Search on video streaming services is significantly different from web search engines and traditional information retrieval systems. Although an internal site search function’s primary purpose is similar to a web search engine’s, the user’s needs differ, which calls for a different design approach regarding the search result. Many previous researchers have investigated the algorithms behind search functions. However, there is a lack of studies related to the user experience of a search's user interface within the video streaming industry. This study investigates how different presentations of search results affect the users to complete a search on web-based video streaming services. The study was done in collaboration with SVT, examining their video streaming service SVT Play. The research aimed to answer three research questions based on the official usability standard ISO 9241–11. A prototype was designed from a state-of-the-art analysis and the findings from three focus group interviews. An A/B test was conducted on the developed prototype, comparing it against the original search function live on SVT Play, including 46 860 test users. A complementary user test with 10 participants was done in addition to the A/B test. The findings from the A/B test did not show any significant difference between the prototypes. It highlighted that users’ search goals are strong enough not to let the layout and design affect their choice, hence the overall click-through rates. However, the user test showed that the new prototype was, in general, easier to use. It also showed that the different prototypes suited different search goals. The participants expressed a wish to have a solution that combines the design elements from the two prototypes. / Sökfunktionen på videostreamingtjänster skiljer sig från webbsökmotorer och traditionella informationssökningssystem. Även om det primära syftet av en sökfunktion på en intern webbplats liknar webbsökmotorns, så skiljer sig användarens behov vilket därav kräver en annan designmetod. Många tidigare forskare har undersökt algoritmerna bakom sökfunktioner. Dock saknas studier relaterade till användarupplevelsen av sökets gränssnitt inom videostreaming industrin. Denna studie undersöker hur olika presentationer av sökresultatet påverkar användarna för att slutföra en sökning på en webbaserad videostreamingtjänst. Studien gjordes i samarbete med SVT och därav utgick undersökningen från deras videostreamingtjänst SVT Play. Uppsatsen syftade till att svara på tre forskningsfrågor utformade efter den officiella användbarhetsstandarden ISO 9241–11. En prototyp togs fram baserad på en toppmodern analys och resultat från fokusgruppsintervjuer. Ett A/B test med 46 860 testanvändare utfördes med syfte att jämföra den framtagna prototypen med den ursprungliga sökfunktionen på SVT Play. Ett kompletterande användartest med tio deltagare gjordes utöver A/B testet. Resultaten från A/B testet visade ingen signifikant skillnad mellan prototyperna. Det framhöll att användarnas sökmål är tillräckligt starka för att layout och design ska påverka deras val och därav den totala klickfrekvensen. Användartestet visade att den nya prototypen generellt var lättare att använda. Studien visade också att de olika prototyperna passade olika sökmål. Deltagarna uttryckte en önskan om en lösning som kombinerar designelement från de två olika prototyperna.

