This thesis aims to learn about opportunities for and challenges to the development of multilingual literacies in three forms of education in Sweden and Australia that teach or draw on immigrant languages.  In Sweden mother tongue instruction and multilingual study guidance are in focus and in Australia, a community language school. Taking an ecological approach to the research sites, the thesis investigates how language ideologies, organization of the form of education and language practices impact on the development of multilingual literacies. A range of linguistic ethnographic data including 75 lesson observations, 48 interviews, field notes and photographs has been analyzed against the theoretical backdrop of the continua of biliteracy (Hornberger, 1989; Hornberger &amp; Skilton-Sylvester, 2000), heteroglossia (Bakhtin, 1981) and emerging theories of translanguaging (García &amp; Li, 2014) to investigate the questions. The thesis ties together the results of four interlocking case studies investigating the above-mentioned forms of education. Study I analyses the syllabus for mother tongue instruction in Sweden and finds that while aligning with the overall values of the curriculum for the compulsory school, a hidden curriculum constrains implementation. In Study II, multilingual practices during multilingual study guidance in Sweden are analysed, and demonstrate how translanguaging helps recently arrived students reach the learning goals of subjects in the Swedish curriculum. In study III, systematic analysis of indexicals reveals contrasting language narratives about language and language development in and around a Vietnamese community language school in Australia. Study IV focuses on mother tongue instruction in Sweden and through analysis of audio-recordings of lessons, interviews and field notes, finds three dimensions of linguistic diversity infuse the subject.  Opportunities for the development of multilingual literacies are created when there is equal access to spaces for developing literacies in different immigrant languages, within which language ideologies that recognize and build on the heteroglossic diversity of students’ linguistic repertoires dynamically inform the organization of education and classroom practices. Challenges are created when monoglossic ideologies restrict access to or ignore linguistic diversity and when there is a lack of dynamic engagement with implementation and organization. Basing organization, and classroom strategies around the linguistic reality of the students and the genres they need, benefits the development of multilingual literacies in both settings and can help students become resourceful language users (Pennycook, 2012b, 2014). / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 4: Manuscript.</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur klasslärare i grundskolans tidiga årundervisar nyanlända elever i ordinarie klass för att främja deras språk- ochkunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlända elever får en likvärdig utbildning i enskola för alla samt hur de ser på sin undervisningspraktik. Därtill att ta reda på hurstudiehandledare undervisar nyanlända elever på deras modersmål i grundskolans tidiga årför att främja deras språk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klassläraren ochhur de ser på sin yrkesroll.Bakgrundsteorin baseras främst på framträdande forskare inom området och derasteorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundarsig på empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisningoch studiehandledning på modersmålet samt intervjuer med klasslärare ochstudiehandledare i grundskolans tidigare år.Resultaten utifrån forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifikstöttning, höga förväntningar, framåtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter ärfrämjande för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vidare är trygghet och tidsamt ett tillåtande klimat avgörande för att nyanlända elever ska våga använda det nyamajoritetsspråket. Resultaten belyser även att tillgången till modersmålet ochstudiehandledning är avgörande för att nyanlända elever kan erövra skolspråket ochtillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna medkoppling till vilka konsekvenser det kan ha på läraryrket. En viktig slutsats är att trotsklasslärarnas språkinriktade undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet efterfrågar de mer studiehandledning på modersmålet till de nyanlända eleverna.

The Russian invasion of Ukraine in February 2022 has forced millions of Ukrainian citizens, especially women and children, to seek refuge in other countries, including Sweden. Given the large number of Ukrainian refugee children, it is of utmost importance that they have the possibility to continue their education abroad. In Sweden, Ukrainian refugees have access to education, a right provided by their status as asylum seekers under the Temporary Protection Directive. This thesis aims to explore the reception of Ukrainian refugee students into Swedish schools, by focusing on the communication and interactions between Swedish schools' personnel, classes' collectives, and Ukrainian refugee students and their families. The data used for this study were obtained through conducting five semi-structured interviews with two middle- and high-school teachers and three studiehandledare. The results show that, in general, Swedish schools, teachers, and studiehandledare make substantial efforts to facilitate the reception and integration of Ukrainian refugee pupils; at the same time, the classes' collectives were described as cordial and helpful. Despite the welcoming nature of Swedish schools and the safety that Sweden provides, the Ukrainian refugee pupils and their families struggle to find a sense of belonging, especially since the majority of Ukrainian refugees wish to return to Ukraine once the war is over. The belonging paradox experienced by Ukrainian refugees is, thus, characterised by their desire to express gratitude towards Sweden and, at the same time, being unable to get accustomed to the Swedish culture and education system while waiting to return home.

