Studien handlar om hur lärare planerar för att ge de nyanlända eleverna en bra grund att stå på. Lärarnas planering är beskriven genom att lärare har berättat hur de undervisar i svenska och vad de ska tänka på inför nästa lektion.Syftet med studien är att behöriga lärare berättar hur de planerar och genomför sin svenskundervisning med nyanlända elever i sin klass.Metoden som har använts i studien är kvalitativ metod med intervju som redskap. Anledningen till valet av metod var att få ut mycket information på kort tid. Det var fem lärare som intervjuades på två skolor i Västra Götalands län.Resultatet visar att skolorna arbetar med de nyanlända eleverna på olika sätt. Den ena skolan har Ipads till alla elever medan den andra skolan har fler resurser som ger eleverna mer studiehandledning. Resultatet visar även att lärare vill ha mer planeringstid då de planerar för studiehandledarna också.

Syftet med studien är att undersöka pedagogernas arbetssätt för att utveckla språket hos nyanlända elever i grundskolans tidiga år. Studien undersöker dessutom hur de nyanlända eleverna inkluderas i olika skolpraktiker. Undersökningen har en kvalitativ ansats och är baserad på intervjuer med sex olika pedagoger. För att de nyanlända eleverna ska känna sig inkluderade och utvecklas språk- och kunskapsmässigt måste undervisningen anpassas. Eleverna tillgodogör sig kunskaperna genom att få stöd av studiehandledare.

<p>Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska. Idag är Sverige ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle vilket innebär att skolan har blivit ett naturligt ställe att mötas på oavsett vilket ursprung, kultur och språk man har. Elever med ett annat modersmål än svenska behöver stimuleras i sitt förstaspråk, ibland kan det vara fler än ett, men vilket språk det än är så har skolan en skyldighet enligt styrdokumenten att erbjuda modersmålundervisning i elevens förstaspråk, bortsett från att särskilda skäl kan yrkas på för undervisning av fler språk när det gäller romska barn från utlandet. Elevens språk, självkänsla och identitetsutveckling är nära förknippade med varandra och dessa faktorer måste vara sammankopplade för att en elev ska kunna nå goda studieresultat i skolan.</p>

<p>Aktuell forskning framhäver modersmålets stora betydelse för att man ska kunna ta till sig kun­skap på ett andraspråk, att kunna utvecklas och uppnå framgång med studierna. I grund­skoleförordningen finns att läsa vilka rättigheter som elever med annat modersmål än svenska har i grundskolan. Bland dessa rättigheter finns undervisning i sitt moders­mål samt studiehandledning <em>på</em> sitt modersmål.</p><p> </p><p>Det övergripande syftet med denna undersökning var att ta reda på hur skolorna följer det som sägs i grundskoleförordningen när det gäller elevers rätt till modersmåls­undervisningen och rätten att få studiehandling på sitt modersmål om man är i behov av det. För att nå vårt syfte och få lite bredd har vi intervjuat 2 rektorer, 2 lärare samt 1 modersmålslärare i olika delar av Sverige.</p><p> </p><p>Vad som menas med studiehandledning för elever med annat modersmål är ett begrepp som tolkas på olika sätt, eftersom det saknas tydliga riktlinjer hur denna skall genom­föras. En ofta förekommande missuppfattning är att studiehandledning rör sig om ett färdig­utformat dokument samt muntlig handledning i ett begränsat omfång. På grund av bristande kunskap eller information om vad studiehandledning innebär fick vi svaret nej på frågan om skolan kunde ge sina elever med annat modersmål än svenska detta. Av informanternas svar kan utläsas att ett flertal av dessa arbetar med något som kan ses som studie­handledning, dock inte i full utsträckning.</p>

Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska. Idag är Sverige ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle vilket innebär att skolan har blivit ett naturligt ställe att mötas på oavsett vilket ursprung, kultur och språk man har. Elever med ett annat modersmål än svenska behöver stimuleras i sitt förstaspråk, ibland kan det vara fler än ett, men vilket språk det än är så har skolan en skyldighet enligt styrdokumenten att erbjuda modersmålundervisning i elevens förstaspråk, bortsett från att särskilda skäl kan yrkas på för undervisning av fler språk när det gäller romska barn från utlandet. Elevens språk, självkänsla och identitetsutveckling är nära förknippade med varandra och dessa faktorer måste vara sammankopplade för att en elev ska kunna nå goda studieresultat i skolan.

