AbstractBakgrundBronnvall, Emma (2016). Nyanlända och lärande – goda förutsättningar och utmaningar. Refugee Children and Learning – good Preconditions and Challenges. Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.Det empiriska materialet grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och SVA-lärare som möter nyanlända elever i sitt dagliga arbete på skolor. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka vad som för nyanlända barn och ungdomar ses som goda förutsättningar och vad som ses som utmaningar för lärande. Följande frågeställningar ligger till grund för att uppnå syftet: Vad ses som goda förutsättningar för lärande och hur dessa skapas? Vad ses som hinder och svårigheter för lärande och på vilket sätt påverkar dessa hinder inhämtning av kunskap och lärande?Metod och teoriStudien grundar sig på en kvalitativ ansats och en tematisk analys. Intervjuerna har analyserats med koppling till Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Maslows behovshierarki.Resultat och specialpedagogiska implikationerStudien visade på olika goda förutsättningar och utmaningar för lärande. Goda förutsättningar ansågs vara tidigare skolbakgrund där eleverna hade kunskap i skolans ämnen sedan tidigare och kunde läsa och skriva på sitt modersmål, möjlighet till parallell språkinlärning och möjlighet att läsa samtliga skolämnen, en fungerande och samarbetande organisation med struktur och rutiner kring kartläggning och studiehandledning. Utmaningar för lärande ansågs vara trauma hos eleverna, tidsbrist för både elever och lärare, utebliven kartläggning och ett monokulturellt synsätt hos verksam personal. Det visade sig att det hade betydelse vilken skola eleverna hamnade på då vissa skolor hade bättre förutsättningar för lärande och andra stod för mer utmaningar. Min förhoppning med studien är att medvetandegöra vad som hjälper de nyanlända eleverna i lärandesituationer. Men också att visa på vad som gör arbetet svårare.Nyckelordbehovshierarki, interkulturell, kartläggning, monokulturell, nyanlända, studiehandledning, trauma, utvecklingsekologi.

Dagens skola möter en stor del elever med utländsk bakgrund som sedan tidigare har med sig annat språk, andra erfarenheter och andra kunskaper än vad övriga eleverna har när de kommer in i den svenska skolan. En del av de här eleverna klarar inte skolans mål och uppnår inte kunskapskraven som ska uppnås i kunskapsmålen enligt läroplanen. Orsaken bakom detta är att många av de eleverna inte behärskar undervisningsspråket tillräckligt för att tillägna nya kunskaper och gå vidare med sitt lärande.Syftet med denna uppsats är att kartlägga studiehandledningens roll som en stödåtgärd för att främja flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling samt självkänsla. Studiens avsikt har varit att belysa samarbetet mellan klass/ämneslärare och modersmålslärare/studiehandledare som en viktig faktor för att få flerspråkiga elever mer delaktiga i klassrummet.För att få svar på mina frågeställningar genomförde jag en kvalitativ studie och gjorde intervjuer med fem lärare från två kategorier, varav två är modersmålslärare och tre ämneslärare som jobbar i grundskolor i Helsingborgs kommun.Resultatet visar att studiehandledning på modersmålet gynnar flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling, förstärker deras självförtroende och ger dem det stöd de behöver för att kunna klara sitt skolarbete. Enligt studiens resultat klarar många flerspråkiga elever av att uppnå skolans mål efter att de får studiehandledning på sitt modersmål. Dessutom påvisar resultatet brister i samarbetet mellan modersmålslärare (som i mitt fall är studiehandledare), och att det samarbetet sker för sällan.

Syftet med arbetet var att undersöka studiehandlednings roll i elevers språk- och kunskapsutveckling. Arbetet ger en överblick över vad som står i skolans kursplaner samt aktuella forskningsteorier kring ämnet. Med hjälp av utvärderingsblanketter, enkäter och in-tervjuer har jag undersökt studiehandlednings roll i skolan samt elevers och lärares inställning till det. Målgruppen i undersökningen var nyanlända elever och elever med utländsk bakgrund som har varit i Sverige mer än två år, samt elever som är födda i Sverige. Eleverna är från grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Resultaten av undersökningen pekar på att studiehandledning har stor betydelse för elevernas språk- och kunskapsutveckling.

Denna rapport har som syfte att undersöka och problematisera språkutvecklande arbete och studiehandledning i de naturvetenskapliga ämnena. Detta görs genom att fråga rektorer och lärare hur de operationaliserar språklig stöttning och studiehandledning i NO i mellanstadiet. Metoden är kvalitativ och utgår ifrån semistrukturerade intervjuer som analyseras tematiskt utifrån en sociokulturell teoretisk referensram. Resultaten visar att tid och kompetens utgör kritiska resurser, som i vissa fall saknas. Den språkliga stöttningen består av olika medierande redskap och stödstrukturer som både rektorer och lärare kan bidra med. Det framgår också att skolan behöver ha en kultur som genomsyras av flerspråkighet och språkligt arbete, där studiehandledares kompetens och delaktighet prioriteras.