Titel: Att inte följa strömmen – en studie om differentiering bland musikstreamingtjänsterFörfattare: Riccardo Furrer, Matilda Johansson och My LarssonHandledare: Kaisa LundKurs: Kandidatuppsats 15hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Music & Event Managementprogrammet, Linnéuniversitetet, Höstterminen 2013SyfteSyftet med denna uppsats är att analysera de sätt digitala prenumerationstjänster inom musiksektorn kan differentiera sig på marknaden. Vi vill även undersöka vad det är konsumenten anser vara viktigt i valet av en digital musiktjänst.Vi har också arbetat kring en forskningsfråga: Hur kan företag bakom digitala prenumerationstjänster inom musiksektorn positionera sig på den svenska marknaden? Metod Vi har valt att göra en kvalitativ studie som tillslut antog en abduktiv ansats. Kvalitativ metod passade oss bäst då vårt mål var att gå in på djupet i vårt ämne och inte gå på kvantitet i våra empiriska undersökningar. Den empiriska studien består av tre personliga intervjuer med personer som är aktivt involverade och kunniga inom den digitala musikbranschen. Dessutom består empirin även av två fokusgrupper med personer som använder sig av musikstreamingtjänster samt två konsumentintervjuer då uppslutningen till sista fokusgruppen blev mycket dålig. Slutsatser Vi har genom den analys vi gjort hittat band mellan verklighet och teori som sedan kopplats till den digitala musikmarknaden. Främst blev det tydligt att kundens behov är av största vikt för att tjänsten skall kunna uppfylla sitt syfte.För att detta skall kunna göras i så stor utsträckning som möjligt bör företaget rikta sig mot segment för att få så homogena behov som möjligt. Dessa segment bör urskiljas genom analys av kunder och sedan separerade av aspekter baserat på exempelvis livsstil, ålder eller konsumtionsbeteende. Vi har genom analys av kunders önskemål och tankar kring digitala musiktjänster kunna skapa en bild av hur en differentiering på den digitala musikmarknaden bör se ut. / The purpose of this study is to analyze in which ways digital music subscription services may differentiate themselves from one another on the Swedish digital music market. We also want to examine how the companies providing these services can position themselves on the Swedish market by looking at what consumers of these kinds of services look for in a digital music service. To find answers we have decided to try to answer one question: How can companies behind digital music subscription services position themselves on the Swedish music market? For this study we have used a qualitative approach where we have conducted three personal interviews with people who are involved daily, in one way or another, with digital music streaming services. We also had focus groups with music service users and a few interviews with consumers. We chose this approach to get a deeper look into what customers want out of a service that offers music.By analyzing the empirical and theoretical data we could find a bond between reality and theory, which could be connected to the digital music market. It became particularly clear that customer need is the biggest importance for the service to fulfill its purpose. For this to be in the most way possible, the company must aim towards similar customer needs by creating segments in the market. These segments should be constructed trough an analysis of the customersand then separated by aspects based on lifestyle, age or consumer behavior. We have been analyzing customer needs and assumptions of music services. The results helped us create a picture of an ideal differentiation strategy of the Swedish digital music market.

The record industry has been around for just over 100 years and it’s an industry that mostly has been growing and growing ever since its inception. New technology has always pushed the industry forwards and helped it grow bigger and bigger with almost each year. But when the internet came in the early 2000’s it changed everything. It caused a stir in the industry when the music consumers now had the possibility to rip CD's, download music files illegally and share them with the world for free. In desperate actions to try to save the record labels from going bankrupt they did all in their power to fight the change. What eventually happened was that other actors came in and saved the business with services that embraced the change from a physical way of consuming music, to a new digital one.   This is a study of how that change has been perceived and affected the record labels and their ways of working. By using Paul Hirschs modell charting the organization of the pop music industry and the four processes that Tschmuck describes as the core activities of a record label, we’ve interviewed six record labels in the Stockholm area in an attempt to describe the new core activities and organization of the industry now that the digitization has changed the way the customers consume music.   Our findings show that the value added chain that Hirsch modelled has changed drastically, with several actors losing importance in it, while others actors has traded places. The core activities that Tschmuck described remains the same, but the ways they are executed has become more effective thanks to the new technology.

Cilem teto diplomove prace je zamerit se na predmet ktery se tyka rizeni znacky (branding). Primarnim cilem je shrnout problematiku rizeni znacky a nasledne aplikovat dosazene poznatky o vybrane znacce pusobici na ceskem trhu v prumyslu onlinovych hudebnich prehravacu. To znamena vyhodnoceni analyticke casti, ktera popisuje stavajici strategii rizene znacky a jeji soucasnou situaci na trhu. Zminene vyhodnoceni znacky vychazelo z prehledu teoretickych ramcu a jejich strategickych moznosti obsazenych v teoreticke casti. Nasledne jsou navrzeny pripadna doporuceni, ktera nabizi strategicke moznosti rizeni znacky, jez jsou navrzeny k tomu, aby znacce pomohli vylepsit svou pozici na ceskem trhu.

