<p>Inom äldreomsorgen liksom socialt arbete i stort är män underrepresenterade. Vilka konsekvenser för denna underrepresentation med sig? Forskning inom området tyder på att män i minoritet tillskrivs egenskaper av stereotypisk manlig karaktär och därför skulle befinna sig på positioner i arbetslivet kanske just i egenskap av att vara män och inte på grund av individuell kompetens. Studien syftar att hypotespröva huruvida denna tillskrivning av stereotypa manliga egenskaper sker eller ej, samt om tillskrivningen sker på olika sätt av de personer som befinner sig i mannens omgivning. Studien har genomförts med hjälp av en enkät som lämnats ut till enhetschefer och personal inom äldreomsorgen i två medelstora kommuner i södra Sverige. Enkäten baserades på ett antal egenskaper som enligt tidigare forskning och genuslitteratur förknippas med manlighet. Studiens resultat visar att tillskrivningen av egenskaper sker utifrån individ och inte utifrån kön, således kan vi utifrån studien konstatera att män inte tillskrivs stereotypa manliga egenskaper inom äldreomsorgen.</p>

Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om förskollärare anser att deras förhållningssätt är olika gentemot pojkar och flickor utifrån stereotypa föreställningar om kön. Bakgrund I bakgrund presenteras tidigare forskning kring genus. Det framkommer att pojkar och flickor behandlas och bemöts olika utifrån deras kön. Forskarna kring ämnet menar att det beror på att de stereotypa föreställningarna är så pass djupt inpräntade hos oss människor av olika orsaker. Om alla barn ska kunna mötas utifrån individen bör pedagogerna ha ett medvetet förhållningssätt där reflektion och diskussion är av betydelse. Metod Studien har gjorts utifrån en kvalitativ metod där intervju har använts som redskap för att besvara vårt syfte och frågeställningar. Sju förskollärare från två olika orter har deltagit. Resultat Resultatet visar att förskollärarna anser att de har ett medvetet förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Däremot beskriver de att ibland tar de stereotypa föreställningarna kring kön över, men det sker omedvetet. De menar även på att de i sin yrkesroll påverkar barnen i deras könsroller på ett eller annat sätt. Det som de framhäver som en viktig del är en ständig medvetenhet och reflektion över sitt egna förhållningssätt.

SyfteSyftet med denna studie är att undersöka om förskollärare anser att deras förhållningssätt är olika gentemot pojkar och flickor utifrån stereotypa föreställningar om kön.BakgrundI bakgrund presenteras tidigare forskning kring genus. Det framkommer att pojkar och flickor behandlas och bemöts olika utifrån deras kön. Forskarna kring ämnet menar att det beror på att de stereotypa föreställningarna är så pass djupt inpräntade hos oss människor av olika orsaker. Om alla barn ska kunna mötas utifrån individen bör pedagogerna ha ett medvetet förhållningssätt där reflektion och diskussion är av betydelse.MetodStudien har gjorts utifrån en kvalitativ metod där intervju har använts som redskap för att besvara vårt syfte och frågeställningar. Sju förskollärare från två olika orter har deltagit.ResultatResultatet visar att förskollärarna anser att de har ett medvetet förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Däremot beskriver de att ibland tar de stereotypa föreställningarna kring kön över, men det sker omedvetet. De menar även på att de i sin yrkesroll påverkar barnen i deras könsroller på ett eller annat sätt. Det som de framhäver som en viktig del är en ständig medvetenhet och reflektion över sitt egna förhållningssätt.

