Höftfraktur är en vanligt förekommande diagnos som medför allvarliga hälsorisker och risk för nedsatt förmåga till aktiviteter i dagliga livet (ADL) för äldre personer. ADL är väsentlig vid arbetsterapi, men det saknas nationella rekommendationer för val av bedömningsinstrument. En litteraturstudie genomfördes för att kartlägga vilka bedömningsinstrument som användes inom aktuell forskning vid bedömning av ADL-förmåga hos patienter över 65 år med höftfraktur. Följande frågeställningar undersöktes: Vilka bedömningsinstrument används och vad kännetecknar dessa instrument? Hur motiverades valet av bedömningsinstrument för äldre personer med höftfraktur? Vilka erfarenheter framkommer vid användningen/tillämpningen av dessa instrument? Vilka psykometriska egenskaper refererades till? Sökningen utfördes i två steg, först en sökning i databaserna Pubmed och Cinahl samt manuellt via referenslistor och i nästa steg söktes information om de inkluderade bedömningsinstrumentens psykometriska egenskaper. Åtta bedömningsinstrument inkluderades och kategoriserades till tre olika grupper; Två av grupperna bedömde grad av oberoende/beroende vid utförande av P- eller I-ADL och den tredje gruppen bidrog till målformulering och ökad delaktighet vid ADL. Resultatet visade att instrumenten var standardiserade och visade god till hög reliabilitet. I de fall validiteten nämndes var den god men orsaken till val av bedömningsinstrument och erfarenhet av dessa redovisades sällan. I studiens diskussion konstateras att syftet med bedömning av ADL-förmåga bör styra valet av bedömningsinstrument och genom att välja flera instrument kan arbetsterapeuten få en bredare och tydligare bild av patientens förmåga. Utifrån studiens resultat föreslås att arbetsterapeuten väljer ett bedömningsinstrument för att bedöma grad av beroende och sedan kompletterar med ytterligare ett instrument som bidrar till målformulering och ökad delaktighet vid ADL.

The European parliament has, during recent years, continuously updated their energy efficient requirements and directives underlining how much energy a building may use. Since the building sector accounts for such a large amount of the total energy use in Sweden, it’s important to make it more efficient. During a building’s planning phase, the energy use must be calculated in order to see whether the building will meet the building codes set by the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. Unfortunately, it is very common that the actual use differs from the calculated, because of uncertainties in the input data. In this master thesis, input data that is used in energy calculations for apartment buildings has been studied. This has been performed thoroughly through a literature study and via computer simulations in which an apartment building is simulated using IDA ICE. Lastly, a sensitivity analysis was performed where the effect from variations in the input data was compiled. The results show that variations in hot-water use, indoor temperature and hot-water circulation losses also assumptions about thermal bridges and buildings mechanical systems can have significant impact on a building’s energy use. For new smaller apartment buildings the energy loss from hot-water circulation can amount to much higher than what is recommended as input data. Therefore, it is important to use as little standardized input data as possible to reduce the uncertainties.