Andraspråkselever ökar avsevärt i det svenska samhället och inte minst i de svenska skolorna. Ökning av andraspråkselever kan ställa skolor, men framförallt lärare för stora utmaningar eftersom det krävs resurser och flera metoder för att kunna främja deras lärande. De samhällsorienterande ämnena innefattar ett ämnesspecifikt språk som andraspråkselever kan betrakta som svårt, därför är det väsentligt att lärarna kan arbeta språkutvecklande för att utveckla elevernas språkliga förmågor, men även för att bidra till en inkluderande klassrumsmiljö. Detta arbete grundar sig i en undersökning som genomförts på två skolor söder om Malmö, för att se hur lärare och modersmålslärare arbetar för att hjälpa andraspråkselever att uppnå en framgångsrik skolgång och vilka effekter detta ger till deras lärande. Arbetet grundar sig även till det sociokulturella perspektivet och hur stor påverkan det har för elevernas lärandeprocess.

Syftet med denna studie är att undersöka samarbetet mellan studiehandledare på modersmål och svenska som andraspråksläraren, läraren i samhällsorienterade ämnen och läraren i naturorienterande ämnen, dels för att se hur samarbetet skiljer sig och dels för att se om de kan få utbyte av varandras samarbetssätt. Denna studie är kvalitativ där tre ämneslärare och tre studiehandledare som arbetar med varandra på samma grundskola inom ett storstadsområde intervjuades med semistrukturerade frågor. Studiens resultat visar att samarbetssätten ser delvis olika ut och samarbetssätten påverkas av faktorer som tidsbrist och ämneslärares syn på studiehandledning. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är att tidsbrist är den största orsaken till varför samarbetet inte vidareutvecklas mellan ämneslärare och studiehandledare på modersmål. Slutsatsen visar även att det går att få utbyte av varandras samarbetssätt ämnesövergripande och genom exempelvis integrera studiehandledaren i det digitala arbetet.

Denna undersökning söker svar på hur sju lärare i årskurserna 1–3 använder lärandeteorier i språkutvecklande arbete med nyanlända elever. Nyutexaminerade lärare behöver verktyg att använda i språkutvecklande arbete med nyanlända, eftersom ämnet svenska som andraspråk ofta saknas i lärarutbildningarna. Frågan är om de kan använda de teoretiska kunskaper de förvärvat under utbildningen och omsätta till fungerande undervisningspraktik. Vidare studeras om lärare väljer en teoretisk utgångspunkt och sedan följer den, eller om de väljer delar av olika lärandeteorier och kombinerar dessa. En viktig del av undersökningen är att följa hur lärarna arbetar praktiskt utifrån teorier om lärande och vilka metoder de använder som är utvecklade ur dessa. Undersökningen är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer av sju lärare vid två skolor. Analysen av det insamlade materialet har utförts genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att den lärandeteori som är vanligast förkommande i språkutvecklande arbete med nyanlända elever i de intervjuade lärarnas undervisning är det sociokulturella perspektivet med Vygotskij som huvudperson. Denna lärandeteori har varit en viktig del vid utvecklandet av genrepedagogiken som också används i hög grad, framför allt genom cirkelmodellen. Ett annat delresultat som framkom tydligt var vikten av att undersöka och ta tillvara de nyanlända elevernas erfarenheter samt nödvändigheten av modersmålsundervisning och studiehandledning. Det kollegiala och kompetensutvecklande lärandet tas upp av alla de intervjuade lärarna och det visar sig vara en viktig del i det språkutvecklande arbetet med nyanlända elever.

Denna undersökning är en jämförelse mellan två skolor, med fokus på ämnet svenska i årskurs 4–6 och vilka särskilda resurser som används i undervisningen av nyanlända elever. Syftet är att avgöra om de resurser som används kan anses vara väl fungerande redskap för lärande, enligt de kriterier som fastställs här. En kvalitativ undersökning har gjorts med hjälp av ostrukturerade, icke-deltagande observationer och semi-strukturerade intervjuer i årskurs 4–6 på de deltagande skolorna. En kvalitativ innehållsanalys har varit modell för hur analysen av resurserna gått till. Vilka särskilda resurser för nyanlända elever de två skolorna använder sig av, kvaliteten på de resurser som används samt medvetenheten i urvalet av resurserna är vad som framkommer i undersökningen. Tydliga brister blir synliga när det handlar om medvetenheten kring nyanlända elever och deras behov av särskilt anpassade resurser i ämnet svenska. Resultatet av denna undersökning visar att de resurser i form av böcker som används för nyanlända elever till stor del är inaktuella och anpassade för yngre åldrar. Det visade sig att fördelningen av de mänskliga resurserna, i förhållande till antalet nyanlända elever på respektive skola inte är proportionerlig. Måluppfyllelsen i ämnet svenska bland de nyanlända eleverna är låg och undersökningen visar att bristande kunskap i läsförståelse samt ord- och begreppskunskap är de största orsakerna till det.

