Organisationer har som utmaning att hitta styrmedel som resulterar i att deras medlemmars beteende är i enlighet med deras mål och strategier. I vanliga fall undersöker man traditionella styrmedel som cybernetisk styrning och finansiell fokus. Denna studie utforskar hur organisationskulturen påverkar styrningen och mer specifikt hur organisationer använder sig av symbolism i form av riter som styrmedel för att uppnå sina strategier och mål. Trice och Beyers sex typer av riter och Dandridges et al.:s modell för symboler används som teoretisk referensram för studien. Sex personer från olika delar inom en och samma organisation intervjuades för att ge en inblick i vilka riter som fanns samt vad de används till. Resultaten visade att 1) symboler som används vid riter och ritualer ansågs vara en av de avgörande faktorerna till varför anställda tänker och agerar på ett sätt som är i linje med organisationens mål och strategier, 2) att en och samma rit kunde ha olika kategoriseringar, samt 3) att det vid vissa tillfällen kan vara önskvärt för ledare att undvika olika typer av riter, framför allt när man vill främja kreativitet och fritt tänkande.

Internetdejting har sedan 1990-talet blivit allt mer populärt och har under de senaste åren förflyttats från webbplatser till appar i smartphones som effektiviserar processen att träffa andra individer. En av dessa appar är Tinder som revolutionerat internetdejting genom sitt säregna sätt att matcha ihop användare. Trots att många använder applikationen verkar det inte vara fullt ut accepterat att använda den. Användningen av appen kopplas till liknande förlägenhet som identifierats i forskning om internetdejting på webbplatser. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Tinderanvändare normaliserar sitt användande och de strategier de använder sig av för att normalisera sitt användande och hur man kan förstå sambandet mellan förlägenhet och normalisering. Undersökningen baseras på semistrukturerade intervjuer där 10 studenter vid Uppsala universitet som aktivt använt Tinder. Uppsatsens teoretiska ramverk bygger på stämplingsteori där sociala normer, mjuka och hårda stigman, normalisering, normifering och strategier för att undvika stigma utgör centrala begrepp. Tinder har normaliserats bland dess användare. Men att det är normalt innebär också att de måste bete sig på ett visst sätt när de använder appen. Det är en normalisering inom vissa ramar. De använder strategier för att undvika den förlägenhet som förknippas med kopplingen mellan appen och så kallad hookupkultur eller att man ska ses som desperat i sökandet efter en längre ”seriös” relation. Den förklarade normaliseringen och den upplevda förlägenheten förknippat med stigmatisering hanteras med hjälp av olika strategier och verkar ta sig olika form beroende på vad förlägenheten grundar sig i. Tidigare forskning har visat att internetdejting kopplats till stigma men att detta stigma har avtagit i kraft under de senaste 20 åren. Dock har tidigare forskning inte belyst de normaliseringsprocesser och de strategier som förekommer för att normalisera och hantera stigmat. De strategier som kunnat identifieras i undersökningen föreföll sig i största delen vara samma som tidigare forskning även sett, med undantag för Avsägande av det egna engagemanget som kunde identifieras här. Vi menar att Tinderanvändare använder sig av Utbildning som strategi för att normalisera sitt användande och framhåller användande som något helt normalt. Övriga strategier som identifierades användes för att normifiera användande. Att normifiera innebär att konstruera sitt användande så att det faller inom det som är socialt accepterat. / Internet dating has, since the 1990s, become increasingly popular and has in recent years moved from websites to apps in smartphones that streamline the process of meeting other individuals. One of these apps is Tinder, which revolutionized internet dating through its peculiar way to match users. Although the app is very popular it seems that it is not fully acceptable to use it. The use of the app has been compared to similar embarrassment identified in research on Internet dating sites. The purpose of this paper is to examine how Tinder-users normalize their use and the strategies they use to normalize it, and to understand the relationship between embarrassment and normalization. The study is based on semistructured interviews conducted with 10 students at Uppsala University who actively used Tinder. The theoretical framework is based on a number of key concepts, labeling theory, social norms, soft and hard stigma, normalization, normification and strategies to avoid the stigma. Tinder is normalized among its users. But even tho the app is considered normal the users still have to behave in a certain way when they use the app. It is a normalization within certain limits. They use strategies to avoid the embarrassment associated with so-called hookup culture or the perception of users as desperate in the search for a more "serious" relationship. The declared normalization and the perceived embarrassment associated with soft stigma are managed using various strategies and seem to take different forms depending on what embarrassment is based in. Previous research has shown that internet dating is linked to stigma, but that stigma has diminished in power over the last 20 years. However, previous research has not highlighted the normalization processes and the strategies that appear to normalize the internet dating and manage the stigma. The strategies identified in the material for this thesis appeared in previous research, except for the strategy “renouncement of personal commitment”. We believe that Tinder-users adapt education as a strategy to normalize its use and stresses usage as something quite normal. Other strategies were used to normify use. To normify means to construct an action or behavior so that it falls within the boundaries of what is socially acceptable.

