Studien syftar till att undersöka professionellas uppfattning om personer med samsjuklighet, deras behov och vilka insatser som bedöms vara lämpliga. Syftet är även att undersöka professionellas syn på samverkan mellan verksamheter och huvudmän samt de professionellas upplevelse av implementering av integrerade behandlingsmetoder. Den metodologiska utgångspunkten är ett hermeneutiskt perspektiv med semistrukturerade intervjuer med vinjettmetoden som verktyg. Fyra verksamheter i tre olika kommuner besöktes där åtta respondenter intervjuades. Resultatet har analyserats utifrån teorier om samverkan och implementering. Studien visar på att personer med samsjuklighet blir förbisedda i missbruks- och beroendevården samt hälso- och sjukvården. Verksamheterna behöver samverka med andra för att erbjuda denna klientgrupp adekvat behandling. Som professionell är det av stor vikt att skapa tilltro från och en relation till klienten för att kunna gå vidare i behandlingen. Den visar även att implementeringsarbetet påverkar verksamheten i stort vilket inkluderar bland annat de professionella och klienterna. En av våra slutsatser är att implementeringen av SIP kan underlätta behandlingsprocessen för klienterna. En annan slutsats är att en del verksamheters arbetssätt exkluderar personer med samsjuklighet och deras multipla problematik.

Bakgrund: Missbruk och beroende av alkohol och narkotikapreparat är ett utbrett problem och en stor riskfaktor för såväl fysisk som psykisk ohälsa. Människor med missbruk eller beroendeproblematik riskerar att bli stigmatiserade då det förekommer fördomar mot denna patientgrupp. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården vara lika för alla samt ges med respekt för allas lika värde. Trots detta förekommer det ojämlikheter i vården för vissa utsatta grupper vilket kan leda till ökat lidande och sämre hälsa och välbefinnande. Således finns det ett behov av att belysa uppfattningarna om patientgruppen för att kunna förbättra behandlingssituationer och på så sätt främja en bättre vård. Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens uppfattningar av patienter med substansbrukssyndrom som kan påverka mötet i den somatiska vården. Metod: En litteraturöversikt som baseras på elva empiriska studier. Resultat: Det framkom att negativa uppfattningar om patientgruppen är vanligt förekommande, men även att empati visades för patientgruppen då vårdpersonal såg personen bakom sjukdomen. I resultatet tas det också upp vad dessa uppfattningar fick för konsekvenser för patienterna. Slutsats: En ökad medvetenhet kring substansbrukssyndrom och vårdpersonalens uppfattningar kan leda till ett mer förstående förhållningssätt inom sjukvården och således ett ökat välbefinnande hos patienten. För att säkerställa god vård för patientgruppen är det emellertid väsentligt att stödja, handleda och utbilda vårdpersonal. Vidare forskning om huruvida svensk vårdpersonal uppfattar patientgruppen hade varit att föredra då det finns en kunskapslucka inom området.

Background: Development of mental or physical disability is a risk factor for close relatives living with a substance addict. How relatives experience participation in the care of people with substance dependence is largely described in biographies. Aim: To describe relatives experience of involvement in addiction care. Method: Qualitative analysis of biographies. Result: In the analysis, two main categories were identified by the relatives experiences, negative and positive experiences. The main categories were divided into subcategories where the negative experiences dominated and contained the experience of exclusion, inadequate information, their needs does not matter, distance and silence, healthcare providers do not listen, do not understand or can´t, the children need protection and responsibility is transferred to the relatives. Positive experiences were that there is help to get, that healthcare providers ask relatives how they are handling the situation and that they are invited to participate. Conclusion: According to biographies of relatives to people with substance addiction they reveal that they largely experience lack of participation with healthcare providers. Healthcare professionals need to include relatives in care based on experiences described in the literature. Keywords: Relative, Experience, Participation, Substance use disorder, Care, Co-dependent

