The purpose of this study is to investigate/evaluate how employment officers handle the refugees who have different backgrounds and therefore different conditions for entering the labour market. Semi-structured interview was used and a total of seven employment officers participated and the result shows that all the participants experienced cultural clashes in their work. Everyone has their own way for solving this issue, for example to inform the clients how the employment officer works or helping the clients with their issues and questions. The aspects of ethnicity and gender are important especially for female clients during conversation for establishment since the living conditions between the genders are not always equally. Depending on the clients individually qualifications the employment officers will decide how to help the clients. Furthermore, the employment officers considered that those efforts offered to the clients are sufficient. However, establishment within two years is hard to achieve, especially for clients who are illiterates and women who have been housewives their whole life. The result should be interpreted with caution due to the few participants.

Det finns begränsat med forskning kring hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen arbetar med ensamhet hos äldre personer. Med anledning av detta är studiens huvudsakliga syfte att undersöka hur biståndshandläggare i Dalarnas kommuner arbetar med att utreda sociala behov till följd av ensamhet hos äldre personer samt att ta reda på vilka kommunala sociala insatser som erbjuds för dessa individer och på vilka grunder. Studien är genomförd utifrån en kvantitativ ansats, där vi har använt oss av en enkät, som innehåller frågor som avser att besvara syftet. Tolkningsramen för analysen av det empiriska materialet utgörs av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att det finns behov av att både utöka och utveckla kommunernas utbud av sociala insatser för äldre personer samt att utveckla rutiner för hur man ska arbeta med ensamhet hos äldre personer. Studien påvisar ett behov av mer forskning, både internationell och nationell, kring hur biståndshandläggare arbetar med att identifiera ensamhet hos äldre personer. / There is limited research on how care administrators in elderly care work with loneliness among older people. For this reason, the study's main purpose is to examine how care administrators in Dalecarlian counties are working to investigate the social needs as a result of loneliness among older people and to find out which municipal-based social interventions that are offered for these individuals and on what grounds. The study was conducted based on a quantitative approach, were we have used a questionnaire that includes questions designed to answer the study’s purpose. Interpretative framework for the analysis of the empirical material consists of Lipsky 's theory of street-level bureaucracy. The study’s results show that there is a need to both expand and develop the municipal-based social interventions for the elderly and to develop procedures on how to work with loneliness among older people. The study demonstrates a need for more research, both international and national, about how care administrators are working to identify loneliness among older people.

I denna studie är syftet att skapa en förståelse kring vad som utmärker socialsekreterarnas eftervårdsarbete med ungdomar placerade på särskilda ungdomshem. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer som datasamlingsmetod där socialsekreterarna delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Utifrån intervjuerna har det i analysen gått att urskilja tre teman som beskriver vad som utmärker socialsekreterares eftervårdsarbete. Dessa teman är: Bibehålla ungdomarnas utveckling, Motstånd i eftervården och Förväntningar på ungdomarnas framtid. De olika insatserna som socialsekreterarna lämnar samt de framgångar och motgångar de har erfarenheter av i eftervården har tolkats utifrån resilience och gräsrotsbyråkrati. Med stöd av dessa teoretiska utgångspunkter framkommer områdena boende, sysselsättning, behandling och socialt nätverk, som socialsekreterarna anser främjar ungdomarnas chans att klara sig efter avslutad placering. I studien framkommer även att socialsekreterarna upplever motstånd från ungdomarna och på vilket sätt de bemöter detta. Studien belyser även att socialsekreterarna arbetar med att integrera ungdomarna i det övriga samhället och vilka förväntningar de uppfattar de kan ställa på dessa ungdomar. / In this study the aim is to create an understanding of what characterizes social workers measures in leaving care for young people in secure units. The study uses semi-structured interviews as a qualitative data collection method where social workers shared their experiences of working with leaving care for young people in secure units. Based on the interviews, our analysis found three themes that describe what characterize social workers’ work. The themes are: Maintain young people’s achievements, Resistance in leaving care and Expectations for young people’s future. What kind of measures the social workers provided along with what they experienced benefited or hindered their work has been analyzed on the basis of resilience and street-level bureaucracy. With the support of these theoretical perspectives housing, employment, treatment and social network was found to be a part of the social workers’ measures to promote young people’s chances for an independent living. It was also found that social workers experiences resistance from young people and how they worked with these setbacks. The study also highlights how the social workers’ strived to integrate young people back into society.

