Denna studie handlar om lärares utmaningar i matematikundervisning för flerspråkiga elever. Syftet med detta examensarbete är att undersöka de olika utmaningar lärare upplever när de undervisar matematik till flerspråkiga elever och att ta reda på vilka metoder lärare använder för att stödja dessa elevers lärande. Studien utgår från två teoretiska perspektiv, sociokulturell och scaffolding, tidigare forskning och styrdokument.   Undersökningen utfördes genom att använda enkätundersökning för att samla in data från lärare. I studien deltar tolv lärare som är behöriga i matematik och jobbar i grundskola 1–3. Enkäten delades ut digitalt till lärarna via e-post och jag fick även svaren via mail.    Resultaten visar att lärare bland annat hade svårt att undervisa matematik till flerspråkiga elever eftersom de inte behärskar svenska. Lärare berättar också om de olika metoder de använde för att stödja flerspråkiga elever i deras lärande såsom att jobba kooperativt i klassrummet där eleverna lär sig av varandra. Det andra metoderna var undervisningsstrategier och arbetssätt i matematikundervisning som cirkelmodellen och laborativt arbete, att använda studiehandledare på modersmål för att stötta eleverna i matematiklektioner och förklara matematiska begrepp och ord.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka utmaningar lärare möter med att inkludera nyanlända elever i ämnet SO och dess lösningar. Studiens frågeställningar är: Hur anpassar SO-lärare sin undervisning till nyanlända elever i klassrummet? Vilka utmaningar möter lärare med att inkludera nyanlända elever i ämnet SO? Vilken fortbildning erbjuds SO-lärare, för att kunna inkludera nyanlända elever? De teorier som används är det sociokulturella perspektivet och läroplansteori. Den metod som används i denna studie är semi-strukturerade intervjuer och intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. I studien har fyra lärare intervjuats, och de arbetar i årskurserna 5–6 i tre olika skolor. De transkriberade intervjuerna har analyserats med en tematisk analys. Resultatet visar att lärares utmaningar med att inkludera nyanlända elever i ämnet SO är att de har ett bristande språk. I resultatet redogörs för hur lärare hanterar dessa utmaningar genom att planera och anpassa sin undervisning utifrån nyanlända elevers tidigare erfarenheter och skolbakgrund. Resultatet anger även att alla skolor erbjuder fortbildning på varierande sätt. Slutsatsen visar på att lärare anpassar undervisningen för nyanlända elever utifrån deras behov och förutsättningar. I slutsatsen presenteras dessutom att studiehandledning är ett stöd för nyanlända elevers skolprestationer. Nyckelbegrepp: Nyanlända elever i grundskolan, inkludering, skolspråk, ämnesspråk och studiehandledning på modersmålet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare i årskurs 1–3 har för erfarenheter gällande transspråkande samt hur de använder transspråkande som resurs i sin svenskundervisning. Forskning som ligger till grund för denna studie visar att transspråkande bidrar till elevers språk- och kunskapsutveckling. Fyra lärare medverkade i studien och för att besvara syftet och frågeställningarna användesbåde observationer och intervjuer. Resultatet visar att lärare använder sig av transspråkandesom resurs i sin svenskundervisning och ser över lag positivt på detta. Transspråkande sker genom studiehandledning, genom klassrumsinteraktioner samt genom grupper av elever som tillåts att samtala på sitt starkaste gemensamma språk. Resultatet visar också lärarnas attityder och utmaningar med transspråkande. Det finns attityder som kan tolkas som enspråkiga normer och utmaningen med transspråkande menar lärarna är deras egen begränsning i elevernas språk. Ett sociokulturellt förhållningssätt är återkommande genom hela resultatet då social interaktion mellan människor och språkandet står i fokus.

Forskningen påpekar hur andraspråkselever har sämre skolresultat än svenskfödda elever. Även kommunikationsbristen klasslärare och modersmålslärare emellan tas upp och hur det kan vara en avgörande faktor för flerspråkiga elever i deras skolutveckling. Syftet med uppsatsen är att studera vilka effekter ett samarbete i skolan mellan lärare och modersmålslärare gör för flerspråkiga barns språkutveckling och om samarbetet är en avgörande faktor för flerspråkiga elevers skolresultat. Studien visar att ett samarbete mellan klasslärare, modersmålslärare samt studiehandledare sker väldigt sällan. Däremot tror de medverkande att genom samarbete kommer det ge positiv effekt på elevers språkutveckling och skolresultat. Pedagogerna önskade mer samarbete pedagoger emellan, men på grund av tidsbrist fanns det inte utrymme för det.

AbstractUppsatsens syfte är att undersöka hur engelsklärare i grundskolans årskurs 6–9 hanterar de utmaningar som de möter i undervisningen av nyanlända elever i ordinarie engelskundervisning samt att belysa de utmaningar som nyanlända elever möter i sådan engelskundervisning. Vissa nyanlända elever kommer med skolbakgrund från sina hemländer medan andra saknar grundläggande kunskaper i engelska. Fokuset ligger på lärarens sätt att stötta nyanlända lever och resurser som används och är tillgängliga för eleverna. De metoder som jag har använt för att samla in det empiriska materialet grundar sig på observationer och intervjuer med lärare och elever i två skolor. Resultatet visar att det är en stor utmaning för både lärare och elever när det inte finns ett gemensamt språk mellan lärare och elev. Engelska är inte prioriterat i organisationen när det gäller användning av stöttning i form av studiehandledare. Fortbildning av lärare kring nyanlända elever är inte heller lika i alla skolor. Både skolorna ser väldigt olika ut angående utbildning kring flerspråkiga elever. Studiens resultat visar att elever känner en stor utmaning och stress i engelskundervisningen när läraren utför den med stöd av svenska språket t.ex. glosförhör och översättning av texter. Studien visar vidare att eleverna har svårt att uppfatta vad som krävs av dem för att nå godkänt betyg i ämnet engelska och vilka förmågor de behöver utveckla. Läraren behöver bli mer tydlig med att hjälpa nyanlända elever att uppfatta hur lärarna gör sin bedömning i ämnet.