Syftet med vår studie var att undersöka hur behandlare som arbetar med fysisk aktivitet som inslag vid behandling av substansbrukssyndrom uppfattar behandlingsformen. Den metodologiska utgångspunkten var en hermeneutisk kvalitativ ansats med semi-strukturerade intervjuer. Totalt fyra behandlare från fyra olika verksamheter har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av Antonovskys teori om salutogenes och känsla av sammanhang. Resultatet i studien har visat att fysisk aktivitet används på en rad olika sätt i behandlingsarbetet och bidrar till ett bättre behandlingsresultat och utgör en viktig del i ett holistiskt förhållningssätt i synen på vad som krävs för att en klient skall uppnå ett gott välmående. De behandlare som arbetar med fysisk aktivitet är positivt inställda till behandlingsformen. En av studiens slutsatser är att fysisk aktivitet kan verka på ett flertal olika sätt och användas som ett verktyg av behandlare för att uppnå ett gott behandlingsresultat och skapa goda förutsättningar för klienten efter avslutad behandling.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom innebär att en person har ett överväldigande begär av att använda beroendeframkallande substanser. Över 18 procent av jordens befolkning har ett substansbrukssyndrom. Personer med ett substansbrukssyndrom har en kortare medellivslängd och är i större behov av vård jämfört med den generella populationen. Det innebär att de flesta som jobbar inom vården kommer möta dessa patienter.    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur patienter med substansbrukssyndrom upplever kvaliteten på sin vård och vilka faktorer som påverkat den samt sjuksköterskors upplevelser att vårda denna patientgrupp.   Metod: Litteraturöversikt gjord på 14 kvalitativa artiklar. För datainsamling användes CINAHL och Pubmed. Samtliga artiklar granskades med hjälp av SBU (2014) granskningsmall.   Resultat: Litteraturstudiens resultat delades upp i tre teman, “Behandlad som en knarkare”, “Faktorer som påverkar” och “Att vårda en knarkare”. Första delen handlar om hur patienter med substansbrukssyndroms upplever stigmatisering från sjuksköterskor vilket leder till diskrimination och att dessa patienter valde att undvika vården på grund av detta. Andra delen handlar om vilka faktorer som patienterna upplevde påverka deras vård i positiv eller negativ bemärkelse. Sista delen handlar om sjuksköterskors negativa inställning till att vårda patienter med substansbrukssyndrom, brist på kunskap och erfarenhet samt vikten av en positiv relation.    Slutsats: Vårdkvaliteten påverkas negativt för en patient med substansbrukssyndrom. Det beror dels på samhällets stigma, dels självstigmatisering och skammen kring det. Förbättringar kan göras inom vården för att göra den mer jämlik. Det behövs mer erfarenhet, forskning och kunskap kring hur sjuksköterskor på bästa sätt kan möta och vårda patienter med substansbrukssyndrom. / Background: To have a substance use syndrome means that a person has an overwhelming desire to use addictive substances. They prioritise these substances higher than previously important things. Over 18% of the worlds population have a type of substance use syndrome. People with substance use syndrome has a shorter life expectancy and greater need of care compared to the general population. Meaning that most healthcare workers will interact with these patients.   Aim: The aim of this reviews is to describe how patients with substance use syndrome experience the quality of care, the factors that affect it and nurses experiences on how it is to care for these patients.   Method: Review based on 14 qualitative articles. Pubmed and CINAHL were used for data collection. Quality analysis were made using the SBU (2014) review template.   Result: The results were split into themes, “Treated like a junkie”, “Influencing factors” and “Nursing an addict”. The first is how patients with substance abuse syndrome experience stigmatization from nurses which leads to discrimination and causes the patients to avoid seeking care. The second is which factors have positive or negative influence on their care. The last is nurses negative attitude towards these patients, lack of experience, knowledge and importance of a positive nurse-patient relationship.   Conclusion: The quality of care is negatively influenced if the patient has a substance abuse syndrome. It is influenced by the societies prejudice and patients self-contempt. More experience, research and knowledge regarding care of patients with a substance abuse syndrome is needed.

Substansbrukssyndrom är vanligt förekommande i hela samhället och patienter med substansbrukssyndrom möter sjuksköterskan inom både öppen- och slutenvården. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors upplevelser av att vårdapatienter med substansbrukssyndrom. Studien utfördes i form av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 7 vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades, vilket resulterade i tre huvudkategorier; Att stöd, förståelse och delaktighet främjar återhämtning, att bristande kunskap, misstro och brist på tillit är hinder för att bedriva en god vård samt att inse att drogen är både patientens bästa vän och värsta fiende. Resultatet visade att faktorer som medkänsla och förståelse hos sjuksköterskan är resurser för att bedriva en god vård som främjar patientens återhämtning. Resultatet visade även att sjuksköterskor upplever ett behov av mer kunskap och erfarenhet gällande substansbrukssyndrom för att överkomma hinder i vården. Sjuksköterskor påverkades av mötet med patienter med substansbrukssyndrom då detta är en komplex sjukdom med många sidor. I relationen mellan sjuksköterska och patient finns omvårdnadens kärna och relationen behöver därför ses som det centrala och grundläggande för att främja en god vård. Genom större kunskap om substansbrukssyndrom och en medvetenhet i form av reflektion av det egna förhållningssättet i relation till patienten kan vården förbättras.

