Internal transportation is one of the key elements in manufacturing operations, and there is a constant need to optimize this process (Antoniuk, 2021). The case company has a very large industrial are covering 3 km2, which poses significant challenges for the internal transportation. The company has too many parcel stations, lacks clear requirements for new parcel stations and documentation for the parcel stations, and faces route planning issues as a result. The purpose of this case study was to identify obstacles and problems to optimize the company’s parcel transport in terms of route planning, placement of parcel stations and the number of parcel stations. The project aimed to develop a general working model for how a parcel transport can be optimized without relying on the Industrial Internet of Things (Sinsinni et al., 2018) and digital technology. The study focused on the company’s internal and external parcel transport routes within and outside the industrial area. Observations and interviews were conducted at the case company, revealing that customers needs include receiving deliveries twice a day and ensuring correct parcel deliveries. The drivers require unchanged or reduced workload, easier training, fewer parcel stations, properly equipped parcel stations, and improved route planning. The transport manager needs a standardised work approach, fewer parcel stations, documentation of parcel stations, and an expanded requirements list. To optimize the case company’s transport, the number and placement of parcel stations, and simultaneously meet these needs, several improvement suggestions were developed. It was found that implementing a scanning system could enhance the accuracy of the parcel deliveries, but this option was not recommended due to it being expensive and gives no guarantee of correct deliveries, among other things. Instead, it is recommended that the company implements a milk run system to achieve JIT (Just-in-time) deliveries for customers and a standardized work approach standardized work approach for drivers. Additionally, a proposal for a digital map was presented to improve documentation and facilitate training, along with a suggestion to merge parcel stations to reduce workload and enhance route planning. Lastly, expanding the requirements list was suggested to ensure properly equipped parcel stations and provide clearer specifications for parcel stations. A general conceptual work model for this optimization process is outlined as follows: 1.       Observe current delivery routes and stations. 2.       Interview stakeholders (such as customers and drivers). 3.       Identify and compile requirements. 4.       Map out stations on a digital map. 5.       Apply a heuristic selection process.  a.       Examine clusters of stations of the digital map.  b.       Evaluate stations based on collected data.  c.       Assess the activity level; if multiple stations have high activity, make an individual assessment.  d.       Merge the stations.  e.       Apply the 250-meter rule to the remaining selection without available data. 6.       Create an optimal route using the selected stations. / Interna transporter är ett av de viktigaste elementen i en tillverkningsverksamhet och det finns ett konstant behov att optimera denna process (Antoniuk, 2021). Fallföretaget har ett mycket stort industriområde som omfattar 3 km2 vilket ställer stora krav på de interna transporterna. Företaget har för många paketstationer, saknar en tydlig kravbild av nya paketstationer och dokumentation över paketstationerna, och har på grund av detta ett ruttplaneringsproblem. Syftet med denna fallstudie var att identifiera hinder och problem för att kunna optimera företagets pakettransport med avseende på ruttplanering, paketstationers placering och antal paketstationer. Målet med projektet var att ta fram en generell arbetsmodell för hur en pakettransport kan optimeras utan Industrial Internet of Things och digital teknologi (Sinsinni et al., 2018). Studien avgränsades till företagets interna och externa pakettransportrutt, innanför och utanför industriområdet. Det utfördes observationer och intervjuer på fallföretaget som visade att kundernas behov är att få leverans två gånger per dag och att paketen levereras rätt. Chaufförerna har behov av oförändrad eller minskad arbetsbelastning, lättare upplärning, färre paketstationer, korrekt utrustade paketstationer och bättre ruttplanering. Transportchefen har behov av ett standardiserat arbetssätt, färre paketstationer, dokumentation över paketstationer och en utökad kravlista. För att optimera fallföretagets transporter, antalet paketstationer och placeringen och samtidigt uppfylla dessa behov tog vi fram flera förbättringsförslag. Vi kom fram till att ett skanningssystem kan öka möjligheten att kundernas paket inte kommer fel men rekommenderar inte detta då det bland annat är kostsamt och inte garanterar att paketen levereras rätt. Vi rekommenderar i stället att företaget implementerar en milk run som skapar JIT (Just-in-time) leverans för kunderna och ett standardiserat arbetssätt för chaufförerna. Det har också tagits fram ett förslag på en digital karta för ökad dokumentation och lättare upplärning, samt ett förslag på sammanslagning av paketstationer och därigenom en minskning. Detta för att minska arbetsbelastningen och skapa en förbättrad ruttplanering. Till sist ger vi även förslaget att de utökar sin kravlista för att uppfylla behovet av korrekt utrustade paketstationer och ge dem en tydligare kravbild. En generell och konceptuell arbetsmodell för denna optimering ser ut som följande: 1.       Observera nuvarande leveransrutter och stationer. 2.       Intervjua intressenter (såsom kunder och chaufförer). 3.       Identifiera och sammanställ krav. 4.       Kartlägg stationer på en digital karta. 5.       Heuristisk urvalsprocess.  a.       Undersöka kluster av stationer på digital karta.  b.       Granska stationerna utefter insamlade data.  c.       Bedöm aktiviteten, om fler stationer har hög aktivitet gör en individuell bedömning.  d.       Slå ihop stationerna.  e.       Resterande urval som inte har någon data utförs med 250 meters-regeln. 6.       Skapa optimal rutt med de valda stationerna.