Syftet med vårt examensarbete är att vi ska bilda oss en uppfattning kring vilka framgångsfaktorer och hinder det finns för elever i mångkulturella skolor i Malmö. Vi vill även ta reda på hur lärare och rektorer resonerar kring detta ämne, och hur de arbetar för en ökad måluppfyllelse bland dessa elever. Vi har genomfört kvalitativa samtalsintervjuer med fyra lärare och två rektorer som är verksamma i mångkulturella skolor. Enligt Bourdieu tränger sig samhällets struktur och maktförhållande igenom individens vardagliga liv vilket påverkar skapandet av individens mentala bild utifrån hur individen själv uppfattar, förstår och värderar världen hen lever i. I ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling blir kommunikativa processer helt centrala. Framgångsfaktorer för elever i mångkulturella skolor enligt de intervjuade rektorerna och lärarna är god föräldrasamverkan, föräldrars höga utbildningsbakgrund, studiehandledning och olika språkutvecklande arbetssätt för ökad måluppfyllelse. Hinder som försvårar måluppfyllelsen för elever kan vara bristande föräldrasamverkan, föräldrarnas svaga utbildningsbakgrund, den socioekonomiska indelningen samt elever språksvårigheter och bakgrund.

Andraspråkselevers prestationer i matematikämnet är lägre än infödda elevers visar ett flertal internationella och nationella studier på. I matematikundervisningen är det matematiska språket och läsförståelsen det som orsakar andraspråkselevers svårigheter i matematikämnet enligt tidigare forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur sju lärare i årskurs 1–3 från olika grundskolor i Sverige arbetar för att ge andraspråkselever stöd i matematikundervisningen och hur lärarna upplever att stödet främjar andraspråkselevers lärande. Studien utgår från kvalitativa intervjuer där empirin analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet där scaffolding och medierande redskap är i fokus. Resultatet visar att studiehandledning, lärarnas stöd i form av tydlighet, olika intellektuella medierande redskap såsom språk och kommunikation, samt fysiska medierande redskap t.ex. praktiskt material och bildstöd, har en avgörande roll för andraspråkselevers matematik- och språkutveckling. En slutsats av studien är att språket har oerhört stor betydelse för andraspråkselevers kunskapsutveckling i matematik.

Detta arbete utgår från tre problemformuleringar och syftar till att ta reda på hur lärare och studiehandledare ser på studiehandledningens betydelse, vilka förväntningar de har på handledningen och hur samarbete samt ansvarsfördelning ser ut inom studiehandledning. Vi vill särskilt undersöka vilken betydelse handledningen har för SO-ämnena i F-3. I arbetet används två teorier för att analysera det empiriska materialet. Den ena är Skolverkets fem framgångsfaktorer för fungerande studiehandledning. Den andra är Claes Nilholm och Kerstin Göranssons gemenskapsorienterade definition av inkluderingsperspektivet. Metoden för arbetet är kvalitativa intervjuer för insamling av material. Vårt resultat visar att Skolverkets framgångsfaktorer finns representerade i de intervjuer vi genomfört. Dock ser vi att på individnivå är inte alla faktorer synliga. Vårt resultat visar att inkludering kan kopplas ihop med flera av framgångsfaktorerna samt att studiehandledning kan verka inkluderande. Studiehandledningens betydelse kan vi konstatera är beroende av en fungerande organisation och av studiehandledare och lärares engagemang. Lärares och studiehandledares förväntningar på studiehandledning är främst att handledningen ska bidra till utvecklande av ämneskunskaper och det svenska språket. Samarbetet och ansvarsfördelningen upplevs som oklar då bristande styrning resulterar i att detta läggs på de enskilda individerna. Vår slutsats är att ett tillägg behövs i Skolverkets framgångsfaktorer angående organisation och styrning.

Andelen flerspråkiga elever i svensk skola fortsätter att öka. Med detta behöver synen på flerspråkighet och hur lärare på bästa sätt arbetar med dessa barn förändras. Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskaper om hur pedagoger i grundskolans tidigare år tillämpar transspråkande praktiskt i den dagliga undervisningen. Vi har genom semistrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år försökt ringa in hur lärarna arbetar samt vilka möjligheter och utmaningar de ser med den transspråkande praktiken. Resultatet som vi fått fram genom en tematisk analys, visar på många fördelar med den transspråkande praktiken. Lärarna vittnar om fördelar för kunskapsutveckling, språkutveckling och identitetsutveckling och förmedlar exempel på hur de arbetar med den transspråkande praktiken. Resultatet visar även på utmaningar som känslan av att förlora kontrollen om elever tillåts att använda sitt modersmål i undervisningen då läraren kanske inte kan det språk som talas.  De berättar också om bristen på utbildning i arbete med flerspråkiga elever. Vi lyfter även studiehandledaren som en nyckelperson för en transspråkande praktik och problematiserar tillgången till samt den bristande gemensamma planeringen för studiehandledare och undervisande pedagog.

Modersmålslärare och klasslärares syn på samarbete / First language teachers' and class teachers' view of collaboration