Syftet med vår undersökning har varit att belysa fritidspedagogers bemötande av flickor och pojkar under idrottslektioner ur ett genusperspektiv. Vi har också velat se hur man inom arbetslaget löser problematiken kring könsbundna aktiviteter och hur manliga och kvinnliga fritidspedagogers uppfattningar skiljer sig om sitt arbete i relation till det motsatta könet. Efter genomförda intervjuer med kvinnliga och manliga pedagoger och observationer under idrottslektioner har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier och socialteoretiska perspektiv för att urskilja mönster. Resultatet visade att både manliga och kvinnliga pedagoger gör skillnad på barnen beroende på deras kön oavsett vilket kön pedagogen själv har. Vi har även sett att arbetslaget gör val av aktiviteter utifrån pedagogernas intresse och kunskap vilket gör att aktiviteterna ofta blir könsbundna exempelvis att de manliga pedagogerna spelar fotboll och har träslöjd och de kvinnliga syr och pysslar. Slutsatser som går att dra är att ämnet borde lyftas mer i arbetslagen för att diskutera hur de kan lösa problematiken kring att pedagoger tar givna roller utifrån deras kön.

Uppsatsen analyserar Unni Lindell och Fredrik Skavlans bok Mystiska Milla och spökskolan (2008), med syfte att undersöka hur genus representeras i bild och text samt vilka könsnormer som förmedlas av karaktärerna i boken. Vidare diskuterar jag bokens möjligheter att användas som diskussionsmaterial gällande könsnormer och jämställdhet i årskurs F-3. För att besvara mina forskningsfrågor utgår uppsatsen från tolkningstraditionen hermeneutiken, som ligger till grund för att tolka och uppnå förståelse genom studiens kvalitativa bild- och textanalys. Analysen utgår från litteraturvetaren Maria Nikolajevas (2017) motsatsschema av manliga och kvinnliga egenskaper och hennes begrepp av statisk, dynamisk, platt eller rund figur, för att uppmärksamma stereotypa och traditionella könsmönster hos valda karaktärer. De valda karaktärer som analyseras är protagonist, medhjälpare och antagonister. Studiens slutsats visar att protagonisten och medhjälparen utmanar omgivningens stereotypa och traditionella könsmönster, genom att ifrågasätta etablerade könsnormer och värderingar som framstår som vedertagna av övriga karaktärer i boken. Mystiska Milla och spökskolan (Lindell & Skavlan, 2008) skildrar både normbrytande, stereotypa och traditionella könsmönster samt lyfter den problematik som uppkommer när etablerade normer ifrågasätts, vilket gör boken till en värdefull utgångspunkt för lärare och elever i diskussioner om könsnormer och jämställdhet.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse. Dock visade variansanalyserna att ålder och civilstånd signifikant påverkade livskvaliteten och livstillfredsställelsen. / Earlier studies have demonstrated that voluntarily childless individuals are negatively stereotyped as unhappy and unsatisfied, despite contradictory findings. The purpose of this cross-sectional study was to explore whether there are any differences in life quality and life satisfaction between voluntarily childless adults and parents on a Swedish population. The research question was addressed with a survey utilizing two scales; QOLI (Quality Of Life Inventory) and SWLS (Satisfaction With life Scale). 130 subjects participated; 54 voluntarily childless adults and 76 parents. The study concludes that there are no significant differences between the groups on either dimension. However, the variance analysis showed that age and marital status significantly influenced life quality and life satisfaction.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse. Dock visade variansanalyserna att ålder och civilstånd signifikant påverkade livskvaliteten och livstillfredsställelsen. / Earlier studies have demonstrated that voluntarily childless individuals are negatively stereotyped as unhappy and unsatisfied, despite contradictory findings. The purpose of this cross-sectional study was to explore whether there are any differences in life quality and life satisfaction between voluntarily childless adults and parents on a Swedish population. The research question was addressed with a survey utilizing two scales; QOLI (Quality Of Life Inventory) and SWLS (Satisfaction With life Scale). 130 subjects participated; 54 voluntarily childless adults and 76 parents. The study concludes that there are no significant differences between the groups on either dimension. However, the variance analysis showed that age and marital status significantly influenced life quality and life satisfaction.