InledningStudien bygger på sokratiska samtal där ett normbrytande stimulimaterial presenteras för barngrupper och därefter diskuteras. Forskning visar att barn inte själva ansvarar för sina värderingar, utan det är vuxenvärlden och skolan med dess pedagogiska insatser som bär det yttersta ansvaret.SyfteSyftet med undersökningen är att förstå hur flickor och pojkar kommunicerar i grupp hur de uppfattar en bild där kvinnor och män framställs tvärtemot stereotypa könsnormer. Frågor som fokuseras i studien är:• Vad fokuserar flickor respektive pojkar på i samtalet om bilden?• Vilka likheter och skillnader finns mellan flickor och pojkars sätt att kommunicera?• Hur påverkar barnen varandra i gruppsamtalen?MetodStudien är huvudsakligen kvalitativ och datainsamlingen har skett genom sokratiska samtal och observation. För att få reda på hur barnen påverkas av varandra har också ett observationsschema använts där olika beteenden studeras. I studien ingår 31 barn fördelade på 6 samtalsgrupper. Barnen går i årskurs ett på två olika grundskolor. Samtliga barn är inskrivna på fritidshemResultatI resultatet framkommer det tydligt att skillnader mellan flickor och pojkars sätt att kommunicera om den bild som samtalet rört sig kring finns. Flickornas fokus låg till stor del på personerna på bildens utseende och klädsel samt att de ville komma fram till hur personerna känner varandra. Pojkarna var istället intresserade av egenskaper och skapade egna karaktärer med diverse olika uppgifter. Vi såg även skillnader mellan könen hur de såg på stereotypa könsnormer. Flickor visar tydligt att de inte accepterar ett normbrytande beteende medan pojkarna inte visade något intresse alls för det normbrytande i bilden.

Flera forskare har tidigare bekräftat att No-läromedel inte är könsneutrala och att det förekommer en överrepresentation av män. Debatten som förs handlar om huruvida elever påverkas av den ojämna fördelningen av män och kvinnor inom No-ämnena. Syftet med denna studie är därmed att analysera hur kvinnor och män utifrån biologiskt genus fördelas i antal inom No-läromedel skrivna under läroplanerna Lpo94 och Lgr11. I studien har fyra läromedel analyserats, två skrivna under Lpo94 och två från Lgr11. De utvalda läromedlen har analyserats i relation till respektive läroplan för att få en uppfattning om hur framställningen av genus har förändrats. Läromedlen har analyserats i sin helhet och studien ämnar att undersöka hur fördelningen av kvinnor och män ser ut inom respektive ämne som är kemi, fysik och biologi. Inom dessa ämnen har också fördelning av yrken analyserats, det vill säga vilka yrken som tillskrivs kvinnor respektive män, och om det har förändrats mellan Lpo94 och Lgr11. Läromedlen har analyserats kvantitativt utifrån bild och text, där vi sammanställt hur ofta manliga respektive kvinnliga personer förekommer i läromedlen. Studien utgår ifrån ett genusperspektiv och har för avsikt att behandla genus utifrån Yvonne Hirdman och Sandra Hardings teorier. Resultatet av studien visar att läromedlen skriver och visar bilder på män/pojkar i större utsträckning än kvinnor/flickor. Studien visar att läromedlen i fråga nästan helt utesluter att nämna kvinnor som haft en betydande roll inom vetenskapen och istället väljer att lyfta fram manliga profiler. En annan gemensam faktor i samtliga analyserade läromedel är att kvinnor inte tillskrivs yrken i samma utsträckning som män och dem förekommer sällan i professionella yrkesroller som till exempel astronom eller marinbiolog. Sammanfattningsvis bekräftar studien att samtliga läromedel som analyserats från Lpo94 och Lgr11 övervägande väljer att visa det manliga biologiska genuset på bild och i text och läromedlen utesluter att visa och skriva om viktiga kvinnliga personer inom No-ämnena. Studien visar även att det inte syns en tydlig progression i yrkesfördelningen mellan Lpo94 och Lgr11. Slutsatsen är därmed att det finns en ojämn fördelning av kvinnor och män i antal och i yrken i samtliga analyserade läromedel och att ingen tydlig progression förekommer. Av resultatet kan vi se att det yngsta läromedlet har en större distinktion i framställandet av kvinnor och män än resterande läromedel. Läromedel skrivna under Lgr11 visar även en tydligare distinktion mellan män och kvinnor i bildframställandet än läromedel från Lpo94. Detta kan således bidra till att oönskade normer om kvinnor och mäns förutsättningar och egenskaper befästs hos eleverna.