組織成員考核制度之研究，漸受重視；但有關第一層官僚組織成員（Street-Ievel - bureaucrats ）的考核問題，依然存在。本文研究目的在以多學科的研究法，建構有 關考核理論的分析架構，並以我國警察機關為例，對考核制度作系統性的、實證性的 探討。所謂「考核制度」是指：一個組織系統為達成管理、發展、研究的目的，藉由 工作的分析、量表的標準化，對於組織成員的實際工作行為、品德操守、及特殊潛能 等表現作正確的、有系統的檢視的過程安排。 本文所採研究途徑（APPROACH）主要有系統研究法、心理研究法、及結構功能分析法 等；所採研究方法（METHOD）有文獻探討法、問卷調查法、訪問調查法等。 全文計分六章二十節，約六萬餘字，內容要點如后： 第一章、緒論：談及研究動機與目的、概念與界說、研究範圍與內容、研究方法與架 構、及研究限制等節； 第二章、組織成員考核目的：包括管理（如升遷、調職、訓練、調薪等）、發展（如 改進工作績效、協助前程發展等）、及研究（如評估甄選效度、訓練成效等）的目的 ； 第三章、組織成員考核制度運件過程：指涉工作的分析、量表的發展、正式考核的執 行、及人事措施的配合等節； 第四章、組織成員考核制度困境：敘述效度、信度、正確性及實用性的問題； 第五章、個案研究：檢討我國警察人員考核制度在制度運作及成員滿意程度方面的情 形； 第六章、結論與建議：就本文研究結果，提出有關學術上及實務上的建議。

<p>This thesis is a case study that examines what political decisions have been taken and how these policies have been implemented. Further this thesis discusses how legitimacy of local policy makers and implementors is affected. The subject studied have been the social service of Jönköping municipality and the intervention of safe-housing aimed at women who have been, or are subject to violence by person close to them. In our study we have examined local policy within the territory of the intervention and how this policy is implemented. A qualitative method with semi-structured interviews was used in combination with quantitative methods to examine protocols from the social welfare board and an action program named <em>"Skydd och stöd för misshandlade kvinnor och deras barn” [Protection and support for abused women and their children].</em></p><p>The purpose of this study has been to highlight how the social services implemented the local policy of safe-house accommodation in Jönköping municipality from the legitimacy and discretion perspectives. Theoretical concepts used in the study is legitimacy, discretion and implementation. To analyze our data we use the street-level bureaucracy theory (Lipsky 1980). Our survey showed that the intervention safe-house accommodation was not mainly governed by local policy, instead, it was directed by street-level bureaucracy.</p>

No description available.

No description available.

I avhandlingen analyseras hur våldsutsatta kvinnors behov tolkas, omförhandlas och anpassas för att kunna hanteras inom socialtjänstens organisation. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på insatser och behov, betydelsen av socialtjänstens organisering och betydelsen av socialarbetarnas handlingsutrymme. Avhandlingen baseras på kvalitativa analyser av statliga propositioner, intervjuer med socialarbetare och med kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer. Det teoretiska ramverket bygger bland annat på Frasers (1989) teoretiska perspektiv som tar sin utgångspunkt i samhällets tolkningar av människors/gruppers behov av stöd, nyinstitutionell teori och teorier om gatubyråkrater. Avhandlingen visar att socialarbetares tolkningar är centrala aspekter av förhandlingen om hur våldsutsatta kvinnors behov och rätt till stöd ska förstås. Ett viktigt resultat i avhandlingen är att stödet till våldsutsatta kvinnor blir så pass olika. Avhandlingen ger inga svar i kvantitativa termer på hur olikheten är fördelad, men den ger exempel på hur olikheten tar sig uttryck. I kommuner där specialiseringen innebär att socialarbetarna på socialkontoret i första hand utreder behov och fattar beslut om insatser, måste det också finnas adekvata insatser att besluta om. Saknas det så erbjuds inte heller något stöd. Stödet till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer blir också olika eftersom socialarbetare ställer olika krav eller sätter upp olika trösklar för att kvinnor ska få stöd. Avhandlingen visar att både gemensam kunskap och gemensam syn på sociala problem är centralt för att samarbetet inom den specialiserade socialtjänstens ska fungera och i längden också för vilket stöd människor kommer att erbjudas. / This thesis analyses how the needs of abused women are interpreted, renegotiated and adapted for handling within the social services. The overarching research questions concern support and needs, the significance of the social services organisation, and the role of social workers’ own discretion. The material consists of qualitative analyses of government bills, and interviews with social workers as well as with female victims of domestic violence. The theoretical framework includes Fraser's (1989) perspective on society's interpretations of people/groups in need of support, neo-institutional theory and the theory of street level bureaucracy. The thesis shows that social workers’ interpretations are central for how abused women's needs and their right to support will be understood. An important result is the wide variation in the kinds of support offered, deriving from the fact that there appears to be no uniform approach across the municipal social services; social workers in the different offices set up different requirements/thresholds for women to receive support. No answers are given in quantitative terms of how this diversity is distributed, but examples are presented to illustrate the range manifested. In  municipalities where specialisation means that the social workers primarily investigate needs and make formal decisions about measures to be taken, there must also be adequate interventions in place to decide upon and distribute. The thesis shows that both mutual knowledge and mutual understanding of social problems are central for the cooperation within in the specialised social services and ultimately for what kind of support people will be offered.

