Att använda magkänslan som bedömningsunderlag i rekryteringsprocesser anses förlegat och forskning indikerar på att det leder till diskriminering och felrekryteringar. Istället föreslås att rekryteringen ska vara kompetensbaserad och därmed generera ökad mångfald. Syftet med studien var att studera vad rekryterare anser är viktigast vid valet av nya medarbetare samt vad rekryterarens magkänsla har för inverkan vid valet av nya kandidater. Tolv rekryterares uppfattningar har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att olika bedömningsunderlag används och det finns en skillnad mellan branscher. I vissa branscher utförs personlighets- och intelligenstester medan det i andra branscher föredras närvaro eller att passa in i arbetsgruppen. Magkänslan spelar in i alla rekryteringsprocesser och kan både leda till diskriminering och en god matchning mellan person och tjänst, mycket beroende på rekryterarens erfarenhet i yrket. Bedömningen blir dock mer objektiv ju fler bedömningsunderlag som används. / Using gut instinct as assessment base in recruitment processes are considered outdated and research indicates that it results in discrimination and recruiting the wrong candidates. Instead competency-based recruitment should be used, to increase diversity. The aim was to study what recruiters consider are most important when choosing employees as well as what impact their gut instinct has in the selection. The perception of twelve recruiters has been analysed with qualitative content analysis. Results shows that different assessment bases are used and there’s a difference between industries. In some industries, personality and intelligence tests are used while other industries prefer presence or a fit into the team. Gut instinct has an impact on all recruitment processes and can lead to both discrimination and a good match between the person and the service, highly dependent on the recruiter’s experience in the profession. The assessment is more objective the more assessment bases used.

Abstrakt: Det är i mötet mellan utrikeskorrespondenter och främmande samhällen som utrikesnyheter uppstår. Dessa nyheter har ett stort inflytande på hur vi ser på världen. Somingredienser i dessa möten kan det sätt på vilket utrikeskorrespondenter bemöts påverka den bild de förmedlar till sina respektive hemländer.Huvudsyftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur finsktalandeutrikeskorrespondenter upplever mötet med det svenska samhället. Ett annat syfte är också att undersöka om de stereotypa föreställningar, som svenskar och finländare har om varandra, samt om övriga förutsättningar i deras vardag i Sverige, påverkar deras arbete och den bild som de sedan förmedlar till Finland.Totalundersökningen omfattar en kvalitativ intervjuundersökning avseende alla de sexfinsktalande utrikeskorrespondenter som för närvarande är verksamma i Sverige varvat medstudier av litteratur, uppsatser samt tidningsartiklar och elektroniska källor. Den teoretiska referensramen omfattar bl. a. Pierre Bourdieus, Norbert Elias, John L. Scotsons, Erving Goffmans och Max Webers sociologiska teorier som behandlar samspelet och relationerna mellan individer och olika samhällsgrupper. Författarens utgångspunkter baseras även på en mångårig yrkeserfarenhet som journalist.Undersökningen visar att finsktalande utrikeskorrespondenter generellt sett blir väl bemötta i Sverige även om att de kan bedömas tillhöra en invandrargrupp. Intervjupersonerna hade inte upplevt diskriminering och svenskarnas stereotypa föreställningar om finländare uppfattades inte som ett problem. Utrikeskorrespondenterna ansåg sig även ha bra status i det svenska samhället. Detta kan förklaras genom att de har en så hög position i samhället samt makt, genom sitt yrke, att detta påverkar det sätt på vilket de blir bemötta.Resultaten visar också att det har skett en positiv förändring på svenskarnas syn på Finland och därmed också på finsktalande utrikeskorrespondenter på grund av den ekonomiska utveckling som skett i Finland under de senaste åren. Bemötandet samtutrikeskorrespondenternas egna stereotypa föreställningar om svenskar och om Sverigeverkar dock, enligt undersökningen, inte ha någon större betydelse för hur utrikeskorrespondenternas produktion ser ut och således inte heller på den bild de förmedlar av Sverige till Finland. Dåligt bemötande syns mest i tv- och radioproduktion eftersom de ärkänslomedier.Produktioner påverkas däremot av utrikeskorrespondenternas hemmaredaktioner i Finland som har ett stort intresse av att publicera produktioner som förstärker gamla, negativa stereotypa föreställningar om Sverige. Hemmaredaktioner har till och med specifika nyhetskriterier endast för Sverige som t.ex. att kunna känna skadeglädje mot Sverige eller att kunna jämföra Finland och Sverige i nyhetsrapportering som om det skulle finnas en tävlingssituation mellan de två länderna.Undersökningen visar också att svenskar i allmänhet inte har ett intresse av att bliuppmärksammade i finsk media med ett undantag för de företag som har ekonomiskaintressen i Finland.