Med utgångspunkt i Matematik och lärande, behandlar den här undersökningen en översikt om stereotypa föreställningar som utvecklas hos flickor och pojkars gällande prestationer i matematik. Det metodiska tillvägagångssätt som tillämpas i den här kunskapsöversikten är en systematisk sökning efter vetenskapliga tidskrifter, genom olika databaser. Detta resulterade i 10 relevanta vetenskapliga artiklar vilka vi använt till stöd för besvarande av frågeställningen. Slutsatserna pekar på att elevernas egen uppfattning om sin egen matematiska förmåga, s.k. självförmåga (Self-efficacy), har en påverkan på deras prestationer. Resultatet av undersökningen visar även att den matematiska identiteten har en stark anknytning till den sociala identiteten samt att skillnader i pojkar respektive flickors identitetsbildning kan ligga till grund för deras självförtroende och självbild som mynnar ut i deras självförmåga på olika sätt.

Personal i fritidshem har en stor påverkan på verksamheten och eleverna. De planerar verksamheten och deras sätt att vara reflekteras på eleverna. Läraren medierar och gestaltar normer och värden genom hens sätt att tala och vara. En lärare ska synliggöra och diskutera med eleverna om hur könsmönster kan begränsa individens livsvillkor och livsval. Syftet med studien är att undersöka hur personal i fritidshem arbetar med stereotypa könsmönster och deras erfarenheter av det arbetet. Empirin som studien är baserad på är införskaffad genom åtta semistrukturerade intervjuer, vilket är en kvalitativ metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom tematisk analys, det gjorde att olika teman togs fram. Vid analysen har tre teoretiska perspektiv tillämpats; socialkonstruktivism, normkritiskt perspektiv och genusordning. De slutsatser som dras är att personal i fritidshem är medvetna om att det i deras verksamhet finns stereotypa könsmönster bland såväl elever som personal. Samt att personal i fritidshem anser att arbetet med att motverka stereotypa könsmönster har fler hinder än möjlighet. Det framgår att de normer som finns i samhället i stort påverkar fritidshemmet verksamhet. Den andra slutsatsen som dras är att arbetet med stereotypa könsmönster inte är prioriterat inom fritidshemmets verksamheter.

I tidigare forskning presenteras det faktum att det barn läser påverkar deras identitetsskapande. Den visar även att manliga och kvinnliga karaktärer tillskrivs olika egenskaper beroende på deras kön i litteraturen (Chin &amp; Lee, 2019; Davies &amp; Evans, 2000; Eilard, 2008; Lynch, 2016; Tsao, 2008; Worland, 2008). I denna studie granskas genuskonstruktioner i några aktuella läseböcker som används i svensk skola idag. Studiens teoretiska utgångspunkter är kritisk litteracitet och genusteori. Kritisk litteracitet används som ett tillvägagångssätt för att kritiskt granska de valda läseböckerna och genusteorin och dess begrepp används för att kunna synliggöra hur genus konstrueras i läseböckerna (Coffey, 2008; Dahl, 2016; Dolk, 2011; Evertsson, 2010; Hirdman, 2001; Skolverket, 2014, 2016). Två nivåindelande läseböcker från olika förlag granskas kritiskt med hjälp av studiens analysmodell som består av omarbetade analysfrågor från Jämställd skolas mall för läromedelsgranskning och Nikolajevas (2017) motsatsschema. Med hjälp av analysmodellen kan stereotypa och normbrytande porträtteringar av böckernas karaktärer synliggöras från ett genusperspektiv. De analyserade läseböckerna är Nyckeln till skatten (Wänblad, 2012, 2017) och Robin wow, en deckarklubb! (Gesén, 2020) och de är avsedda för årskurs tre.    Resultatet av analysen visar att samtliga läseböcker förmedlar både stereotypa och normbrytande beskrivningar av genus. Resultatet visar även att Robin wow, en deckarklubb! innehåller normbrytande beskrivningar av genus i större utsträckning jämfört med Nyckeln till skatten. Dessutom visar resultatet att de olika nivåerna skiljer sig mer i den sistnämnda läseboken angående hur karaktärerna beskrivs sett ur ett genusperspektiv. Den skillnaden som finns mellan de två nivåerna av Robin wow, en deckarklubb! är att de manliga bikaraktärerna tillskrivs fler normbrytande egenskaper i den svårare versionen. De skillnader som finns mellan de två nivåerna av Nyckeln till skatten är dels att huvudkaraktärerna tillskrivs fler normbrytande och stereotypa egenskaper i den svårare nivån och dels att de manliga bikaraktärerna tillskrivs fler stereotypa egenskaper i den svårare nivån.