In today’s technological society, there are increasingly less physical demands on the locomotor system. However, despite that notion strength and function in the hand’s complex biomechanical system are in fact both needed to cope with daily life. The grip function is a main function in the hand and is used in many examples of scientific research, for instance when assessing physical health and predicting the probabilities of premature mortality. A newly developed tool for assessing grip strength is Grip-it which today lacks support for the arm which would offer a standardized measured position for the upper extremity. The objective of this project was to design and evaluate a support for the arm that positions the upper extremity for maximum power capacity when assessing the amount of grip strength. A dynamic product development based on anthropometrical data has been applied to design a support for the arm with focus on the user. Literature surveys, preliminary studies and an evaluation of clinical personnel have provided the basis for a functional prototype, developed in close contact with the industry, and is now ready for user tests. The group of the project is of the opinion that there are good possibilities of developing a finished product, which would enable a standardized positioning when assessing the amount of grip strength with Grip-it. With new technology, Grip-it expands possibilities of analyzing grip strength assessments and can lead to an expanded research and understanding of these assessments, subsequently applicable to rehabilitation, various sports and evaluations of certain actions taken, such as surgical ones. / I dagens tekniska samhälle ställs allt mindre fysiska krav på rörelseapparaten. Trots det så krävs styrka och funktion i handens komplexa biomekaniska system för att klara av det dagliga livet. Gripfunktionen är en huvudfunktion i handen och används i flertalet forskningssyften, exempelvis vid bedömning av fysisk hälsa och att förutspå tidig dödlighet. Ett nyutvecklat mätinstrument för gripstyrka är Grip-it som idag saknar avlastningsarmstöd som möjliggör standardiserade mätpositioner för övre extremitet. Projektets syfte var att designa och utvärdera ett avlastningsarmstöd som positionerar övre extremitet för maximal kraftutveckling vid gripstyrkemätningar. För att designa ett avlastningsarmstöd, med användaren i centrum, har dynamisk produktutveckling utifrån antropometriska data tillämpats. Litteraturstudier, genomförd förstudie och utvärdering av klinisk personal har legat till grund för en funktionell prototyp som tagits fram i nära kontakt med näringslivet och nu är redo för användartester. Projektgruppen anser att det finns goda möjligheter för utveckling till färdig produkt, vilket skulle möjliggöra standardiserad positionering vid mätning av gripstyrka med Grip-it. Med ny teknik utökar Grip-it möjligheterna att analysera gripstyrkemätningar och kan leda till en utökad forskning och förståelse som sedan är applicerbar inom rehabilitering, olika sporter samt utvärdering av ingripanden, såsom kirurgiska ingrepp.

Denna uppsats undersöker Clas Ohlsons kommunikativa budskap i utvalda reklamfilmer som visats på brittiskt TV. Med utgångspunkt i teorier rörande kultur och standardiserad eller anpassad marknadskommunikation på en global marknad, syftar uppsatsen till att komma närmare ett svar huruvida Clas Ohlsons reklambudskap i form av TV-reklamfilmer är tillräckligt tydliga för den relativt nya marknaden Storbritannien, eller om det faktum att de är översatta kopior av de svenska versionerna, kan ha bidragit till den uteblivna framgångssagan. Genom en semiotisk analys undersöks de två huvudsakliga reklamfilmerna för Clas Ohlson som förekommit på brittisk TV sedan starten. Analysen visar tydliga kulturellt betingade drag från den svenska kulturen i båda filmerna, något som leder till diskussionen huruvida reklamfilmerna är tillräckligt uttryckliga för att budskapet ska nå fram till den brittiske konsumenten. Gemensamt för de båda filmerna är även att de fokuserar främst på historien och värderingarna hos företaget och saknar ett tydligt produktfokus. Runt detta diskuteras därefter frågan huruvida detta är det bästa sättet att skapa ett intresse och vidare framgångar på en ny marknad. Även om båda filmerna tydligt vänder sig till en bred, generell grupp av potentiella konsumenter, så stöder teorierna rörande kultur och specifikt TV-reklam, kultur och identitet utifrån ett brittiskt perspektiv, antagandet att budskapet riskerar att inte nå fram på samma sätt som på den svenska hemmamarknaden. Slutsatserna dras avslutningsvis att Clas Ohlsons TV-reklamfilmer borde vara mer anpassade för den brittiska marknaden för att nå ut med fullo med sina reklambudskap och nå sin fulla potential när det gäller ett framgångsrikt varumärkesbyggande på en ny marknad.