Inköp och leverantörsval påverkar företags konkurrenskraftighet. För att behålla sin position på marknaden och skapa långsiktiga relationer måste företag välja rätt partnerföretag. Företag kan uppnå sitt mål med leverantörsrelationer med hjälp av begränsat antal samarbetspartner, rätt bedömning och segmentering av leverantörer. Inköpsprocess och bedömningsmetod studerades på ett fallföretag för att erhålla information om ett nuvarande läge som sedan med hjälp av teori kunde operationaliseras och analyseras. Detta görs i huvudsak med hjälp av Multi-Criteria Decision Making, Kraljic matris och inköpspolicy. Resultatet presenterades med hjälp av sex leverantörer. För att leverantörerna ska vara godtagbar skall alla ‘obligatoriska’ krav uppfyllas i inköpspolicyn och erhålla ett önskat läge i Kraljic matris. Nyckelord: Kraljic matris, leverantörsbedömning, standardiserad bedömningsmall, inköpsprocess, Multi-Criteria Decision Making, Analytical Hierarchical Process, BFP-Bedömningsmall för produktleverantörer.

Studien föranleddes av införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF) inom cancervården. SVF innehåller riktlinjer för hur utredning och behandlingsrekommendationer av cancerpatienter ska göras med målet att korta väntetiderna från misstanke om cancer till start av behandling. Denna studie har bidra med att samla in kunskap om införandet av standardiserade vårdförlopp inom cancervården för att undersöka vilka faktorer som förenklat eller försvårat implementeringen. Kunskapen kan sedan återföras till organisationen, som i det här fallet är Region Östergötland (RÖ), för att bidra till den fortsatta utvecklingen av arbetet med SVF. Även förbättringsområden samt risker och möjligheter med SVF undersöks för att fördjupa kunskapen ytterligare. Den teoretiska bakgrunden, teoretiska referensramen, baseras på en litteraturstudie och forskningsansatsen är en fallstudie som utgår ifrån patientfall inom tre cancerdiagnoser. Under fallstudien samlas data in genom observationsstudier, dokumentstudier och intervjuer. Intervjuerna utgår ifrån implementeringsteori där vårdgivare berättar om sina erfarenheter och tankar kring implementeringen och hur det är att arbeta med SVF. Urvalet av vårdgivare är personer verksamma inom primärvård och specialistvård som genom sitt arbete kommer i kontakt med cancerpatienter. Riktlinjerna i SVF specificerar hur en cancerutredning ska gå till för varje cancerdiagnos. Till stor del innehåller riktlinjerna alarmsymptom för misstanke om cancer, utredningsprocessen och patientbemötande i processen. Införandet har motiverats av den fragmentering som tidigare tillskrivits vården samt att korta ner de långa väntetider som länge upplevts i cancervården. Implementeringen av riktlinjerna har i RÖ till stor del letts av två projektledare vars uppgift varit att implementera SVF i verksamheten. Uppdraget med implementeringen har utgjorts av införandet nystartad cancerutredningsenhet, Enheten för samordnad cancerutredning (ESCU) samt att stödja primärvården och specialistvården i sitt arbete med att implementera riktlinjerna. I och med införandet av SVF har RÖ valt att utveckla cancervården för att skapa en mer sammanhållen process kring patienten genom att från början göra en vårdprocess som utgår ifrån patientens behov. Studien visar att införandet av SVF på det stora hela inte har förändrat arbetssättet för de vårdgivare som arbetar i vårdprocesserna. De största förändringarna kan ses i processförändringar där tidiga delar av vårdkedjan samordnats och omstrukturerats för att skapa ett bättre flöde genom utredningen. Införandet av ESCU har bidragit till en samordnad remissgranskning där