Den teknologiska utvecklingen öppnar möjligheter att utnyttja teknologi för att skapa konkurrensfördelar. Traditionella aktörer ställs inför utmaningar vid anpassning mot ny teknologi. Den här studiens syfte var att undersöka hur teknologisk utveckling har påverkat traditionella aktörers marknadsstrategier. Det har gjorts genom att studera traditionella svenska tv-bolags strategiska anpassning mot SVOD-tjänsternas ökade inflytande på den svenska tv-marknaden. Genom en kvalitativ metod bestående av fyra semistrukturerade intervjuer med tre stora svenska tv-bolag samt sekundärdatainsamling har empiriskt underlag samlats in och analyserats utifrån en teoretisk analysmodell bestående av Porters generiska strategier samt Kim et al.:s integrerade strategi. Resultatet indikerar att samtliga studerade tv-bolag implementerar integrerade strategier i olika konstellationer, samt att kostnadsledarskap är av ökande betydelse. Vidare används data i högre utsträckning i tv-bolagens marknadsstrategier. / Technological advances opens up opportunities for companies to utilize new technology to create competitive advantages. Traditional companies faces challenges when adapting to new technologies. This study aimed to explore how technological advances has affected traditional companies’ competitive strategies. This has been examined within the scope of the Swedish television market by analyzing how traditional Swedish television companies has adapted their competitive strategies to the market entry of SVOD services. The data was collected through a qualitative method including four semi-structured interviews with three major Swedish television companies and through secondary data collection. The data has been analyzed through an analysis model composed of Porter’s generic strategies and Kim et al.’s integrated strategy. The findings indicate that all studied companies implement integrated strategies in different constellations, and that implementation of overall cost leadership is of increasing importance. The findings also shows that big data is increasingly used in the examined companies’ competitive strategies.

This diploma thesis deals with the topic of video on demand platforms and is more closely focused on one of the main worldwide available platform managed by Netflix. The thesis describes the history of the service and the basic principles and theories on the basis of which this service works. Attention is devoted to the functioning of this platform in the Czech Republic and the development of the user interface and expansion of the catalogue in order to gain more attention from the Czech audience. The research part of the thesis provides insights into the way how the platform is used by Czech users, specifically among 20-27 years old students. The qualitative survey examined the period and ways of how Netflix became known among the users, how users gained access to video content before subscribing Netflix and how the platform influenced their series and movie consumption habits. The research also focused on the perception of the offered content, on the form and price of the subscription and on the user-friendliness and functionality of the platform. The other aim of the research was to find out how much time users spend watching movies and series and in which situations they are looking for this activity. Part of the research also looked at changes in the use of the streaming service during the...

I ett digitaliserad samhälle har biografbesök blivit allt färre då alternativa val för filmtittande har presenterat sig. I denna studie undersöks implementeringen av TikTok-marknadsföring för biografer och dess påverkan på 15–25-åringars intresse för biografbesök. Studien undersöker även vad 15–25-åringar har för tankar och åsikter om biograf som ett sätt att se film på. För att svara på studiens frågeställningar har rapporten använt en metodkombination av en kvantitativ och kvalitativ metod. En enkätundersökning av 150 respondenter samt en fokusgruppsintervju med sex personer genomfördes. Med systematisk litteraturundersökning har relevanta teorier samlats ihop med anknytningar till studiens ämnesområde. Studiens resultat visade hur marknadsföring på TikTok påverkar intresset bland 15–25-åringar för biografer. Resultatet visar att 15–25-åringar föredrar innehåll som bland annat är autentiska i form av TikTok-trender, roligt innehåll i form av memes och nya typer av biografupplevelser. Undersökningen visar ytterligare att en del av respondenterna har aversion för biografbesök på grund av dess begränsade flexibilitet och höga kostnad. Streamingtjänster har visat sig vara ett alternativt sätt för filmtittande, med lätt tillgänglighet samt det låga månadspriset för det stora utbudet av filmer och serier blir det ett attraktivt val för 15–25-åringar. Trots att resultaten visar att TikTok- marknadsföring kan öka intresset för biografbesök har respondenterna uttryckt andra brister med biografen som leder till färre biografbesök av målgruppen. Det som krävs för att biografbesök ska vara värda den höga kostnaden är att filmen som visas är av hög betydelse. Studien tyder på att biografer bör utveckla och anpassa sina verksamheter och marknadsföring för 15–25-åringar att locka denna unga målgrupp. / In this digital era, visiting a cinema occurs less frequently since other alternatives for movie watching have presented themselves. This study examines the effect TikTok marketing has on 15–25 year olds' will to visit a cinema. This study also examines 15–25 year olds opinion on cinema as a way of watching films. A combination of both quantitative and qualitative methods has been used to reach a conclusion. The result is based on a survey with 150 respondents, a focus group with 6 interviewees, and a systematic literature review. A combination of results and theory data collection shows how TikTok marketing can affect the interest 15–25 year olds have for visiting a cinema. The conclusion shows that 15–25 year olds prefer content in the form of TikTok trends, funny content in the form of memes and content that shows new experiences available at a cinema. The results show that some respondents have an aversion to visiting the cinema due to its limited flexibility and high cost. Streaming services have proven to be a more attractive alternative to movie watching for young people. In order for cinemas to justify the high costs of visits, the films shown have to be important. The study suggests that cinemas should develop and adapt their operations and marketing strategies for 15–25 year olds in order to attract this young target group.

