Tidigare forskning har visat på att dagens barn och unga under de senaste årtiondena tenderat att bli alltmer inaktiva. Vilket kan komma att få negativa konsekvenser för individens hälsa, samhället och skolan. Inom skolans verksamhet finns stora möjligheter för att främja och ge individen insikt i ett preventivt hälsoarbete.I studien ingick 47 stycken elever, två skolledare och två klasslärare. Studiens huvudsyfte var att jämföra skolbarn i 10-11 års ålders fysiska aktivitetsvanor i förhållande till aktuella riktvärden på en stadsskola och en landsbygdsskola. Ett delsyfte var att belysa skolledare och ansvarig klasslärares möjligheter till att organisera en mer fysiskt aktiv skoldag. Som metod i den kvantitativa studien för att kartlägga barnens fysiska aktivitetsvanor användes stegräknare som registrerade antalet steg barnen tog under en skoldag. På vilket sätt pedagoger och skolledare arbetade för att ge de bästa förutsättningarna för en fysiskt aktiv skoldag framarbetades genom kvalitativa intervjuer. Som resultat i studien framkom det att lektionstillfällen i Idrott och hälsa, organiserade temadagar och hälsorelaterade projekt är avgörande för att alla elever skall uppnå till de fysiska aktivitetsrekommendationerna som var utgångspunkten för studien. Resultaten visade också på att pojkar är mer aktiva än flickor. Det framgick även att pedagogerna är väl medvetna om olika verktyg för att organisera sin undervisning i en mer fysiskt aktiv riktning. Där skolgård, närmiljö och utomhuspedagogik framhävs som adekvata redskap. Föreningslivet, föräldraföreningar och lokala sportbutiker kan på olika sätt integreras i skolans hälsofrämjande arbete, vilket framhölls enligt informanternas utsagor.

Syfte och frågeställningar Syftet var att se om lågaktiva elever, eller de som inte var aktiva i någon föreningsidrott, rörde sig mer vid lek och mindre vid tävling än de högaktiva eller de som var aktiva i föreningsidrott. Hur ser aktivitetsgraden ut hos elever på en idrottslektion när läraren använder sig av lekar och tävling? Förändras aktivitetsgraden om elever är föreningsmedlemmar, pojke eller flicka, lågaktiva respektive högaktiva under alla moment? Metod Vi har genomfört en experimentell studie, där vi undersökt aktivitetsgraden hos elever i årskurs fem och sex på en grundskola i en söderförort i stockholmsområdet. Med stegräknare mättes antalet steg (aktivitetsgraden) i två klasser i momenten lek och tävling under tre idrottslektioner. Alla lekar och tävlingar pågick i åtta minuter. I moment ”lek” minimerade vi tävlings- och prestationsmomenten och moment ”tävling” syftade till att likna väletablerade föreningsidrotter. Populationen jämfördes sedan utifrån deras aktivitetsgrad från stegräknarna i statistikprogrammet SPSS. Vi delade in gruppen i inaktiva och aktiva på två olika sätt, dels utifrån deras enkätsvar och dels baserat på deras resultat från stegräknarna. Resultat Alla grupper sammantaget hade en högre aktivitetsgrad i medelvärde vid lek än vid tävling. De aktiva barnen ökade sin aktivitetsgrad med 7,5 % vid lek jämfört med tävling och de inaktiva barnen hade en ökning med 8,5 % vid samma jämförelse. De aktiva flickorna ökade sin aktivitetsgrad med 9,5 % vid lek jämfört med tävling och de inaktiva flickorna ökade sin aktivitetsgrad med 14,3 % vid samma jämförelse. 38 elever tog fler steg, i medelvärde, vid moment lek jämfört med tävling. 18 elever tog fler steg vid moment tävling jämfört med lek. Pojkarna hade en 10 % högre aktivitetsgrad i medelvärde vid lek jämfört med flickorna och en 17 % högre aktivitetsgrad i medelvärde vid tävling jämfört med flickorna. Ovanstående data är signifikant säkerhetsställda, p<0,05. Slutsats Aktivitetsgraden ökade då vi använde oss av lek istället för tävling. Lek kan vara ett bra verktyg inom ämnet idrott och hälsa för att aktivera inaktiva barn, i synnerhet inaktiva flickor.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur aktiva elever är under en idrottslektion och få fram resultat om hur den fysiska aktiviteten skiljer sig mellan olika moment under idrottslektionerna. Hur aktiva är elever under en lektion i idrott och hälsa? Hur skiljer sig den fysiska aktiviteten mellan olika moment under lektionerna i idrott och hälsa? Hur har läraren agerat gällande tidseffektivitet under lektionerna i idrott och hälsa? Metod En observationsstudie har utförts och hur fysiskt aktiva eleverna är under några lektioner i idrott och hälsa har mätts med hjälp av stegräknare. Urvalet var två klasser, en sjua och en nia i högstadiet. Respektive klass har observerats under två lektioner vardera. Data som samlats in registrerades och sammanställdes efter observationerna. Resultat Efter observationen hade lektionen med beeptest ett medelvärde på 1176 steg, lektionen med beeptest och killerboll på 1960 steg, lektionen med bollspel på 1527 steg och lektionen med orientering på 2127 steg. Stegen såväl som aktiviteterna skiljde sig mellan varandra varje lektion. Största skillnaden var mellan lektionen med beeptest och lektionen med orientering med 951 steg. Flera faktorer kan påverka antalet steg en elev tar per lektion, en av de större faktorerna var längden på lektionerna och hur läraren använde sig av tiden. Slutsats Med hjälp av observation och stegräknare har studien kommit fram till att den fysiska aktiviteten mätt i steg skiljer sig åt beroende på idrottslektionens innehåll och att aktiviteten som tog plats utomhus bidrog till en ökad fysik aktivitet hos eleverna jämfört med de lektioner som tog plats inomhus för att ytan är större och att aktiviteten fick eleverna att röra sig längre distanser.

