Objective: To examine health services use on the basis of alcohol consumption. Material and Methods: A cross-sectional study was carried out on patients visiting the Primary Health Care (PHC) settings in Catalonia during 2011 and 2012; these patients had a history of alcohol consumption. Information about outpatient visits in the PHC setting, hospitalizations, specialists’ visits and emergency room visits for the year 2013 was obtained from 2 databases (the Information System for the Development of Research in PHC and the Catalan Health Surveillance System). Risky drinkers were defined as those who consumed more than 280 g per week for men or more than 170 g per week for women, or any amount of alcohol while being involved in a high risk work activity, or taking medication that significantly interferes with alcohol or when being pregnant. Binge drinkers (>60 g in men or >50 g in women in a short amount of time more than once a month) were also considered risky drinkers. Results: A total of 606,948 patients reported consuming alcohol (of which 10.5% were risky drinkers). Risky drinkers were more likely to be admitted to hospitals or emergency departments (range of ORs 1.08–1.18) compared to light drinkers. Male risky drinkers used fewer PHC services than male light drinkers (OR 0.89, 95% CI 0.87–0.92). In general, risky alcohol users used services more and had longer hospital stays. When stratifying by socioeconomic level of the residential area, we found that risky drinking failed significance, while current or past cigarette smoking was associated with higher healthcare use. Conclusions: Risky drinkers use more expensive services, such as hospitals and emergency rooms, but not PHC services, which may suggest that prevention strategies and alcohol interventions should also be implemented in those settings.

Zusammenfassung Hintergrund Der Konsum von Alkohol ist unter Jugendlichen weitverbreitet und stellt in Europa noch vor Nikotin die am häufigsten konsumierte abhängigkeitserzeugende Substanz dar. Die individuellen und gesellschaftlichen Konsequenzen jugendlichen Alkoholgebrauchs sind weitreichend, so gilt dieser als wichtigster Risikofaktor für Morbidität und Mortalität bei jungen Menschen in der westlichen Welt (Rehm et al., 2006). Vor diesem Hintergrund hat in Deutschland und anderen europäischen Ländern seit Beginn der 2000er Jahre der besorgniserregende Trend steigender Zahlen stationär behandelter jugendlicher Alkohol-intoxikationen Aufmerksamkeit erhalten. Unbehandelt stellt eine Alkoholintoxikation mit sehr hoher Blutalkoholkonzentration eine lebensbedrohliche Situation dar. Die entsprechenden Behandlungszahlen für Minderjährige haben sich im Zeitraum von 2000 bis 2012 mehr als verdreifacht. Verglichen mit anderen Altersgruppen stellte die Gruppe der 15- bis 20-Jährigen im genannten Zeitraum die mit Abstand größte Altersgruppe dar, gemessen an der Zahl der Behandlungsfälle pro 100 000 Gleichaltriger. Für diese junge Patientenpopulation liegen jedoch noch keine aussagekräftigen Daten darüber vor, welche Faktoren mit problematischem habituellen Alkoholkonsum assoziiert sind und in welchem Ausmaß bereits Alkoholgebrauchsstörungen bestehen. Ebenso wenig existieren Informationen über längerfristige Entwicklungsverläufe der betroffenen Kinder und Jugendlichen, was jedoch ausschlaggebend für die Identifizierung besonders gefährdeter Patienten ist. Fragestellungen Auf der Grundlage der aktuellen Literatur ergeben sich für die vorliegende Arbeit folgende Fragen: - Welche biopsychosozialen Faktoren sind mit problematischem habituellen Alkoholkonsum bei Fällen jugendlicher Alkoholintoxikationen assoziiert? - Sind betroffene Jugendliche im Vergleich zu Peers aus der Allgemeinbevölkerung gefährdeter hinsichtlich Alkoholgebrauchsstörungen und Substanzgebrauch? - Haben Kinder und Jugendliche, die aufgrund einer Alkoholintoxikation stationär behandelt wurden, ein erhöhtes Risiko, im jungen Erwachsenenalter eine Alkoholgebrauchsstörung und andere psychosoziale Probleme zu entwickeln, verglichen mit minderjährigen Patienten, die aus nicht-alkoholassoziierten Gründen behandelt wurden? - Welche Faktoren, die zum Zeitpunkt der stationär behandelten Alkoholintoxikation im Kindes- bzw. Jugendalter bekannt sind, sagen psychosoziale Outcome-Variablen im jungen Erwachsenenalter