Syftet med examensarbetet var att synliggöra vilka metoder och strategier (matematiska procedurer), lärare uttrycker sig förmedla i subtraktionsundervisnigen. I samband med detta ville vi även synliggöra hur verksamhetsteorins faktorer påverkar lärarnas val av undervisningsinnehåll. Vidare ville vi även klargöra vilka matematiska procedurer eleverna föredrog att använda vid olika subtraktionsuppgifter. Den insamlade empirin bestod av semistrukturerade intervjuer av lärare och elever samt en elevdiagnos. Examensarbetets analysverktyg var verksamhetsteorin. Resultatet visade att de matematiska procedurer lärarna gav uttryck för att använda var de samma som de flesta eleverna använde, vilket var skriftlig huvudräkning och algoritmer i samband med komplettering. Faktorerna med störst inverkan på valet av matematiska procedurer var den förmedlande artefakten (läromedlet) och regler (Lgr11).

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar för att motivera omotiverade elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens frågeställning är: hur arbetar lärare med de elever som saknar motivation i undervisningen idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fem lärarintervjuer. Intervjuerna utfördes med hjälp av en halvstrukturerad intervjumetod. Insamlade data bearbetades med hjälp av en innehållsanalys och analysbegreppen yttre och inre motivation. Studien utgick från ett bekvämlighetsurval. Resultat Resultatet visade att samtliga lärare i undersökningen har strategier för att motivera eleverna att delta i undervisningen i idrott och hälsa. Samtliga lärare menade att teorin och praktiken går hand i hand och stöder varandra i undervisningen. Vidare visade resultatet att samtliga lärare tyckte att det var viktigt att planera lektionerna på ett roligt och lustfyllt sätt. Samtliga lärare menade att relationen till eleverna är av stor betydelse för elevernas lärande och motivation. I intervjuerna framgick att lärarna arbetar aktivt med att skapa en trygg och bekväm miljö för att eleverna ska våga testa sig fram i undervisningen. Resultatet visade att varje lärare talade om att anpassa undervisningen efter varje elev för bästa möjliga chans att nå kunskapskraven. Slutsater I denna studie har det visat sig att samtliga lärare arbetar med olika strategier för att motivera eleverna till att delta i undervisningen idrott och hälsa. Samtliga lärare har dock förklarat att individanpassning, iakttagelse, roliga och varierade planeringar är viktiga strategier för att motivera elever. Vidare har undersökningen visat att alla lärare tycker att relationen mellan lärare och elever är viktig samt att en blandning av teori och praktik är betydelsefull för att inkludera alla elever.

The purpose of this qualitative study is to investigate if children to parent/parents who abuse alcohol have found ways to strengthen themselves, and how they deal with their everyday life and their own feelings and health. To get answers to our study, we have read seven biographies which we have analyzed by using coping theory. Our study shows that the children in our empiricism are keeping their parents abuse as a secret. Our study shows that children have found strategies to cope and manage to live with parents with alcohol abuse, even though their childhood conditions have been difficult and they had few people around to support them.

ABSTRACT Titel: I work all day, I work all night to get the KK-card and skip the line - En kvalitativ studie om studenters motiv till engagemang i studentnationerna i Uppsala. Att ha en ansvarsroll och jobba på en studentnation är att göra mycket arbete för en liten monetär ersättning. Trots den nästintill icke-existerande lönen väljer studenter att arbeta och engagera sig på studentnationen. Men i frånvaro av en ekonomisk ersättning, hur motiverar studenterna sitt arbete? Man kan likna arbetet på studentnationen med volontärarbetet inom hjälporganisationer, men då omtalas arbetet som något som man gör för att stärka sin egen självkänsla bland annat. Detta är ett resonemang vilket skiljer sig från hur man kan se på arbetet på studentnationer, då dessa varken är hjälporganisationer, eller ter sig servera någon annan specifik nytta än i studiesociala sammanhang för studenter. Utöver forskning om volontärarbete finns det inte mycket tidigare forskning som kan kopplas till ämnet, om studentnationer, arbetet på dem, och motivationen som driver studenterna till detta engagemang. Frågeställningen som därmed grundar studien är:  Hur legitimerar de arbetande studenterna sitt arbete inom studentnationen? Den metod som studien baseras på är kvalitativa intervjuer, vilka är semi-strukturerade till formen. Genom intervjuer önskas nå hur respondenten berättar om motiv till sitt engagemang. Intervjuerna är fem till antalet och uppåt 45 minuter långa. De baserades på en förkonstruerad intervjuguide. Det teoretiska ramverk som denna studie bygger på är Ann Swidlers teori om kultur och hur detta kan vara influerande i de handlingsstrategier individer konstruerar för att motivera sina handlingar. Swidler menar på att man som individ har en viss uppsättning verktyg i sin verktygslåda, en viss kulturell kapacitet vilken man kan använda sig av i navigerandet i olika situationer. Teorin används för att förklara de resurser informanterna använder för att motivera sitt engagemang på ett visst sätt och ger svar på varför de legitimerar sitt engagemang så som de gör. Resultatet av studen visar på hur studenterna motiverar sitt arbete genom att använda sig av legitimeringsstrategier. Strategierna är liknande mellan samtliga informantern och man finner även liknelser angående inom vilken situation de använder vilken specifik legitimeringsstrategi. Det ter sig som att det inom den subkultur som studentlivet kan te sig vara så erhåller man som deltagare en ny uppsättning verktyg till sin verktygslåda och förändrar och lär sig nya värderingar vilka ter sig mer viktiga inom kulturen man nu befinner sig i. De framkomna resultaten kan vidare bidra som komplement till den tidigare forskning som finns om bland annat volontärarbete som inte sker som en form av hjälparbete, exempelvis volontärarbete på festivaler eller diverse intresseföreningar. Nyckelord: Studenter, Ideellt arbete, Legitimering, Strategier, Kultur