Media are created to disseminate information and foster dialogue to support democratic societies. As society evolved and liberalism and marketization gained ground, Public Service Broadcasting was established to produce and distribute content that benefits society without aiming for profit. The notion has faced several challenges with technology development, leading to a transition to Public Service Media being the current one, where media content is consumed through different online platforms. Public Service Broadcasters transition on different phases to Public Service Media based on the country they operate in and the sociopolitical conditions. This research explores the history and origins of PSB and the challenges they face, focusing on the Greek media landscape and the Greek PSB ERT, which since 2020 has been following an online media-focused strategy. By conducting a survey of Greek audience members, quantitative data are generated on the public perception of ERT, the media habits of the Greek audience, and their view on the new strategy of ERT and its streaming platform ERTFLIX. Results indicate that Greek PSB is a state broadcaster due to its lack of editorial autonomy, while the low viewership and survey responses show a lack of trust of the Greek audience in ERT. Participants are in favor of the new ERT strategy, and the majority have used ERTFLIX even once. On the other hand, the news programming of ERT is still not trusted by the audience, indicating that further actions need to be taken to change the state broadcaster identity of ERT. / Medierna skapas för att sprida information och främja dialog för att stödja demokratiska samhällen. I takt med att samhället utvecklades och liberalismen och marknadsföringen vann terräng inrättades public service-bolag för att producera och distribuera innehåll som gynnar samhället utan att sträva efter vinst. Begreppet har stått inför flera utmaningar i samband med den tekniska utvecklingen, vilket har lett till en övergång till Public Service Media, där medieinnehållet konsumeras via olika onlineplattformar. Public service-bolagen övergår i olika faser till public service-medier beroende på vilket land de är verksamma i och de sociopolitiska förhållandena. Denna forskning utforskar de offentliga radio- och tv-bolagens historia och ursprung och de utmaningar de står inför, med fokus på det grekiska medielandskapet och det grekiska offentliga radio- och tv-bolaget ERT, som sedan 2020 har följt en strategi inriktad på onlinemedier. Genom att genomföra en undersökning bland grekiska tittare genereras kvantitativa uppgifter om allmänhetens uppfattning om ERT, den grekiska publikens medievanor och deras syn på ERT:s nya strategi och dess streamingplattform ERTFLIX. Resultaten visar att den grekiska public service-bolaget är ett statligt radio- och tv-bolag på grund av bristen på redaktionell självständighet, medan det låga tittarantalet och enkätsvaren visar att den grekiska publiken saknar förtroende för ERT. Deltagarna är positiva till ERT:s nya strategi och majoriteten har använt ERTFLIX en enda gång. Å andra sidan har publiken fortfarande inget förtroende för ERT:s nyhetsprogram, vilket tyder på att ytterligare åtgärder måste vidtas för att ändra ERT:s identitet som statligt programföretag.

