För att man ska kunna undervisa elever som inte har svenska som sitt modersmål är det önskvärt att det finns en samverkan mellan modersmålslärare och lärare. Samverkan kan bland annat gå ut på att anpassa undervisningen så att eleven lär sitt andraspråk på bästa sätt. Därmed bör elevens behov och förkunskaper kartläggas men samtidigt också bli erbjuden modersmålsundervisning och studiehandledning som stöd för sitt fortsatta lärande. Syftet med denna studie är att redovisa för modersmålslärares uppfattning om samverkan och modersmålsundervisning. För att samla ihop data till vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi genom ett snöbollsurval intervjuat åtta modersmålslärare. Utifrån de intervjuer vi har haft har vi sett ett behov där modersmålslärarens yrkesroll bör omdefinieras men samtidigt också tas på allvar. När det kommer till samverkan visade det sig att informanterna uppfattade det som ensidigt. Där modersmålsläraren är den partnern som tar mer del av den omfattande helheten gällande elevens behov och lärande än klassläraren.

Syftet med mitt arbete och studie är att hur och om man kan använda språk som en resurs för att hjälpa barn och elever som är nyanlända eller har utländsk bakgrund samt vilken vikt en elevs språkkunskaper har i matematikundervisningen. Studien utgår från en kvalitativ intervju med färdigställda intervjuer som jag genomförde med matematiklärare, studiehandledare och elever från samma årskurser. Före intervjuerna med eleverna valde jag även att genomföra ett kort formulär med olika sorters matematikuppgifter som var tagna ur läromedel för åk 3, detta var med anledning för att kunna få en översikt över vilka uppgifter som var svårare för vilken elev. I resultatet visade det sig att nyanlända elever har det svårare än inhemska elever att genomföra textuppgifter inom matematik samt att även lärarna påpekar detta genom att be om extra hjälp från studiehandledare och modersmålslärare på de uppgifterna. Jag fick även fram genom studien att elever med bra språkkunskaper blir alltmer självständiga. När jag analyserade svaren från lärarna var det flera av dem som höll med om att använda språk som ett medel nyttjar både läraren och eleven, en av dem använde sig utav translanguaging för att använda elevernas flerspråkighet som en resurs i sin undervisning.

Mother Tongue Teachers in Studyguiding for Multilingual Students

Syftet och frågeställningarna med denna studie var att öka kunskapen om studiehandledningens betydelse för nyanlända elevers förståelse för matematikämnet under språkintroduktionen samt att vilka uppfattningar och erfarenheter har lärare och studiehandledare om studiehandledningens betydelse för nyanlända elevers förståelse för matematikämnet under språkintroduktionen. Jag vill genom studien undersöka deras uppfattning och synpunkter för att få en bredare förståelse av för studiehandledning på modersmål. Den empiriska undersökningen grundar sig av fem kvalitativa intervjustudier där jag intervjuade lärare och studiehandledare på en skola (språkintroduktionen). En tematisk innehållsanalys har resulterat i beskrivningar av syfte, därefter har intervjuerna analyserats utifrån studiens frågeställningar, styrdokument och tidigare forskning samt aktuell litteratur. Resultatet i studien har visat att studiehandledning på modersmål i matematik har betydelse för nyanlända elevernas förståelse och kunskapsutveckling. Elevernas tidigare skolgång, kunskaper och erfarenheter varierar. Eleverna som har en bra skolgång klarar sig bättre i matematikinlärning än de som gått i skolan i några år i sina hemländer. Bristande skolgång kan leda till svårigheter i matematikinlärning för dessa elever.

Jag är en lärarstudent som har valt att undersöka andraspråkelevers uppfattning om studiehandledning i matematikundervisning. Syftet med mitt arbete är att få en tydlig bild av vilken uppfattning andraspråkelever har, i detta fall arabisktalande, till matematikundervisningen när det undervisas på två språk. Jag vill även undersöka modersmålslärares roll under matematiklektioner.Min undersökning har visat att de flesta elever har en positiv uppfattning för studiehandledning. De anser att det är bra sätt att undervisas på och att modersmålslärarens roll är viktig och användbar.

Sammanfattning  Studiehandledningar och instruktioner som är formulerade på modersmål inom den svenska skolan har visat sig ha en stor betydelse som hävstång för de flerspråkiga eleverna. Det handlar med andra ord om en viktig insats för elever med annat hemspråk för att utveckla de språkliga färdigheterna och bättre kunna ta till sig kunskaper och befästa lärandet utifrån liknande villkor som infödda elever, om än på längre sikt. Modersmål spelar dessutom en avgörande roll både som kommunikationsmedel och som ett sätt att förmedla och kommunicera olika ämneskunskaper i den didaktiska och pedagogiska processen. Studier inom området har uppmuntrat flerspråkighet i svenska skolor där tvåspråkighet utgör en grundbult, inte bara för den målgruppen som studien avser, utan även som en form av multikulturell och flerspråkig pedagogik där lärarna /pedagogerna kan tala olika språk för att möta behoven i skolan. Här synes studiehandledningar vara en viktig resurs som utgör en kugge vilken gör flerspråkiga elever mer trygga och gör att de kan utvecklas som självständiga och sociala individer i sitt kognitiva lärande. Rätten till studiehandledningar på sitt modersmål formuleras som en demokratisk rättighet som Sverige är ensamt om. Sett utifrån elevernas perspektiv stärker resultatet i denna studie den positiva synen på studiehandledningar på modersmål för att stärka elevers kunskapsutveckling, språkliga förmågor, utvecklandet av personligt självförtroende samt utvecklandet av självbild (Ladberg, 2003).