patienterna fångas upp för att på ett sömlöst sätt slussas ut till nästa enhet för fortsatt utredning. Införandet av stödverktyg som standardremisser och samtalsmallar har även lett till en ökad informationsspridning mellan vårdgivande enheter och underlättat informationsspridning till patienterna. De faktorer som framförallt underlättat implementeringen är att det funnits ett tydligt övergripande ansvar där projektledarna tagit en aktiv roll i implementeringen. De verksamhetsbesök och samtal som projektledarna haft med vårdgivande enheter samt de stimulansmedel som delats ut till regionen anses även ha underlättat implementeringen. Faktorer som istället har försvårat implementeringen är motsättningar från beslutsfattare inne i verksamheten och de inre strukturerna i verksamheten. De möjligheter som finns kopplade till implementeringen är ett ökat omhändertagande av patienten där mer jämlik vård, möjlighet att fånga upp svaga patientgrupper tidigt i utredningen och ett ökat patientdeltagande är viktiga delar. Riskerna som framförallt ses som angelägna handlar om undanträngning av andra patientgrupper till fördel för SVF-patienter och att patienter oroas i onödan i och med det tidiga beskedet om misstanke om cancer. Studien har även identifierat förbättringsområden där en omstrukturering av de interna IT-systemen, utvecklandet av ett mer standardiserat arbetssätt för de multidisciplinära konferenserna och att samarbeta med primärvården kring den standardiserade remissen är några exempel.

The aim of the study is to explore how social categories, with focus on genderand age, is constructed in the social documentation which is a central part ofthe officially arranged elderly care in Sweden. The analysis consists of a discourseanalysis and has a standpoint in feminist theories about performativityand respectability. The analysis consists of a text analysis of case files and howdiscourses about social categories emerge in the texts. The case files are writtenin a standardized form which is central to the structure of the documentation.The study examines the following questions 1) how is the users of elderlycare and their relatives positioned through the discourse that emerges in thecase files? 2) how is the discourse in the case files a part of doing gender andage as social categories?The study shows that the case files are reproducing stereotyped gender rolesand positions “the elderly” by differencing them from other adults throughconceptions about characteristics and (the lack of) abilities. Women’s andmen’s needs are described differently whereas abilities and strategies areprominent in the women’s case files. The respectable narrative emerges in thedescription of women wanting to perform some of the workload which is absentin case files about men. The moral responsibility of relatives is reinforcedby the description about their care work or the absence of it. Male relatives arementioned in the case files prominently in the lack of female relatives. In thisway both masculinity and femininity are constructed through the implied valuesthat is attributed men versus women in the texts. A clear medical discourseemerges in the needs assessments. The assessment texts reformulate the descriptionsof needs and they are instead formulated as facts which reinforcethe medical discourse. In final, this study shows that users of elderly care andABSTRACT10their relatives are positioned from both gender and age and that these categoriesare integrated with each other. I draw the conclusion that age is a usefulcomplement to the theory of respectability and its importance in the narrativeof expression and assessment of a person’s needs.