Bakgrund Det är lagstadgat att sjuksköterskan ska dokumentera sitt dagliga arbete. Forskare inom omvårdnadsvetenskap rekommenderar att sjuksköterskans arbete följer omvårdnadsprocessen steg. En av sjuksköterskans sex kärnkompetenser är informatik. Vilket innebär att sjuksköterskan ska kunna hantera sin kunskap inom omvårdnad och sammankoppla omvårdnad och information. Standardiserade terminologier inom hälso- och sjukvården kan underlätta dokumentation och möjliggör sammanställning av information. Syfte Syftet var att beskriva fördelar och nackdelar med standardiserad terminologi i sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation. Metod En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats skrevs. Kvalitativa samt kvantitativa studier inkluderades vilka beskrev sjuksköterskans dagliga arbete efter implementering av en standardiserad terminologi i omvårdnadsdokumentationen. Resultat Standardiserad terminologi i omvårdnadsdokumentationen var ett hjälpmedel i sjuksköterskans dagliga arbete. Vid tillämpning av standardiserad terminologi blev dokumentationen mer exakt och innehållsrik. När omvårdnadsprocessen tillämpades höjdes kvaliteten på omvårdnaden. Dock var inte datasystemen anpassade för standardiserad terminologi i omvårdnadsdokumentationen. Slutsats Då sjuksköterskan dokumenterar utifrån standardiserad terminologi tillämpas samtliga steg i omvårdnadsprocessen. När dokumentationen följer omvårdnadsprocessens alla steg höjs kvaliteten i omvårdnaden, dokumentationen blir mer korrekt, patientsäkerheten förbättras, en god och säker vård blir möjlig samt patientdatalagen följs.

Mätning är en stor del av elevernas vardag och något som de möter varje dag. Det område inom mätning som eleverna i regel möter först i matematikundervisningen är längdmätning. Forskning visar att längdmätning är det område där eleverna visar svårigheter.  Syftet med denna studie är att utifrån ett fenomenografiskt perspektiv ge en bild av skilda sätt på vilket lågstadieelever, i årskurs 2, uppfattar längdmätning. För att besvara syftet användes en fenomenografisk forskningsansats. Data samlades in med hjälp av arbetsblad och individuella intervjuer. I resultatet framkom olika sätt på vilket eleverna uppfattar längdmätning. De kategorier som framkom var: mindre delar av en helhet, något som måste starta från noll, något som måste ske från linjalens ena ända och att enbart slutpunkten på objektet utgör resultatet. Utifrån resultatet framkom även ett antal kritiska aspekter eleverna behöver urskilja för att lära sig om längdmätning. Analysen av resultatet tyder på att de olika uppfattningar som framkom visar på en bristande förståelse hos eleverna för längdmätningens grundprinciper.

Denna rapport behandlar tekniska beskrivningar. Främst med fokus på problematiken för att skapa dessa på national men även global nivå samt utvecklingspotentialen med att standardisera dessa. Rapporten inriktar sig på stora industriella aktörer med en repetitiv hantering av byggprojekt för att på minsta möjliga sätt hindra sin kärnverksamhet men även underlätta utveckling och utökning av sin produktion. Rapporten tar upp fördelar men även potentiella nackdelar med ett standardiserat förfarande, därigenom vad företag måste tänka på och säkerställa för att få en fungerande och utvecklande process. I syfte att motivera företagens arbete med standardiserade beskrivningar visar rapporten vilka riktvärden som kan påverkas. Riktvärden som baseras på kompetenta personers erfarenhet inom branschen. Med detta förklaras även vikten i att sätta upp mål för utvecklingen och samtidigt processer för att följa upp så att uppsatta mål uppnås men även återkopplas genom erfarenhetsåterföring och revidering. Tre större industriella aktörer har medverkat i arbetet med rapporten, alla tre med ett stort fokus på vad en standardisering kan innebära för deras verksamhet. Där av har rapportens kärndelar anpassats efter att stämma överens med företagens frågeställningar. Då tekniska beskrivningar inom branschen inte är något nytt fenomen men att standardisera dessa ännu ej är i bruk, konstateras att ämnet måste undersökas mer samt testas i praktiken för att helt kunna följa upp att företagen mål uppnås. Dock kan av rapportens slutsatser dras att det finns stora besparingar och effektiviseringar som potentiellt kan påverkas. Detta med utgångspunkt av digniteten för de projekt företagen kommer i kontakt med.

