Denna kvalitativa studie undersöker hur matematiklärare samt studiehandledare undervisar för att främja andraspråkselevers förståelse för matematik. Syftet är att identifiera metoder som används för att stödja andraspråkselevernas inlärning och utveckling inom ämnet. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med studiehandledare och matematiklärare som arbetar med andraspråkselever. Intervjuerna har fokuserat på att utforska vilka specifika metoder som används för att underlätta förståelsen av matematik och främja elevernas delaktighet i undervisningen. Resultatet av studien visade att lärarna och studiehandledarna använde en rad olika strategier för att främja andraspråkselevers förståelse i matematik. Dessa inkluderade att använda konkreta material och visuella representationer för att förklara matematiska begrepp, använda modersmålet som ett stöd för att klargöra och förstå svårigheter samt skapa en inkluderande och stödjande lärmiljö där eleverna känner sig trygga att delta aktivt. Studiehandledarna betonade vikten av att anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov och förmågor. De betonade också betydelsen av att bygga upp elevernas matematiska språk med stöd av modersmålet och att använda interaktiva samt differentierade undervisningsmetoder för att tillgodose olika inlärningsstilar. Slutsatsen av studien är att lärare har en central roll i att främja andraspråkselevers förståelse i matematik. Genom att använda en kombination av pedagogiska strategier kan lärare skapa en meningsfull och inkluderande lärmiljö där andraspråkselevernas inlärning och utveckling kan främjas. Vidare forskning och utbildning inom området är nödvändig för att ytterligare förstå och stödja lärare i deras arbete med att främja andraspråkselevers matematikförståelse.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarnas upplevelser av de utmaningar som nyanländaelever möter i den svenska matematikundervisningen. Vidare syftar studien till att utforskavilka stöd som lärarna upplever att de ger till nyanlända elever för att utveckla derasmatematiklärande. För att besvara forskningsfrågorna utfördes semistrukturerade intervjuermed 6 lärare som jobbar i olika skolor. Studiens resultat visar att alla intervjuande lärareupplever att nyanlända elever stöter på betydande språkliga och kulturella utmaningar imatematikundervisningen. Lärarna upplever att språkbarriärer särskilt påverkar elevernasförmåga att förstå och använda matematiska begrepp samt deras problemlösning. Trots deutmaningar som nyanlända elever möter finns det flera effektiva strategier som lärare uppleverkan stödja deras matematikinlärning och integration i det svenska skolsystemet. Slutligendiskuteras resultaten av lärarnas upplevelse och kopplas ihop till tidigare forskningar.

Alla barn har rätt till utbildning enligt FN:s barnkonvention. Syftet med mitt arbete är att undersöka nyanlända elevers utmaningar när de lär sig svenska, sett ur både ett elev- och ett lärarperspektiv. I min studie beskriver jag några faktorer som påverkar nyanlända elevers språkinlärning i svenska i grundskolan. Studien genomfördes i en grundskola i Stockholm. Undersökningens frågeställningar: 1. Hur upplever nyanlända elever språkinlärningen? 2. Hur säger sig lärarna arbeta med nyanlända elevers språkinlärning? 3. Vilka hjälpmedel kan vara bra stöd för språkinlärning? Resultaten visar utmaningar ur olika perspektiv. Det finns brist på samarbete mellan läraren och studiehandledaren vilket gör att nyanlända elever inte får det stödet på ett bra sätt. Nyanlända elevers identitet, lärstil och erfarenhet i skolan måste tas tillvara. Resultaten visar också att resursfördelningen och digitala hjälpmedel spelar en stor roll i nyanlända elevers språkinlärning.

Sedan år 2011 ligger det i skolans uppdrag att ordna med studiehandledning på modersmål, en stödinsats som är tätt sammankopplad med modersmålsundervisning. I skolförordningen, som reglerar Sveriges alla skolformer, kan man läsa att elever som behöver studiehandledning på sitt modersmål ska få det (Skolförordningen, 5. kap, 4 §). Syftet med den här studien är att skapa förståelse om studiehandledning på modersmål utifrån studiehandledarnas egna perspektiv samt utifrån innehållet i styrdokument. Studien baseras på halvstrukturerade intervjuer med tre informanter som arbetar som studiehandledare på modersmål på en gymnasieskola och på en granskning av styrdokument där studiehandledning på modersmål nämns. Resultatet visar att informanterna känner sig välbehövda och viktiga i sin yrkesroll. De vittnar om att nyanlända elever behöver stöttning i sitt modersmål för att nå de utsatta målen i ett eller flera ämnen. Det framgår dock att samarbetet mellan studiehandlarna och ämneslärarna behöver bli bättre för att lektionerna ska kunna planeras och utföras på ett bra sätt. Även studiehandledarnas status på skolan behöver höjas, som det ser ut nu så arbetar de i det tysta med ansvar för ett stort antal elever.