voraus? Die genannten Fragen sollen mit drei Studien beantwortet werden. Material und Methode Studie 1: In dieser naturalistischen Querschnittsuntersuchung wurden 65 Kinder und Jugendliche (Durchschnittsalter: MW (SD) 15,2 (1,6) Jahre), die stationär aufgrund von Alkoholintoxikation in den beiden Dresdner Kinderkliniken behandelt wurden, am Tag nach der Aufnahme am Krankenbett mündlich und schriftlich befragt. Die Datenerhebung erfolgte zwischen Mai 2009 und September 2010. Neben der Prävalenz des Substanzkonsums und von Alkoholgebrauchsstörungen, wurden auch bekannte Risikofaktoren für problematischen Alkoholgebrauch erhoben, wie das wahrgenommene elterliche Erziehungsverhalten, die Familienanamnese für Alkoholprobleme, deviante Verhaltensweisen der Freunde, Alkoholtoleranz und Alter des Alkoholerstkonsums. Studie 2 und Studie 3: Beide Studien entstanden im Rahmen des RiScA-Projekts (Risiko- und Schutzfaktoren bei Alkoholvergiftungen im Kindes- und Jugendalter) und beziehen sich auf dieselbe Stichprobe. In diesem Projekt wurden die Krankenakten von 1603 Fällen von jugendlichen Alkoholintoxikationen, die im Zeitraum von 2000 bis 2007 in einem von fünf Kinderkliniken (Universitätsklinikum Carl Gustav Carus, Städtisches Klinikum Dresden-Neustadt, HELIOS Klinikum Pirna, Universitätsmedizin Rostock, Münchner Klinikum Schwabing) stationär behandelt wurden, analysiert (Intoxikationsgruppe). Die Akten wurden systematisch hinsichtlich geeigneter Prädiktorvariablen, die die psychosoziale Langzeitentwicklung nach der Krankenhausbehandlung vorhersagen sollen, ausgewertet. Die Langzeitkatamnese wurde realisiert, indem die ehemaligen Patienten zur Teilnahme an einem standardisierten Telefoninterview eingeladen wurden. Zusätzlich wurde eine hinsichtlich Alter, Geschlecht und geographischer Region gematchte Kontrollgruppe telefonisch interviewt, die im selben Untersuchungszeitraum und in den selben Kinderkliniken stationär behandelt wurde aufgrund anderer, nicht-alkoholassoziierter Gründe. In der Intoxikationsgruppe nahmen 277 (Durchschnittsalter: MW (SD) 24,3 (2,3) Jahre) und in der Kontrollgruppe 116 junge Erwachsene (MW (SD) 23,9 (2,1) Jahre) am Telefoninterview teil (Beobachtungszeitraum seit der Krankenhausbehandlung: 5–13 Jahre (MW (SD) 8,3 (2,3) Jahre)). Folgende Outcome-Variablen des Langzeitverlaufs wurden erhoben: Konsum von Alkohol, Tabak und illegalen Substanzen, Vorliegen von Alkoholgebrauchsstörungen, allgemeine Lebenszufriedenheit, Delinquenz und Inanspruchnahme psychiatrischer/psychotherapeutischer Behandlungen. Ergebnisse Studie 1: Es zeigten sich erhöhte Prävalenzwerte für Alkoholabhängigkeit und -missbrauch, Rauschtrinken, regelmäßiges Rauchen und Gebrauch illegaler Drogen im Vergleich zu Daten aus der Allgemeinbevölkerung. Kein Unterschied wurde jedoch in Bezug auf die Häufigkeit des Alkoholkonsums, verglichen mit der Allgemeinbevölkerung, gefunden. Weiterhin zeigte sich, dass Patienten, die problematischen habituellen Alkoholkonsum betrieben – verglichen mit Patienten, auf die dies nicht zutraf – signifikant häufiger deviante Verhaltensweisen bei ihrem Freundeskreis, eine signifikant höhere Anzahl von Familienmitgliedern, die ein Alkoholproblem haben, berichteten, eine höhere Alkoholtoleranz, gemessen durch den Self-Rating of the Effects of Alcohol (SRE) - Fragebogen, erreichten und häufiger elterliche Erziehungsverhaltensweisen berichteten, die durch weniger Aufsicht gekennzeichnet waren. Studie 2: Die Probanden der Intoxikationsgruppe betrieben signifikant häufiger problematischen habituellen Alkoholkonsum, berichteten häufiger delinquente Verhaltensweisen und den Gebrauch illegaler Drogen und erfüllten häufiger die DSM-5-Kriterien einer schweren Alkoholgebrauchsstörung verglichen mit der Kontrollgruppe. Die Mehrheit der Probanden berichtete jedoch keine psychosozialen Belastungen. Keine signifikanten Unterschiede zwischen beiden Gruppen zeigten sich beim Bildungsgrad, regelmäßigen Rauchen, der allgemeinen Lebenszufriedenheit und der Inanspruchnahme von psychiatrischer oder psychotherapeutischer Behandlungen. Studie 3: 277 junge Erwachsene (Rücklaufquote: 22,7%) konnten nach durchschnittlich 8 Jahren nach der Klinikbehandlung befragt werden. Es zeigte sich mittels logistischer und linearer Regressionsmodelle, dass vor allem die Variablen