Introduction: Study supervision in the mother tongue aims to support newly arrived and multilingual students in primary and secondary school, where study supervisors and teachers work together for the learning and development of newly arrived and multilingual students. Despite the importance of study supervision, collaboration between study supervisors and teachers was described as not functioning in several researches. That study focuses on investigating which basic mechanisms explain the collaboration between study supervisors and teachers. Purpose: The purpose of the study is, by using critical realism as an approach, to explain the collaboration between study supervisors and teachers in the teaching of multilingual Arabic-speaking students in 5 municipalities from the perspective of study supervisors, to explain which mechanisms make the cooperation possible. Method: The study used a qualitative method based on qualitative interviews. The analysis used qualitative content analysis with critical realism as an approach. Results: The results of the study constitute the following mechanisms for cooperation between study supervisors and teachers, structuring and organization of study supervision, 1)- The study supervisor's experience with teachers' planning, 2)- Experience and knowledge of study supervision, and 3)- Time and place. These results can be helpful in practice to improve cooperation between study supervisors and teachers, by structuring and organizing study supervision via school, study supervisors and teachers get better conditions in cooperation around multilingual students, and provide the opportunity to improve communication between study supervisors and teachers where both work in the same place, as well as making time for continuous collaboration. / Inledning: Studiehandledning på modersmål syftar till att stödja nyanlända och flerspråkiga elever i grundskolan och gymnasiet, där samverkar studiehandledare och lärare för nyanlända och flerspråkiga elevers lärande och utveckling. Trots vikten av studiehandledning beskrevs samverkan mellan studiehandledare och lärare icke fungerande i flera forskningar. Den studien har fokus att undersöka vilka grundläggande mekanismer som karaktäriserar samverkan mellan studiehandledare och lärare. Syfte: Studiens syfte är genom att använda kritisk realism som ansats förklarar samverkan mellan studiehandledare och lärare i undervisningen för flerspråkiga arabisktalande elever i fem kommuner utifrån studiehandledares perspektiv, för att förklara vilka mekanismer som gör samverkan möjlig. Metod: I studien användes kvalitativ metod som baserade på kvalitativa intervjuer. I analysen användes kvalitativ innehållsanalys med kritiska realism som ansats. Resultat: I studiens resultat konstituerar följande tre mekanismer samverkan mellan studiehandledare och lärare 1) Strukturering och organisering av studiehandledning, 2) Studiehandledarens uppfattning om lärares planering, erfarenhet och kunskap kring studiehandledning, 3) Studiehandledarens kännedom om eleverna, tid och plats. Dessa resultat kan vara till hjälp i praktiken för att förbättra samverkan mellan studiehandledare och lärare, genom att strukturera och organisera studiehandledning via skola får studiehandledare och lärare bättre förutsättning i samverkan kring flerspråkiga elever, och ger möjlighet att förbättra kommunikationen mellan studiehandledare och lärare där arbetar båda på samma plats, samt att lägga tid för kontinuerlig samverkan. / <p>Godkännande datum: 2022-08-29</p>

Based on the experiences of a number of teachers and tutors, the overall purpose of this study is to contribute to knowledge about multilingual study guidance. The purpose is specified by the following questions: What experiences do teachers and tutors have of the importance of study guidance for the language, knowledge and identity development of multilingual students and what challenges do they face? What descriptions do teachers and tutors give of how multilingual study guidance can be organized and implemented and what challenges do they face?  The method for this study is qualitative semi-structured interviews in seven focus groups consisting of 10 tutors and 19 teachers in grades 1–6. The perspective of the study is sociocultural and the result is interpreted based on the hermeneutic approach. The result of the study shows that the informants agree that study guidance favors language, knowledge and identity development of multilingual students by enabling students to strengthen and develop their mother tongue and second language in parallel to the development of subject knowledge. Through the opportunity to mediate their knowledge and thoughts, the students' sense of identity is strengthened and developed. Futhermore, the informants describe that multilingual study guidance is most commonly carried out during the lessons as well as in mathematics and social and science subjects. Several informants, mainly teachers express an uncertainty about how study guidance can be organized and implemented and what effects this will have on the development of multilingual students. The challenges that the informants in the study experience is that aspects of time and organization make it difficult to find forms of cooperation between teachers and tutors for the planning and evaluation of multilingual study guidance.  The conclusion is that cooperation between teachers and tutors and knowledge of multilingual study guidance increase the multilingual students’ opportunities to develop.