Bakgrund: Personer med substansbrukssyndrom finns i alla delar av vården, vilket betyder att alla sjuksköterskor kommer i kontakt med patientgruppen. Dessutom är alkohol- och narkotikaberoende ett växande samhällsproblem och patientgruppens storlek ökar. Tidigare forskning fokuserar framförallt på sjukvården och vårdpersonalens perspektiv på vården av personer med substansbrukssyndrom. Det har visat sig att sjuksköterskor har en negativ attityd gentemot patientgruppen, som anses krävande, skör och farlig. Patientperspektivet är bristfälligt i aktuell litteratur och forskning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka personer med substansbrukssyndroms upplevelse av vården med fokus på primärvård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med strukturerad databassökning i CINAHL och PubMed, vilken genererade 10 artiklar för strukturerad innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen kom fram till fyra huvudkategorier för personer med substansbrukssyndroms upplevelse av vård: Patientens egen påverkan på vårdupplevelsen, Bemötandets påverkan på vårdupplevelsen, Vårdrelationens påverkan på vårdupplevelsen samt Praktiska faktorer som påverkar vårdupplevelsen. Materialet kunde vidare kategoriseras i flera underkategorier. Konklusion: Patienternas egen beskrivning av hur de önskar bli bemötta handlar framför allt om ett holistiskt synsätt, etisk medvetenhet och medmänsklighet. Brister inom organisation, rutiner, regler och utbildning, verkar alla kunna vägas upp med hjälp av vårdpersonalens kompetens när det kommer till bemötandet. Holistiskt synsätt, etisk medvetenhet och medmänsklighet är alla stora delar av den grundläggande sjuksköterskeutbildningen och därför bör alla sjuksköterskor redan besitta verktygen för att ge personer med substansbrukssyndrom ett bra bemötande. / Background: Individuals with substance abuse disorder are present in all parts of health care and this means that all nurses encounter these patients. Addiction to alcohol and other drugs is a growing problem in society and the patient population is growing. Recent research is focusing mainly on the perspective of health care personnel when referring to treatment of patient with substance use disorder. Research shows that nurses show a negative attitude towards these patients, seeing them as demanding, fragile and dangerous. The patient perspective on this matter is lacking in recent research. Aim: The aim of this study was to investigate individuals with substance abuse disorders’ experiences of health care, focusing on primary health care. Method: A qualitative literature study with structured database searches in which 10 qualitative articles were singled out and went through structured content analysis. Result: The content analysis generated four main categories: The patient's own impact on the health care experience, The impact on personal attitudes on the health care experience, The impact of the health care relationship on the health care experience and The impact of practical factors on the health care expereince. The material could be further categorized into sub categories. Conclusion: The patient’s own descriptions of how they wish to be treated contains mostly of soft skills such as an holistic approach, ethical awareness and compassion. Insufficiency in hard values such as organization, routines, rules and education seem to be compensated by the personales aducate soft skills. An holistic approach, ethical awareness and compassion are all fundamental parts of a bachelor's degree in nursing and therefor all nurses should be equipped with the tools to treat patients with substance use disorder in an aticute way.