männliches Geschlecht, Gebrauch illegaler Drogen und deviante Verhaltensweisen im Jugendalter, wie mehrmaliges Schulschwänzen oder Weglaufen von Zuhause, psychosoziale Outcome-Maße im jungen Erwachsenenalter, wie Rauschtrinken, Alkoholabhängigkeit, den Gebrauch illegaler Drogen und eine geringe allgemeine Lebenszufriedenheit signifikant vorhersagten. Die durch die Regressionsmodelle erklärte Varianz der im jungen Erwachsenenalter erhobenen psychosozialen Outcome-Variablen lag jedoch nur bei 13 bis 24%. Schlussfolgerungen Für Kinder und Jugendliche, die mit einer Alkoholintoxikation stationär behandelt wurden, besteht ein erhöhtes Risiko, bis zum jungen Erwachsenenalter eine schwere Alkoholgebrauchsstörung oder andere psychosoziale Probleme entwickelt zu haben. Allerdings war die Mehrheit der Probanden sowohl im Kindes- und Jugendalter (Studie 1) als auch im jungen Erwachsenenalter (Studie 2 und 3) nicht von Alkoholgebrauchs-störungen oder anderen negativen Entwicklungsaspekten betroffen. Der überwiegende Teil der betroffenen Kinder und Jugendlichen war scheinbar unerfahren im Gebrauch von Alkohol und/oder besaß eine geringe Alkoholtoleranz. Es kann jedoch nicht ausgeschlossen werden, dass eine besonders belastete Subgruppe existiert, die bereits Suchterkrankungen und/oder andere Verhaltensprobleme aufweisen, wobei das exzessive Trinkverhalten, das der stationären Behandlung vorausging, möglicherweise auf zugrundeliegende Entwicklungsgefährdungen hinweist. Interventionen sollten daher das problematische Trinkverhalten nicht losgelöst vom sozialen Umfeld, wie beispielsweise den Eltern, betrachten. Um besonders gefährdete Kinder und Jugendliche besser identifizieren zu können, sollten vor allem die Verlaufsprädiktoren männliches Geschlecht, Gebrauch illegaler Drogen und Verhaltensauffälligkeiten wie Schulschwänzen und Weglaufen von zu Hause (Studie 3) z. B. in Präventions- und Interventions-maßnahmen Beachtung finden. / Summary Background Alcohol use by young people is widespread and alcohol is the most frequently used psychoactive substance in Europe still before nicotine. Individual and societal consequences of adolescent alcohol use are far reaching, as it is considered to be the most important risk factor for morbidity and mortality among young people in the Western world (Rehm et al., 2006). Against this background, the worrying trend of increasing numbers of adolescents admitted to inpatient treatment with alcohol intoxication (AIA) since the 2000s has gained attention in Germany and other European countries. Alcohol intoxication with a high level of blood alcohol concentration can be life-threatening if untreated. The number of AIA more than tripled in the period from 2000 to 2012 and compared with all other age groups, 15- to 20-year-olds were the largest group measured in terms of the number of treated individuals per 100 000 peers. However, meaningful empirical data concerning the prevalence of alcohol use disorders (AUD) in AIA and which factors are associated with problematic habitual alcohol use in this patient population are lacking. Moreover, the long-term psychosocial development of AIA is still unknown, while this information is crucial for identifying high-risk patients. Research questions The present thesis addresses the following research questions: Study 1: Which biopsychosocial factors are associated with problematic habitual alcohol use in cases of AIA? Are the prevalences of substance use and AUDs in AIA elevated compared to adolescents from the general population? Study 2: Do AIA have an increased risk to develop AUD and other adverse psychosocial outcomes in young adulthood compared to their peers? Study 3: Which variables at the time of hospital admission in adolescence predict psychosocial outcomes in young adulthood in cases of AIA? Methods Study 1: In this cross-sectional naturalistic study 65 AIA (M and SD age 15.2 ± 1.6 yr) completed questionnaires and were interviewed the morning after admission. The study was conducted between May 2009 and September 2010 in both pediatric hospitals in the City of Dresden, Germany, i.e., the University Hospital Carl Gustav Carus and the Municipal Hospital Dresden-Neustadt. Assessment included substance use, alcohol use disorders and known risk factors for problematic alcohol use such as perceived