Eftersom motivation har ett nära samband med lärande kan det upplevas oroväckande när lärare har svårt att motivera sina elever till läsning. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 skriver endast att lärare bör motivera sina elever till läsning, men nämner inga konkreta exempel på hur. Därför väljer vi att genom denna litteraturstudie ringa in de didaktiska strategier som forskning under 2000-talet anser vara användbara för att motivera elever till att vilja läsa. Forskningen som diskuteras i resultatdelen utgår från 15 artiklar med 15 studier som resulterat i att elever motiverats till läsning. De olika studierna mynnar ut i sex kategorier: högläsning av lärare, välja rätt text, interaktion mellan elever, individanpassning, skapa tillgänglighet till böcker och IKT - informations- och kommunikationsteknik. Slutsatsen vi drar i denna studie är att för att motivera elever till läsning handlar det i grund och botten om att lära känna eleven och finna elevens intresse, och därav hitta den bäst lämpade strategin för just den enskilde eleven.

Vår uppsats är baserad på en enkätundersökning som är gjord i region Gävleborg och respondenterna består av 136 svensklärare i skolans mellanår. Vi har undersökt hur mycket tid lärare lägger på sin egen lustläsning, vilka läsförståelsestrategier de använder samt lär ut, hur de arbetar med högläsning samt hur de vägleder eleverna i valet av bänkbok. Vi har kommit fram till att de flesta lärarna lustläser och de som läser mest både använder och lär ut flest strategier. Nästan alla lärare arbetar med högläsning men de har olika syften med den. Det är också en relativt jämn fördelning vad gäller vilka strategier för läsförståelse lärarna lär ut i samband med sin högläsning. Endast 12 procent av lärarna uppgav att eleverna får välja bänkbok helt fritt och resterande lärare vägleder sina elever i valet av bänkbok.

Syftet med denna studie är att undersöka några skånska skolor strategier för att förebygga och åtgärda långvarig skolfrånvaro. Undersökningen görs via en enkätundersökning som sedan analyseras utifrån systemteorin i syfte att utröna om det finns samband mellan skolans utseende, så som storlek och placering, och frekvensen av frånvarande elever på de deltagande skolorna. Resultaten visar på en påverkan av bland annat skolans storlek, antalet pedagoger eleven möter per dag på antalet elever med hög frånvaro.

Syftet med studien var att på ett systematiskt sätt, i tidigare forskning, undersöka framgångsrika scaffoldingmetoder för utvecklingen av ett andraspråk, samt undersöka faktorer i andraspråkselevens omgivning som har av betydelse för scaffolding utifrån följande forskningsfrågor: För det första, vilken eller vilka olika strategier av scaffolding är framgångsrika för andraspråksinlärning? För det andra, Vilka faktorer i andraspråkselevens omgivning har betydelse för framgångsrik scaffolding? Data från 17 studier publicerade mellan 1994 och 2017 identifierades och kategoriserades i en latent innehållsanalys som baserades på en kombination av exempel från Eriksson Barajas m.fl., (2013) och Friberg (2006). Utifrån studiernas resultat identifierades gemensamma nämnare över framgångsfaktorer för utvecklingen av ett andraspråk samt faktorer kring andraspråkseleven och i skolan. Dessa sammanställdes en modell som bestod av fem teman; grundläggande färdighet, motivation, klassrummets sociala klimat, scaffoldingmetod och ZPD. Temana delades därefter in i totalt fem kategorier. Resultatet av granskningen visar att framgångsrika faktorer för scaffolding är motivation, ett gott socialt klimat i klassrummet och stöd från lärare och kamrater. När lärare successivt överlämnar ansvaret för inlärning till eleverna, inom elevens proximala utvecklingszon är också en framgångsfaktor. Resultaten visar också att läraren bör göra eleverna medvetna om inlärningsstrategier för inlärning av ett andraspråk eftersom det kan öka elevernas förståelse för språkinlärning och språkanvändning. Scaffolding verkar vara en betydande framgångsfaktor i inlärningen av ett andraspråk. Den här studien kan därför ses som ett kunskapsbidrag till den tidigare forskningen inom framgångsrika metoder för undervisningen av ett andraspråk, samt öka förståelsen för rollen scaffolding har i undervisningen av ett andraspråk.