Framställandet av kön och genus i läseboken utvecklas kontinuerligt och konstruerar normer. Detta är av intresse då läseboken är en central del av undervisningen som elever möter tidigt under sin skolgång. Barnlitteraturen som studerats, har förekommit under den egna verksamhetsförlagda utbildningen, under vårterminen 2021. Studien grundas på två böcker ur respektive serie: LasseMajas detektivbyrå av Martin Widmark (2010), Jakten på Jack av Martin Olczak (2011) samt Musse och Helium av Camilla Brinck (2018, 2019). Syftet med denna studie var att få en större förståelse för hur kön och genus framställs i text i läseböcker som används i ämnet svenska för årskurs 3. För att besvara studiens frågeställningar: Hur framställs de olika könen i läseböckerna? och Vilka könsmarkerade ord och beteckningar förekommer i läseböckerna för årskurs 3? gjordes en kvalitativ textanalys. För att genomföra den kvalitativa textanalysen, nyttjades Hirdmans (1988) genussystem, vilket innefattar kvinnans underordning och mannen som norm. Utöver Hirdmans (1988) genussystem, användes också Nikolajevas (2017) schema över stereotypa manliga och kvinnliga attribut (Hirdman, 1988, s. 51; Nikolajeva, 2017, s. 193). Resultatet från studien visade en skillnad gällande antalet manliga respektive kvinnliga könsmarkerade ord, där de manliga könsmarkerade orden nämns flest antal gånger. Utifrån den insamlade empirin gjordes en analys som visade på ett återkommande mönster gällande kvinnliga och manliga attribut. Analysen visade att kvinnans överordning i relation till mannen grundas i att hon tillskrivs manliga attribut. Det mönster som framträdde för mannen var att han framställdes som underordnad genom att tillskrivas kvinnliga attribut.

I den här studien undersöker vi förskollärares förhållningssätt avseende genus i relation till den naturvetenskapliga undervisningen i förskolan, med särskild inriktning på flickors naturvetenskapliga utveckling. Området är intressant att undersöka då tidigare forskning visar att flickor och pojkar uttrycker naturvetenskapligt utforskande på olika sätt samt att det finns en samhällelig relevans av hållbar utveckling då tidigare forskning antyder att flickor inte ges samma möjligheter att utveckla en naturvetenskaplig kompetens jämfört med pojkar. En effekt av begränsat naturvetenskapligt utforskande för flickor som tidigare forskning lyfter är underrepresentation av kvinnor inom vetenskapliga yrken såsom forskning och teknik. Syftet med studien är att undersöka förskollärares naturvetenskapliga undervisning ur ett genusperspektiv. Fokus riktas mot att mäta och beskriva hur förskollärare uppfattar sitt eget förhållningssätt och undervisningsinnehåll samt sina genuskunskaper gällande flickors tillägnande av naturvetenskaplig undervisning. En kombinerad metod genom kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod används i den här studien. Det syftar till att ge en bred och nyanserad bild av förskollärarnas erfarenheter av och inställning till flickors naturvetenskapliga lärande. Den kvantitativa delen utgör grund och består av enkät och den kvalitativa delen utgör en fördjupning genom en semistrukturerad intervju. Resultatet visar att respondenterna uttrycker naturvetenskap som ett omfattande och intresseväckande ämne med flera olika inriktningar. De beskriver också, mot våra förväntningar utifrån tidigare forskning, att de ser till barnen som individer snarare än till barnens genus i både planerad och spontan naturvetenskaplig undervisning där ämnesinnehåll och material anpassas efter barnens individuella förutsättningar. Respondenterna menar att de besitter en kompetens om genus och arbetar medvetet för att möjliggöra en jämställd undervisning där barnens genus ges ringa betydelse samtidigt som de uppger att kompetensutveckling är positivt. De beskriver att kompetensutveckling om genusteorier kan bidra till att höja medvetenheten om genus inom den naturvetenskapliga undervisningen för att möjliggöra för flickor såväl som pojkar att skapa ett intresse för naturvetenskap samt få en förståelse om det egna förhållningssättet och hur det påverkar andra i omgivningen. Det empiriska underlaget möjliggör en deskriptiv redogörelse av den här studien gällande förskollärares inställningar och förhållningssätt kring genus och naturvetenskap.