parental monitoring, family history of alcohol problems, deviant peer affiliations, alcohol tolerance, and age of first drink. Study2: Study 2 and study 3 originated from the RiScA project (Risk and Protective Factors in the Context of Acute Alcohol Intoxication in Childhood and Adolescence; German: Risiko- und Schutzfaktoren nach Alkoholvergiftungen im Kindes- und Jugendalter). In this study, 277 young adults (mean age 24.3 years (SD 2.3)) who had been hospitalized due to alcohol intoxication in one of five pediatric departments (University Hospital Carl Gustav Carus, Municipal Hospital Dresden-Neustadt, HELIOS Hospital Pirna, Municipal Hospital Schwabing, University Medicine Rostock) 5 – 13 years ago (mean 8.3 years (SD 2.3)) between 2000 and 2007 participated in a standardized telephone interview. The interview was also conducted with a control group consisting of 116 former patients (mean age 23.9 years (SD 2.1)) matched in terms of age, sex and geographic region who were admitted to the same hospitals in the same period due to conditions other than alcohol intoxication in adolescence. Long-term outcome measures included current DSM-5 AUD, drinking patterns, illicit substance use, regular smoking, general life satisfaction, use of mental health treatment, and delinquency. Study 3: 1603 cases of AIA who had been hospitalized in the same period and in the same hospitals as in Study 2 were identified. These former patients were invited to participate in a standardized telephone interview in young adulthood collecting the following long-term psychosocial outcomes: binge-drinking, alcohol abuse and alcohol dependence (according to DSM-IV), illicit substance use, general life satisfaction, delinquency, and use of psychiatric or psychotherapeutic treatment. Medical records of AIA were retrospectively analyzed extracting potential variables predicting psychosocial long-term outcomes in young adulthood. Results Study 1: Elevated prevalence rates were found for alcohol abuse, alcohol dependence, binge drinking, regular smoking, and illicit substance in AIA compared to adolescents from the general population. No difference was found with respect to frequency of alcohol use compared with the general population. Exploratory analyses revealed that deviant peer affiliations, a positive family history of alcoholism, an elevated alcohol tolerance, and a parenting style characterized by less supervision and strictness were associated with problematic habitual alcohol use. Study 2: AIA had a significantly elevated risk to engage in problematic habitual alcohol use, to exhibit delinquent behaviors, and to use illicit substances in young adulthood compared to the control group. Severe AUD also occurred considerably more often in the AIA than the control group. However, the majority of participants did not report adverse psychosocial outcomes. No significant differences between the study groups were found regarding level of education, regular smoking, general life satisfaction and use of psychiatric or psychotherapeutic treatment. Study 3: 277 young adults (response rate: 22.7%) could be interviewed 5–13 (mean 8.3 (SD 2.3)) years after hospital treatment. Logistic and linear regression models revealed that being male, using illicit substances and truancy or runaway behavior in adolescence predicted binge drinking, alcohol dependence, use of illicit substances and poor general life satisfaction in young adulthood, explaining between 13 and 24% of the variance for the different outcome variables. Conclusions AIA are at an elevated risk to develop severe AUD or other psychosocial problems in young adulthood. However, the majority of participants both in childhood and adolescence (Study 1) and young adulthood (Study 2 and 3) was not affected by AUD or other developmental hazards. It seems that the greater part of AIA were inexperienced drinkers and / or had a low alcohol tolerance. However, it cannot be ruled out that a particularly vulnerable subgroup exist which already developed AUD and / or other behavioral problems. To better identify high-risk AIA, the predictor variables being male, illicit substance use and behavioral problems such as truancy or runaway behavior in adolescence (Study 3) should be practically included in prevention programs and brief interventions.