Bakgrund: Bristande kommunikation leder till vårdskador och oönskade händelser hos patienter som genomgår anestesi. För att säkerställa patientsäkerheten behöver det råda balans mellan noggrannhet och effektivitet. Strukturerad kommunikation minimerar risken för missad information samt ökar säkerheten och effektiviteten i samband med överrapportering. Det förekommer idag brister hos specialistsjuksköterskor inom anestesi avseende användning av verktyg för överrapportering och få studier har tidigare sammanställt effekten av olika kommunikationsverktyg. Denna litteraturstudie kan bidra med kunskap om strukturerade kommunikationsverktyg och dess effekter avseende patientsäkerheten som kan tillämpas av specialistsjuksköterskor inom anestesi.  Syftet: Syftet var att sammanställa olika verktyg för strukturerad kommunikation vid överlämning av patienter och dess effekter på patientsäkerheten. Metod: Kvantitativ litteraturstudie med systematisk ansats. ETTO-principen användes som teoretisk utgångspunkt och artikelgranskning utfördes med SBU:s granskningsmallar.  Resultat: Kategorier utformades från verktygens namn; I-PASS, SBAR, MIST och Övriga verktyg. Övervägande var resultaten samstämmiga. Kommunikationsverktygen hade god effekt på patientsäkerheten vid överlämning av patienter. Majoriteten av studierna påvisade att oönskade händelser för patienten minskade, mängden viktig information som överrapporteras ökade och missad information minskade efter att ha implementerat ett verktyg för strukturerad överrapportering. Slutsats: Litteraturöversikten resulterade i positiva resultat efter implementering av ett kommunikationsverktyg. Balans mellan effektivitet och noggrannhet resulterar i hög kvalitet av informationsöverföring samt säker vård. Detta stärker slutsatsen att ett kommunikationsverktyg bör användas av specialistsjuksköterskor inom anestesi vid överrapporteringar. / Background: Lack of communication leads to adverse events in patients undergoing anesthesia. To ensure patient safety, there needs to be a balance between thoroughness and efficiency. Structured communication minimizes the risk of missed information and increases safety and efficiency during handoffs. Today, there are shortcomings among Certified Registered Nurse Anesthetists (CRNA) regarding the use of tools during handoffs, and few studies have previously compiled the effect of different communication tools. This literature study can contribute with knowledge about structured communication tools and their effects regarding patient safety that can be applied by CRNAs.  Objective: The objective of this study was to compile various tools for structured communication during handoffs and its effects on patient safety.   Design: Quantitative literature study with a systematic approach. The ETTO principle was used as a theoretical starting point and article review was carried out using SBU's review templates.   Results: Categories were devised from the names of the tools; I-PASS, SBAR, MIST and other tools. The results were mostly consistent. The communication tools had a positive effect on patient safety when handing over patients. The majority of studies demonstrated that patient adverse events decreased, the amount of important information reported increased, and missed information decreased after implementing a tool for structured communication.  Conclusion: The literature review resulted in positive results after implementing a communication tool. Balance between efficiency and thoroughness results in high quality information transfer and safe care. This strengthens the conclusion that a communication tool should be used by CRNAs during handoffs.

The company Butong is based on a patented process of casting concrete between two layers of bubble wrap, resulting in panels of translucent concrete. This material is mainly applied as panels in vertical gardens and light installations. Today, the business is based on projects that require custom made designs. Alongside these projects, products with a standardised manufacturing process are desired to extend the company towards the consumer market and fill the workflow gaps existing in their current production. Through strategic branding, this project aimed to create a new business segment of standardised design products and the framework needed for Butong to enter the consumer market. From analysing the company and its values, understanding the possibilities and limitations of the material and from investigating the opportunities on the market, the brand position for the segment was determined. A strategy to establish the business on the targeted market was developed, including a brand identity and design guidelines for the new segment. To exemplify the usage of the guidelines, several concepts were produced, of which one was further developed to be the flagship product of the segment. The segment was directed to target both Butong’s current market and the consumer market in order to facilitate its establishment and to reach a larger public. It is developed to consist of products that clearly display the properties of the material and are aligned to the identity of the brand. Following the set guidelines, the developed concepts confirm its value and potential by communicating coherency and the expressions desired. With a standardised manufacturing process, the production can be engaged at any time to make use of the existing workflow gaps and complement Butong’s existing business without obstructing it. / Företaget Butong bygger sin verksamhet på sin patenterade tillverkningsmetod av att gjuta betong mellan två lager av bubbelplast, vilken resulterar i paneler av translucent betong. Detta material används framförallt till att skapa vertikala trädgårdar och effektfulla ljusinstallationer. Idag är verksamheten projektbaserad vilket kräver skräddarsydda lösningar. Ett sortiment bestående av produkter med en standardiserad tillverkningsprocess skulle kunna komplettera den befintliga produktionen genom att fylla de luckor som uppstår i det projektbaserade arbetet. Ett sådant sortiment ses även som en möjlighet för att utöka den nuvarande verksamheten mot en konsumentmarknad. Genom strategiskt varumärkesbyggande var målet med detta projekt att skapa ett nytt affärssegment bestående av standardiserade produkter och det strategiska ramverk som krävs för att kunna etablera Butong på konsumentmarknaden. Av att analysera företaget och dess värderingar, förstå materialets möjligheter och begränsningar samt undersöka marknaden, kunde positioneringen av segmentet bestämmas. En strategi skapades för att etablera segmentet på den tänkta marknaden tillsammans med en varumärkesidentitet och riktlinjer för produktutvecklingen inom segmentet. För att exemplifiera användandet av dessa riktlinjer skapades flera koncept, varav ett vidareutvecklades som en första produkt att representera varumärket med. För att underlätta etableringen av segmentet och utöka verksamheten, valdes både Butongs nuvarande marknad och konsumentmarknaden som målgrupp. Produkterna inom segmentet har ett formspråk som både demonstrerar materialets egenskaper och följer företagets nuvarande identitet. Värdet och potentialen i de framtagna riktlinjerna bekräftas av de uttryck och det genomgående formspråk som de skapade koncepten kommunicerar. Med en standardiserad produktion, kan tillverkningen av produkterna tas vid när som helst och ta till vara på luckorna i arbetsflödet och på så sätt komplettera Butongs nuvarande verksamhet utan att påverka den.