The purpose of this study is to, with a phenomenological approach, investigate how men and women who have committed crimes are being treated by relevant authorities. Four qualitative interviews were conducted and analyzed. The results of these interviews showed that the informants perceived that they were being treated on the basis of stereotyped beliefs, that these beliefs differed depending on whether they were men or women and that this led to negative consequences for the informants. The result was then analyzed by gender theory and stigmatization. This gave an increased understanding of how gender is being constructed in the treatment and how the informants were stigmatized in interaction with authorities and discriminated because of the stereotypical beliefs that the authorities have about them as a person. Based on this, the result showed that the male informants were stigmatized as criminals and discriminated to a greater extent than the female informants, which was based on authorities' stereotyped beliefs about men linked to crime. / Syftet med denna studie är att, med en fenomenologisk ansats, undersöka hur män och kvinnor som har begått brott bemöts av berörda myndigheter. För att ta reda på detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer. Resultatet av dessa intervjuer visade att informanterna upplevde att de blev bemötta utifrån stereotypa föreställningar, att dessa föreställningar skilde sig åt beroende på om de var män eller kvinnor samt att detta ledde till negativa konsekvenser för informanterna. Resultatet analyserades sedan med hjälp av genusteori och stigmatisering. Detta gav en ökad förståelse för hur genus konstrueras i bemötandet samt hur informanterna stigmatiserades i interaktionen med myndigheter och diskriminerades på grund av de stereotypa föreställningar som myndigheterna har om dem som person. Utifrån detta visade resultatet att de manliga informanterna blev stigmatiserade som brottslingar och diskriminerade i större utsträckning än de kvinnliga informanterna, vilket grundade sig i myndigheters stereotypa föreställningar om män kopplat till brottslighet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och belysa hur förskollärare beskriver sitt arbete med genus, jämställdhet och likabehandling i förhållande till de olika styrdokumenten. Syftet är också att få ett intryck av hur förskollärarna uppfattar och genomför uppdraget att motverka traditionella könsmönster i verksamheten. Det är även av relevans att undersöka vilken roll utbildning och fortbildning inom det aktuella ämnet kan ha för förskollärarna i deras arbete, samt vilken betydelse de menar att utformningen av miljön kan ha i arbetet med genus, jämställdhet och likabehandling. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder där intervjuer genomfördes och fördelades på fyra förskolor. De teoretiska perspektiv som använts är feministisk poststrukturalism, läroplansteori och policystudier. Resultatet av intervjuerna visar på att det bland förskollärare finns en viss medvetenhet kring genus och traditionella könsmönster. Det framgår dock att förskollärarna i viss mån saknar den kunskap och de verktyg som behövs för att kunna arbeta med framskrivningarna i styrdokumenten kopplat till genus, jämställdhet och likabehandling på ett konsekvent sätt. Då förskollärarnas erfarenheter visade på att de inte har fått den kunskap de känner att de behövt genom sina utbildningar ger resultatet tydliga fingervisningar om behovet av utbildning och fortbildning inom området genus i förskolan.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer inom en mansdominerad bransch upplever sin ledarskapsroll. Genom en kvalitativ studie genomfördes sex intervjuer med kvinnor i en ledarskapsroll inom mansdominerade branscher. Dataanalysen genomfördes utifrån en induktiv tematisk analys och utifrån det transkriberade materialet framkom fyra huvudteman; ledarskapsrollen, hinder som kvinna och chef, branschkultur och stereotypa attityder. Resultatet visade att flertalet kvinnor upplevde att deras ledarskap är av mjuk karaktär vilket de menade var en väsentlig skillnad i jämförelse med deras manliga kollegors ledarskapsstil i samma position. Utifrån respondenternas upplevelser framkom även att kvinnorna upplevde hinder och utmaningar som inte män i samma position står inför i en mansdominerad bransch. Dessa hinder var bland annat en tuff jargong och kultur samt låga förväntningar och höga prestationskrav som grundar sig i stereotypa föreställningar. / The aim of the present study was to examine how female managers perceive their role as a leader in a male-dominated industry. To investigate this, a qualitative method was applied, using semistructured interviews with sex female leaders within a male-dominated branch. The data collection was analysed using inductive thematic analysis where four themes was identified: the leadership role, obstacles for female managers, branch culture and gender stereotyped attitudes. The result revealed that most of the women experienced that their leadership style was characterized by a soft nature, which they believed was a significant difference compared to their male colleagues’ leadership style in the same position. Based on the respondents experiences it was found that women experienced obstacles that not men in the same position face in a male-dominated industry. These obstacles were a tough jargon and culture as well as low expectations and high-performance requirements based on stereotypical conceptions.