Kritiker anklagar ständigt Disney och deras verk då de hävdar att dessa innehåller stereotypa skildringar gällande bland annat genus och etnicitet, som i sin tur skapar negativ inverkan hos barn. Syftet med denna studie har därför fokus på att undersöka om Disneys sagor innehåller några stereotypa skildringar gällande könsroller, mansbild, kvinnobild, onda karaktärer samt raser/etnicitet och hur pass frekvent dessa i så fall förekommer. De problempreciseringar som studien tar sin utgångspunkt ur är: Förekommer det frekvent tydliga stereotypa skildringar i Disneys sagor, och i så fall vilka?, Hur skildras Disneys figurer då och nu, finns det några skillnader och/eller likheter? samt Hur påverkas barn av dessa, eventuella, stereotypa skildringar? Den empiriska forskningsdelen grundar sig på både en kvantitativ samt kvalitativ studie där slutligen 17 sagor, innehållande i huvudsak mänskligt skildrade karaktärer, från Disneys klassiker har granskats, dokumenterats och tolkats av oss. Studien har utmynnat i ett resultat där det tydligt framkommer att Disneys verk innehåller stereotypa skildringar av olika slag och att dessa, i stort, inte förändrats märkbart över tid. Vidare framkom det däremot, ur vår litteratur, skilda åsikter gällande om barn påverkas av dessa framställningar eller ej samt hur pass allvarligt vuxna och pedagoger bör förhålla sig till detta.

Idag är modet mer kommersialiserat är någonsin och bilder som porträtterar kvinnor i olika sammanhang som kan knytas till mode cirkulerar snabbare än någonsin. Vad är det egentligen för bild av kvinnan som framställs på dessa bilder? Syftet med följande uppsats är att med hjälp av Barthes modell för semiotisk bildanalys ta reda på om svenska ELLE använder sig av några återkommande bild/-er av kvinnan i sina modereportage. Analysen är gjord ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från stereotypa könsroller och kvinnans tillskrivna egenskaper. Materialet som analyserats är fyra stycken bildreportage om cirka åtta bilder från svenska ELLE (juni, september, november2010 samt april 2011). Urvalet är gjort mekaniskt och ett bildreportage från varje säsong har valts ut för att komma så nära en representativ bild som möjligt. Barthes modell för semiotisk bildanalys går ut på att analysera bilden i två steg. Första nivån, denotativa nivån är det läsaren ser omedelbart när denna tittar på bilden, det som porträtteras. Konnotationen som då blir andra ordningen av beteckningen beskriver det samspel som sker när tecknet möter användarens uppfattningar, känslor, värderingar och kulturella bakgrund. Analysen som återfinns i uppsatsen är gjort av varje bildserie som helhet men en djupgående analys av varje enskild bild återfinns i bilagorna. Efter att med hjälp av Barthes analysmodell analyserat ELLE’s modereportage har jag kommit fram till att ELLE vid flertalet tillfällen framställer kvinnorna på bilderna utifrån tillskrivna, kvinnliga egenskaper. Dessa egenskaper utgår ifrån hur vi ordnar könens egenskaper efter dualistiska förhållanden, kvinnan tillskrivs de motsatta egenskaperna som mannen har. Egenskaper som återfinns i de analyserade bilderna är; kvinnan som passiv, en del av naturen, betraktad, objekt, kropp, känsla, djur. Detta genom att bland annat porträttera kvinnan i en skog iförd kläder som gör att hon smälter in i naturen samt visa henne som ett djur som skyggt flyr betraktaren. Att framställa henne i situationer då hon passar upp på och blir betraktad av män samt bilder där hennes kropp och dess former är i fokus.

Heteronormativiteten är den norm som är starkast i vårt svenska samhälle och omedvetenheten kring den är stor bland gemene man. Problematiken med att låta dessa normer styra i det dolda kan medföra att de som inte platsar in drabbas av utanförskap. Syftet med den här studien är att undersöka om fyra svenska homestylingprogram bekräftar eller avviker från heteronormativiteten, hur de gör det och om det är någon skillnad mellan dessa program. Undersökningen har utförts genom att använda diskursanalys enligt Michel Foucaults beskrivning av detta samt genom inspiration från Eva Bolanders dissertation (2009) om hennes analys av sexualupplysningsprogram. Vår analys redovisas under fem teman och varje program ställs upp var för sig. Analysen visar att dessa fyra program både avviker och bekräftar heteronormerna. När det gäller yrken och arbetsuppgifter och utseende visar vår analys att de fyra homestylingprogrammen bekräftar heteronormativiteten i mycket hög grad men när det gäller jargong, sexuella läggningar samt utförande av uppgifterna avviker programmen till ganska stor del eftersom de inte följer det typiskt heteronormativa kännetecknen i särskilt hög grad. En jämförelse mellan dessa fyra program visar att TV4:s program Äntligen hemma var det program som mest bekräftade heteronormerna och att de andra tre var svåra att rangordna eftersom de alla avvek från normerna men på skilda sätt.