I Sverige gäller skolplikt för alla barn från sex år upp till 18 år. Trots skolplikten är det ändå en betydande del av barn och unga 6-17 år som är frånvarande från skolan i större eller mindre omfattning. I Skollagen inklusive skolplikten finns en inbyggd strävan efter likvärdig utbildning för samtliga barn i Sverige. Utifrån problematiken med andelen frånvarande elever trots skolplikt och strävan efter likvärdig utbildning för alla barn syftar denna studie till att öka kunskapen om och en förståelse för hur rektorer i högstadieskolor hanterar skolfrånvaron samt utforska hur rektorerna förhåller sig till sitt handlingsutrymme mellan statens riktlinjer och lagar, deras egen uppfattning, skolans organisation och elevsammansättningen. För att uppnå syftet ställdes en huvudfråga och tre underfrågor: Hur uppfattar sex rektorer på högstadieskolor i Halmstad kommun skolfrånvaro och hur hanteras frånvaron i det dagliga arbetet? Hur förhåller de sig till de överordnade direktiven i Halmstad kommun? Vilka orsaker ligger enligt rektorerna i studien till grund för skolfrånvaro? Hur bedrivs ett förebyggande och åtgärdande arbete för att minska skolfrånvaro? Resultatet baseras på sex intervjuer med rektorer samt två intervjuer med nyckelpersoner för problemområdet. Som teoretisk referensram har Organisationssociologi, Implementeringsteori och begreppet skolkultur valts ut för att kunna analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att frånvaro i skolan kan uppkomma på olika sätt. Frånvaron kan bero på olika orsaker. Möjliga orsaker är att elever är sjuka i cykler, elever är omotiverade och att de har en negativ attityd till skolan. Resultatet visar att rektorernas uppfattning och hantering av frånvarande elever skiljer sig åt. Rektorerna använder olika rutiner för att rapportera in, det finns inte en tydlig gräns för när närvaro övergår till frånvaro eller vilka åtgärder som är mest lämpliga, vilket bidrar till att rektorernas egna tolkningar avgör vilka insatser som ska sättas in för att minska frånvaron på den enskilda skolan. Studien visar att det finns ett samband mellan rektorernas handlingsutrymme och den kultur som kännetecknar skolan. Hur rektorer utnyttjar sitt handlingsutrymme påverkar hur skolans verksamhet organiseras samtidigt som handlingsutrymmet ser olika ut beroende på den härskande skolkulturen. Studien visar även att frånvaro är mer omfattande i skolor som kännetecknas av en tvångskultur. / In Sweden, school attendance is compulsory for all children from six years up to 18 years. Although school attendance is still a significant proportion of children and young people 6-17 years who are absent from school to a greater or lesser extent. In the Education Law including school attendance is an inherent quest for equal education for all children in Sweden. Based on the problems of the proportion of pupils absent despite compulsory schooling and the quest for equal education for all children this study aims to increase the knowledge and understanding of the principals of secondary schools deal with school absence and to explore how principals relate to their discretion between the state guidelines and laws, their own perception, organization of the school and the students composition. The study is based on a major question and three sub-headings: How do six principals of secondary schools in Halmstad perceive school absence and how is the school absence handled in their daily work? How do they relate to the overarching directives in Halmstad? What are the reasons according to principals in this study as the basis for school absences? How pursued a proactive and reactive work to reduce school absenteeism? The result is based on six interviews principals with school principals and two interviews with important people in the problem area. As a theoretical framework has Organizational Sociology, Implementation Theory and the concept of school culture selected to analyze the empirical material. The result shows that the absence of the school may arise in different ways. The absence may be due to various causes. Possible reasons are that the pupils are sick in cycles, pupils are unjustified and that they have a negative attitude to school. The result shows that principal’s view and handling absent pupils are different. Principals use different procedures for reporting, there is not a clear line for when the presence passes to absence or what measures are most appropriate, which contributes to the principals ‘own interpretations determines what solution should be taken to reduce absenteeism at the individual school. The study shows that there is a correlation between the principals´ discretion and the culture that characterizes the school. How principals utilize its discretion affect how the school is organized, while the discretion differs depending on the prevailing school culture. The study also shows that the absence is more extensive in schools characterized by a compulsion culture.

This thesis is a case study that examines what political decisions have been taken and how these policies have been implemented. Further this thesis discusses how legitimacy of local policy makers and implementors is affected. The subject studied have been the social service of Jönköping municipality and the intervention of safe-housing aimed at women who have been, or are subject to violence by person close to them. In our study we have examined local policy within the territory of the intervention and how this policy is implemented. A qualitative method with semi-structured interviews was used in combination with quantitative methods to examine protocols from the social welfare board and an action program named "Skydd och stöd för misshandlade kvinnor och deras barn” [Protection and support for abused women and their children]. The purpose of this study has been to highlight how the social services implemented the local policy of safe-house accommodation in Jönköping municipality from the legitimacy and discretion perspectives. Theoretical concepts used in the study is legitimacy, discretion and implementation. To analyze our data we use the street-level bureaucracy theory (Lipsky 1980). Our survey showed that the intervention safe-house accommodation was not mainly governed by local policy, instead, it was directed by street-level bureaucracy.