Bakgrund Enligt lärare för en högskoleutbildning för en generell examen finns ett upplevt återkommande problem med att studenter som läser ett treårigt kandidatprogram inte förstår hur kurser hänger ihop med varandra och att kurser kan vara behörighetsgivande. Hur ser egentligen problemet ut ur studenters perspektiv? Kan det som lärare beskriver bekräftas av studenter? Hur ser de på sin programtid, hur tar de till sig information om sina studier och hur skulle de vilja få den informationen? Syfte Syftet med forskningsstudien är att bidra med kunskap om vilken typ av information studenter vid en högskoleutbildning behöver under sin programtid. Studiens två frågeställningar är: Vilken information behöver studenter för att de ska förstå sin egen programtid? Hur kan lärosäten utforma information för att stödja studenters förståelse för sin egen tid vid programmet? Metod Metoderna för insamlande av empiri var enkät, semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. De tre årskurserna på Informationsdesignprogrammet vid Högskolan Dalarna tillsammans med dokument som studiehandledningar, kursplaner, utbildningsplan och informationssidorna som finns tillgängliga för studenterna, har utgjort empirin för studien. Totalt utfördes sju intervjuer med studenter från dessa årskurser. Resultat Studien identifierade två huvudsakliga teman i relation till hur studenterna uppfattade programmet, ”Kontext/Identitet” och ”Förståelse/Relevans”. Återkommande uttryck för oförståelse av hur programmets innehåll hänger samman och en osäkerhet kring dess slutmål. Slutsatser Studenter behöver att utbildningens innehåll kopplas till programmets slutmål och mot kommande arbetsliv. Programmet upplevs som väldigt brett och svårt att greppa och att vissa kurser behöver en tydligare relevans för att öka förståelsen, engagemanget och motivationen. Studiehandledningen är ett centralt dokument som borde delvis standardiseras och innehålla specifik information. En interaktiv lösning över programmet med filtreringsfunktion behövs. / Background According to teachers for a higher education for a general degree, there is a perceived recurring problem that students who study a three-year bachelor's program do not understand how courses are connected to each other and that courses can be qualifying. What does the problem really look like from a student's perspective? Can what teachers describe be confirmed by students? How do they view their program time, how do they absorb information about their studies and how would they like to receive that information? Aim The purpose of the research study is to contribute knowledge about the type of information students in a higher education program need during their program time. The study's two questions are: What information do students need in order to understand their own program time? How can higher education institutions design information to support students' understanding of their own time in the program? Method The methods for collecting empirical data were questionnaires, semi-structured interviews and document analysis. The three years of the Information Designprogram at Dalarna University, together with documents such as study guides, syllabi, study plan and the information pages that are available to the students, have formed the empirical basis for the study. A total of seven interviews were conducted with students from these year groups. Results The study identified two main themes in relation to how students perceived the program, "Context / Identity" and"Understanding / Relevance". Recurring expressions of misunderstanding of how the content of the program is connected and an uncertainty about its end goal. Conclusion Students need the content of the education to be linked to the final goals of the program and to future working life.The program is perceived as very broad and difficult to grasp and that some courses need a clearer relevance to increase understanding, commitment and motivation. The study guide is a central document that should be partially standardized and contain specific information. An interactive solution over the program with filtering function is needed.