Syftet med denna studie var att undersöka studiehandledares uppfattning om sitt arbete och sin roll i förhållande till andra yrkesgrupper inom skolan. Sju studiehandledare från olika skolor intervjuades för att besvara på studiens forskningsfrågor. Resultaten visar att studiehandledarna har en viktig roll i skolan och att deras arbete är avgörande för nyanlända elevers lärande samt skolans övergripande funktion. Studien identifierar flera utmaningar, bland annat bristande samarbete mellan lärare och studiehandledare. Resultaten lyfter fram vikten avstudiehandledarnas arbete, de utmaningar de står inför och okunskapen om derasyrkesroll bland övrig skolpersonal. Studien visade också att rollen somstudiehandledare ofta missförstås och förväxlas med andra yrkesgrupper, såsomtolkar, elevassistenter och extra resurser i klassrummet, vilket gör att de ofta måsteutföra arbetsuppgifter som inte ingår i deras egentliga arbetsbeskrivning.Studiehandledarna uttrycker oro över sin anställningssituation och även om deanser att deras arbete är viktigt, riskerar de att förlora jobbet när som helst på grundav att elevantalet snabbt kan förändras.

Syftet med examensarbetet är att beskriva hur samarbetet mellan ämneslärare och modersmålslärare fungerar på två skolor. Med detta syfte ingår det att studera vilka arbetsformer som lärarna använder för att hjälpa elever med svenska som andraspråk och nyanlända med att utveckla ämneskunskap i enlighet med skolan styrdokument. En intervjuundersökning har genomförts och i uppsatsen redovisas de uppfattningar lärarna har om modersmålsundervisningens plats i utbildningen. Resultatet av arbetet visar att samarbetet mellan modersmålslärare och ämneslärare kan vara ett effektivt redskap för att underlätta elevernas konstruktion av ämneskunskaper, särskilt för eleverna som inte behärskar det aktuella undervisningsspråket. De lärare som har deltagit i studien anser sammanfattningsvis att modersmålsundervisning fungerar som ett redskap för eleven och att den hjälper hen att uppfylla kunskapskraven i ämnet. Lärarna har utvecklat kreativa samarbetsformer för att främja tvåspråkiga elevers respektive nyanlända elevers lärande.

För att främja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever har Skolverket (2013) gett ut stödmaterialet Studiehandledning på modersmål både som stöd för dem som organiserar studiehandledningen, dvs. kommuner, och för dem som verkställer den, dvs. pedagoger och studiehandledare.  Syftet med denna studie är att synliggöra organisationen kring, arbetet med och kunskapen om fenomenet studiehandledning på modersmål i en kommun. Syftet har uppnåtts genom en fallstudieansats som belyser dels hur de ansvariga organiserar stödet studiehandledning, dels vilken kunskap som finns hos de olika aktörerna, dvs. specialpedagogerna, de som organiserar och de som ger studiehandledning. Utifrån informanternas svar identifieras två faktorer som har betydelse för hur studiehandledningen bedrivs; för det första att värdefull tyst kunskap som finns hos aktörer på modersmålsenheten inte uppmärksammas och inte görs till kollektiv kunskap, för det andra att handledningen (stöttningen) av eleverna inte samordnas, dvs. aktörerna agerar oberoende av varandra. Resultatet visar att det finns en interkulturell kompetens hos studiehandledarna och på modersmålsenheten, som dock inte tycks nå ut till eller vara förankrad på kommunens skolor. På skolorna är det rektorerna för skolenheterna i fråga, som har det yttersta ansvaret för att skapa en fungerande organisation för studiehandledningen på modersmål, och som alltså bör ta ansvar för att denna kompetens når ut till berörda genom att stödja implementeringen av vad det innebär att studiehandleda.

Den ökade mångkulturaliteten och flerspråkigheten i dagens skola ställer allt större krav på lärare i sin matematikundervisning. Detta arbete berör lärares erfarenheter av studiehandledning på modersmål som ett hjälpmedel för flerspråkiga elever i matematik. Studiehandledning är ett relativt nytt fenomen inom skolans värld men ett uppskattat medel för att hjälpa flerspråkiga elever förstärka sitt ordförråd och förståelse på modersmålet parallellt med att de lär sig det svenska språket och ämnena i svensk skola. Genom denna studie har jag undersökt lärares uppfattningar om studiehandeldning i matematik, modersmålets betydelse för lärande i matematik samt möjligheter och begränsningar lärare uppfattar att studiehandledning i matematik medför. Studiehandledning på elevernas modersmål har visat sig i stor grad vara uppskattat och behövligt i många skolor, ett hjälpmedel för lärare att använda för att ge alla elever chansen att lyckas med sin utbildning.