Reinforcement Learning has applications in various domains, but the typical assumption is of a stationary process. Hence, when this hypothesis does not hold, performance may be sub-optimal. Tackling non-stationarity is not a trivial task because it requires adaptation to changing environments and predictability in various conditions, as dynamics and rewards might change over time. Meta Reinforcement Learning has been used to handle the non-stationary evolution of the environment while knowing the potential source of noise in the system. However, our research presents a novel method to manage such complexity by learning a suitable latent representation that captures relevant patterns for decision-making, improving the policy optimization procedure. We present a two-step framework that combines the unsupervised training of Deep Variational Auto-encoders to extract latent variables and a state-of-the-art model-free and off-policy Batch Reinforcement Learning algorithm called Fitted Q-Iteration, without relying on any assumptions about the environment dynamics. This framework is named Latent-Variable Fitted Q-Iteration (LV-FQI). Furthermore, to validate the generalization and robustness capabilities for exploiting the structure of the temporal sequence of time-series data and extracting near-optimal policies, we evaluated the performance with empirical experiments on synthetic data generated from classical financial models. We also tested it on Foreign Exchange trading scenarios with various degrees of non-stationarity and low signal-to-noise ratios. The results showed performance improvements compared to existing algorithms, indicating great promise for addressing the long-standing challenges of Continual Reinforcement Learning. / Reinforcement Learning har tillämpningar inom olika områden, men den typiska antagningen är att det rör sig om en stationär process. När detta antagande inte stämmer kan prestationen bli suboptimal. Att hantera icke-stationaritet är ingen enkel uppgift eftersom det kräver anpassning till föränderliga miljöer och förutsägbarhet under olika förhållanden, då dynamiken och belöningarna kan förändras över tiden. Meta Reinforcement Learning har använts för att hantera den icke-stationära utvecklingen av miljön genom att känna till potentiella källor till brus i systemet. Vår forskning presenterar emellertid en ny metod för att hantera en sådan komplexitet genom att lära en lämplig latent representation som fångar relevanta mönster för beslutsfattande och förbättrar optimeringsprocessen för policyn. Vi presenterar en tvåstegsramverk som kombinerar osuperviserad träning av Deep Variational Auto-encoders för att extrahera latenta variabler och en state-of-the-art model-free och off-policy Batch Reinforcement Learning-algoritm, Fitted Q-Iteration, utan att förlita sig på några antaganden om miljöns dynamik. Detta ramverk kallas Latent-Variable Fitted Q-Iteration (LV-FQI). För att validera generaliserings- och robusthetsförmågan att utnyttja strukturen hos den tidsmässiga sekvensen av tidsseriedata och extrahera nära-optimala policys utvärderade vi prestandan med empiriska experiment på syntetiska data genererade från klassiska finansiella modeller. Vi testade också det på handelsscenario för Foreign Exchange med olika grader av icke-stationaritet och låg signal-till-brus-förhållande. Resultaten visade prestandaförbättringar jämfört med befintliga algoritmer och indikerar stor potential för att tackla de långvariga utmaningarna inom kontinuerlig Reinforcement Learning.

Performing causal reasoning in a scene is an inherent mechanism in human cognition; however, the majority of approaches in the causality literature aiming for this task still consider constrained scenarios, such as simple physical systems or stationary time-series data. In this work we aim for causal discovery in videos concerning realistic scenarios. We gather motivation for causal discovery by acknowledging this task to be core at human cognition. Moreover, we interpret the scene as a composition of time-series that interact along the sequence and aim for modeling the non-stationary behaviors in a scene. We propose State-dependent Causal Inference (SDCI) for causal discovery in conditional stationary time-series data. We formulate our problem of causal analysis by considering that the stationarity of the time-series is conditioned on a categorical variable, which we call state. Results show that the probabilistic implementation proposed achieves outstanding results in identifying causal relations on simulated data. When considering the state being independent from the dynamics, our method maintains decent accuracy levels of edge-type identification achieving 74.87% test accuracy when considering a total of 8 states. Furthermore, our method correctly handles regimes where the state variable undergoes complex transitions and is dependent on the dynamics of the scene, achieving 79.21% accuracy in identifying the causal interactions. We consider this work to be an important contribution towards causal discovery in videos. / Att utföra kausala resonemang i en scen är en medfödd mekanism i mänsklig kognition; dock betraktar fortfarande majoriteten av tillvägagångssätt i kausalitetslitteraturen, som syftar till denna uppgift, begränsade scenarier såsom enkla fysiska system eller stationära tidsseriedata. I detta arbete strävar vi efter kausal upptäckt i videor om realistiska scenarier. Vi samlar motivation för kausal upptäckt genom att erkänna att denna uppgift är kärnan i mänsklig kognition. Dessutom tolkar vi scenen som en komposition av tidsserier som interagerar längs sekvensen och syftar till att modellera det icke-stationära beteendet i en scen. Vi föreslår Tillståndsberoende kausal inferens (SDCI) för kausal upptäckt i villkorlig stationär tidsseriedata. Vi formulerar vårt problem med kausalanalys genom att anse att tidsseriens stationäritet är villkorad av en kategorisk variabel, som vi kallar tillstånd. Resultaten visar att det föreslagna probabilistiska genomförandet uppnår enastående resultat vid identifiering av orsakssambandet på simulerade data. När man överväger att tillståndet är oberoende av dynamiken, upprätthåller vår metod anständiga noggrannhetsnivåer av kanttypsidentifiering som uppnår 74, 87% testnoggrannhet när man överväger totalt 8 tillstånd. Dessutom hanterar vår metod korrekt regimer där tillståndsvariabeln genomgår komplexa övergångar och är beroende av dynamiken på scenen och uppnår 79, 21% noggrannhet för att identifiera kausala interaktioner. Vi anser att detta arbete är ett viktigt bidrag till kausal upptäckt i videor.