Sverige är numera ett mångkulturellt land och barn som kommer till landet ska inom en månad efter ankomst påbörja sin skolgång. Denna skolgång innebär att samtidigt som att förvärva nya ämneskunskaper förväntas de också lära sig ett nytt språk och en helt ny skolkultur, vilket är en stor utmaning för såväl elever som för personal i skolan. Ett sätt att underlätta för flerspråkiga elever är att erbjuda dem studiehandledning på modersmålet. Syftet med studien är att öka kunskapen angående hur och på vilka grunder studiehandledning på modersmålet initieras och ges nyanlända och flerspråkiga elever i årskurs 1–6, enligt klasslärare, ämneslärare, speciallärare, specialpedagoger och studiehandledare, samt deras uppfattning om studiehandledning som stöd till nyanlända och flerspråkiga elever både generellt och med fokus på deras läsutveckling. För att få svar på den kvalitativa studiens syfte och frågeställningar intervjuades klasslärare, ämneslärare, speciallärare, specialpedagoger och studiehandledare enskilt. Resultatet visar att samtliga yrkeskategorier har uppfattningen om att studiehandledning är ett framgångsrikt sätt för flerspråkiga elever att utveckla sin språk- och läsförståelse samt förståelse generellt för det svenska samhället och den kontext de nu befinner sig i. Läsning som kan ses som summan av avkodning och förståelse anser de tillfrågade yrkeskategorierna att lärare ska arbeta med avkodningen och att studiehandledare med fördel kan arbeta med förståelsen. Resultatet visar också att framgångsrik studiehandledning sker när kontinuerligt samarbete finns mellan de olika yrkeskategorierna. Slutsatsen i denna studie blir att frågeställningarna har blivit besvarade. Informanterna är överens om att studiehandledning är betydelsefull för flerspråkiga elever i deras förståelseutveckling, men att det finns ett utvecklingsområde kring initieringen och omfånget av och samarbetet kring studiehandledning.

Denna studie utgår från aktuell forskning, som lyfter fram behovet av kunskap och erfarenhet i arbetet med det allt mer mångkulturella klassrummet. Studien tar upp vikten av ett inkluderande förhållningssätt och hur anpassningar görs för att möta SVA-elevers behov. I dagens skola utmanas personalen inte bara i att få eleverna att uppnå kunskapsmålen utan även i att utveckla deras sociala samspel samtidigt som styrdokument, lagar, förordningar skall följas. De val som pedagogen gör i sin undervisning kan vara betydande för elevernas framtid. Vår erfarenhet kring inkluderingen av SVA-elever är att det krävs kunskap och resurser för att möta de behov som finns. Det kan därför vara intressant att undersöka hur arbetet i verksamheten fungerar och anpassas utifrån de förutsättningar olika pedagoger har. Därför valde vi att undersöka hur arbetet med inkludering av SVA-elever ser ut hos verksamma pedagoger.Syftet med denna studie är att vi vill förstå hur inkludering av SVA-elever kan gå till genom att undersöka pedagogers erfarenheter i arbetet med SVA-elever i klassrummet.Utifrån syftet, har 11 deltagande respondenter svarat på frågor, via self report, om sin yrkeserfarenhet kring arbetet med SVA-elever och hur de inkluderas i undervisningen. De fick genom undersökningen möjlighet att formulera sina tankar kring arbetet med dessa elever och förklara vilka didaktiska val de anser fungerar bäst utifrån behoven som finns.Resultatet från undersökningen gav en kvalitativ data att analysera och svaren visade en övergripande samsyn på arbetet med inkludering av SVA-elever. Denna samsyn kan sammanfattas som att respondenterna lyfte att undervisningen skall utgå från elevernas behov, oavsett vilka resurser som finns att tillgå. Metoder och anpassningar visade dock skillnader mellan respondenterna, vilket kan bero på erfarenhet och stöttning som finns i verksamheten. Stödet av resurser varierade mellan pedagoger och skolor och synen på om SVA-elever skall tillbringa mest tid i eller utanför klassrummet skiljde sig något. Slutsatsen av studien blev att det är viktigt att ta tillvara på den tidigare kunskap som finns inom andraspråksutveckling och inkludering. Samtidigt måste lärare dock vara framåtsträvande och vidareutveckla undervisningen för att ge SVA-eleverna de bästa förutsättningarna för en god språkutveckling som gynnar dem både socialt och akademiskt.