Psittacines and reptiles are exotic animals that are difficult to care for and it requires extra knowledge to make a correct assessment of their wellbeing. An animal welfare inspector, with an education in general animal welfare, may not have a deep enough knowledge of exotic animals to do a proper assessment of the animal’s general condition and its environment. In this paper it was therefore examined if animal welfare inspectors have enough knowledge to do a satisfying inspection of establishments working with selling of exotic animals. A literature study was used to examine difficulties with each species. A survey was sent to chosen county administrations to get information of existing educations/knowledge and pet shops were interviewed to see how the inspectors’ knowledge is perceived. This is done to make an estimation of the demand for this knowledge in big and small counties and how the demand is met. This paper came to the conclusion that even though the county administration may not have this specific knowledge, pet shops felt it was enough to do their job. They did in some cases feel it would be desirable to get more guidance and advices from them. The county administrations also have a clear plan for how to handle cases where expert knowledge, that they may not possess, is needed. / Exotiska djur i Sverige utgörs oftast av reptiler och färggranna fåglar från andra delar av jorden. Detta gör att deras behov och beteende skiljer sig från de mer vanliga sällskapsdjuren.De är svåra att undersöka och har högre krav på en, för dem, naturlig miljö. Då de ursprungligen kommer från andra delar av jorden har de andra krav på de abiotiska faktorerna, som till exempel temperatur och fuktighet. Då dessa krav och behov kan variera stort mellan olika arter krävs det en fördjupad kunskap för att garantera en god miljö för respektive djur. Samma kunskap behövs av djurskyddsinspektören för att kontrollera att dessa behov tillgodoses. En litteraturstudie utfördes för att ta reda på hur exotiska djurs behov och beteende skiljer sig från vanliga sällskapsdjur och vilka problem som kan uppstå vid dålig djurhållning. Fyra länsstyrelser valdes ut och fick svara på en enkät med frågor om utbildning/kunskap och hur de hanterade ärenden med exotiska djur. Djurbutiker med försäljning av exotiska djur i valda län ringdes upp och frågades om hur de uppfattat inspektörerna vid kontroll. Resultatet visade att djurbutikerna tyckte att djurskyddsinspektörernas kunskap om exotiska djur var tillräcklig för att kunna göra kontroller. Det fanns dock en önskan om en högre kunskap för en bättre kommunikation och rådgivning för att få hjälp att skapa en välfärd utöver det lagen kräver. Resultaten visade också en skillnad i hur djurbutikerna uppfattade inspektörens syfte med tillsynen. Alla län hade en välgenomtänkt plan för hur de hanterar fall där extra kunskap behövs. En slutsats som framkom under arbetet var att länsstyrelsen bör utveckla sitt existerande register för att lättare kunna kolla vilka arter som finns i olika djurbutiker och hur många anmälningar det kommit in angående vissa djurslag och arter. Detta skulle det göra det lättare att göra riktade kontroller med en inspektör med rätt kunskap.

Bakgrund: Bilderboken är något som finns närvarande för många barn under deras uppväxt. Simonsson (2006) hävdar att det finns ett stort behov att producera ny kunskap kring bilderboksanvändandet i förskolan. Odenbring (2015) förklarar i sin forskning att bilderböcker med karaktärer som överskrider normer har blivit allt mer framträdande. Det var därför intresseväckande att analysera bilderböcker i dagens förskola utifrån stereotypa normer och normöverskridningar. Syfte: Syfte med studien är att undersöka stereotypa normer och normöverskridningar i bilderböcker i relation till förskollärarens bokurval. Frågeställningar: Våra frågeställningar är: På vilka sätt framställs normer och normöverskridningar i de bilderböcker som läses på förskolan? Hur förklarar förskollärarna sitt bokurval utifrån stereotypa normer och normöverskridningar? Metod: Bilderboksobservation utfördes för att fastställa tre förskolors bokutbud. Bilderboksanalys utfördes på sex bilderböcker. Nikolajevas (2004) abstrakta schema för manligt och kvinnligt användes för att synliggöra stereotypa normer och normöverskridningar i bilderboken. Intervju med fyra förskollärare genomfördes för att fastställa medvetenheten om stereotypa normer och normöverskridningar i förskolan. Resultat: Bilderböckerna i deltagande förskolor för studien erbjöd barnen både stereotyp och normöverskridande barnlitteratur. Intervjuerna visade att förskollärarnas bokurval styrdes av barnens behov, tematiskt arbete och eget intresse. Normöverskridningar var ingen faktor som styrde bokurvalet. Samtliga förskollärare bekräftade att bokbussen fanns tillgänglig att ta kontakt med för att specificera sitt bokurval.