The electrification of heavy transport is considered a solution to climate change. Today, electrification is challenged by high investment costs for vehicles and charging, which hampers the conversion. The purpose is to investigate what investment risks occur when creating a stationary charging hub by focusing on three different charging possibilities (private, semi-public, and public) to examine the differences between them. The study is a case study with the study object Stockholm South, which is considered to be a future logistics area. The study is based on literature, documents, and interviews with actors linked to the study object. Moreover, to identify potential investment risks the study conducts a life cycle cost analysis of a stationary charging hub. The conducted interviews identified that several actors are positive to enable a charging hub, but are challenged by high investment costs, uncertainties regarding electricity network capacity, and future prospects linked to the technological development of electric trucks and charging technology. Moreover, the interviews also identified opportunities such as financial support, potential market advantages of being one of the firsts on the market, and contribution to a sustainable transport sector. The results of the cost analysis show that a stationary charging hub for heavy goods transport entails high investments and operating costs, which are affected by future aspects such as electricity prices, electricity networks, technology development, and utilisation rate. In addition, the choice of closed or open charging hub has an impact on the total cost. The analysis of the results indicates that collaboration between the involved actors can facilitate several of the identified challenges and risks. The study contributes to expanding the empirical data on stationary charging infrastructure for heavy freight transport. In addition, the study contributes with a cost analysis for a charging station that can provide inspiration and a basis for future investments. The theoretical contribution mainly concerns how new technologies in ecosystem theory are handled in relation to collaboration and business models. / Elektrifieringen av tunga transporter anses vara en lösning på klimatförändringarna. Elektrifieringen utmanas idag av höga investeringskostnader för fordon och laddning, vilket hämmar omställningen. Syftet med studien är att undersöka vilka investeringsrisker som uppstår vid skapandet av en stationär laddhubb genom att fokusera på tre olika laddningsmöjligheter (privat, semi-publik och publik) för att undersöka skillnaderna mellan dem. Studien är en fallstudie där studieobjektet är Stockholm Syd som anses vara ett framtida logistikområde. Studien baseras på litteratur, dokument och intervjuer med aktörer kopplat till studieobjektet. För att kunna identifiera investeringsriskerna har en livscykelkostnadsanalys gjorts för en stationär laddhubb. De genomförda intervjuerna identifierade att flera aktörer är positiva till att skapa en ladd hubbmen att utmaningarna framförallt ligger i höga investeringskostnader, osäkerheter angående elnätskapacitet och framtidsutsikter kopplat till den teknologiska utvecklingen av ellastbilar och laddningsteknik. Däremot identifieras även möjligheter så som finansiella stöd, potentiella marknadsfördelar med att vara en av de första på marknaden och att bidra till en hållbar utveckling av transportsektorn. Resultatet av kostnadsanalysen visar att en stationär laddhubb för tunga godstransporter medför höga investerings- och operationskostnader som påverkas av framtida aspekter så som elpris, elnät, teknikutveckling samt utnyttjandegrad. Dessutom har val av stängd eller öppen laddstation inverkan på kostnaderna. Analys av resultatet tyder på att samarbete mellan involverade aktörer kan underlätta flera av de identifierade utmaningarna och riskerna. Studien bidrar till en utökad empiri kring stationär laddinfrastruktur för tunga godstransporter. Dessutom bidrar studien med en kostnadsanalys för en laddstation som kan ge inspiration och underlag för framtida investeringar. Det teoretiska bidraget berör främst hur nya tekniker ses på inom ekosystemsteorin i förhållande till samarbete och affärsmodeller.