Min studie handlar om flerspråkighet och lärande i matematik och har syftet att identifiera språkets betydelse i matematikundervisningen för flerspråkselever genom att undersöka hur flerspråkeleverna upplever språkförståelsen i matematikundervisningen och vilken roll har studiehandledning i flerspråkelevers lärande. Studien omfattar tjugo flerspråkelever i årskurserna sju till nio. Jag har gjort två enkätundersökningar med eleverna även använt mig av tidigare forskningar. Den kvalitativa metoden som jag använt är för att tolka ett fenomen där det gäller att förstå deltagarnas utsagor. Jag har inspirerats av fenomenografisk analys av enkäterna som forskningsmetod då fenomenografi är utvecklad för att analysera elevernas synpunkter och är den metod som passar för att beskriva elevernas tankar. Resultatet på visar att det framförallt är språksvårigheten som kan påverka flerspråkelevers lärande negativt på olika sätt så att det utgör ett hinder för elevernas framgångar. Dessutom upplever flerspråk eleverna att studiehandledning på modersmålet hjälper dem att utveckla sina kunskaper båda i matematik och svenska.

Den här uppsatsen har undersökt hur nyanlända elever upplevde skolans bemötande, mottagande och organisation samt hur detta har påverkat deras skolvardag samt deras övriga vardag. Undersökningen visade att deltagarna i största allmänhet har en positiv upplevelse av skolans bemötande, mottagande och organisation, samtidigt som man kunde se att det fanns brister i kartläggning och tillgång till material på modersmålet. Dessutom fanns det brister i hur lärarna arbetade med integration och det interkulturella förhållningssättet, vilket bidrog till klyftor mellan nyanlända elever och svenska elever som påverkade deltagarnas trivsel i skolan. Detta påverkade även deltagarnas övriga vardagsliv, då uppdelningen på skolan gjorde det svårt för deltagarna att ta kontakt med svenska ungdomar, vilket de menar har påverkat deras språkinlärning. Det visade sig också att skolan har fungerat som en fristad för vissa deltagare, i en annars traumatisk och tung livssituation. / <p>Svenska som andraspråk</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ”typiska” är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning.</p>

Syftet med denna studie var dels att identifiera och analysera orsakerna till att nyanlända elever har svårigheter att uppnå målen i engelska i årskurs 6 och 9, dels att ta reda på om och i sådant fall hur problemen kan lösas. Studien utfördes på en i högsta grad mångkulturell mellansvensk skola med hjälp av skuggningar, intervjuer och analys av elevernas kursböcker. Genom skuggningarna kunde det slås fast att de nyanlända eleverna låg långt efter sina klasskamrater i engelskkunskaperna. Resultaten visade också att eleverna i årskurs 6 och 9 hade hög motivation att lära sig engelska, men trots detta mäktade de inte med att studera mer än vad de trodde skulle krävas för att klara av nästkommande läxförhör eller prov. Detta bidrog till att de hade stora brister i att förstå och kommunicera på språket, och eleverna i årskurs 9 hade dessutom stora svårigheter då de skulle skriva uppsatser i ämnet. Lärarna som deltog i studien ansåg att kunskapskraven för de nyanlända eleverna var orimliga eftersom de redan måste lägga ner mycket kraft på att förstå det svenska skolsystemet och att lära sig det svenska språket. Analysen av kurslitteraturen visade också att viss kunskap i svenska trots allt är nödvändig, då glosor och många av uppgifterna är rena översättningsuppgifter från engelska till svenska eller tvärtom. Trots att eleverna som deltog i studien föredrog undervisning på enbart engelska under lektionstid, såg de förvånansvärt nog glosförhör och översättningsövningar som ett ypperligt tillfälle att öka på sina svenskkunskaper.

Denna uppsats handlar om hur lärare resonerar om undervisning i klasser med flerspråkiga elever och hur de resonerar kring flerspråkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmålslärarna. Vårt syfte med denna studie har varit att komma lite närmare på undervisningen av flerspråkiga elever och belysa detta ur ett lärarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lärare i tre olika skolor. Samtliga lärare i vår undersökning ser flerspråkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. Flerspråkighet i skolan ses av lärarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger långt efter i utvecklingen av det svenska språket. Trots de positiva ställningstagandena från lärarnas sida om modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmål och svenska som andraspråksundervisning, framkommer det i vår studie att det ”typiska” är att vara enspråkigt eftersom studien visar att det råder dåligt samarbete med modersmålslärare, brist på kompetenta svenska som andraspråkslärare och obefintligt flerspråkig undervisning.

Children of school age, who have just moved to Sweden can either start in a preparation class or in a normal class. There is no Swedish law or national policy that determines how new children will start and continue their education in Swedish schools. The decision is up to the schools or the communes. This study investigates what kind of educational methods teachers, from a sample of two different schools, are using to educate the newly-arrived students and if these methods are making any contribution to integrating these children into the Swedish school system. The study will raise questions like, how are the new students introduced to the Swedish school, what is the purpose of having the children in preparation class as opposed to normal class, and what methods do the interviewed teachers use to integrate the new children into the school system? Interviews were conducted with four teachers, an associate professor and a senior lecturer in education, who has done several years of research about children from abroad coming in to the Swedish school system. The primary theoretical frames in this study were the sociocultural perspective, language socialization, integration and inclusion. The results show that by not having a comprehensive policy for the newly arrived students, each teacher has a different educational method and the schools are not given enough recourses to help the student succeed. One of the conclusions is that to have a good integration of new students, the schools need to find a reception method that works for each new student based on a comprehensive policy.