Clustering is a technology within unsupervised learning with a wide range of applications. Several of these applications use data that change over time, which makes clusters’ persistence of interest. One among these employments of clustering time-variant data is preference based customer segmentation. Preferences are assumed to change over time and it is thus of interest to know for how long clusters based on preferences remain. This study explores clusters of clients obtained in the segmentation analysis of users of a video streaming service and their persistence over time. The clients were clustered based on viewing history from distinct months with the k-means algorithm. Various metrics, such as Rand Index (RI), Adjusted Rand Index (ARI) and Fowlkes-Mallows score, were employed for evaluation of cluster persistence. It was found that most of the identified clusters did not show persistence over months but that most partitions included at least one clustered that was considered persistent. The results also suggested that clusters featured by titles that target children were more persistent than other clusters. Moreover, clients with a large interest in videos within the children genres appeared to form relatively separated clusters, which supports considering consumers of children titles as a separate target group. / Klustring är en teknik inom oövervakad maskininlärning med en mängd applikationer. Flera av dess applikationer använder data som förändras med tid, vilket gör klusters bestående intressant. En av dessa användningar av klustring av tidsberoende data är preferensbaserad kundsegmentering. Preferenser antas förändras med tid och det är således av intresse att veta hur länge kluster baserade på preferenser förblir. Den här studien utforskar klient-kluster erhållna genom segmenteringsanalys av användare av en video-strömningstjänst och dessas beständighet över tid. Klienterna klustrades baserat på deras tittarhistorik från olika månader med k-means. Flertalet mätvärden, såsom RI, ARI och Fowlkes-Mallows, användes för att utvärdera klusters fortlevnad i termer av överlapp av klienter. Fortlevnad över månader visades inte vara norm bland de identifierade klustren. Resultaten visade också på att kluster som präglades av titlar riktade mot barn var mer beständiga än andra kluster. Vidare tycktes klusters top-titlar antingen uteslutande utgöras av titlar riktade mor barn eller inte inkludera några titlar riktade mot barn, vilket stödjer hantering av konsumenter av barntitlar som en separat målgrupp.

Denna studie ämnar att undersöka studenters attityder till utvecklingen av personalisering inom webbaserade tjänster och utforska skillnader och likheter mellan studenternas attityder. Studiens empiriska material är insamlat genom fem kvalitativa intervjuer och en webbenkät med 72 respondenter. Studien behandlar fördelar och nackdelar med personalisering, möjligheter att förhindra personalisering och möjliga konsekvenser av personalisering. Majoriteten av studenterna har en positiv attityd till personalisering av webbaserade tjänster. Resultatet visar att studenterna var mest positivt inställda till personalisering av streamingtjänster och minst positiva till personalisering av nyhetstjänster. Jag fann att användare i stor utsträckning inte anser att nyhetstjänster bör vara personaliserade. Det visade sig finnas en tydlig skillnad mellan studenternas kännedom om olika verktyg som kan användas för att förhindra personalisering. Ju mer teknisk utbildning som studenterna läser, desto bättre kännedom hade studenterna om verktygen. Resultatet visade även att en stor del av studenterna önskade att de kunde stänga av personaliseringsfunktionen på tjänster. Personalisering har blivit en naturlig del av användarnas vardag och att majoriteten av användarna inte har tillräcklig kunskap om fenomenet och därför intar de en passiv attityd och undviker att reflektera närmare över personaliseringen och dess möjliga konsekvenser. / This essay aims to study student’s attitudes towards web personalization and explore where the student’s attitudes differ and converge. The empirical materials of the study where assembled by the usage of five qualitative interviews and a quantitative survey with 72 respondents. The study discusses the pros and cons, the ability to constrain web personalization and possible effects and outcomes of web personalization. The majority of the students have a positive attitude towards web personalization. The students were most positive towards personalization of streaming services and least positive towards personalization of media channels that output news. There was an explicit difference between the students’ knowledge of the possibilities to constrain web personalization through the usage of different extensions and tools. Those students who studied a more technical program showed more knowledge of extensions and tools that can be used to prevent or constrain web personalization. The results also showed that the over all students desire more control over web personalization and demand a function where the personalization of web services could be turned off. The study resulted in the findings that web personalization has become a part of the users every-day life and that the students do not have enough knowledge of web personalization which have led to a passive attitude towards it.