Collisionless shocks are widespread phenomena in the universe, and understanding the mechanisms behind their energy dissipation, with a rare number of collisions between particles, remains a significant unresolved question. The Earth’s bow shock provides an excellent opportunity to study this phenomena in situ. For high Mach number shocks, the shock cannot be sustained without partial reflection of the incoming ions. At higher Mach numbers, the shock surface starts to exhibit non-stationary behaviours, meaning that the shock surface starts evolving. One such behaviour is known as shock reformation, where a new shock forms upstream of an existing one. This study aims to investigate shock reformation using data obtained from NASA’s MMS mission, which offers precise measurements with high spatial and temporal resolutions through its constellation of four spacecraft. Using the MMS shocks database (Lalti et al., 2022), the gradient of the magnetic field magnitude is computed to infer non-stationary behaviour and identify potential instances of shock reformation and other shock behaviours. Through the analysis of the MMS measurements, some insight into the non-stationary characteristics of shocks is obtained using the gradient of the magnetic field. However, further analysis is needed in order to refine the method of identifying non-stationary behaviour of shocks, for future applications. / Kollisionsfria chocker är ett vanligt fenomen som förekommer i universum, och att förstå hur energidissipation inträffar i chocker med ett fåtal kollisioner mellan partikar är ett olöst problem. Jordens bogchock utger en bra möjlighet att studera detta på plats med mätningar från rymdfarkoster. Detta projekt försöker studera delar av jordens bogchock och undersöka dess dynamic. För chocker med högt machtal, måste en del av jonerna från solvinden reflekteras för att chocken ska skunna upprätthållas. Vid högre machtal kan chockytan visa icke-stationära beteenden, vilket innebär att den börjar förändras. Ett exempel på sådant beteende är chockreformation, där en ny chock formas framför en befintlig chock. Denna studie har som mål att undersöka chockreformation med hjälp av data som erhållits från NASA:s MMS-uppdrag, vilket erbjuder precisa mätningar med hög rumslig och tidsmässig upplösning genom sin konstellation av fyra rymdfarkoster. Genom användning av MMS-shockdatabasen (Lalti et al., 2022) beräknades gradienten av magnetfältets magnitud för att härleda icke-stationärt beteende och identifierade potentiella fall av chockreformation och andra beteenden. Genom analys av MMS-mätningarna erhölls viss insikt i de icke-stationära egenskaperna hos chocker med hjälp av gradienten av magnetfältet, men ytterligare analys krävs för att förbättra metoden för framtida tillämpningar.

This thesis aims to investigate the feasibility of using a Markovian approach toforecast short-term stock market movements. To assist traders in making soundtrading decisions, this study proposes a Markovian model using a selection ofthe latest closing prices. Assuming that each time step in the one-minute timeframe of the stock market is stochastically independent, the model eliminates theimpact of fundamental analysis and creates a feasible Markov model. The modeltreats the stock price’s movement as entirely randomly generated, which allowsfor a more simplified model that can be implemented with ease. The modelis intended to serve as a starting ground for more advanced technical tradingstrategies and act as useful guidance for a short-term trader when combinedwith other resources. The creation of the model involves Laplace smoothing toensure there are no zero-probabilities and calculating the steady-state probabilityvector of the smoothed matrix to determine the predicted direction of the nexttime step. The model will reset daily, reducing the impact of fundamental factorsoccurring outside trading hours and reducing the risk of carrying over bias fromprevious trading day. Any open positions will hence be closed at the end of theday. The study’s purpose is to research and test if a simple forecasting modelbased on Markov chains can serve as a useful tool for forecasting stock prices atshort time intervals. The result of the study shows that a Markov-based tradingstrategy is more profitable than a simple buy-and-hold strategy and that theprediction accuracy of the Markov model is relatively high. / Denna avhandling syftar till att undersöka möjligheten att använda en markoviskmetod för att förutsäga kortsiktiga rörelser på aktiemarknaden. För att hjälpaaktörer på aktiemarknaden att fatta välgrundade handelsbeslut föreslår dennastudie en markovisk modell för att förutsäga nästa stängningspris baserat påde senaste stängningspriserna. Modellen antar att varje tidssteg i ett en-minuts intervall på aktiemarknaden är stokastiskt oberoende, vilket eliminerarpåverkan från fundamental analys och skapar förutsättningen för en genomförbarmarkov-modell. Modellen behandlar aktieprisets rörelse som helt slumpmässigtgenererat, vilket möjliggör en mer förenklad modell som kan implementeraspå marknaden. Modellen är avsedd att tjäna som en utgångspunkt förmer avancerade tekniska handelsalgoritmer och fungera som en användbarvägledning för en akitehandlare med kort tidshorisont i kombination med andraresurser. Skapandet av modellen inkluderar använding av Laplace-jämning föratt säkerställa att det inte finns nollsannolikheter samt beräknandet av denstationära sannolikhetsvektorn för den jämnade matrisen i syfte att bestämmaden förutsedda riktningen för nästa tidssteg. Modellen kommer att återställasdagligen, vilket minskar påverkan från de fundamentala faktorer som inträffarutanför handelstiderna och ser till att bias inte överförs till nästa börsdag. Dettainnebär att alla öppna positioner stängs vid dagens slut. Studiens syfte är attforska och testa om en enkel prognosmodell baserad på Markovkedjor kan varaanvändbar som ett verktyg för att förutsäga aktiepriser vid korta tidsintervall.Resultatet från studien visar på att en markov-baserad trading strategi är merlönsam än en enkel köp-och-behåll strategi och att prediktionernas träffsäkerhetfrån en markov modell är relativt höga.

