse gav emotionellt stöd. Organisationen bör vara utformad så att sjuksköterskor kan erbjuda stödjande åtgärder när patienten upplever ett behov av detta.

Syfte. Att undersöka mödrars erfarenheter av amning och stöd i glesbygd. Bakgrund. Att bli mamma är en omvälvande upplevelse, det finns ofta en föreställd bild över hur moderskapet och amningen ska vara. Studier tyder på att stödet är viktigt för kvinnan för att hantera sin nya situation samt vid komplikationer som kan uppstå. Vid brist på stöd finns risk att kvinnan slutar amma tidigare än hon önskat. Amningsvägledning ingår i BVC-sjuksköterskans arbetsuppgifter men studier visar att det brister i stödet från vårdpersonal. Metod. En kvalitativ fokusgruppstudie. 14 mödrar från tre inlandskommuner i norra Sverige deltog i studien. Kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultat. Mödrarna upplever amning utan komplikationer som praktiskt och bekvämt, de saknar realistisk information om amning och problem som kan uppstå. Individanpassat stöd från BB och BVC är viktigt, där de möts med ett respektfullt bemötande. Det finns stöd att få på BVC om de begär det, men det stöd som erbjuds räcker inte alltid. Mödrarna upplever tidsbrist, brist på föräldraträffar och att det är skört med oftast bara en sjuksköterska på BVC. Mödrarna vänder sig ofta till sin partner eller annan närstående innan de söker hjälp från vården. Internet är också en viktig informationskälla som ibland kan ge bättre råd än BVC. Slutsats. För att mödrarna ska få det stöd och den hjälp de eftersträvar krävs tydlig kommunikation mellan berörda parter. Ett sätt att tillgodose mödrarnas behov av stöd, är att sjuksköterskan på BVC får mer tid avsatt för amningsvägledning. BVC-sjuksköterskan bör även få fler utbildningstillfällen, från till exempel amningsmottagning, för att hålla sig uppdaterade. Nyckelord: Stöd, amning, BVC-sjuksköterska, glesbygd, kommunikation

Utmattningssyndrom är ett fenomen som först 2004 klassificerades som en sjukdom i Sverige. Statistik visar att 36 500 personer drabbas av utmattningssyndrom varje år i vårt land. Tidigare forskning visar att det finns fysiska och psykiska orsaker som påverkar sjukdomsbilden. Utöver dessa orsaker finns även social påverkan och samhällsnormer som bidrar till att en individ drabbas av utmattningssyndrom. Men framförallt är det arbetet och omgivningens påverkan som ses som den största bidragande orsaken till sjukdomen. Vi har därför genomfört en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats i form av semistruktuerade intervjuer, i syfte av att undersöka hur personer med en sjukdomshistoria av utmattningssyndrom ser på sjukdomen och vad de anser orsakade den. Vårt resultat visar på att respondenterna upplevde utmattningssyndrom som påfrestande och att kraven i arbetslivet kombinerat med kraven i privatlivet framhölls som en av de viktigaste orsaken till sjukdomen. Intervjupersonerna upplevde att det var påfrestande att träffa nya människor samt att arbetsgivaren inte gav det stöd i den utsträckning som våra respondenter behövde. Behovet av stöd från sin arbetsgivare samt sin omgivning var den tydligaste upplevelsen bland våra intervjupersoner. Samhällssynen och samhällsnormer om att individen alltid ska prestera, att ständigt vara glada och tillmötesgående kan vara en bidragande orsak till sjukdomen. Studien visar på att arbetsgivaren bör ta ett större ansvar och fungera som ett bra stöd för att en individ som drabbats av sjukdomen ska komma tillbaka till arbetet fortare och på ett bra sätt. Stödet från övriga omgivningen påverkar deras sjukdomsbild, där ett bra stöd resulterade i en snabbare rehabilitering för respondenterna. För att omgivningen ska kunna fungera som ett bra stöd krävs det att samhället tar sjukdomen på allvar.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur några lärare möter elevers olika utbildningsbehov i matematik, eftersom lärarna har ett åtagande och en skyldighet att möta alla elever på deras kunskapsnivå. Jag utförde 9 semistrukturerade intervjuer med lärare på olika skolor i Malmö, samt skickade ut ett strukturerat frågeformulär till 62 kommunala skolor. Totalt kom det in 46 svar från enkätundersökningen. Jag har använt mig av två teorier för att tolka mitt resultat. Den första är Vygotskijs Proximalzonsteori (ZPD). En teori som utgår från att med rätt stöd och hjälp ifrån läraren så kan eleven utvecklas mer, mot om den inte får stöd och vägledning (Vygotskij, 1986). Den andra teorin är Piagets Motivationsteori som innebär att för att en elev ska bli motiverad så krävs en växling mellan utmanande och förstärkande aktiviteter (Imsen 2006, Lillemyr 2002). Mitt resultat visade på att lärare många gånger möter starka elever och stöttar svaga elever i ämnet matematik. De flesta lärare anser dock att det är svårt att räcka till för att alltid kunna möta alla elevers olika behov. Olikheterna i en klass är stora, och samtliga lärare anser att de kan bli bättre på att möta elever på den nivå där eleven befinner sig. De flesta lärare saknar stöd av speciallärare mot matematik. De lärare som intervjuats säger att de önskar specialpedagogiskt stöd, till exempel att arbeta med en mindre grupp elever, samtala med lärare kring elever eller lärsituationer eller utföra observationer. Min slutsats är att, lärare kan bli bättre på att möta varje elev på den nivå där eleven befinner sig kunskapsmässigt!

Syftet med detta arbete är att studera betydelsen som föräldrarna har haft för sina barns idrottande. Studien riktar in sig på fotbollsspelare och via åtta semistrukturerade intervjuer med spelare på seniornivå har frågor om föräldrarnas inverkan på deras idrottsliga uppväxt besvarats. Intervjuerna gjordes med spelare från två lag, ett dam- och ett herrlag, från samma svenska fotbollsförening. Det insamlade materialet har bearbetats med induktiv kodning för att få fram kategorier till den analys som avslutar arbetet. I presentationen av analysen användes Tony Byrnes teorier om The parental involvement continuum för att dela in föräldrarna i olika fack baserat på deras nivå av delaktighet. Som ytterligare hjälp i teorin men också som ett ramverk för hela studien användes Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och begreppen regionsbeteende, roll, och fasad. Resultaten av arbetet visade på främst två typer av inverkan: press och stöd. Med undantag för en intervjuperson som märkbart kunde känna press från sin pappa så hade de flesta intervjuade upplevt någon form av nervositet inför sitt fotbollsutövande. En nervositet som ofta kunde spåras tillbaka till föräldrarna. Samtliga intervjuade kände dock ett stöd och hade aldrig stött på motstånd från föräldrarna när det gällde deras fotbollsutövande.