Syftet med denna  studie  är  att undersöka  i vilken utsträckning barns  fysiska  aktivitet under skoltid  uppfylls  gentemot  dagens  hälsorekommendationer. Metoden  som  användes  var  av kvantitativ  ansats  genom  studie  med  stegräknare  och  observation.  Huvudinstrumentet  för studien  var  stegräknare  vilket  burits  av  eleverna  under  en  skoldag. Undersökningsgruppen utgjordes av totalt 74 elever, varav 36 stycken var pojkar och 38 stycken var flickor i klass 4 på fyra skolor i södra Sverige. Resultatet påvisar att pojkarna rör sig mellan 47- 50 % av vad de  borde  medan  flickor  uppnår  33-  36  %  fysisk  aktivitet  av  vad  de  borde  enligt rekommendationer.  Pojkarna  tog  cirka  3 000  fler  steg  än  vad  flickorna  gjorde  i  studien. Endast en pojke når upp  till  rekommendationerna men  ingen  flicka  lyckas nå mängden  steg som tillråds. Studiens slutsats är att eleverna rör sig för lite under skoltid. Det finns skillnader i  pojkars  och  flickors  fysiska  aktivitet,  både  inom  skolorna  och  mellan  skolorna. Observationsstudien  visar  på  att  fler  flickor  än  pojkar  står  stilla  under  rast  och  överlag  är flickorna mindre aktiva än pojkarna på alla fyra skolor. / The purpose of this study is to examine the extent to which children's physical activity during school  hours  are  met  in  relation  to  today’s  health  recommendations.  This  study  was  a quantitative  research  method  through  study  with  pedometers  and  observation.  The  main instrument was pedometers which the pupils wore during one day at school. The study group consisted of 74 students, made up of 36 boys and 38 girls from the 4th grade in four schools in  southern Sweden. The  results demonstrate  that  the boys were physical active 47-50 % of what  they should and  the girls 33-36 % of what  they should according  to recommendations. The boys  took about 3000 more  steps  than  the girls.  In our  study only one boy  reached  the recommended  amount  of  steps  per  day,  but  no  girl  did. The  conclusion  is  that  the  pupils  are  inactive  during  their  time  in  school.    There  are differences  in  boys'  and  girls'  physical  activity,  both  within  each  school  and  between  the schools. The observation showed that the girls stand still more than the boys during break and the girls are generally less active than the boys at all four schools.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra mängden och nivån på fysisk aktivitet under skoldagen, där även lektioner i idrott och hälsa ingår, hos elever på gymnasie- och gymnasiesärskolan. Metod: Målgruppen utgjordes av en klass från gymnasiesärskolan bestående av sex elever och45 elever från fyra klasser från årskurs 1–3 i gymnasieskolan. För att undersöka mängden och nivån av den fysiska aktiviteten användes som mätinstrument stegräknare och pulsmätare. Undersökningen pågick under två skoldagar som inkluderade lektioner i idrott och hälsa. Som teoretiskt ramverk kommer uppsatsen utgå från begreppet fysisk aktivitet, indelat i nivå och mängd, vilket kommer analyseras utifrån begreppet moderate to vigorous physical activity (MVPA) samt hälsorekommendationerna gällande antal steg per dag. Resultat: Undersökningen visade att eleverna i gymnasiesärskolan och gymnasieskolan i genomsnitt ackumulerade ungefär lika många steg under en skoldag. Det var däremot signifikant skillnad när det gällde hur många av skoldagens steg som utfördes under lektionen i idrott och hälsa. Eleverna i gymnasiesärskolan gick ca 34 procent av skoldagens totala antal steg under lektionen i idrott och hälsa medan eleverna i gymnasieskolan gick ca 50 procent. Det var också signifikant skillnad gällande vilken nivå av fysisk aktivitet eleverna låg på under lektionen i idrott och hälsa. Eleverna i gymnasiesärskolan spenderade ca 33 procent av lektionen i MVPA medan motsvarande var 70 procent av lektionen för eleverna gymnasieskolan.    Slutsats: Resultatet gällande total fysisk aktivitet under skoldagen indikerar att eleverna i gymnasiesärskolan har en mer fysisk aktiv skoldag utöver lektionerna i idrott och hälsa än eleverna på gymnasieskolan. Detta eftersom resultatet visar att de kommer upp i liknande antal steg över en hel skoldag, trots att de har färre antal steg på lektionen i idrott och hälsa än eleverna på gymnasieskolan. Beträffande nivån på fysisk aktivitet under lektionen i idrott och hälsa visade resultaten signifikanta skillnader gällande tid spenderad i MVPA mellan grupperna. Eleverna i gymnasiesärskolan spenderade mindre än hälften av lektionstiden i MVPA jämfört med eleverna i gymnasieskolan. En förklaring till det skulle kunna var olika lektionsinnehåll eller problematiken kring utvecklingsstörning. / Purpose: The main purpose of this study was to examine and compare amount and level of physical activity during the school day, which also include a physical education lesson, among pupils in upper secondary school with and without mental retardation. Method: The target group of this study composed of six high school students from one class from special school and 45 students from four classes of first to third grade in the upper secondary school. In order to examine the amount and level of physical activity, the study used pedometers and heart rate