I’ve chosen primary to analyze commercial form of advertising by world leading companies; McDonald’s, Coca-Cola and HP due to their implementation of global advertising. The fourth campaign that’s being analyzed is not of commercial type instead it’s characterized as an informative campaign that the ideal organization Amnesty is carring out.  The study has been successful in gathering data that could be presented in correlation with already established theories and then comparing the results. The goal of the research is to create an understanding regarding global advertising as well as the scientific debate that’s going on within the subject. The scientific research has been debated for a long time regarding advertising that’s positioned globally; whether it should be standardized or adapted. This means whether advertising should look the same in all countries or if it should be adapted to a nation’s specific culture. Scientists haven’t yet been successful in establishing what’s considered to be more prominent due to various diverse opinions. By implementing content analysis together with semiotic analysis as a reinforcer, the study was able to examine the global advertising’s design and their common characteristics. Within this study the campaigns have been studied both visually and verbally in addition to their messages and values. The McDonald’s and Coke campaign has been categorized as advertising that reflect specific kinds of lifestyles and therefore characterized as “lifestyle format”. HP campaign on the other hand was using celebrities. This contributed that their global campaign became very personal because the celebrities were reflecting their own personality in the commercials. That’s why HP was categorized as the “personalized format” while Amnesty remained characterized as an informative campaign. Results show that these campaigns’ global form of advertising weren’t only implementing standardized form but also incorporated adapted commercial characteristics as well. This is what the theorizers Hassan, Craft and Kortam call a”hybrid strategy” that’s by their opinion most effective form of global advertising. Another important result was that the “creative strategy” (its promise/statement) is what makes the campaign cohesive. While the “creative tactic” (the visual elements) differs more or less within an advertising campaign. / Jag har valt att främst analysera kommersiella kampanjer från de världsledande företagen McDonald’s, Coca-Cola och HP eftersom de tillämpar global form av reklam.  Den fjärde kampanjen som analyseras är inte av kommersiellt slag då den karaktäriseras som en informativ kampanj som den ideella organisationen Amnesty har genomfört.  Studien har lyckats generera data som kunde sättas i relation med de redan fastställda teorierna och på så vis jämföra resultaten. Forskningens mål är att skapa en förståelse angående global reklam samt den vetenskapliga debatten i ämnet. Den vetenskapliga forskningen har länge debatterat angående om reklam som appliceras globalt borde vara standardiserad eller anpassad, det vill säga om den ska se lika ut i alla länder eller om man borde anpassa den till varje lands individuella kultur. Forskarna har fortfarande inte kommit fram till vad som anses vara mest effektivt då en splittrad syn angående denna fråga uppstår.   Genom kvalitativ innehållsanalys med förstärkning av den semiotiska analysen så kunde studien granska den globala reklamens utformning och dess gemensamma karaktäristiker som uppstår. I denna studie så har reklamkampanjerna granskats både visuellt och språkmässigt samt dess budskap och värderingar. Reklamkampanjerna McDonald’s och Coca-Cola blev kategoriserade som den form av reklam som reflekterar specifika livsstilar och därför karaktäriserades som ”livsstilsformatet”. HP är den reklamkampanj som använde sig av kändisar. Detta gjorde att deras globala reklam blev väldigt personlig då den reflekterade kändisarnas personligheter. Därför kategoriserades HP:s reklamkampanj som det” personifierade formatet” medan Amnesty förblev karaktäriserad som informativ form av kampanj. Resultatet visade att dessa reklamkampanjers globala reklam inte endast implementerade standardiserad form utan likaså integrerade anpassad form. Detta kallar teoretikerna Hassan, Craft och Kortam för ”hybridstrategi” och anses enligt dem vara mest effektivt tillvägagångssätt när det gäller global reklam.  En annan viktig sak som resultatet påvisade var att den ”kreativa strategin” (dess utlovande/påstående) är det som gör kampanjen sammanhängande medan den ”kreativa taktiken” (dess visuella element) mer eller mindre skiljer sig inom en kampanj.