The aim of this study is to investigate stereotypical gender roles in ten fiction-related chapter books for children and young adults from a gender perspective. The selection of fictions has been made randomly from the decades of the 1940s, 1970s, 1990s and 2010s, of which nine books are from the three later decades, three from each decade, and one from the 1940s. The book from the 1940s, Fem söker en skatt, has together with research on gender and stereotypical gender roles in children's and youth literature, worked as a guideline on stereotypical gender roles. The study shows that characters following the stereotypical gender roles are getting fewer and fewer over the years, and that it is of the utmost importance to discuss gender equality from an early age. Here, teachers have an important role to strengthen children and young adult's awareness and acceptance for all human being's own worth. / Syftet med den här studien är att ur ett genusperspektiv undersöka stereotypa könsroller i tio skönlitterära kapitelböcker för barn och unga. Urvalet av skönlitteratur har gjorts slumpmässigt utifrån årtiondena 1940-, 1970-, 1990- samt 2010-talet varav tre böcker är från vardera av de tre senare årtiondena, och en från 1940-talet. Boken från 1940-talet, Fem söker en skatt, har tillsammans med forskning kring genus och stereotypa könsroller i barn- och ungdomslitteratur fungerat som en ledstjärna kring stereotypa könsroller. Studien visar på att karaktärer som följer stereotypa könsroller blir färre och färre med åren, samt att det är av högsta vikt att diskutera jämställdhet mellan könen redan från tidig ålder. Här har lärarna en viktig roll för att stärka barn och ungas medvetenhet och acceptans för alla människors egenvärde.

I denna studie analyseras boken Pippi Långstrump från 1945 skriven av Astrid Lindgren. Syftet är att urskilja karaktären Pippis normbrytande beteende gällande genus för att sedan undersöka om boken utifrån analysen fungerar som diskussionsunderlag till arbete med normer och värden i skolan. Underlaget till studien är sett från ett samhällsperspektiv där det alltid är aktuellt att diskutera och lära om normer och genus. Dagligen möter vi detta i vår vardag, därför är det av vikt att studera detta vidare för att bygga mer kunskap kring det. Metoden som använts är ett diskursanalytiskt synsätt av kvalitativ art samt en hermeneutisk metod. Till analysen har ett schema med stereotypiska kvinnliga och manliga egenskaper i barnlitteraturen använts som analysverktyg. Resultatet av studien visar att Pippi är en flicka med många stereotypa manliga egenskaper och attribut. Slutsatsen är att boken utifrån analysen lämpar sig som diskussionsunderlag för värdegrundsarbete i skolan där eleverna bland annat kan lära sig om könsidentiteter och normer. Samt även om hur äldre barnlitteratur fortfarande är aktuell att diskutera och lära sig om. Bland annat kan eleverna få förståelse för att det ständigt är aktuellt att normalisera beteenden som inte anses falla inom normen och att detta är något som debatterats under en längre tid. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Studien vill belysa hur genusfrågan i läroböcker i år nio har framställts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och män ensidigt eller stereotypt framställda? Undersökningen koncentrerar sig främst på analys av bilder och text i läroböckerna och den innefattar två läroböcker från varje läroplansreform där antal avbildade kvinnor och män, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor räknats. Studien visar att flickor får lite utrymme i de tidiga läroböckerna men att det i de moderna snarare råder jämvikt i fördelningen av de båda könen. När det gäller utövande sysslor infinner sig en förskjutning från kvinnor i kvinnliga sysslor i de äldre läroböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna. De senaste böckerna speglar i sin text i stort den verklighet elever befinner sig i idag, men önskvärt vore om pojkar fick ta mer del av kvinnliga sysslor i läroböckernas texter. / Studien vill belysa hur genusfrågan i läroböcker i år nio har framställts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och män ensidigt eller stereotypt framställda? Undersökningen koncentrerar sig främst på analys av bilder och text i läroböckerna och den innefattar två läroböcker från varje läroplansreform där antal avbildade kvinnor och män, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor räknats. Studien visar att flickor får lite utrymme i de tidiga läroböckerna men att det i de moderna snarare råder jämvikt i fördelningen av de båda könen. När det gäller utövande sysslor infinner sig en förskjutning från kvinnor i kvinnliga sysslor i de äldre läroböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna. De senaste böckerna speglar i sin text i stort den verklighet elever befinner sig i idag, men önskvärt vore om pojkar fick ta mer del av kvinnliga sysslor i läroböckernas texter.