Denna kandidatuppsats behandlar multinationella företags anpassning av sin marknadskommunikation utifrån marknaders kulturella olikheter. Vi fokuserar på ett företags anpassning av marknadskommunikationen i form av direktförsäljning i världen i allmänhet och Sverige, Tyskland och Indien i synnerhet. Vår frågeställning är således: Hur ser marknadskommunikationens anpassningsnivå utifrån olika kulturer ut hos ett svenskt multinationellt företag? Från ett företagsperspektiv Från ett externt perspektiv   För att studera detta ämne var vi i behov av teorier kring marknadsföring samt kulturella olikheter. Därför har flertalet forskares teorier kombinerats med störst fokus på artiklar och studier av Hofstede och de Mooij. Gemensamma nämnaren för dessa artiklar är deras argumentation för vikten av anpassad marknadskommunikation och kulturers stora olikheter. Vidare har Fills Marketing communications: engagements, strategies, and practice från 2005, där han beskriver fördelar även med standardisering, anlagts för en mer nyanserad bild.   För våra empiriskadatainsamlingar utgick vi ifrån en såväl kvalitativ som kvantitativ ansats. Vi genomförde tre intervjuer med anställda med marknadskommunikationsansvar från företaget som studerats, det för att skapa en förståelse för deras utgångspunkt (Företagsperspektiv). Vidare genomfördes en innehållsanalys av företagets produktkataloger för att undersöka hur anpassad dess marknadskommunikation upplevs vara från ett externt perspektiv (Hofstedes empiriska bevis i kombination med studiens innehållsanalys). Resultatet visade att företaget såg anpassningen som en viktig del och hade utfört studier som visade på förbättrade försäljningssiffror då katalogerna innehöll igenkännande förebilder. Däremot visade innehållsanalysen av katalogerna att anpassningen av katalogerna inte stämde överens med företagets ambitioner. Slutsatsen är att det finns en diskrepans mellan företagets ambition gällande marknadskommunikationen och denna studies externa perspektiv.

Elektroskandia Sverige AB är Sveriges ledande el-teknikgrossist som säljer och marknadsför system och elmaterial. Verksamhetens centrallager är placerat i Örebro där detta examensarbete utfördes i deras returavdelning.  Paket och andra föremål är placerade överallt på arbetsplatsen och detta har orsakat att arbetsytan inte används effektivt. Förväxlingar av paket förekommer och de inlånade operatörerna har svårigheter med att veta vilka rutiner de ska arbeta efter. För att undersöka detta problem valde författarna i denna undersökning att granska situationen i nuläget. Med hjälp av vetenskapliga artiklar, litteraturstudier och intervju med ett liknande företag, som har behandlat ett likadant problem, kunde ett flertal förbättringsförslag tas fram. Dessa förbättringsförslag har tagits fram med hjälp av 5S-metoden, som är en metod att skapa en välorganiserad och funktionell arbetsplats. Metoden 5S är oftast det första konkreta steget som används till att påbörja Lean och kommer vara starten för Elektroskandias fortsatta resa inom detta område.  Förbättringsförslaget är ett underlag för Elektroskandia om hur 5S-metoden ska implementeras på returavdelningen och vad som är viktigt att tänka på före utförandet. Målet med denna implementering på returavdelningen är att öka effektiviteten och spara tid. För att returavdelningens process ska bli ännu effektivare samt skapa en bättre arbetsmiljö på arbetsplatsen behöver verksamheten som fortsatt arbete reducera omställningstiden vid hantering av returpapper och åtgärda brister inom ergonomi. / Elektroskandia Sweden AB is Sweden's leading electrical engineering wholesaler that sells and markets systems and electrical materials. Operation's central warehouse is located in Orebro where the thesis was performed on their return department. Today return department is lacking orderliness, and there is no standardized work routine. This has resulted in that each of the operators working in his own way. Packages and other objects are placed everywhere on the workplace and this leads to a smaller workspace, confusion of packets and difficulties for new operators. To treat the problem, the current situation was investigated and analyzed. Then with the help of scientific articles, literature reviews and interviews with a similar company that has dealt with such a problem could a number of suggestions for improvement developed. These proposed improvements have been developed using the 5S method, which is a method for creating a well-organized and functional workplace. The method is usually the first concrete step that is used to start with Lean and will be the start of Elektroskandia's continuing journey within it. Improvement proposal provides the basis for Elektroskandia how 5S method should be implemented on the return department, and what is important to think about before beginning with the implementation. The goal with this implementation is to increase efficiency and save time. To return the department's process to become more efficient and create a better working environment in the workplace so be business as continued efforts to reduce the changeover time in the handling of waste paper and lack of ergonomics. As further work to develop the return department process to be more efficient and create a better working environment Elektroskandia needs to reduce the changeover time in the handling of return paper and also work with ergonomics in the workplace.