Syftet med den här kvalitativa studien var att studera några specialpedagogers uppfattningar angående mer eller mindre väl fungerande stöd till elever i språk-, skriv- och lässvårigheter i grundskolans senare år. Datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med sju specialpedagoger och har i en första analys tolkats utifrån hermeneutisk metod. Därefter har resultaten i den slutgiltiga analysen förklarats utifrån en teoretisk utgångspunkt som utgörs av två perspektiv på specialpedagogisk verksamhet, enligt Bengt Perssons (2013) modell: det relationella och det kategoriska perspektivet. Resultatet visade på flera faktorer för väl fungerande stöd, där vikten av en tillitsfull relation mellan lärare och elev sticker ut, liksom kunskap om specialpedagogiskt stöd hos lärare samt tidiga insatser såsom pedagogisk kartläggning och digitala verktyg. Samarbete och goda relationer mellan specialpedagog, pedagoger och vårdnadshavare var ytterliga faktorer som bidrog till fungerande stöd medan elevens egen inre vilja och drivkraft; sk grit var en annan intressant framgångsfaktor i uppfattningarna. Faktorer som hittades för mindre väl fungerande stöd var motsatsen; nämligen brist på specialpedagogisk kunskap hos rektorer, lärare men även hos specialpedagoger själva. Värt att uppmärksamma var också avsaknad av studiehandledning på modersmålet samt försummelse att sätta in stöd till elever i avvaktan på utredningsbeslut. Sammanfattningsvis så är de viktigaste resultaten från studien om faktorer för fungerande stöd följande: a) kunskap om specialpedagogiskt stöd hos rektorer och pedagoger, b) goda relationer och samarbete mellan lärare, elever, specialpedagoger och vårdnadshavare, c) tidiga insatser samt d) elevers drivkraft; sk grit och inre vilja att lyckas. Den faktor som utkristalliserades tydligast i studien för mindre väl fungerande stöd var just bristen på specialpedagogisk kunskap hos rektorer och skolans pedagoger, vilket förstärker det omvända resultatet, att specialpedagogisk kunskap hos rektorer och pedagoger är en framgångsfaktor för fungerande stöd. De flesta uppfattningar i resultatet utgick från ett relationellt perspektiv på specialpedagogisk verksamhet. / The aim of this qualitative study was to examine the perceptions of some special educators concerning more or less well functional support to students in language-, writing- and reading difficulties in secondary education. The data consists of semi structured interviews with seven special educators, which has been analyzed according to hermeneutic analysis method in the primary analysis. In order to explain the results, a theoretical framework was used in the final analysis, which proceeds from two perspectives on special education practices according to Bengt Perssons’ (2013) model: the relational and the categorical perspective. The result indicated several factors for well functional support, where the importance of a trusting relation between teacher and student stands out as well as knowledge about special educational support within teachers but also early interventions, such as pedagogical surveys and the use of digital tools. Good relations and collaboration in between special educators, teachers, students and caregivers were other important factors contributing to functional support while the student´s own will and inner urge to succeed; the so called grit was another interesting finding among the perceptions. Factors found working less well for functional support were the opposite; lack of knowledge concerning special educational support within principals, teachers but also within special educators themselves. Noticeable was lack of study guidance in the mother tongue and negligence to insert support to students in special education needs while awaiting results of inquiry. In summary; the most important results from this study concerning factors for functional support were a) knowledge about special educational support within school staff, b) good relations/collaboration between teachers, students, special educators and caregivers, c) early interventions and d) students’ grit and inner will to succeed. The most important result indicating less well functional support was the lack of knowledge about special educational support within staff, which stretches the opposite result, that knowledge about special educational support within principals and teachers is a success factor for functional support. Most perceptions in the result proceeded from a relational perspective on special education practices.