No description available.

With global emissions of human activities that drive climate change on the rise, global institutions and authorities are trying to introduce new regulations in the industry, in order to accomplish a significant reduction of carbon emissions. In order for companies to be more effective in reducing carbon emissions, not only from their products but also along their value chains and product portfolios, it is of vital importance to understand and quantify them. Following that need, tools that can measure the carbon footprint of various corporate operations (carbon calculators) have risen in popularity in the latest years. A sector in which companies can significantly improve their environmental impact is their IT equipment portfolio. WeCycle, as developed by Greener Scandinavia AB (partner of this project), is a platform that facilitates reselling of old IT equipment, while aiming to reduce its environmental impacts. This project then, in cooperation with WeCycle, aims to develop a software tool that calculates the environmental benefits (kg of CO2 eq. avoided) when reusing old IT equipment. This can help clients estimate this benefit, while also providing a CSR incentive. The specific methodological steps needed in order to complete the project included literature review concerning the state of e-waste and initiatives to minimize its environmental impacts, guidelines, and procedures related to LCA of IT equipment and various other carbon calculators, developing calculation model and assumptions in order to compile the database, interface design, and finally using and testing the software tool against a real case scenario - case study provided by WeCycle. The results, and design process of the project, were enlightening in the matter of understanding potential benefits of reusing IT equipment, but also in identifying the “hotspot” stages of an electronic device’s lifecycle. Even though variations were noticed depending on the type of the device (e.g. smartphones vs desktop computers), it is evident that the emissions that occur during the production phase are considered of major importance (ranked either 1st or 2nd most important/emission heavy stage), and therefore the benefits of reusing are of a high relative magnitude. All in all, this project resulted in a useful tool for WeCycle to measure the benefits of their practices, as well as for any user or company that would like to measure the carbon emissions that can be avoided when they give their old IT equipment up for resell. Hopefully, by easily quantifying these benefits, this tool can motivate both a behavioral change in the industry, as well as researchers to expand it in order to cover all sectors of the industry and everyday life. / När globala utsläpp av mänskliga aktiviteter stiger, försöker globala institutioner och myndigheter att införa nya regler för att minska koldioxidutsläppen. För att företagen ska vara mer effektiva när det gäller minskade koldioxidutsläpp, inte bara från sina produkter men också med sina värdekedjor och produktportföljer, är det viktigt att förstå och kvantifiera dem. För att uppnå detta, har verktyg som kan mäta koldioxidavtrycket av olika företagsverksamheter (kolkalkylatorer) ökat i popularitet de senaste åren. En sektor i vilken företag kan förbättra sin miljöpåverkan är deras IT-utrustning. WeCycle, ett projekt som utvecklats av Greener Scandinavia AB (partner för detta projekt), är en plattform som underlättar återförsäljning av gammal IT-utrustning medan den siktar på att minska miljöpåverkan. Projektet, i samarbete med WeCycle, syftar till att utveckla ett mjukvaruverktyg som beräknar miljöfördelar (kg CO2-ekv.) vid återanvändning av gammal IT-utrustning. Detta kan hjälpa kunder att uppskatta denna fördel, samtidigt som de ger ett CSR-incitament. Projektets resultat var till hjälp för att förstå de potentiella fördelarna med att återanvända IT-utrustning, men också för att identifiera "hotspot" -stadierna i en elektronisk apparats livscykel. Även om det märktes variationer beroende på enhetens typ (t.ex. smartphones jämfört med stationära datorer) är det uppenbart att utsläpp som uppstår under produktionsfasen är av stor betydelse (rankad antingen viktigaste eller näst viktigaste fasen) och därför ger återanvändning relativt stor miljönytta. Förhoppningsvis, genom att kvantifiera dessa fördelar med ett lättanvänt verktyg, kan detta projekt motivera både en beteendemässig förändring i branschen och forskare att vidareutveckla verktyget till att omfatta alla industrisektorer och hushållens konsumtion.