Aktuell forskning framhäver modersmålets stora betydelse för att man ska kunna ta till sig kun­skap på ett andraspråk, att kunna utvecklas och uppnå framgång med studierna. I grund­skoleförordningen finns att läsa vilka rättigheter som elever med annat modersmål än svenska har i grundskolan. Bland dessa rättigheter finns undervisning i sitt moders­mål samt studiehandledning på sitt modersmål.   Det övergripande syftet med denna undersökning var att ta reda på hur skolorna följer det som sägs i grundskoleförordningen när det gäller elevers rätt till modersmåls­undervisningen och rätten att få studiehandling på sitt modersmål om man är i behov av det. För att nå vårt syfte och få lite bredd har vi intervjuat 2 rektorer, 2 lärare samt 1 modersmålslärare i olika delar av Sverige.   Vad som menas med studiehandledning för elever med annat modersmål är ett begrepp som tolkas på olika sätt, eftersom det saknas tydliga riktlinjer hur denna skall genom­föras. En ofta förekommande missuppfattning är att studiehandledning rör sig om ett färdig­utformat dokument samt muntlig handledning i ett begränsat omfång. På grund av bristande kunskap eller information om vad studiehandledning innebär fick vi svaret nej på frågan om skolan kunde ge sina elever med annat modersmål än svenska detta. Av informanternas svar kan utläsas att ett flertal av dessa arbetar med något som kan ses som studie­handledning, dock inte i full utsträckning.

Huvudsyftet med denna uppsats är att beskriva mottagandet för nyanlända elever, i år 6-9, vad gäller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har därmed varit att belysa, med utgångspunkt i tidigare forskning, vilka förutsättningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnå detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats på intervjuer med fem informanter från skolans kontext, en rektor, en modersmålslärare, en lärare i förberedelseklass samt två kärnämneslärare. Resultaten från de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsättningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lärare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lärare i svenska som andraspråk som försöker se till de nyanlända elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lärare som har svårt att anpassa undervisningen för dessa elever. För att kunna diagnostisera utbildningsbehovet genomförs kartläggningar av lärare i syfte att få så mycket information om elevens skolbakgrund som möjligt. Dessvärre framkommer inte exakt hur och vad man kartlägger eller vad man gör med resultaten men det visar sig att det är kunskaper i matematik och engelska som främst testas, och det på svenska, vilket är tvärtemot vad Skolverket rekommenderar. Skolverket menar att det är viktigt att man inte bara tittar på elevens kunskaper i svenska språket utan att man även ska titta på elevens kunskaper från hemlandet. Studiehandledning förekommer inte på skolan utan de lärare som undervisar de nyanlända eleverna och då främst i svenska som andraspråk får därför fungera som studiehandledare, på svenska, vid språkproblem som uppstår. När eleverna anses vara mogna för klassundervisning sker en övergång dit. Detta äger rum efter kunskapstester och när läraren i förberedelseklassen anser att elevens språkkunskaper är tillräckliga för att klara av den undervisningen. Eleverna slussas ut till övriga ämnen successivt i syfte att integreras med klassen vilket är en bra förutsättning för positiv skolframgång. Den sammanfattande helhetsbilden av resultaten, på den undersökta skolan, visar att det finns förutsättningar för positiv skolutveckling för de nyanlända eleverna, medan det även framkommer att det finns mer att göra för att förbättra skolsituationen för dessa elever.