Bakgrund: I Sverige är det sedan år 1988 olagligt att bruka narkotika, vilket kan leda till att personer med substansbrukssyndrom har svårare att söka vård och hjälp vid behov. Samtidigt ska den svenska beroendevården anpassas efter individen som är i behov och vården ska bygga på respekt för den sökande. Motiv: tidigare forskning har visat att personer med substansbrukssyndrom ofta har dåliga erfarenheter av vården. De dåliga erfarenheter kan bero på känslor av maktlöshet och/eller att de inte kunnat påverka sin egna vård. För att kunna göra en maktförskjutning inom beroendevården är ett brukarperspektiv av värde, detta kan även främja brukarens känsla av samhörighet och självkänsla. Syfte: syftet med studien var att beskriva brukares erfarenheter av beroendevård. Metod: individuella semistrukturerade intervjuer med totalt nio brukare. Intervjuerna analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: resultatet presenteras i tre teman; att vara i en god vårdrelation, att vara delaktig och att vara maktlös. Konklusion: studien tyder på att det finns vissa aspekter inom beroendevården där beroendevården presterar bättre än somatisk vård; såsom att upprätta en god vårdrelation och att bemöta patienter. Samtidigt tyder studien på att det finns vissa aspekter inom beroendevården där förbättringar behöver göras - såsom att låta patienterna få påverka sin vård. / Background: In Sweden, it has been illegal to consume controlled substances since 1988, which may lead to people with substance use syndrome having a harder time seeking care and help when needed. Simultaneously, healthcare regarding substance use needs to be customized so that the individual in need receives care that is based on respect. Motive: Previous research has shown that people with substance use syndrome often have bad experiences seeking care. The poor experiences may be due to feelings of powerlessness and/or that they don't have an active or participatory role in influencing decisions about their own care. In order to make a power shift in addiction care, user perspective is of value. This can also promote the user's sense of belonging and self-esteem. Aim: the purpose of the study was to describe users' experiences of addiction treatment. Methods: individual semi-structured interviews with a total of nine users. The interviews were then analyzed through qualitative content analysis.Result: the result is presented in three themes; to be in a good care relationship, to be involved and to be powerless. Conclusion: the study suggests that there are certain aspects of addiction care where addiction care performs better than somatic care; such as establishing a good care relationship and treating patients. At the same time, the study suggests that there are certain aspects of addiction care where improvements need to be made – such as allowing patients to influence their care.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är en sjukdomsdiagnos vars utveckling beror på biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Denna sjukdom drabbar även sjuksköterskor. Detta innebär en allvarlig personlig hälsorisk och en säkerhetsrisk i vården. Beroendesjukdomen påverkar sjuksköterskans relationer med anhöriga, kollegor och patienter. Sjuksköterskans yttersta ansvar är att bedriva god och säker vård till sina patienter. Ett substansberoende tenderar försämra arbetsprestationen och risken för att begå fel i vårdarbetet ökar, vilket kan leda till allvarliga vårdskador.Syfte: Att belysa faktorer som har visats medföra en ökad risk för utvecklingen av sjuksköterskors substansberoende.Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats där resultatet baserats på tio vetenskapliga artiklar. Databassökningarna har skett i psycINFO, Pubmed och CINAHL. Samtliga artiklar är av kvantitativ karaktär, skrivna på engelska och av medel eller bra kvalitet. Resultatet presenteras med användning av en narrativ integration.Resultat: Två kategorier av faktorer för substansberoende hos sjuksköterskor kunde identifieras. Arbetsrelaterade faktorer såsom höga yrkeskrav, arbetsbelastning och tillgänglighet av narkotikaklassade läkemedel på arbetsplatsen kan öka risken för substansberoende hos sjuksköterskor. Riskplatser för sjuksköterskor visades vara inom akutsjukvård, onkologi och psykiatri. Personliga faktorer som ålder och kön, förekomst av sekundära sjukdomar, livshändelser samt motstånd mot att söka hjälp var faktorer som också påverkade risken för utveckling av substansberoende. Konklusion: Arbetsmiljön kan bidra till en ökad risk för substansberoende. Förekomsten kan således också bottna i den enskilda individens förutsättningar för att hantera denna arbetsmiljö. Det är oklart om någon enskild personlig faktor skulle medföra högre risk, dock kan en ökad risk för att utveckla substansberoende från de personliga faktorerna ytterligare ökar risken för att påverkas av de arbetsrelaterade.Nyckelord: Arbetsrelaterade faktorer, beroende, personliga faktorer, sjuksköterskor, substansbrukssyndrom. / Background: Substance use disorder is a medical condition and the progress depends on biological, psychological and social factors. This illness also affects nurses and may lead to serious health risks and great suffering. The substance use disorder may affect nurses’ relationships with relatives, colleagues and patients. Nurses ultimate responsibility is to carry out a good and safe nursing to their patients. A substance use disorder may cause the job performance to deteriorate and the risk to commit errors in nursing increases, which can lead to serious health care damages. Aim: To illuminate factors shown to promote an increased risk for the development of nurses’ substance use disorder.Method: A literature study with a quantitative design where the result is based on ten scientific articles. The database searches have been made in PsycINFO, Pubmed, and CINAHL. All articles are of quantitative character, written in English and of average or good quality. The result is presented by a use of a narrative integration.Results: Two main categories of factors for substance use disorder among nurses were identified. Work-related factors, such as high professional requirements, high workload and availability of drug-classified drugs at the workplace may increase the risk of substance use disorder among nurses. Risk places for nurses were emergency care, oncology and psychiatry. Personal factors such as age and gender, prevalence of secondary diseases, life events as well as resistance to seek help were factors that also affected the risk of developing a substance abuse disorder.Conclusion: The work environment may contribute to an increased risk for substance use disorder. The prevalence may also be derived from the individual’s ability to handle the work environment. It is unclear if any single personal factor could lead to a greater risk, although a greater personal risk to develop a substance use disorder could increase the risk to be influenced by work related factors. Key words: Dependence, nurses, personal factors, substance abuse, work related factors.

Bakgrund: Många människor lever i dag med ett substansbrukssyndrom, det är ett utbrett problem både i Sverige och Europa. De tidigare diagnoserna beroende och missbruk ingår nu båda i nya diagnosen substansbrukssyndrom. Att leva med denna sjukdom kan på många sätt påverka livet negativt. Dessa ofta komplexa sjukdomstillstånd ställer krav på både sjuksköterskan samt övrig hälso-och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienter med substansbrukssyndroms upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Studien hade en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Data analyserades enligt Elo och Kyngäs (2007) innehållsanalys för kvalitativa studier.  Resultat: Studien påvisade att upplevelserna av mötet med hälso-och sjukvårdspersonalen var övergripande negativa men det förekom även positiva upplevelser. Slutsats: Det finns många förbättringsområden när det kommer till hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande samt omvårdnad av patienter med substansbrukssyndrom.