<p>I’ve chosen primary to analyze commercial form of advertising by world leading companies; <em>McDonald’s, Coca-Cola</em> and <em>HP</em> due to their implementation of global advertising. The fourth campaign that’s being analyzed is not of commercial type instead it’s characterized as an informative campaign that the ideal organization <em>Amnesty</em> is carring out.  The study has been successful in gathering data that could be presented in correlation with already established theories and then comparing the results. The goal of the research is to create an understanding regarding global advertising as well as the scientific debate that’s going on within the subject. The scientific research has been debated for a long time regarding advertising that’s positioned globally; whether it should be standardized or adapted. This means whether advertising should look the same in all countries or if it should be adapted to a nation’s specific culture. Scientists haven’t yet been successful in establishing what’s considered to be more prominent due to various diverse opinions.</p><p>By implementing content analysis together with semiotic analysis as a reinforcer, the study was able to examine the global advertising’s design and their common characteristics. Within this study the campaigns have been studied both visually and verbally in addition to their messages and values. The McDonald’s and Coke campaign has been categorized as advertising that reflect specific kinds of lifestyles and therefore characterized as “lifestyle format”. HP campaign on the other hand was using celebrities. This contributed that their global campaign became very personal because the celebrities were reflecting their own personality in the commercials. That’s why HP was categorized as the “personalized format” while Amnesty remained characterized as an informative campaign. Results show that these campaigns’ global form of advertising weren’t only implementing standardized form but also incorporated adapted commercial characteristics as well. This is what the theorizers Hassan, Craft and Kortam call a”hybrid strategy” that’s by their opinion most effective form of global advertising. Another important result was that the “creative strategy” (its promise/statement) is what makes the campaign cohesive. While the “creative tactic” (the visual elements) differs more or less within an advertising campaign.</p> / <p>Jag har valt att främst analysera kommersiella kampanjer från de världsledande företagen<em> McDonald’s, Coca-Cola</em> och <em>HP</em> eftersom de tillämpar global form av reklam.  Den fjärde kampanjen som analyseras är inte av kommersiellt slag då den karaktäriseras som en informativ kampanj som den ideella organisationen <em>Amnesty</em> har genomfört.  Studien har lyckats generera data som kunde sättas i relation med de redan fastställda teorierna och på så vis jämföra resultaten.</p><p>Forskningens mål är att skapa en förståelse angående global reklam samt den vetenskapliga debatten i ämnet. Den vetenskapliga forskningen har länge debatterat angående om reklam som appliceras globalt borde vara standardiserad eller anpassad, det vill säga om den ska se lika ut i alla länder eller om man borde anpassa den till varje lands individuella kultur. Forskarna har fortfarande inte kommit fram till vad som anses vara mest effektivt då en splittrad syn angående denna fråga uppstår.  </p><p>Genom kvalitativ innehållsanalys med förstärkning av den semiotiska analysen så kunde studien granska den globala reklamens utformning och dess gemensamma karaktäristiker som uppstår. I denna studie så har reklamkampanjerna granskats både visuellt och språkmässigt samt dess budskap och värderingar. Reklamkampanjerna McDonald’s och Coca-Cola blev kategoriserade som den form av reklam som reflekterar specifika livsstilar och därför karaktäriserades som ”livsstilsformatet”. HP är den reklamkampanj som använde sig av kändisar. Detta gjorde att deras globala reklam blev väldigt personlig då den reflekterade kändisarnas personligheter. Därför kategoriserades HP:s reklamkampanj som det” personifierade formatet” medan Amnesty förblev karaktäriserad som informativ form av kampanj. Resultatet visade att dessa reklamkampanjers globala reklam inte endast implementerade standardiserad form utan likaså integrerade anpassad form. Detta kallar teoretikerna Hassan, Craft och Kortam för ”hybridstrategi” och anses enligt dem vara mest effektivt tillvägagångssätt när det gäller global reklam.  En annan viktig sak som resultatet påvisade var att den ”kreativa strategin” (dess utlovande/påstående) är det som gör kampanjen sammanhängande medan den ”kreativa taktiken” (dess visuella element) mer eller mindre skiljer sig inom en kampanj.</p>