Inledning: Omvårdnaden är kulturellt lågprioriterad inom akutsjukvården vilket bland annat framkommer i patientens negativa upplevelse av akutmottagningsbesök. Bakgrund: Konsekvenserna av bristfälligt utförd omvårdnad är att patientens oro för sitt hälsotillstånd kvarstår efter ett akutmottagningsbesök. Därutöver relaterar utebliven omvårdnad till ökad förekomst av patientrelaterade skador liksom dödlighet. För att på ett strukturerat sätt identifiera patientens omvårdnadsbehov tillämpar sjuksköterskan metodologi enligt omvårdnadsprocessen. Detta sker såväl i det kliniska arbetet som i dokumentationen. Få studier kring hur patientens omvårdnadsbehov uppmärksammas på en akutmottagning har baserats på innehåll från patientjournaler. Syfte: Syftet var att granska hur patientens omvårdnadsbehov uppmärksammades i omvårdnadsdokumentationen på en akutmottagning. Metod: Studien använde en retrospektiv design för journalgranskning med stöd av Cat-ch-Ing©. Resultat: De kvantitativa aspekterna av sjuksköterskans dokumentation fick över lag högre medelpoäng (M17 av max 30) jämfört med de kvalitativa (M =12 av max 29). Högst fokus lades på beskrivning av patientens anamnes, såväl kvantitativt som kvalitativt (M 2,32 respektive M 2,22 av max 3). Däremot var den kvalitativa dokumentationen för omvårdnadsdiagnos, vilken är grunden för mål med omvårdnaden, torftig (M 0,90). För patienter >64 år var dokumentationen av signifikant högre kvalitet (M 12,67 av max 29) än för patienter 18 - 64 år (M 11,06). Det var också i gruppen >64 år som vårdtiden var signifikant längre. Diskussion: Journalgranskningen visade hur sjuksköterskan vid initiala bedömningssituationer i hög grad beskrev patientens såväl oberoende som beroende omvårdnadsproblem. Däremot uteblev omvårdnadsdiagnostiska analyser varpå fokus vad gällde patientens vårdbehov hamnade på den medicinskt beroende omvårdnaden. Patientrelaterade faktorer som ålder likaväl som vårdtid kan ha betydelse för kvaliteten på omvårdnadsdokumentationen. Sjuksköterskans kunskap om omvårdnadsdiagnostisering kan vara bristfällig, men journalstruktur med låg anpassning till omvårdnadsbedömning för kortare vårdtider på akutmottagningar begränsar möjligheterna att förtydliga patientens omvårdnadsbehov. Slutsats: Omvårdnadsjournalens struktur har sannolikt omfattande betydelse för hur patientens integrerade omvårdnadsbehov uppmärksammas under vårdtiden på en akutmottagning. Journaluppbyggnad med kvantitativ inriktning bidrar till att främsta fokus vad avser omvårdnadsdokumentation hamnar på patientens medicinska beroende omvårdnadsbehov.