monitors. The survey of this study lasted two whole school days which included physical education lessons. As for theoretical framework, this study presupposes from the concept physical activity which is divided into level and amount of physical activity. It will be analyzed with the concept moderate to vigorous physical activity (MVPA)and the recommendation of health regarding steps taken per day. Results: The study showed that students from the special school and upper secondary school on average accumulated the same amount of steps during one school day. There was however a significant difference in how much of the total steps of the school day that was accumulated during the physical education lesson. For the students in the special school about 34 percent of the steps taken during the school day came from the physical education lesson and equal result for the students in upper secondary school was about 50 percent. There were also significant differences regarding the level of physical activity among the students during the lesson in physical education. Students in special school spent about 33 percent of the lesson in MVPA while the students in upper secondary school spent 70 percent of the lesson in MVPA. Conclusion: The result indicates that the students in special school overall have a more active schoolday beyond the lessons in physical education than the students in upper secondary school. This is because the results show that they have the same amount of steps during the whole school day, despite the fact that they have fewer steps than the students in upper secondary school during the lesson in physical education. Regarding the level of physical activity during the lesson in physical education the result showed significant difference between the study groups. The students in the special school spent less than half the time in MVPA compared with the students in upper secondary school. An explanation to that could be different lesson content or the complex of problems regarding intellectual disabilities.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om lärande och undervisning i informell statistisk inferens. I studien användes en kvalitativ forskningsstrategi inriktad mot prövning och generering av teorier med inspiration av grounded theory. Studiens kunskapsfokus är riktad mot karakterisering av statistiska processer och begrepp där system av begreppsramverk om informell statistisk inferens och modellering utgör en central del av forskningen. För att erhålla adekvat empiri utformades en undervisningssituation där elever engagerades med att planera och genomföra en undersökning. Studien genomfördes i en normal klassrumssituation där undervisningen inriktades mot ett område inom sannolikhet och statistisk där bland annat lådagram och normalfördelning med tillhörande begrepp introduceras. Det empiriska materialet samlades in genom videoinspelning och skriftliga redovisningar. Materialet analyserades genom ett sammansatt ramverk om informell statistisk inferens och modellering. Resultatet av analysen visar exempel på hur elever kan förväntas uttrycka aspekter av informella statistisk inferens då de genomför statistiska undersökningar. Vidare utvecklades ett ramverk som teoretiskt beskriver informell statistisk inferens i modelleringssituationer. Studien pekar på att ISI-modellering har potential att användas för att analysera hur informell statistisk inferens kan komma till uttryck och att identifiera potentiella inlärningsmöjligheter för studenter att utveckla sin förmåga att uttrycka informella statistisk slutledning och att identifiera potentiella inlärningsmöjligheter för elever att utveckla sin förmåga att uttrycka informella inferenser. / The purpose of this study is to improve our knowledge about teaching and learning of informal statistical inference. A qualitative research strategy is used in the study that focuses on the testing and generation of theories inspired by grounded theory. The knowledge focus of the study is aimed at the characterisation of statistical processes and concepts where systems of concept frameworks about informal statistical inference and modelling represent an essential part of the research. In order to obtain adequate empirical data, a teaching situation was devised whereby students were involved in planning and implementing an investigation. The study was conducted in a normal classroom situation where the teaching was focused on an area in probability and statistics that included the introduction of box plots and normal distribution with related concepts. The empirical material was collected through video recordings and written reports. The material was analysed using a combined framework of informal statistical inference and modelling. The results of the analysis highlight examples of how students can be expected to express aspects of informal statistical inference within the context of statistical inquiry. A framework was also developed aimed to theoretically depict informal statistical inference in modelling situations. The study suggests that this framework has the potential to be used to analyse how informal statistical inference of students are expressed and to identify potential learning opportunities for students to develop their ability to express inferences.