This essay brings up topics including equality and stereotypical gender ideas in preschool. The purpose of the essay is to investigate if you can use one stereotypical gender idea to counteract another. The essay also demonstrate the importance of making one’s own stereotypical gender ideas visible in order to thereby be able to achieve equality. The curriculum is permeated by goals, which state that preschool teachers should work to secure the same rights for both girls and boys. Boys and girls ought to grow up with the sense of being equally valued. The biological gender should not matter how the educator treats children (Skolverket 2018). However, the curriculum does not address how to achieve these goals. With the help of this essay, I will therefore investigate what it takes for us educators to be able to work towards goals like equality. I am also going to lift some theories about why preschool teachers use methods they think are good tools in working to counteract stereotypical gender roles. How children may be affected by adults gender ideas and how these gender ideas continues to structure the societies view on girls and boys are further areas of investigation, which are brought up in the essay. With help of literature that treats subjects like gender and equality, written by gender scientists like Christian Eidevald, Kajsa Svaleryd, Lisa Andersson Tengnér, Mia Heikkilä and more, I have reflected about and investigated subjects that refer to equality in preschool. My dilemma illustrates how my actions in my work to counteract stereotypical gender roles risk leading to even further inequality. The questions that I have addressed are: can you counteract one stereotypical gender notion by using another, how may gender ideas affect children and how does different forms categorization affect gender identity. All of these questions are investigated with support of the literature. The results of my scientific investigation shows that equality is a complex subject which many preschool educators do not have much knowledge about. The educators own ideas about gender often creates inequality. / Denna essä tar upp ämnen som innefattar jämställdhet och genusföreställningar i förskolan. Syftet med uppsatsen är att undersöka om man med en stereotypisk genusföreställning kan bryta med en annan. Essän påvisar även vikten av att synliggöra ens egna genusföreställningar för att kunna motverka stereotypa könsmönster och för att på så vis kunna uppnå jämställdhet. Läroplanen för förskolan genomsyras av strävansmål som menar på att förskolepedagoger ska arbeta för flickors och pojkars lika rättigheter. Pojkar och flickor ska växa upp med känslan av att vara av samma värde. Det biologiska könet ska inte påverka hur pedagoger bemöter barnen (Skolverket 2018). Hur vi ska uppnå dessa mål benämns däremot inte. Med hjälp av denna uppsats kommer jag därför att undersöka vad som krävs av oss pedagoger för att kunna arbeta mot mål som jämställdhet. Jag kommer även att lyfta möjliga teorier om varför förskolepedagoger använder sig av metoder som de tror är goda redskap i arbetet med att motverka stereotypa könsroller. Hur barn kan bli påverkade av vuxnas genusföreställningar och hur dessa genusföreställningar fortsätter att strukturera samhällets syn på flickor och pojkar är ytterligare undersökningsområden som tas upp i uppsatsen. Med hjälp av litteratur som behandlar ämnen som genus och jämställdhet, skrivna av bland annat genusforskare som Christian Eidevald, Kajsa Svaleryd, Lisa Andersson Tengnér, Mia Heikkilä med flera, har jag reflekterat kring och undersökt ämnen som berör jämställdhet i förskolan. Mitt dilemma belyser att jag trots att jag vill motverka stereotypa könsroller agerar på ett sätt som riskerar att skapa ojämställdhet. Frågeställningar som om man kan motverka en stereotypisk genusföreställning genom att bryta med en annan, hur genusuppfattningar kan påverka barnen samt hur kategorisering av kön påverkar strukturering av genusföreställningar undersöks med stöd av litteraturen. Resultatet av min vetenskapliga undersökning visar på att jämställdhet är ett komplext ämne som många pedagoger i förskolan saknar kunskap om. Pedagogernas egna genusföreställningar skapar istället ofta ojämställdhet.

Läroplanen för förskolan framhåller vikten av att verksamheten i förskolan ska främja alla människors lika värde oavsett kön (Skolverket, 2016). Likaså framgår att pedagoger ska arbeta aktivt med att motverka stereotypa könsroller (ibid.). I samband med högläsning i förskolan tillägnar sig barn kunskap inom området literacy. Detta innefattar såväl språkliga kunskaper som värdegrundsfrågor där jämställdhet utgör en viktig aspekt (Björklund, 2008; Fast, 2009). Syftet med studien är att synliggöra vad tidigare forskning framhåller angående barnböckers innehåll samt pedagogers arbete med barnböcker, sett ur ett genus- samt didaktiskt perspektiv. Som metod har en innehållsanalys genomförts, vilken inspireras av vad Wahlström (2015) kallar för kvalitativ metasyntes som innefattar en jämförelse av de utvalda studierna. Resultatet visar att barnböcker framställs inneha könsstereotypiskt innehåll samt att innehållet kan spela en roll för barns socialisation. Vidare framkom att flickor och pojkars literacyförmågor värderas olika samt att genusmedvetenhet verkar som en betydelsefull aspekt hos pedagoger. Resultatet kan komma att bidra till ökad kunskap angående betydelsen av såväl en genus- som didaktisk medvetenhet hos pedagoger som arbetar i förskolan. Genom att ha vetskap kring stereotypa könsroller samt barns literacy finns goda möjligheter till att arbeta enligt förskolans läroplan.

The aim of this research is to study how gender is constructed and represented in children's literature through image and text analysis of the four selected children's books from respectively Sweden, Poland, and Turkey. Through our analysis we want to demonstrate the prevailing gender discourses expressed in children's books through text and image. From this we want to create an understanding of the importance of the selection of children's books and the role of adults in com­municating and discussing the content. The study has feminist poststructuralism as theory which is part of social constructivism. To achieve the in-depth analysis, we used semiotic text and image analysis as well as multimodality and critical discourse analysis. The study's findings show that, based on semiotic image and text analysis, most analyzed books convey and portray a con­ventional and traditional image of femininity and masculinity. There are some break­through chal­lenges in the selected children's books that adults need to attend to in social practice with the chil­dren. The result we have reached is only partly in line with the curriculum for preschool gender equality. Some messages are also in conflict with them.