När flerspråkiga/nyanlända elever saknar förståelse för viktiga vetenskapliga begrepp i  NO- texter blir det svårt för dem att ta till sig kunskaper i NO- ämnen. En del elever som kom till Sverige i senare ålder har inte hunnit utveckla svenska språket i grundskolan, vilket leder till att de inte kan nå målen bland annat i No-ämnen. Under de senaste åren förändrades lärarutbildning i samband med att många elever med utländsk bakgrund kom till svenska grundskolor. Det har lett fram till stora utmaningar i klassrummet när eleverna inte kan förstå undervisningsspråket. Ytterligare utmaningar är att det inte sker något samarbete mellan ämneslärare och pedagoger som stödjer flerspråkiga elever på sitt förstaspråk.  Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka strategier som gynnar flerspråkiga elever att nå kunskapskraven i No-ämnen.  Till teorin väljer jag sociokulturell syn på lärande av Lev Vygotskij. Metoden jag använder mig av är litteraturstudie, datainsamling genom att söka olika artiklar/andra källor via databaser: Swepub, ERC, ERIC och Google Scholar samt andra fria sökningar på Skolverkets hemsida.  Resultatet visade att skolor använder olika strategier bland annat studiehandledning på elevens modersmål, användning av transspråkande och kodväxling, användning av multimodalitet och kamratinlärning men vid en del av strategier fanns det utmaningar som minskar kvaliteten i dem. Mina slutsatser är att med hjälp av dessa strategier kan flerspråkiga elever delvis nå språk och kunskapsutveckling om andra förutsättningar samtidigt uppfylls.

I examensarbetet har vi arbetet med frågeställningarna ”Vilket förhållningssätt tilltransspråkande har lärare i de samhällsorienterande ämnena?” och ”Vad har lärare i desamhällsorienterande ämnena för erfarenhet kring ett transspråkande förhållningssätt iundervisningen?”. Syftet med denna studie var att ta reda på i vilken utsträckninggrundskollärare arbetar med transspråkande i det flerspråkiga klassrummet med inriktning påde samhällsorienterande ämnena. Studien syftade även till att ta reda på vilken inställning lärarehar till transspråkande och vilka erfarenheter de har av det. Detta genomfördes med enenkätundersökning som besvarades av grundskollärare som undervisar i desamhällsorienterande ämnena. Enkätundersökningen skickades ut via sociala medier ochslumpmässigt utvalda rektorer i hela landet. Lärarna fick svara på frågor om deras erfarenheterav flerspråkighet och transspråkande. De fick redogöra för hur de arbetar med flerspråkighet iegen undervisning och vad de har för kunskaper om transspråkande. Resultatet visar på attlärarna arbetar med flerspråkiga elevers språkliga resurser men att begreppet transspråkandeinte är så väletablerat hos dessa lärare. Dock finns där en vilja och en god attityd till att arbetamed elevernas alla språkliga resurser i det flerspråkiga klassrummet.

I klassrummet möter lärarna barn med olika kulturer och bakgrunder. Det kan vara en utmaning för lärarna att noggrant planera och genomföra undervisningen på så sätt att alla barn i klassen får det de behöver för att främja deras lärande och kunskapsutveckling. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur ett antal skolor gör pedagogiska kartläggningar på nyanlända elevernas kunskaper och färdigheter, och hur de använder resultatet av kartläggningen för att ordna och anpassa undervisningen för nyanlända elever.I denna studie kommer vi att använda en teoretisk del som består av beskrivning av olika teorier om kartläggning av nyanlända elever. Den andra delen består av information och kunskaps insamling som rör kartläggning och en del av det som skrevs kring ämnet, försöker vi hitta gemensamheter i de olika studier om kartläggning och se vilka svårigheter man bemöter. Frågorna är de samma för alla och ger möjligheter till intervjuade personer att svara fritt. Intervjupersonerna är verksamma lärare och specialpedagoger. I intervjuerna får pedagogerna berättar om sina erfarenheter om kartläggning.Resultatet från intervjuerna med pedagoger visar tydligt att kartläggning ger större förståelse att känna igen nyanlända elevernas förmågor i de olika skolämnena. Dessutom hjälper kartläggningen att genomföra en väl planerade undervisningen för att öka elevernas språkutveckling.